Forskning om miljö & klimat
Hur påverkar klimatförändringarna planeten? Här hittar du forskning om miljögifter, konsumtion, extremväder och biologisk mångfald – allt som rör marken, haven, molnen och de smältande isarna i Arktis.
-
Fler elbilar kan ge sämre luft i städerna
Fler elbilar kan leda till ohälsa och ökade vårdkostnader på grund av försämrad luftkvalitet. Att satsa på infrastruktur för cykling har däremot övervägande positiva effekter på folkhälsan – och kan minska vårdkostnaderna...
-
Svingelgräsfjärilen anpassar sig till ett liv i norr
Svingelgräsfjärilen har snabbt kunnat anpassa sig till nordliga förhållanden med längre dagar. Evolutionen har skett de senaste tjugo åren.
-
Sjöar släpper ut mindre metan än man tidigare trott
Jordens sjöar släpper ut runt 42 miljoner ton av växthusgasen metan per år. Det är mindre än man tidigare trott, men sjöar är fortfarande en av de största naturliga källorna till metanutsläpp.
-
Hugget som stucket för kvinnor i skogssektorn
Tre av fem kvinnor i chefsposition har upplevt könsdiskriminering och kränkningar. Tio års jämställdhetsarbete i skogssektorn har gett magert resultat, visar en uppföljning från 2011.
-
Mikroalger odlade i saltvatten tillverkar värdefulla ämnen
Odling av mikroalger kan rena Östersjöns problematiska vatten, menar kemister vid Umeå universitet som dessutom upptäckt att närvaron av salt får algerna att producera mängder av värdefulla karotenoider.
-
Liten sänkning av grundvattnet kan förstöra husens träpålar
När grundvattennivåer sjunker kan fastigheter som vilar på trägrund drabbas av röta och sättningar. Och skador kan snabbt uppstå även vid en liten sänkning av vattennivån.
-
Vide kan rena mark från föroreningar
Att sanera förorenad mark från miljögifter kan vara dyrt. Forskning visar att videplantor kan rena marken från föroreningar med upp till 80 procent på tio år.
-
Frigjort metan kan passera naturens skyddande filter
Mikroorganismer spelar en viktig roll för att ta hand om metan som frigörs från havets botten. Men hur mycket metan kan mikroorganismerna "äta"?
-
Brinnande våtmarker bidrog till massutdöende
Våtmarker är viktiga kolsänkor för att minska effekterna av vår tids klimatförändring. Under jordens värsta massutdöende för 252 miljoner år sedan, kan uttorkade våtmarker som förstörts av skogsbränder ha utlöst ekosystemens kollaps.
-
Snart kan bruna sjöar få klart vatten
Att inte kunna se sjöbotten vid ett dopp i en av våra svenska sjöar är inget ovanligt. Sjövatten som färgas brunt av organiskt material kan vara ett problem för badande turister, men framförallt ställer det till för ekosystemet och dricksvattnet.
-
”Det krävs samma kulturella förändring som då vi avskaffade slaveriet”
I Nya Zeeland har en flod fått mänskliga rättigheter. Vi behöver en kulturell förändring, likt den när slaveriet avskaffades, menar miljöforskaren.
-
Fler negativa till vindkraft nära hemmet
Vindkraft är en populär energikälla, men tappar för andra året i rad stöd hos befolkningen. För första gången någonsin är det nu dessutom fler som är negativa till vindkraftverk i närheten av sin fasta bostad.
-
Lupiner, björnloka och smaskiga jätteostron – så tar vi kål på dem
Lupin och jätteloka översvämmar vägrenarna, parkslide väller in från grannens tomt, vi trampar illa på vassa jätteostron. Allt fler främmande invasiva arter invaderar och hotar den biologiska mångfalden. En lösning är att äta upp dem.
-
Finansjättar kan driva planeten mot ruinens brant
Vår planet har blivit alltmer sårbar som ett resultat av jordbrukets expansion och andra mänskliga aktiviteter. Och finansiella aktörer med verksamhet i utsatta områden som Amazonas spär på riskerna ytterligare, visar en klimatrapport.
-
Så kan jordbrukets kolinlagring bli bättre
Om jordbruket kan binda kol i mark och i växter kan det ge stora vinster för såväl klimatet som den biologiska mångfalden och jordhälsan. Men arbetet mot ett hållbart jordbruk krockar bland annat med krångliga EU-regler.
-
Blommor som gynnar både bin och biologisk mångfald
Allt fler vill hjälpa bin och andra pollinerare när de odlar blommor. Men vilka blommor gör störst nytta? Enligt pollineringsforskare beror det på syftet.