Forskning om natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Tystare propeller banar väg för bättre elflygplan
Utvecklingen av det fossilfria flyget tampas med ett problem – effektiva propellrar i eldrivna plan är bullriga. Men nu har forskare hittat en metod som kan leda till tystare och energisnålare flygturer.
-
De urgamla fisködlornas väg till vattnet började tidigt
Fossilfynd från Spetsbergen visar att Ichthyosaurier, eller fisködlor, utvecklades till havslevande reptiler redan före det stora massutdöendet. Det är tidigare än vad forskare hittills har trott.
-
Lasermodell kan förbättra planering av skogarna
Laserskanning kan ge en bättre bild av svenska skogars egenskaper, men kunskapen har inte utnyttjats. Det vill forskare ändra på. I en avhandling har ett nytt planeringsverktyg tagits fram för mer detaljerad skogsskötsel.
-
Så kan eldrivna färjor och stora fordon laddas trådlöst
Forskare har vidareutvecklat en induktionsteknik som gör det möjligt att effektivt ladda batterier trådlöst – utan hjälp av en människa eller en robotarm. Tekniken öppnar för smidigare laddning av eldrivna färjor och stora fordon.
-
Potatiskung fick gener från vilda släktingar – mögel försvann
Den populära potatissorten King Edward är känslig för angrepp från bladmögel. Men med hjälp av tre nya gener lyckas den försvara sig mycket bra, visar en studie vid SLU.
-
AI pekar ut lösningar för säker flygtrafik
Forskare har utvecklat ett system baserat på artificiell intelligens för att förutse faror i flygtrafiken. Genom systemet kan flygledare och piloter få vägledning för säkra resor.
-
Flyttfåglar rastar för att stärka immunförsvaret
Flyttfåglar brukar mellanlanda under flygturen till varmare länder. De rastar för att äta och få ny energi – men också för att boosta sitt immunförsvar. Det visar en studie.
-
Så kan AI fungera bättre i smarta prylar
När vardagsnära teknik blir allt smartare ställs högre krav på hårdvaran. I en avhandling undersöks hur avancerade prylar kan rymma den artificiella intelligens som behövs för att de ska fungera.
-
Främmande tallar inte poppis bland myror
Färre myrarter, färre stackar och mindre spring på trädstammarna i jakt på mat. Så ser det ut i skogar där importerad contorta-tall planterats. Myrorna föredrar de svenska tallarna, visar en studie.
-
Radar följer gången − flaggar för fallolyckor
Fallolyckor och alzheimer skulle kunna förutspås med en ny metod. Det menar forskare som utvecklat en radarsensor som mäter människors rörelsemönster och variation i steg.
-
Kobolt kan återvinnas med miljövänlig metod
Forskare har tagit ett nytt steg mot energisnål återvinning av kobolt i litiumjon-batterier. Metoden använder en lösning som framställs av urin och ättika.
-
Tidig vår gör humlorna flygsugna – risk för minskad pollinering
När våren kommer tar humledrottningarna säsongens första vingslag för att leta ny boplats. Men varmare klimat gör att flygpremiären sker allt tidigare, visar ny forskning. Det riskerar att leda till färre humlearter och minskad pollinering.
-
Radarsensorer tar självkörande bilar genom dimma och snö
Självkörande fordon navigerar med hjälp av kameror och lasersensorer, men detta kräver fri sikt. Nu har forskare förbättrat noggrannheten hos radarsensorer – något som kan göra körningen säker i alla väder.
-
Elektroder kan odlas i levande vävnad
Forskare har lyckats odla elektroder i hjärnan hos zebrafiskar. Det har gjorts med hjälp av kroppens egna molekyler och en speciell gel. Metoden kan på sikt bidra till att bota nervsjukdomar hos människor.
-
Blåmesar är nyfikna – men inte lika kvicka som talgoxar
Blåmesar är inte fullt lika snabbtänkta och läraktiga som talgoxar. Men mesarna presterar ändå bättre än många andra fåglar i tester som visar förmåga att klura ut hur mat ska nås.
-
Finurliga fröbanker räddar inte värmekänsliga växter
Många växter kan lagra frön i jorden när den omgivande miljön förändras. Men en studie visar att strategin troligen inte räcker för att rädda floran när klimatet blir varmare.