Natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
När blir det grönt att flyga igen?
Om 25-30 år går det att flyga med gott samvete igen, menar forskare som utvecklar biobränslen för svensk luftfart. Men vi kommer att flyga mer sällan, och med större hål i reskassan.
-
Tusentals bins liv har spårats med sändare
Hur lever våra honungsproducenter och hur mår de? Forskare har utrustat 4000 bin med sändare för att få veta mer om beteende, flygtider, överlevnad och hälsohot från kvalster.
-
Koldioxidinfångning: Så omvandlas rökgasen från fabriken i Piteå
Koldioxidinfångning förväntas spela en viktig roll framöver, men det är en ofta dyr och krävande process. Forskare vid Luleå tekniska universitet testar nu en ny teknik på den insamlade rökgasen från ett fabrikstak i Piteå.
-
Nya metoder avslöjar osynliga meteorer och asteroider
Med hjälp av nya radaranalyser kan sällsynta meteorer på hög höjd avslöjas. Nya metoder kan också ge bättre koll på rymdskrot och asteroider. Det visar en <a class="glossaryLink" aria-describedby="tt" data-cmtooltip="<div...
-
Fiskar jämnar ut tryck i cellerna med snabba ventiler
Forskare har hittat en unik typ av ventil för vattenkanaler i celler, som stängs mycket snabbt. I framtiden kan den här upptäckten hjälpa till att ta fram mediciner mot bland annat cancer och alzheimers.
-
AI hittar bästa legeringarna bland miljontals kandidater
Nya material behöver utvecklas för att klara klimatmålen. Nu har forskare vid KTH utvecklat ett snabbare, effektivare och billigare sätt för att hitta metallegeringar som håller måttet.
-
Dödlig stormflod kan inträffa på nytt i Östersjön
Hade vi tagit lärdom av tidigare stormfloder hade vissa områden i södra Sverige sannolikt inte bebyggts. Och katastrofer kan hända igen. Det säger forskaren Caroline Hallin som vill öka kunskapen om stormfloder – bland annat genom att påminna om den...
-
Salt viktigare än polarkyla när havsis bildas
När polarhaven fryser till is beror det inte bara på kall luft. Ännu viktigare är salthalten som bildar ett lock – och hindrar varmt vatten att stiga upp till ytan. Upptäckten är viktig för att förstå hur havsisen påverkar jordklotets...
-
Genen bakom grankottar har hittats
Granar har ingen brådska att bilda kottar och skogsägare får vänta länge på att nya plantor ska växa upp. Nu har forskare kartlagt genen som styr kottsättningen. Det kan leda till att odling av nya klimatanpassade granplantor kan gå snabbare.
-
Fler åker självkörande fordon, färre cyklar och går
Om självkörande fordon blir vanliga inslag på gatorna i framtiden kommer färre att välja att promenera eller cykla, enligt forskning från KTH. Främst barn och ungdomar kommer att ta "den lätta vägen", tror forskarna – som ser...
-
Svampar i häxring visar hur genetisk variation skapas
En svamps genetiska variation skapas mest i de ganska kortlivade svampsporerna. I mycelet, som svampen tillbringar den absolut största delen av sin livscykel som, skapas inte alls lika mycket variation.
-
Varför ska en doktor lita på en dator?
Maskininlärning kan fungera som beslutsstöd för läkare, till exempel vid val av medicinering. Men vad krävs för att en <a class="glossaryLink" aria-describedby="tt" data-cmtooltip="<div class=glossaryItemBody> En titel som man får efter att ha...
-
Tydliga spår av uråldriga organismer i människoceller
Forskare har upptäckt att ett enzym i mänskliga celler troligen har utvecklats från en uråldrig encellig organism. Och denna primitiva föregångare har en unik och värdefull egenskap.
-
Träbaserad plast kan ge miljövänligare inredning
Plast som används i heminredning och byggnadsmaterial skulle kunna ersättas med en ny sorts träbaserad plast – som kan brytas ner utan att skada miljön. Det visar forskning vid KTH.
-
Förkylda reningsverk släpper ut mer föroreningar
Reningsverk kan också drabbas av virusinfektion. Och förkylda och hängiga reningsverk ger ökade utsläpp, visar forskning från Chalmers.
-
Hologram ger ny inblick i planktonens liv
Plankton är lite av havens doldisar som mest är kända på gruppnivå. Men genom hologram i digitala mikroskop kan forskare nu se hur enskilda planktonceller äter, växer eller rör sig.