Forskning om natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Ny metod avslöjar virus-värd interaktioner i mikrobiella samhällen
Genom att använda små DNA-fragment från mikroorganismer i sura undervattenskällor har amerikanska och en svensk forskare för första gången lyckats länka viruspopulationer till deras värdorganismer i ett mikrobiellt samhälle. Denna metod kan...
-
Nya hastighetsgränser ger små hastighetsförändringar
På uppdrag av Vägverket har de nya hastighetsgränserna 40 och 60 km/h testats i tolv svenska kommuner. Försöken uppvisar ganska små hastighetsförändringar, men har ändå stor betydelse för att minska såväl personskadeolyckor som...
-
Byggherren som förändringsagent
Byggbranschen som industri har förekommit en hel del i media under senare år och har väl inte alltid framställts i särskilt positiva ordalag. Synpunkter på brister i kvaliteten och höga kostnader på det som produceras har varit återkommande. I...
-
Bakterier i haven absorberar koldioxid
Marina bakterier har förmågan att ta upp och fixera koldioxid med hjälp av solljus. Denna upptäckt har forskare vid Högskolan i Kalmar kommit fram till tillsammans med forskare i Spanien, Australien och Ryssland. Resultatet beskrivs i den internationellt ansedda...
-
Havets försurning – det nya miljöhotet
Världens hav täcker 70 procent av jordens yta och innehåller en enorm biologisk och ekologisk variationsrikedom. Havet är en buffert för planetens livssystem, men också för klimatet genom att havet absorberar koldioxid – från atmosfären men...
-
Mudderarbeten och avlopp från reningsverk förgiftar fisken
Enskilda händelser som mudderarbeten och utsläpp kan ge direkta skador på fiskarnas celler och DNA. Det visar forskning från Göteborgs universitet som studerat tånglake i Göteborgs hamn och öring i Viskan.
-
Dikning av kärr har drastiska konsekvenser för växtligheten
Rikkärr är kalk- och artrika myrar, där bland annat många ovanliga och hotade växtarter finns. Under 1800- och 1900-talen har rikkärren till stor del dikats, vilket har lett till att många arter försvunnit helt. Att restaurera rikärren är svårt...
-
Ny modell för design av varningsljud
När varningssystem designas med hjälp av ljud är det viktigt att kunna förutsäga människors känslomässiga reaktion på ljudet, till exempel för att kunna skapa ett ljud som är "lagom" alarmerande. Anders Sköld har i sin...
-
Ny bro kan byggas på två veckor
Genom att utnyttja nya material för brobyggnad, industriella produktionsmetoder och en effektiv konstruktionsprocess kan man börja använda en ny typ av bro bara två veckor efter att byggarbetena på platsen har påbörjats. Det visar en färsk avhandling...
-
Ny kunskap om blixtnedslag kan ge bättre åskledare
Marley Becerras datormodell över blixtnedslag gör det möjligt att förutsäga var på en byggnad det är mest sannolikt att blixten slår ned. Den visar också att fler faktorer styr risken för nedslag än man tidigare trott. Den 5 juni lägger...
-
Färgvariabla ödlor och ormar är mer framgångsrika
Arter av ormar och ödlor med variabel färgteckning har större ekologisk framgång. Anders Forsman och Viktor Åberg vid Högskolan i Kalmar har studerat 323 olika arter av ödlor och ormar i Australien. De arter som uppvisar en stor variationsrikedom i...
-
Spänningsalstrande kläder en framtida energikälla
Billigare och effektivare lampor, men också energialstrande träningskläder som kan driva din mp3-spelare. Zinkoxiden hör till framtidens energikällor visar en avhandling från Göteborgs universitet.
-
Ny metod minskar kostnaderna för dioxinanalyser betydligt
Dagens metoder för att analysera dioxiner är väldigt komplicerade, dyra och tidskrävande. Erik Spinnel presenterar i sin avhandling en metod som gör dessa analyser betydligt snabbare, effektivare och billigare.
-
14 miljoner år gammalt rovdjur beskrivet
En art av ett utdött rovdjur från Östafrika har nu studerats, namngivits och placerats i ett evolutionärt sammanhang. Rovdjuret som till storleken påminner om en liten tamkatt levde för cirka 14 miljoner år sedan. Reihaneh Dehghani beskriver djuret i en ny...
-
Kvävefixeringen i våra barrskogar förklaras av forskare vid SLU
I en artikel i nya numret av Science visar forskare vid SLU i Umeå hur kvävefixeringen i våra barrskogar i större skala går till.
-
Automatisk bedömning av mammogram
Christina Olsén, Umeå universitet, har i sitt avhandlingsarbete studerat metoder för att automatiskt bedöma kvalitén hos mammogram. Ett sådant system skulle ge en säkrare och billigare undersökning.