Natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
100 gånger bättre tidsupplösning med ny mikroskopi
En forskargrupp vid Uppsala universitet har tillsammans med en forskargrupp på Max Planck-institutet i Göttingen, Tyskland, utvecklat en helt ny typ av mikroskopi. Det nya mikroskopet gör det möjligt att följa enstaka molekyler i levande celler med 100 gånger...
-
Hundratusentals ton mat kan räddas med bättre logistik
Varje år slängs nästan en kvarts miljon ton mat i Sverige inom industrin och detaljhandeln – helt i onödan. Det vill chalmersforskaren Kristina Liljestrand göra något åt. Nu ger hon aktörer i livsmedlens logistiksystem konkreta verktyg, som...
-
Forskare gör elektricitet av julskinkan
Forskare vid Luleå tekniska universitet tillverkar elektricitet av matrester med hjälp av bakterier. Viktigt att undersöka är vilken effekt, spänning och ström man kan ta ut av ett sådant system. Forskarna menar att systemet kan bli så pass effektivt att...
-
Smartare produkter med rigorös simulering
Produkter styrs i allt större utsträckning av inbyggda datorer, det gäller exempelvis bilar och telefoner. Ju mer korrekt simuleringen är när produkterna utvecklas, desto bättre blir designen, och därmed ökar produkternas nytta. Forskning från...
-
Betande renar kan kyla klimatet
Renar är kanske mest kända för att dra tomtens släde, men en studie från Umeå universitet tyder på att de också kan spela en roll i att bromsa klimatförändring – genom att beta på tundran och bidra till att marken absorberar mindre...
-
Titta på levande celler med en vanlig mobil
En helt vanlig smartphone tillsammans med ett gammalt standardmikroskop kan användas för att filma levande celler, visar en studie som publiceras i open acess-tidskriften PLOS ONE. Tekniken gör det möjligt för laboratorier runt om i världen att använda metoder...
-
Mer biobränsle att hämta från granriset i skogen
Skogen står för ungefär 20 procent av Sveriges totala energitillförsel. En hel kommer från det som kallas för grot, alltså grenar och toppar som blir kvar när man avverkar. Med flexibel hantering av granriset kan det bli ännu mer biobränsle...
-
Hemligheten bakom växters storlek kartlagd
För första gången har forskare lyckats visa hur cellerna i en växt, en multicellulär organism, bestämmer sin storlek och justerar sin tillväxt över tid. Resultaten kullkastar tidigare teorier på området. Nu vet vi mer om en av de faktorer...
-
Gåtfull rosthättad näktergal på spåren
Forskare vid Uppsala universitet och Kinesiska vetenskapsakademin i Beijing, Kina, har sammanställt alla fakta som finns om den mycket ovanliga rosthättade näktergalen. Sedan den upptäcktes 1905 har den bara setts ett fåtal gånger. Nu hoppas forskarna på att...
-
Nytt ljus på antimateria
Forskare vid Stockholms universitet och Cern har lyckats göra laserspektroskopi på antiväte. De är alltså på väg att se om antimateria uppför sig på annat sätt än ”vanlig” materia. Svante Jonsell är en av forskarna bakom...
-
Med koll på alla dykarbaggars sexliv
De finns i varenda sjö och damm, de snabbsimmande skalbaggarna vilkas sexkonflikter gör dem till modelldjur när det gäller könskamp. Nu har Johannes Bergsten gjort en bok om världens alla dykarbaggar. – De bryr sig inte om uppvaktning, det är...
-
Forntida växter i Kina ger ledtrådar om framtidens klimat
Människans påverkan på omgivningen går att spåra flera tusentals år tillbaka i tiden. Med hjälp av pollen kan forntida växtlighet rekonstrueras. Rådande klimatmodeller underskattar ofta avskogning i förhistorisk tid och behöver...
-
Intelligenta lastbilar kör tryggare med snabb felsökning
När lastbilar kör tätt efter varandra i så kallade fordonståg minskar bränsleförbrukningen för varje fordon. Självkörande lastbilar som kommunicerar med varann används redan. Nu kan de även upptäcka och avvärja problem på...
-
Svensk Antarktisexpedition undersöker inlandsisens historia
Södra halvklotets sommar är den mest hektiska tidpunkten på året för polarforskning i Antarktis. Årets Antarktissäsongen inom forskningsprogrammet SWEDARP 2016/17 startar 15 december och består av två delar: underhållsarbete på...
-
Nyfödd stjärna skapar starka virvelvindar
För första gången har forskarna sett hur en kraftfull virvelvind skickas ut från en roterande skiva runt en ung stjärna. Ett forskarlag lett av chalmersastronomen Per Bjerkeli har använt teleskopet Alma för att observera ett solsystem i vardande....
-
Så funkar livet vid heta djuphavskällor och metanläckor
Vid metanläckor och heta undervattenskällor på djuphavets botten lever några av jordens märkligaste djur – i totalt mörker och omgivna av giftigt svavelväte. En ny studie visar vilken väg djuren tar till dessa extrema miljöer.