Natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
34 miljoner till grön kemi
Biologiskt nedbrytbara och därmed miljövänliga kemikalier skall produceras inom ett nytt stort tvärvetenskapligt forskningsprogram vid LTH/LU. Mistra, den miljöstrategiska forskningsstiftelsen, har beslutat stödja programmet, Greenchem, under en första period...
-
Kolfiber – nya muskler tillgamla broar
Glöm bort begreppet "bärande vägg".Med hjälp av kolfiber är det numera möjligt att förstärka betong, vilket gör exempelvis en betongbro betydligt starkare.Metoden har använts för att förstärka de omdiskuterade...
-
Personlighet även hos hundar!
Kanske skulle man kunna tro att personlighet är något som enkom finns hos oss människor. Men så är ingalunda fallet, enligt Kenth Svartberg vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet, som i sin doktorsavhandling studerat personlighet hos hundar.
-
Bryr sig dammprojekt om miljön?
Bryr sig storskaliga dammprojekt tillräckligt mycket om miljön? Anna Brismar vid Linköpings universitet har studerat miljökonsekvensbeskrivningar och Sydöstra Anatolienprojektet i Turkiet.
-
Ny typ av styrsystem för flygplan
Moderna flygplan manövreras helt och hållet via datorbaserade styrsystem. Det är en central och tidskrävande del i konstruktionen av ett nytt plan. Ola Härkegård, <a class="glossaryLink" aria-describedby="tt" data-cmtooltip="<div class=glossaryItemBody> En...
-
Nu kommer optiska näsan
Efter den elektroniska näsan kommer nu den optiska näsan. Instrumentet, som presenteras i en doktorsavhandling av Guoliang Wang vid Linköpings universitet, detekterar gaser med hjälp av en ljusstråle.
-
Bagerijäst kan ge svar på frågor om cancer
Bagerijäst är en ofta använd <a class="glossaryLink" aria-describedby="tt" data-cmtooltip="<div class=glossaryItemBody> En enkel djur- eller växtart som forskare studerar istället för att forska direkt på människor eller mer avancerade ... <a...
-
”Intelligenta agenter” samarbetar för att lösa matematiska problem
Ola Ottemalm, magisterstudent vid Institutionen för Datavetenskap vid Mälardalens högskola, presenterade idag sitt examensarbete om "Intelligenta agenter", som är ett lovande forskningsområde inom Artificiell Intelligens (AI).
-
Röntgendetektorerna med de bästa egenskaperna ger inte alltid de bästa bilderna
En stor utmaning för forskare inom röntgenfysiken är att utvärdera de nya digitala röntgendetektorerna så att dessa kan användas på bästa sätt. Dessutom ställer det faktum att detektorerna är digitala nya krav på...
-
Stort brittiskt pris för rön om fiskögon
Dr Ronald H H Kröger vid Institutionen för cell- och organismbiologi, Lunds universitet, har belönats med Rank-priset för optoelektronik för år 2004. Prissumman är £ 50 000 varav Ronald Kröger får £ 20 000. Det är en artikel där dr...
-
Ny metod ger bättre biogas
En ny metod gör det lättare att analysera svavelföreningar som sprider dålig lukt från soptippar, biogasanläggningar, reningsverk och annan bioindustri.
-
Ved ersätter olja i polymerframställning
En viss typ av polymerer kan framställas på ett mer miljöanpassat sätt med vanlig ved istället för olja som råvara, visar forskning på KTH. Nästa steg är att ersätta veden med processvatten från massaindustrin. Det innebär...
-
Extremt neutronrika atomkärnors egenskaper avviker från de i naturen
Doktorsavhandling i fysik av Mikael Meister.
-
Så sprids tungmetaller i ekosystem
För sjunde gången hålls den internationella konferensen om förekomsten av spårämnen och tungmetaller i vår miljö (ICOBTE). Fokus ligger på ekosystem analyserade ur biologisk, geologisk och kemisk synvinkel. Över femhundra forskare från ett...
-
Klimatförändringar i Sverige kopplas till atmosfärscirkulationen
Nederbördsklimatet i Sverige har under 1900-talet genomgått en rad växlingar. Förändringarna kan till stor del kopplas till samtidiga växlingar i cirkulationen i atmosfären över Nordatlanten och Europa. Beräkningar visar också att...
-
Bakterier i ”päls” avslöjar proteinhemligheter
Chaperonproteiner förkommer i många sammanhang i celler, där de ser till att andra proteiner veckas på ett riktigt sätt. Hos djur och människor kan felveckning av proteiner bl.a. leda till att proteinerna klumpar ihop sig ("aggregerar") till s.k....