Forskning om miljö & klimat
Hur påverkar klimatförändringarna planeten? Här hittar du forskning om miljögifter, konsumtion, extremväder och biologisk mångfald – allt som rör marken, haven, molnen och de smältande isarna i Arktis.
-
Försurningen ökar i Norra ishavet
Decenniers globala klimatuppvärmning har försurat havsvattnet och påverkat ekosystemet i den västra delen av Norra ishavet. Det visar en internationell grupp forskare i en ny studie som publiceras i Nature Climate Change.
-
Douglasgranen alternativ när det blir för varmt för vanlig gran
Vad händer med den svenska skogen när klimatet förändras? Risken finns att vår inhemska gran, som dominerar i södra Sverige, inte kommer att trivas lika bra som nu. Cecilia Malmqvist vid Linnéuniversitetet har forskat om douglasgranen, ett alternativ till den...
-
Triple helix och miljöproblemen
Triple helix är en tankemodell som handlar om samverkan mellan akademi, näringsliv och offentliga myndigheter. I en avhandling vid Linnéuniversitetet undersöker miljövetaren Joacim Rosenlund hur konceptet kan tillämpas på framtidens miljöutmaningar.
-
Gräs och bark renar avfall från farliga metaller
Det finns enkla och billiga sätt att återvinna farliga metaller ur avfall och därmed minska den negativa påverkan som de annars kan ha på miljön. Grässorten rödven och barkkompost är två exempel. Det visar Viktor Sjöberg i sin...
-
Forskare finner historiskt klimat på sjöbotten
För att förstå vår nutid behöver vi även förstå vår historia, i vårt fall historiskt klimat. Statistikanalys av varviga sjösediment är en mycket bra informationskälla för att ge en bild av historisk klimatvariation på norra...
-
Skarvar påverkar både fisk och fiske
De många skarvarnas stora konsumtion av mindre fisk inverkar på populationerna av främst abborrartade fiskar och karpfiskar. Genom att minska skarvarnas födosök vid områden där fisk ansamlas och växer upp, till exempel där laxsmolt släpps ut, skulle...
-
Katter får höga kemikaliehalter via dammet hemma
En studie från Stockholms universitet har nu slagit fast det man tidigare misstänkte, nämligen att de höga halter av bromerande flamskyddsmedel som har uppmätts hos katter kommer från dammet i våra hem.
-
Hushållen tjänar för lite på aktiv elkonsumtion
I takt med att andelen förnybar el ökar finns förhoppningen att allt fler konsumenter ska vara aktiva och anpassa sin förbrukning efter tillgängligheten på el. Men trots ny teknologi är det få hushåll som är flexibla i sin elkonsumtion. Det...
-
Låt lokala intressen prata ihop sig om skogens framtid
När skogslandskapets intressenter, till exempel skogsägare, renägare och turismnäringen, tillsammans analyserar olika framtidsscenarier kan dialogen underlättas. Jägmästare Julia Carlsson har använt scenarioanalys i sitt doktorsarbete vid SLU och betonar att...
-
Så beräknades utsläppen i tv-serien Zero Impact
I Sverige orsakar varje person utsläpp motsvarande runt åtta ton koldioxid per år. För de allra flesta är det en ganska obegriplig siffra, som är svår att använda för beslut i vardagen. I reality-serien Zero Impact – som har premiär i SVT1 22...
-
Levande deltagande ger levande hav
Världens hav är i kris. Under stort internationellt tryck har den svenska regeringen satt ambitiösa mål för etablering av marina reservat. Beslutsfattare och forskare har höga förväntningar på att lokalt deltagande ska underlätta etableringen...
-
Shoppingresor bakom stor del av svenskarnas klimatutsläpp
Våra resor till klädbutikerna och antalet plagg vi köper är de viktigaste faktorerna om vi vill minska våra kläders miljöbelastning. Det visar en doktorsavhandling av Sandra Roos, som för första gången gör det möjligt att jämföra...
-
Kopparkulor minskar miljöpåverkan vid älgjakt
Fragment från kulor som används vid älgjakt förorenar kött, inälvor och slaktbiprodukter. Blyexponeringen för både människor och asätare skulle minska om jägarna bytte till kopparkulor.
-
Klimatforskarna gömmer inga obekväma fakta
Det går att lita på klimatforskarna. Det finns i deras vetenskapliga artiklar ingen snedvridning som skulle riskera att sopa motstridiga faktauppgifter under mattan. Det framgår av en ny studie från Lunds universitet.
-
Hoppstjärtarnas mångfald har sin förklaring
I alla typer av marker finns oftast stora mängder hoppstjärtar av en mängd arter, och dessa har en viktig roll i näringsomsättningen. Ekologer har länge frågat sig varför markdjurssamhällen ofta är så oväntat artrika. Forskare från...
-
Skogen mer än virke – skogsägare vill omsätta skogens sociala värden
Glesbygdens skogar ger inte bara virke. De erbjuder också upplevelser, inte minst i form av enskildhet och tystnad. Men skogsägarna efterlyser mer stöttning om de kvaliteterna ska kunna bli affärsmöjligheter. Det visar ett forskningsprojekt vid Umeå universitet.