Natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Skogsbesök fortfarande populärt hos svenskar
Trots att få svenskar plockar bär idag, besöker vi skogen lika ofta som förtjugo år sedan. Men sträckan från bostaden får inte vara för lång. För attfå många besök ska skogen helst finnas inom promenadavstånd. Lisa Hörnstenvid SLU har studerat svenska folkets rekreationsvanor.
-
Amerikansk professor flyttar sin forskning till Chalmers
Professor William K George, en av världens ledande auktoriteter när detgäller turbulens-fenomen, flyttar hela sin forskning från universiteteti Buffalo till Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Just nu bygger hanupp sitt Turbulence Research Laboratory på institutionen för Termo-...
-
Bättre anslutning av vindkraftverk till elnätet
Åke Larsson vid Institutionen för Elteknik på Chalmers har i sitt doktorsarbete studerat hur vindkraftverken påverkar elkvaliteten. Arbetet har resulterat i nya rekommendationer för nätanslutning av vindkraftverk.
-
Morgondagens batterier bygger på polymerer
Trots en snabb utveckling av nya batterier begränsas ännu prestandan hos till exempel mobiltelefoner och bärbara datorer av dagens batterier. Det finns därför ett stort kommersiellt intresse för att utveckla batterier med hög energitäthet. Ett intressant område är så kallade polymera...
-
Gör gas av avfall – bästa bot mot växthuseffekten
Några av världens främsta forskare inom avfallsteknik samlas i Luleå 11- 13 december, för att bland annat diskutera metan gasens inverkan på växthuseffekten och vilka åtgärder som finns att vidta för att motverka växthuseffekten.
-
Alkalimetaller på heta ytor – grunden för en ny partikeldetektor
Magnus Hagström, Inst för kemi, Fysikalisk kemi, Göteborgs universitet avser att avlägga filosofie doktorsexamen i kemi, med inriktning mot fysikalisk kemi med avhandlingen "Alkali Ion Desorption at Atmospheric Pressure: Desorption Kinetics and Detection of Individual Alkali Salt Particles"
-
Livsviktiga dofter
Eva M. Pettersson, Kemisk Ekologi, Botaniska institutionen, Göteborgs universitet avser att avlägga filosofie doktorsexamen i Kemisk Ekologi med avhandlingen: "Vital Volatiles - Host Location in Parasitic Wasps"
-
Sampling och Fourier-Laplace-transformer i flera komplexa variabler
Niklas Lindholm, Matematik och datavetenskap, Göteborgs universitet, avser att disputera för avläggande av filosofie doktorsexamen i matematik vid Göteborgs universitet med avhandlingen "Sampling and Fourier-Laplace transforms in several complex variables".
-
AstraZeneca Lecture 5 december:Selektiv katalys – ämne vid årets AstraZeneca Lecture Selektiv kat
Tid: 5 december kl. 14.00Titel: Palladium-Catalyzed Hetero-Atom Bond-Forming Reactions and How They WorkLokal: Magnélisalen, Arrheniuslaboratorierna, Frescati, Stockholms universitet, Svante Arrhenius väg 12. Genom katalys kan man påskynda kemiska reaktioner och uppbyggnad av molekyler. Med...
-
Ny metod registrerar det ditt öga inte ser
Per Gren, Luleå tekniska universitet, har i en doktorsavhandling vid avdelningen för experimentell mekanik utvecklat en optisk metod, med vars hjälp man kan registrera förlopp som inte går att mäta eller se med det egna ögat.
-
Vingfladder måste regleras
En regulator är en enhet som ser till att önskade egenskaper hos ett system kan upprätthållas. Exempel på regulatorer är farthållare i bilar, termostater i värmesystem och autopiloter i flygplan.I en ny doktorsavhandling beskriver Torbjörn Norlander, Avdelningen för reglerteknik vid...
-
Tungmetaller i storstäder:en kemisk tidsbomb
Halterna av tungmetaller är mycket förhöjda i sjöbottnarna i stockholmsområdet, särskilt i innerstaden. Situationen är allvarlig eftersom metallerna kan komma att återföras till vattnet, och komma in i näringskedjorna. En sådan utveckling har ibland beskrivits som en kemisk tidsbomb...
-
Göteborgs universitet minskar receptariebristen
Nu är det möjligt att utbilda sig till receptarie även i Västsverige. Göteborgs universitet har startat ett helt nytt 3-årigt receptarieprogram. Tidigare har endast Uppsala universitet haft rätt att utfärda receptarieexamen.Högskoleverkets har beslutat att ge Göteborgs universitet rätt...
-
Blodsugande kvalster hos värphöns – ett hot utan bot?
Det blodsugande röda hönskvalstret är den ekonomiskt viktigaste utvärtesparasiten hos svenska värphöns. Angripna fåglar blir irriterade, stressadeoch lägger färre ägg, och i svåra fall kan de till och med dö av blodbrist.Vid avdelningen för parasitologi, SVA, har sedan 1994 ett...
-
Eldsvåda ger liv åt svamp
Att en skogsbrand utplånar allt i sin väg är långt ifrån sant. Många växt-och djurarter är faktiskt beroende av eldsvådor, och för att bevara dembränns idag både skog och hyggen. Men för att lyckas krävs en störrekunskap om organismernas biologi. Hanna Johannesson vid SLU har...
-
HAVRE ELLER OLJA – SAMMA ENERGIBEHOV PÅ ÅKERN
Den totala energiåtgången för arbeten på åkern har inte förändrats särskiltmycket sedan 1927, fast hö och havre har ersatts med fossil olja. JanJansén vid SLU har i sitt doktorsarbete bland annat jämfört hästar ochtraktorer i en tänkt situation utan fossila bränslen. Ingendera...