1. placeholder bild.
    27 maj 2002

    Tjälskott och varm asfalt

    Hur påverkar vägarnas uppbyggnad risken för frosthalka? Hur påverkar temperaturen vägens bärighet? Hur beräknar man tjällyftningen på våra vägar? Beräkningsmodeller för att svara på dessa frågor har Åke...

  2. placeholder bild.
    27 maj 2002

    Fossila tallar används för att mäta forntida nederbördsmängder

    För första gången presenteras en klimatserie baserad på trädringar från Jämtlandsfjällen, som visar hur sjönivåer har varierat från år 5 000 f Kr tills idag. Utdöenden av sjönära tallskogar bekräftar höjda...

  3. placeholder bild.
    27 maj 2002

    Tidvattnet förlorar energi till djuphavet genom internt vågmotstånd

    Modellering av tidvatten i haven via satellitdata visar att en stor del av tidvattnets energiförluster faktiskt äger rum i det öppna djupa havet, vilket motsäger tidigare teorier. Havets tidvatten verkar också ha en tidigare okänd påverkan på jordens...

  4. placeholder bild.
    23 maj 2002

    Söndermalt JAS-plan lärde oss mera om återvinning

    Kommer ni ihåg JAS-planet som under en uppvisning störtade på Långholmen för snart tio år sedan? Vraket har faktiskt gjort sitt i vetenskapens tjänst. Dess kolfiberdelar maldes ner i plastkvarnar på LTH, Lunds Tekniska högskola; syftet var att...

  5. placeholder bild.
    21 maj 2002

    Hur ökar man bandfordons rörlighet i djup snö?

    Nej, det handlar inte i första hand om skotrar, däremot finns det ett stort antal nyttofordon som av olika skäl behöver ta sig fram i oländig terräng med djup snö.Anders Bodin, <a class="glossaryLink" aria-describedby="tt" data-cmtooltip="<div...

  6. placeholder bild.
    21 maj 2002

    Hur mycket har det egentligen regnat?

    Under perioder med höga flöden i vattendragen är det viktigt att kunna göra prognoser på utvecklingen för de närmaste dagarna. Hur flödena utvecklas beror inte bara på hur mycket regn som väntas falla under prognosperiodenutan också...

  7. placeholder bild.
    21 maj 2002

    Muddermassor från Göteborg förorenar Hakefjorden

    Sedimenten i Göteborgs hamn innehåller kvicksilver som huvudsaklig förorening. Trots detta visar laboratorietester att effekten på djur generellt sett är låg. Muddrade sediment från Göteborgs hamn som anses vara rena tippas på mudderdeponin i...

  8. placeholder bild.
    17 maj 2002

    Hur man beräknar ett brott

    När man ska beräkna hur och när ett brott kommer att ske för ett kortfibrigt kompositmaterial har man tidigare inte haft någon bra beskrivning av materialets beteende.Man har hittills varit hänvisad till antaganden som fungerat väl för till exempel...

  9. placeholder bild.
    17 maj 2002

    Avhandling om instrumentmetoder – start för ett nytt företag

    Magnus Rosvall presenterar i sin avhandling hur man med en kombination av kraftfull datorkraft och ny mjukvara kan skapa nya flexibla instrument som lätt kan modifieras allt eftersom den kemiska kunskapen utvecklas.

  10. placeholder bild.
    16 maj 2002

    Forskare vid Stockholms universitet har utvecklat en ny process för framställning av högpresterande keramiska material – artikel i Nature

    Komponenter av kiselnitrid-baserade keramiska material används idag bland annat i motorer och kullager och i samband med skärande bearbetning. Nuvarande tillverkningsprocesser är både tids- och energikrävande eftersom temperaturer högre än 1700oC och...

  11. placeholder bild.
    14 maj 2002

    Billigare med miljöanpassat byggande

    Att bygga är dyrt, ett faktum som ställer krav på nya innovativa byggmetoder.Samtidigt som allt fler inser att detta att tänka kortsiktigt sällan är lönsamt ökar också samhällets krav på ökad miljöanpassning.Eva Sterner, doktorand...

  12. placeholder bild.
    14 maj 2002

    Ökad säkerhet och snabbare utveckling

    Säkrare bilar och flygplan kan bli följden av Normunds Jekabsons, doktorand vid Avdelningen för polymerteknik, avhandling "Mechanics of compisites with fiber bundle meso-structure".Disputationen sker den 16 maj.

  13. placeholder bild.
    6 maj 2002

    Förbättrade metoder för biokemisk analys

    Den kunskap vi har om hur den mänskliga kroppen fungerar kommer från studier där förutsättningarna inte är de samma som i kroppen. Den kemiska sammansättningen i celler och delar av celler är framtagna ur analyser av många celler i taget och ger...

  14. placeholder bild.
    5 maj 2002

    12 miljoner till forskning om risker med GM-växter

    Gentekniken utvecklas mycket snabbt. Det går att genmodifiera växter, djur och mikro-organismer. Men vilka risker innebär det att introducera genmodifierade organismer? Konkurrerar genetiskt modifierade arter ut redan befintliga och hur påverkas hela ekosystemet? Liknande...

  15. placeholder bild.
    30 april 2002

    Anlagda våtmarker problematiska

    Anlagda våtmarker som renar avloppsvatten kan vara mer problematiska än de hittills framställts som. En avhandling från Linköpings universitet visar att de bidrar till växthuseffekten, om än i blygsam omfattning, och att den självrenande förmågan...

  16. placeholder bild.
    29 april 2002

    Nytt centrum för produktutveckling i Luleå

    Ett nytt centrum för att prova och utveckla mekaniska komponenter och system, Complab, startar vid Luleå tekniska universitet tack vare beviljat stöd på 5,6 miljoner kronor för det första året.- Complab stärker både regionens företag och...

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera