Forskning om natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Nytt instrument för nya material – en innovation med potential
Elektronerna i nya material, t ex grafén, följer intressant nog inte fysikens lagar om sambandet mellan fart, massa och energi. Bland annat för att undersöka sådana material har Uppsalafysiker nu utvecklat ett superkänsligt instrument efter ett helt nytt koncept.
-
Första ödlegenomet kartlagt
Det första ödlegenomet har nu kartlagts av internationell forskargrupp ledd av Kerstin Lindblad-Toh vid Broad Institute, USA, och Uppsala universitet. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Nature och visar på både skillnader och likheter mellan ödlor,...
-
Experter på konstgjort kött möts
Forskning om laboratorieodlat kött diskuterades i dagarna tre av världens experter. Nuläge, utmaningar och framtidsscenario stod på agendan på forskarkonferensen som arrangerades av Chalmers i augusti.
-
Spinnvågor i nanoformat kan ersätta mikrovågor
En grupp forskare från Göteborgs universitet och KTH blev först i världen med att bevisa att teorierna om de nanostora spinnvågorna stämmer i verkligheten. Därmed öppnas helt nya möjligheter att ersätta mikrovågsteknik i till exempel...
-
Forskarna går till botten med skeppet
Efter 20 års sökande är dykare glada över att äntligen ha funnit det man tror är krigsskeppet Mars som förliste 1564, strax utanför Öland. Nu återstår det för landets forskare att ta till vara den historia som finns bevarad på...
-
Umeåforskare visar bukspottkörteln som vi aldrig sett den förut
Professor Ulf Ahlgren med medarbetare vid Umeå universitet är en av de ledande forskargrupperna i världen vad gäller utvecklingen av optisk projektionstomografi. Med hjälp av denna teknik har de nu beskrivit nya aspekter av hur bukspottkörteln utvecklas under...
-
Spanska lodjur har överlevt trots extremt liten genetisk variation
Den mycket låga genetiska variationen hos det iberiska lodjuret — det mest utrotningshotade rovdjuret i Europa — behöver inte betyda ett hot mot artens överlevnad, visar ny forskning vid Naturhistoriska riksmuseet. Att en art haft låg genetisk variation under...
-
Gymnasieelever från Västsverige går forskarskola på Tjärnö
Känner kammusslor närvaro av sin fiende ishavssjöstjärnan genom vattnet? Äter japanska jätteostron upp maten för svenska blåmusslor? Det är ett par av de frågor som 17 gymnasieelever från Västsverige undersöker på forskarskolan...
-
Jordärtskockor blir plast
Strax utanför Svalöv i Skåne håller ett bioraffinaderi för att göra kemikalier av jordbruksgrödor på att byggas. Där ska vete, hampa och andra växter omvandlas till kemikalier, plaster, färger, pet-flaskor, förpackningar, bläck,...
-
Mikroorganismer syns inte för immunförsvaret
Att mikroorganismer har en stor förmåga att variera sin ytstruktur är väl känt. Det är ett skäl till att det är så svårt att utveckla vaccin mot HIV och malaria, och till att nya influensavaccin måste tas fram varje år. Men...
-
Nanoteknik för effektivare diagnostik
För att ett blodprov ska ge den signal som kan indikera ett sjukdomstillstånd krävs miljontals molekyler. I framtiden kan nanoteknik göra det möjligt att diagnosticera på enmolekylnivå, något som kan få stor betydelse i kampen mot vinterkräksjukan...
-
Skrynklig yta ger snabbare kokning
En ny sorts ytbeläggning, utvecklad av forskare på KTH, kan spara in mycket av all den energi som i dag läggs på driften av värmepumpar- och kylaggregat.
-
Mystiska jordsvampar identifierade
Forskare vid SLU Uppsala har odlat och klassificerat en svamp som tidigare endast varit känd genom DNA-sekvenser. Svamparna, som under miljontals år levt dolda i marken, representerar en för forskningen ny klass av svampar, Archaeorhizomycetes. Resultaten publicerades i den...
-
Nya insikter i hur byggstenarna till vår arvsmassa tillverkas
Proteinet IxrI är en tidigare okänd regulator av ribonukleotidreduktas (RNR), ett enzym som är centralt för tillverkning av DNA i våra celler. Det visar Olga Tsaponina i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet den 19 augusti.
-
Så kan örnar och vindkraftverk samsas i framtiden
Många vindkraftsprojekt stoppas på grund av att det finns fridlysta stora fåglar i området, inte minst örnar. Samtidigt dödas örnar som flyger in i vindkraftverkens propellrar. Mittuniversitetet har varit med och tagit fram en metod för att spåra och...
-
Ibland bättre för cellen att inte reglera produktionen av protein
Trots sin ringa storlek kan en cell ibland liknas vid en atlantångare – långsam att vända på om den hamnat ur kurs. I ett tvärvetenskapligt samarbete vid Uppsala universitet har forskare visat hur tidsaspekten begränsar möjligheten till reglering av...