Miljö & klimat

Det moderna skogsbruket går hårt åt skogens kulturmiljöer. Skogsstyrelsens statistik visar höga och ihållande skadenivåer. Av alla kulturlämningar är kolbottnen, resterna efter kolmilorna i skogen, som råkat mest illa ut.

Skogar motverkar klimatförändring genom att ta upp kol. Men skogsbruk kan också åstadkomma utsläpp av klimatgaser. Forskning visar nu att smartare sätt att utforma bäckkantzoner kan motverka kolutsläpp vid kalhyggesbruk.

Grågåsens betydelse för spridning av växter bland öarna i Östersjön har underskattats. Det visar forskare från Karlstads universitet som hittat inte mindre än 97 olika växtarter i fågelns spillning.

Nordiska mikroalger har potential för produktion av biomassa som bränsle, samtidigt som de sköter kommunal avloppsrening. Forskare i Umeå har också undersökt samarbetet mellan mikroalger och bakterier i olika sammansättningar av algkulturer.

Att elda med pellets i stället för träkol vid matlagning i Zambia, minskar luftföroreningar som leder till dödsfall. Samtidigt sparas urskogen. Forskare vid Karlstads universitet har undersökt hur restmaterial från skogs- och jordbruk kan användas för...

Det är brist på livsviktiga resurser som energi, vatten och mat leder till krig. Inte religion eller tillgång till vapen. Därför är lantbrukets utveckling en grundbult för fred och frihet, menar Per Frankelius, forskare i företagsekonomi vid...

Luften omkring oss innehåller mängder av olika ämnen. Bland annat finns det olika typer av aerosoler som till exempel rök, dimma och luftföroreningar. En del av dem kan skada vår hälsa och eller påverka miljön.

Den svenska förarlösa undervattensfarkosten Ran är först i världen med att ta sig in under ”Domedagsglaciären” på Antarkis. Den har mätt strömmar, temperatur och kemiska egenskaper för att undersöka hur känslig...

Människor tenderar att värdera sin miljöpåverkan genom att använda den moraliska kompass de utvecklat för att handskas med sociala situationer – men detta kan göra mer skada än nytta, menar forskare vid Högskolan i Gävle.

Torvmarker som bildats och sedan begravts under sediment har fungerat som en viktig kolsänka de senaste 130 000 åren. De här nya resultaten kan delvis förklara gåtan kring var stora delar av kolet i den globala kolcykeln fanns under den senaste istiden.

Forskare har upptäckt ett helt nytt kontrollsystem som styr växternas kloroplaster, CHLORAD (chloroplast-associated protein degradation). Genom detta kontrollsystem kan forskare påverka hur växter svarar på miljöfaktorer, menar marinbiologen Mats Töpel, en av...

Växterna vid en älvstrand växer strikt indelade i zoner. Växter anpassade till blöta förhållanden längst ner, de anpassade till torrare högre upp. Men vad händer om det blir torrare eller blötare? För 19 år sedan flyttade forskare...

Det finns stora samhällsvinster att göra om avfall från livsmedelsindustrin användes för biogasproduktion – istället för djurfoder, kompost och förbränning. Antingen biogasen blir till fordonsgas eller el/värme. Det visar en studier...

Hoppkräftor, världens vanligaste djur, släpper ut unika doftämnen i havet. Dessa kan få havets minsta invånare, växtplankton, att mobilisera sina försvar för att slippa bli uppätna. Upptäckten från Göteborgs universitet ökar...

Naturliga gräs- och betesmarker är viktiga för den biologiska mångfalden. Men också för klimatet, jordbruket, vattnet i landskapet och inte minst för vår kultur, visar en kartläggning av ekosystemtjänster från gräsmarker i Nordeuropa...

I ljuset av den gångna sommarens extrema torka påbörjas en rad nya forskningsprojekt vid Lunds universitet om extremväder. Bland annat om extremvädrets inverkan på algblomningar och humlesamhällen.