Natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Välsmort samarbete leder till nya rön
'- Hur påverkar ytans mikrostruktur funktionen i exempelvis en människas höftled?- Är det möjligt att ta fram en teoretisk modell för att sedan simulera det i datorn?Detta är frågeställningar som Andreas Almqvist haft i åtanke under sina...
-
Trä – ett nytt material?
Våra vanligaste trädslag gran och tall består till 70 procent av luft och till 30 procent av ved.Genom att trycka ihop de luftfyllda hålrummen går det att få ett helt omvänt förhållande - alltså att åstadkomma trä med 70 procent ved och...
-
Simulering på nanonivå ersätter praktiska experiment
I framtiden kan dyrbara verkliga experiment vid materialframställning vara ett minne blott. Sedan den 1 augusti pågår ett stort forskningsprojekt på molekylär nivå på Institutionen Ingenjörshögskolan vid Högskolan i Borås. Under tre år...
-
Fysik i Kungsträdgården – från Big Bang till framtiden
För att visa fysikens och astronomins betydelse för vårt samhälle och vår världsbild fyller vi denna dag Kungsträdgården med aktiviteter. Välkommen att titta på utställningar om fysik i rymden, inom medicin och biologi. Pröva...
-
Ett varmare klimat – snart möjligt att se skogens reaktion
Det mycket torra vädret i somras påverkar trädens tillväxt och gör innebörden av växthuseffekten mer påtaglig. I Heureka-programmet vid Sveriges Lantbruksuniversitet arbetar forskare med att hantera effekterna av klimatförändringar på...
-
Mossornas kärleksliv
Ekologer vid Lunds universitet har gjort nya överraskande rön om mossornas kärleksliv. Det är rikare än man trott. Det är känt att spermier från mossornas hanskott via vätskehinnor kan simma till honskott och befrukta dessa. Men det visar sig nu att...
-
Kemin tar initiativet
Kemifrågor har en viktig roll i framtiden, men dras med oförtjänt dåligt rykte. Det menar <a class="glossaryLink" aria-describedby="tt" data-cmtooltip="<div class=glossaryItemBody> Professor är den högsta akademiska titeln i Sverige. En professor forskar,...
-
Pressinbjudan: 2006 Stockholm Conference on Environmental Law and Justice, 6-9 september
Stockholms Miljörättscentrum arrangerar i år för första gången en internationell konferens på temat miljörätt och rättvisa. Konferensen hålls 6-9 september i Aula Magna vid Stockholms universitet och syftar till att fördjupa...
-
Nobelprisbelönad upptäckt utforskas i Borås
Plast kan vara både elektriskt isolerande och ledande. Detta spännande faktum har utforskats lite extra på Högskolan i Borås under det senaste året.I maj i år avslutades ett ettårigt förstudieprojekt, där Ingenjörshögskolan och...
-
Ny fototeknik kan spåra näringsämnen
Jordbrukets utsläpp av kväve och dess konsekvenser på miljön är ett hett diskussionsämne i den aktuella valdebatten. För att kunna förhindra algblomning och andra effekter av den ökade kvävetillförseln krävs god kunskap om hur...
-
Samverkan mellan företag ökar effektivitetenLogistiker möts på Högskolan Väst
Effektivitet och samverkan i försörjningskedjor. Det är temat när hundratalet forskare och praktiker inom logistikområdet möts på Högskolan Väst 23-24 augusti.
-
Fabriker på tvärsnittet av ett hårstrå
Levande cellers molekylmotorer kan snart användas för analys eller syntes i miniatyrskala. Små "fabriker" för läkemedelsutveckling, diagnos av sjukdomar eller miljöövervakning kan rymmas på tvärsnittet av ett hårstrå!
-
Fågelkompassernas kompass
Flyttande sångfåglar använder flera kompasser för att ta ut kursen. De orienterar sig efter det jordmagnetiska fältet, stjärnorna, solen och mönster av polariserat ljus på himlen. Men alla kompasser pekar inte åt samma håll. Det behövs en...
-
Små vågsvall ger oväntade monstervågor
Ett normalt vågsvall kan helt oväntat förvandlas till vågor höga som tiovåningshus. Dessa monstervågor uppstår dessutom flera gånger snabbare än vad man tidigare trott. Det visar nya forskningsresultat vid Umeå universitet.
-
Kartläggning av bagerijäst underlättar studier av membranproteiner
En forskargrupp vid Centrum för Biomembranforskning vid Stockholms universitet har kartlagt nära 600 membranproteiner hos bagerijästen Saccharomyces cerevisiae. Resultaten gör det lättare att förutsäga strukturen hos flera tusen membranproteiner, bland annat...
-
Forskare fann 400 000 år gammalt DNA
Forskare från Spanien, Tyskland och Sverige har tillsammans lyckats få fram DNA som är nära en halv miljon år gammalt. Studien har letts av Anders Götherström, forskare vid Uppsala universitet, och resultaten publiceras denna vecka på Biology Letters...