Natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Så lyckades myskoxen överleva till våra dagar
Istiden innebar slutet för många arter, men myskoxarna anpassade sig till ett tufft klimat på tundran. Forskare har nu undersökt hur myskoxarna lyckades överleva – trots geografiska utmaningar och kraftig inavel.
-
Björklöv kan bli nytt råmaterial till halvledare
Tillverkning av halvledare till tunna skärmar i mobiler kräver idag sällsynta metaller, där gruvdriften orsakar miljöskador. Nu har forskare utvecklat ett mer hållbart alternativ genom att använda björklöv som tryckkokas.
-
Smarta hem skapar trängsel i molnet – nya lösningar behövs
Om bara några år kan flera miljarder prylar vara uppkopplade och dagens molnlösningar kommer inte att räcka till. För att hantera de enorma datamängderna behövs nya grepp, till exempel mer lokal lagring. Det menar forskaren bakom en ny <a class="glossaryLink"...
-
Astronomer kan ha upptäckt ett flimrande svart hål
Astronomer har upptäckt en avlägsen himlakropp som ger i från sig korta ljusglimtar. Det flimrande fenomenet kopplas till ett litet svart hål i en fjärran galax.
-
Mysteriet med flicksländans färger är löst
Honorna hos kustflicksländan kan ha ett utseende som gör att de liknar hannar. Hur det här kommer sig har gäckat forskarna, men nu har de löst den genetiska gåtan.
-
Bubblande mikromotor ska rena avloppsvatten
Forskare har konstruerat mikromotorer för att åka runt och rena avloppsvatten – som på sikt kan bli en källa till grön energi. Artificiell intelligens ska hjälpa till att trimma de små motorerna.
-
Strutsen håller huvudet kallt – och lägger fler ägg
Strutshonor kan reglera värme och skydda sitt huvud mot överhettning. Det gör att de kan producera fler ägg under perioder med varmare temperaturer. Det visar forskning från Lunds universitet.
-
Tioler styr hur mycket kvicksilver plankton får i sig
Människor får i sig kvicksilver genom fisk, men hur hamnar kemikalien i fisken? Ett första steg i kedjan är växtplankton som fiskarna äter. En studie visar att planktonens upptag av kvicksilver styrs av tillgången på så kallade tioler i vattnet.
-
Så har sjuka almar påverkat skogen
Många almar och askar i Skåne har dött efter att ha drabbats av sjukdom. Hur har skogarna påverkats av att dessa arter nästan helt försvunnit? Det har en ny studie tagit reda på.
-
Stora och glupska djur viktiga för träden
Elefanter och andra stora växtätande djur bidrar till en större variation av träd i skyddade områden. Det visar en internationell studie.
-
Exklusivt trä till altanen kan vara olagligt avverkat
Det tropiska träslaget ipê är populärt för att bygga exklusiva trädäck och uteplatser. Men en studie visar att en mycket stor del av virket kan ha avverkats olagligt.
-
Skogsägare vill stärka naturvärden men upplever hinder
Forskare har undersökt hur privata skogsägare, via olika skötselmetoder, påverkar miljövärden i skogen. Slutsatsen är att skogsägare gör många, men osedda, miljöinsatser. Och att de upplever hinder.
-
Havslevande bjässe ledtråd till svanödlornas utveckling
På dinosauriernas tid fanns ett havslevande kräldjur med en rejäl käke och en torpedliknande kropp. Fossil från reptilen visar sig vara den äldsta stora pliosauriern som hittats. Fyndet bidrar till ökad förståelse av svanödlornas utveckling.
-
Så har våtmarker utvecklats – från istid till nu
Genom tusentals år har våtmarker längs Norrlands kust blivit viktiga miljöer för att lagra kol. Men hur har myrarnas värld vuxit fram? En avhandling har undersökt ett långsamt recept med många ingredienser.
-
Fri radikal fångad på bild
Forskare vid Stockholms universitet har i en studie lyckats avbilda och beskriva strukturen hos en proteinradikal. Det var inte helt lätt, eftersom radikaler förändras blixtsnabbt och är kniviga att avbilda. Forskningen belyser också hur livet på jorden är...
-
Älgarnas genetiska hälsa är bra – trots tidigare hot
Älgstammen var nära utrotning på 1800-talet, men det ledde inte till kraftig inavel. En studie visar att älgarna har behållit det mesta av sin genetiska mångfald.