Natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Flyttfåglar rastar för att stärka immunförsvaret
Flyttfåglar brukar mellanlanda under flygturen till varmare länder. De rastar för att äta och få ny energi – men också för att boosta sitt immunförsvar. Det visar en studie.
-
Så kan AI fungera bättre i smarta prylar
När vardagsnära teknik blir allt smartare ställs högre krav på hårdvaran. I en <a class="glossaryLink" aria-describedby="tt" data-cmtooltip="<div class=glossaryItemBody> En avhandling är ett vetenskapligt arbete som doktorander gör under sin...
-
Främmande tallar inte poppis bland myror
Färre myrarter, färre stackar och mindre spring på trädstammarna i jakt på mat. Så ser det ut i skogar där importerad contorta-tall planterats. Myrorna föredrar de svenska tallarna, visar en studie.
-
Radar följer gången − flaggar för fallolyckor
Fallolyckor och alzheimer skulle kunna förutspås med en ny metod. Det menar forskare som utvecklat en radarsensor som mäter människors rörelsemönster och variation i steg.
-
Kobolt kan återvinnas med miljövänlig metod
Forskare har tagit ett nytt steg mot energisnål återvinning av kobolt i litiumjon-batterier. Metoden använder en lösning som framställs av urin och ättika.
-
Tidig vår gör humlorna flygsugna – risk för minskad pollinering
När våren kommer tar humledrottningarna säsongens första vingslag för att leta ny boplats. Men varmare klimat gör att flygpremiären sker allt tidigare, visar ny forskning. Det riskerar att leda till färre humlearter och minskad pollinering.
-
Radarsensorer tar självkörande bilar genom dimma och snö
Självkörande fordon navigerar med hjälp av kameror och lasersensorer, men detta kräver fri sikt. Nu har forskare förbättrat noggrannheten hos radarsensorer – något som kan göra körningen säker i alla väder.
-
Elektroder kan odlas i levande vävnad
Forskare har lyckats odla elektroder i hjärnan hos zebrafiskar. Det har gjorts med hjälp av kroppens egna molekyler och en speciell gel. Metoden kan på sikt bidra till att bota nervsjukdomar hos människor.
-
Blåmesar är nyfikna – men inte lika kvicka som talgoxar
Blåmesar är inte fullt lika snabbtänkta och läraktiga som talgoxar. Men mesarna presterar ändå bättre än många andra fåglar i tester som visar förmåga att klura ut hur mat ska nås.
-
Finurliga fröbanker räddar inte värmekänsliga växter
Många växter kan lagra frön i jorden när den omgivande miljön förändras. Men en studie visar att strategin troligen inte räcker för att rädda floran när klimatet blir varmare.
-
Nanoplaster skadar inte fiskarnas viktiga föda
Nanoplaster behöver inte vara skadliga för alla havslevande organismer. Djurplankton tycks klara sig bra, visar forskning vid Lunds universitet.
-
Värmeböljor tvingar sillgrisslorna att överge ungarna
Värmeböljor i klimatförändringens spår hotar häckande havsfåglar. Sillgrisslorna utanför Gotlands kust gör vad de kan för att svalka sig, men det innebär att sårbara ägg och ungar lämnas på klipporna.
-
AI håller koll på cellernas rörelser i mikroskop
Med hjälp av artificiell intelligens kan forskare göra bättre analyser av celler som filmas i mikroskop. Den nya metoden kan underlätta utvecklingen av cancermediciner.
-
Talgoxens omgivning styr hur maten hittas
Alla talgoxar kan lära sig att hitta föda snabbt med hjälp av färger eller dofter. Men prioriterar de luktsinnet eller synen under matjakten? Valet beror på om de är stadsfåglar eller lever i skogen.
-
Gödsling ger inte alltid fler och större ekar
Gödsling leder inte till ökad produktion av skogs- och bergsek som växer på tidigare jordbruksmark. Näringsämnen finns kvar i marken och räcker för att mätta en ny generation träd.
-
Mystisk ring siktad runt dvärgplanet
En stor ring har hittats runt dvärgplaneten Quaoar med hjälp av rymdteleskopet Cheops. Ringen är oväntad stor i förhållande till dvärgplanetens storlek. Upptäckten kan leda till svar på frågan varför en del himlakroppar har ringar, men inte...