Miljö & klimat
Hur påverkar klimatförändringarna planeten? Här hittar du forskning om miljögifter, konsumtion, extremväder och biologisk mångfald – allt som rör marken, haven, molnen och de smältande isarna i Arktis.
-
Klimatvänligt flyg möjligt – med politiska insatser
Den pågående pandemin kan vara en möjlighet för flyget att ställa om, genom att successivt byta ut fossila bränslen mot syntetiska bränslen. Det visar forskning från Linnéuniversitetet.
-
Framtidens klimatsmarta paketleverans
Hämta ditt paket på en parkeringsplats där du bor när som helst på dygnet. Det är modellen för konceptet smarta mobila postboxar som är tänkt att öka tillgängligheten för människor men också att minska trafikmängden som...
-
Nya sätt att hitta okända miljögifter hos djur
Mer än femtio år gamla vävnadsprover från lodjur och havsörn har hjälpt forskare att hitta okända miljöföroreningar som kan vara ett växande problem för det svenska djurlivet.
-
Synkad el med uppkopplade hushåll
Med hjälp av AI kan det bli möjligt att optimera vår energianvändning genom att synka el från olika typer av producenter och sedan distribuera elen dit den behövs för stunden. Systemet kräver dock än mer uppkopplade hem och med det följer risken...
-
Miljöintresset växer – trots pandemin
Under pandemin har intresset för miljöfrågor vuxit i Sverige, visar statistik från SOM-institutet i Göteborg. Konsumtionsforskare John Magnus Roos tycker att resultatet är oväntat.
-
Se upp med biologisk nedbrytbar plast
Biologiskt nedbrytbart plast låter miljövänligt. Men undvik biologiskt nedbrytbar plast i naturen, uppmanar forskare. Plastartiklar märkta som "biologisk nedbrytbar plast" bryts inte ner spontant i naturen under rimlig tid.
-
Kemikalie kan påverka barns kognitiva utveckling
Barn till kvinnor som exponerats för kemikalien bisfenol F under tidig graviditet löper risk att utveckla en sämre kognitiv förmåga. Det visar forskare från Sverige och USA.
-
Hitta vårens första humla
När snön smält dröjer det inte länge förrän humlorna dyker upp. Först ut är drottningarna. Forskare vid Lunds universitet ber nu allmänheten om hjälp med att rapportera in vårens första humlor– för att kartlägga...
-
Så mår svensk fisk
Fisket på marina arter som strömming, gråsej och havskräfta bör minska och torsk i Kattegatt och östra Östersjön bör inte fiskas alls. Däremot är bestånden av sik, lake, siklöja och abborre så pass starka i de fyra stora...
-
Miljögifter påverkar grodors barn och barnbarn
Det hormonstörande bekämpningsmedlet linuron drabbar inte bara de grodor som exponerats för ämnet som yngel, utan även deras barn och barnbarn. Barnen får en minskad kroppsvikt och sänkt fertilitet. Barnbarnen däremot ökar i kroppsvikt och får en...
-
Metaller i sjöar sprids till fåglar på land
Vattenlevande insekter lagrar metaller under sitt larvstadium i vattnet. De flygfärdiga insekterna transporterar sedan de lagrade metallerna upp på land där de hamnar i kroppen på landlevande djur, såsom fåglar, vars föda är insekter.
-
Miljövänligare vätgas med liten polymerprick
Vätgas för energianvändning kan utvinnas ur vatten och solljus med hjälp av fotokatalysatorer. Forskare vid Uppsala universitet har utvecklat sammansatta polymerpartiklar i nanostorlek som gör framställningen mer miljövänligt. De pyttesmå...
-
Ozonlagret hotat av nya utsläpp
På 1980-talet började ozonlagret, som skyddar jorden mot farlig UV-strålning, tunnas ut på grund av freon-utsläpp. När freonerna fasades ut växte ozonskiktet till sig. Forskare befarar nu att lustgas kan vidga ozonhålet igen.
-
Risk att tångbälten slits sönder när havet försuras
En försurad havsmiljö kan göra att alger och tång växer snabbare. Men den snabba tillväxten riskerar att få allvarliga följder. Tången blir större till yta men inte till vikt, och går lättare sönder.
-
Pandemin sätter spår i naturen
Pandemin har gjort att vi träffas och vistas i naturen som aldrig förr. Att folkhälsan gynnas av detta står helt klart. Samtidigt får det ökade trycket på naturområdena negativa konsekvenser för miljön då nedskräpning och slitaget...
-
Stadsträden sparar stålar åt samhället
Kan samhället tjäna pengar på träd? Ja, och inte lite heller. I Stockholm fångar träden gemensamt upp luftföreningar som kan jämställas med 99 miljoner kronor i samhällsekonomiskt värde, enligt beräkningsmodellen i-Tree Eco.