Forskning om natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Bättre beräkningar för den marina strömkraftens energipotential
I våra älvar, sund och hav finns strömmande vatten som utgör en förnybar energikälla med stor potential. I en ny avhandling inom forskningsområdet marin strömkraft vid Uppsala universitet visar Emilia Lalander att redan befintliga vattendata är...
-
4,3 miljoner till Umeåarkeologer för ny och innovativ teknik
Johan Linderholm, arkeolog och lektor, institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet och Paul Geladi, professor, Sveriges lantbruksuniversitet, har tillsammans beviljats 4,3 miljoner ur Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond.
-
Ny metod att massframställa DNA-molekyler av hög kvalitet
Ett nytt sätt att tillverka korta, enkelsträngade DNA-molekyler kan lösa flera av de problem som finns inom forskningen med dagens framställningsmetoder. Den nya metoden, som beskrivs i den vetenskapliga tidskriften Nature Methods, kan få betydelse för såväl...
-
Håll koll på strömavbrotten – med en padda
Nu har forskare vid KTH tagit fram appar för Iphone och Ipad som gör det enkelt att se hur det svenska elnätet mår. Apparna visar i realtid exempelvis om strömavbrott uppstått. Men apparna håller inte bara koll på läget i Sverige, även...
-
Krocksäkerhet eftersatt för barn i bil
Trots välutvecklade säkerhetssystem i moderna bilar kan mer göras för att skydda framåtvända barn mellan fyra och tolv år. Det visar en doktorsavhandling som nu presenteras vid Karolinska Institutet. Säkerhetssystemen ger i många fall ett bra skydd...
-
Flera möjliga smittvägar för rödsjuka hos höns
Bakterien Erysipelothrix rhusiopathiae kan orsaka sjukdomen rödsjuka. Den är mest känd hos grisar men många andra däggdjur och fåglar kan också drabbas. För 20 år sedan var rödsjuka en ovanlig sjukdom hos värphöns i Sverige. Sedan 1998 har...
-
Svenskt instrument 10 år vid Mars – vad har forskarna upptäckt?
Rymdsonden Mars Express sköts upp den 2 juni 2003. Tio år senare gör den fortfarande mätningar kring Mars. Ombord finns det svenska satellitinstrumentet ASPERA-3 från Institutet för rymdfysik, IRF, i Kiruna.
-
Robotlösningar behöver bättre paketering
Trots att vi är duktiga på robotar och automatisering i Sverige har den senaste produktionstekniken inte riktigt nått de små och medelstora företagen. Tröskeln är fortfarande för hög och lösningarna måste paketeras bättre, konstaterar...
-
Ny metod att bedöma risker av förorenad mark
Sverige har cirka 80 000 markområden som beräknas vara förorenade. Med en ny snabb metod kan man nu bättre avgöra de verkliga riskerna på varje plats, visar studier från Göteborgs universitet.
-
Innovationer och ny teknik – vilken roll spelar forskningen?
En publikation från VINNOVA sammanfattar 40 års studier av sambanden mellan innovationer, teknik och forskning.
-
Ladda mobilen med myrsyra
I dag finns tekniken för att använda miljövänlig myrsyra i bränsleceller för att driva till exempel en mobil eller en dator. Fysikern Florian Nitze vid Umeå universitet har i sin avhandling utvecklat nya katalysatorer för att förbättra dessa...
-
Offentliga E-tjänster missar användarna
De offentliga e-tjänsterna ska förenkla för oss att komma i kontakt med myndigheter och de ska fungera för alla. Men i realiteten har många i stället stängts ute och det blir inte heller alltid enklare, konstaterar Ida Lindgren. I sin doktorsavhandling i...
-
Forskare skapar elastisk keramik
Keramik gör nytta i gasturbiners och flygmotorers brännkammare som värmeisolerande ytskikt på metallen. Men keramikskikten utsätts för stora påfrestningar när de enorma temperaturväxlingarna gör att materialen omväxlande expanderar och krymper....
-
Europeiskt samarbete för hållbart hav
Nu kommer den europeiska allmänhetens beteenden och attityder kring havet att kartläggas för att man i framtiden ska kunna påverka åtgärder och beslut.
-
Grafen + molekylär spinntronik – en hybrid för framtidens elektronik?
Vilket material ska man satsa på för framtidens teknologi? Organiska molekyler med sina utmärkta magnetiska egenskaper, eller kanske grafen som kan ge mångdubbelt snabbare transistorer? Forskare från Uppsala och Berlin visar nu i den ansedda tidskriften Advanced Materials...
-
Stort detektivarbete avslöjar Arktis varma klimat
Analyser av den längsta sedimentpropp någonsin upptagen i Arktis ger en internationell forskargrupp, där två Umeåforskare ingår, en unik insikt i Arktis klimat. Det var betydligt varmare från 3,6 till 2,2 miljoner år sedan än idag, vilket tyder på...