Forskning om natur & teknik

I en ny doktorsavhandling presenteras flera nya statistiska metoder för DNA-baserad analys av mikroorganismer. − Mina metoder ökar vår förståelse för hur bakteriesamhällen är organiserade och fungerar, säger Viktor Jonsson, doktorand vid...

I alla typer av marker finns oftast stora mängder hoppstjärtar av en mängd arter, och dessa har en viktig roll i näringsomsättningen. Ekologer har länge frågat sig varför markdjurssamhällen ofta är så oväntat artrika. Forskare från...

Billiga solceller kan tillverkas av plast. Problemet är bara att materialet inte tål solljus så bra. Hur materialet i plastsolceller påverkas när de utsätts för belysning i luft presenteras i en nyligen publicerad avhandling vid Karlstads universitet.

Massiva stjärnor exploderar i slutet av sina liv som supernovor. Nu har forskare från bland annat Stockholms universitet lyckats observera en sådan stjärnsmäll bara tre timmar efter explosionen.

Forskare från Uppsala universitet och Brasilien har utvecklat en ny typ av nanosensor som kan detektera enstaka molekyler. Nanosensorn består av två helt olika material – bornitrid och grafen – och har kunnat användas bland annat för att identifiera olika...

En del torkade kryddor – som basilika, dill och koriander – kan vara en trist historia. Detta kan det bli ändring på. En grupp forskare i livsmedelsteknik har upptäckt att om basilikablad får elstötar, smakar och luktar den torkade varianten nästan som...

Att antalet grågäss ökat markant konstaterar såväl fågelräknare som lantbrukare. Men hur ser gässens rörelsemönster ut? Varför väljer de att landa på vissa fält och inte andra? Nu finansierar Naturvårdsverket ett projekt,...

I arbetet med att kartlägga jordens biologiska och geologiska mångfald har forskare vid Naturhistoriska riksmuseet under 2016 beskrivit sammanlagt 64 nya arter och släkten – allt från träd och fiskar till numera utdöda däggdjur – och 2 nya mineral.

Hur mycket kommer solen att skina och hur mycket el kommer samhället att behöva de närmaste dagarna? Det behöver man kunna svara på för att solel ska bli en pålitlig energikälla. Därför har forskare vid Uppsala universitet dragit igång ett...

Malariamyggor suger hellre – och mer – blod från människor som är smittade med malaria. Nu har forskare vid Stockholms universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och KTH upptäckt varför. Det kan leda till nya sätt att bekämpa malaria utan gifter.

Varför tillbringar laxfiskar så lång tid i farliga vatten på resan till havet? Forskning vid Göteborgs universitet visar att svaret kan finnas i fiskens mage.

Bildning av giftigt metylkvicksilver är en nyckelprocess för de miljö- och hälsoproblem som orsakas av kvicksilver. Mekanismerna bakom processen är dock fortfarande inte klarlagda. Ett forskarlag vid Uppsala och Umeå universitet visar nu att bildningen styrs av den...

Kan alger vara framtidens hållbara bränsle, vattenrenare och fiskfoder? Det finns ett enormt intresse för utveckling av användning av akvatiska fotosyntetiska källor – alger och cyanobakterier. Forskning inom så kallad blå bioekonomi fortskrider snabbt...

Automatisering bidrar till en säkrare och effektivare trafik, men för också med sig nya risker. När automatiken inte fungerar måste människor träda in och ta över kommandot. Men det betyder också att operatören, flygledaren eller lotsen...

Nya digitala produkter och tjänster för effektivare fysisk träning utvecklas av forskare vid Mittuniversitetet tillsammans med regionala och nationella företag inom sport- och IT-branschen.

Det tar längre tid för vargar att döda en älg i områden där det också finns björn. Björnen snor ofta bytet, men om vargens jakt hindras av björnen, eller om det helt enkelt finns färre bytesdjur i konkurrensen, återstår för...