Forskning om natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Svampar i häxring visar hur genetisk variation skapas
En svamps genetiska variation skapas mest i de ganska kortlivade svampsporerna. I mycelet, som svampen tillbringar den absolut största delen av sin livscykel som, skapas inte alls lika mycket variation.
-
Varför ska en doktor lita på en dator?
Maskininlärning kan fungera som beslutsstöd för läkare, till exempel vid val av medicinering. Men vad krävs för att en doktor ska lita på en dator?
-
Tydliga spår av uråldriga organismer i människoceller
Forskare har upptäckt att ett enzym i mänskliga celler troligen har utvecklats från en uråldrig encellig organism. Och denna primitiva föregångare har en unik och värdefull egenskap.
-
Träbaserad plast kan ge miljövänligare inredning
Plast som används i heminredning och byggnadsmaterial skulle kunna ersättas med en ny sorts träbaserad plast – som kan brytas ner utan att skada miljön. Det visar forskning vid KTH.
-
Förkylda reningsverk släpper ut mer föroreningar
Reningsverk kan också drabbas av virusinfektion. Och förkylda och hängiga reningsverk ger ökade utsläpp, visar forskning från Chalmers.
-
Hologram ger ny inblick i planktonens liv
Plankton är lite av havens doldisar som mest är kända på gruppnivå. Men genom hologram i digitala mikroskop kan forskare nu se hur enskilda planktonceller äter, växer eller rör sig.
-
Kattparasiten gör immunceller till vandrande zombier
Parasiten toxoplasma har ett listigt knep för att sprida sig effektivt i våra kroppar. Nu har forskare kommit på hur den bär sig åt: Den kapar immuncellernas identitet.
-
Mer koll på ärtan kan ge bättre grön biff
Hur skapar man en växtbaserad biff med perfekt tuggmotstånd eller ett silkeslent substitut till mjölk? Forskare ska nu undersöka hur ärtprotein kan bidra till framtidens livsmedel.
-
Hockeyklubbor ska ge krocksäkrare bilar
Varje år slängs tusentals trasiga kompositklubbor av svenska hockeyföreningar. Ett resursslöseri som forskare vid Luleå tekniska universitet försöker mildra. Planen är att återanvända det finurligt uppbyggda materialet för att göra bilar...
-
Nyfödda fågelungar känner igen sin dialekt – men hur?
Fåglar har dialekter. Och fågelungar som är så unga som 12 dagar kan känna igen sin dialekt, visar en ny studie. Men varifrån kommer den förmågan? Det grubblar forskarna på.
-
Knyt ihop kollektivtrafiken med delade bilar, cyklar och elsparkcyklar
Koppla samman dagens kollektivtrafik med sådant som bilpooler och tjänster för gemensamma cyklar, elsparkcyklar och taxifärder. Det är några förslag i en ny rapport om en hållbar kollektivtrafik.
-
Bakterier från djupa grottor i Nordafrika kan bryta ner gluten
I hittills outforskade grottor på flera hundra meters djup i Algeriet, har forskare hittat bakterier med förvånande egenskaper. En av dessa är nedbrytning av gluten och kan därmed vara intressant för glutenallergiker.
-
Vätgasledningar – helt ny infrastruktur i norra Sverige
Norra Sverige står inför en storsatsning på vätgas i gruv- och stålindustrin. En helt ny infrastruktur växer fram och vätgasledningar kommer att behövas, enligt ny forskning. Det handlar om vätgasledningar över gränsen från Finland och...
-
Hajpade makers visar vägen framåt
Vad kan vi lära av ”makers” och den globala makerrörelsen? En hel del, visar en ny avhandling. Till exempel att se teknikens möjligheter, vara mer lekfull, och ta hand om befintliga resurser.
-
Balans mellan könen viktigt i strutsgrupper
Strutshanen drivs av tävlan med andra hanar – och trivs bäst i små grupper där han är enda hanen. Strutshonan drivs av samarbete med alla och trivs även i större grupper. De här olika intressena gör att balansen mellan könen är viktig i...
-
Smarta älgar gömmer sig för jägare – så gör de
Älgar har hittat en strategi för att undvika jägare under jakten. De lämnar vissa områden och kommer tillbaka först när jakten är över, enligt forskare vid Högskolan i Gävle.