Forskning om natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Nya metoder ger vassare teknik för solenergi
Linda Brus har vidareutvecklat och testat nya metoder för att göra solenergianläggningar mer konkurrenskraftiga. Den 25 april disputerar hon vid Uppsala universitet.
-
Jakten på universums mörka materia
Så kallad mörk materia utgör 85 procent av all materia i universum. Men ännu vet vi inte vad den mörka materian består av. I sökandet efter svar på det har Thomas Burgess vid Stockholms universitet med hjälp av neutrinoteleskopet AMANDA/IceCube på...
-
God arbetsmarknad för naturvetare
Ungdomars intresse för naturvetenskapliga studier har minskat de senaste åren, både i Sverige och utomlands. Men de som satsar på en naturvetenskaplig utbildning vid Lunds universitet möter en god arbetsarbetsmarknad. Det visar en omfattande undersökning, där...
-
Göteborgsforskare: första djuret på jorden – en kammanet
Med tillgång till nya genetiska data har forskare vid Göteborgs universitet lyckats rekonstruera djurrikets tidigaste evolution.Studien, som nu uppmärksammas stort i ansedda tidskriften Nature, visar att de första djuren på jorden var – kammaneter.
-
Stora brister i global vatteninformation
'- Den global konkurrensen om vatten kommer öka mycket i framtiden på grund av befolkningsökning, klimatförändring, ökande produktion mm. Samtidigt visar vår forskning på brister i den globalt tillgängliga informationen för vatten. Bristerna är...
-
Mycket ägg ger lata höns
Värphöns och broiler är latare än sina ursprungliga artfränder djungelhönsen. Det gör att de också är sämre rustade att klara förändringar i sin miljö, visar en ny avhandling vid Linköpings universitet.
-
Genförändrad raps oväntat långlivad
Enstaka plantor av genetiskt förändrade grödor – GMO - kan dyka upp på en åker tio år efter det att de odlades. Så förhåller det sig i alla fall med raps. Det visar en studie utförd av växtekologen Tina D´Hertefeldt vid Lunds...
-
Inflammationshämmande växter kan bli nya läkemedel
Växten slåttergubbe är känd för sin förmåga att kunna lindra inflammationer, och kan bli en framtida komponent i läkemedel. Nu visar en ny avhandling att även två av dess nära släktingar har samma egenskaper. Catarina Ekenäs har...
-
Uppmärksammad fototeknik kan ge effektivare gödsling
En teknik framtagen vid Göteborgs universitet, som på sikt kan göra jordbrukets gödsling mer effektiv och miljövänlig, uppmärksammas nu i USA.
-
Superhala ytor framtagna av svenska kemiforskare
Hur kan man minska friktionen mellan ytor? Forskare vid KTH, Stockholms universitet och Ytkemiska institutet har kunnat sänka friktionen och få fram superhala ytor genom att välja material utifrån de kemiska så kallade van der Waals-krafterna.
-
Mekanism som bromsar immunförsvarets nedbrytning av blodceller kartlagd
Ytproteinet CD47 spelar en viktig roll vid regleringen av blodcellsomsättningen, visar Mattias Olsson i den avhandling han försvarar vid Umeå universitet den 4 april. Resultaten kan få betydelse för behandlingen av vissa blodsjukdomar där immunförsvaret är...
-
Seger för ladusvalorna
De flesta kommer säkert ihåg debatten om ladusvalor och risken för att de skulle föra in salmonellasmitta i ladugårdar. Zoonosforskare vid Högskolan i Kalmar och Uppsala universitet har studerat ladusvalor och kan konstatera att något stöd för att...
-
Internet revolutioneras med Grid-teknologin
Först kom Ínternet – och nu är tiden mogen för Grid, en ny teknologi som kommer att göra en vanlig PC till något av en superdator. World Wide Web utvecklades först vid CERN, det europeiska laboratoriet för högenergifysik i Genève. Det...
-
Borrelia-bakterier sprids av fåglar i Europa och Asien
Fåglar är viktiga spridare av fästingar infekterade med Borrelia-arten B. garinii, en bakterie som kan orsaka svår sjukdom när den infekterar människor. Det visar Pär Comstedt i den avhandling han försvarar vid Umeå universitet 28 mars.
-
Okända kedjemaskar kartlagda
Kedjemaskar är en grupp mikroskopiskt små djur som lever i vatten, och som till stor del fortfarande inte är kartlagda. Med hjälp av DNA-analys har biologen Karolina Larsson kartlagt svenska kedjemaskar, studerat deras släktskapsförhållande och samtidigt hittat...
-
Produktionsmetoder bestämmer atomklustrens egenskaper
Atomkluster kan användas till exempel som beläggning för att ge material olika egenskaper. Fysikern Andreas Lindblad vid Uppsala universitet har studerat bland annat klustrens struktur, och visar i sin avhandling att man med hjälp av olika produktionsmetoder kan ge klustren...