Forskning om natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Våra bergskedjor bildades på samma sätt som Himalaya
Mäktiga bergskedjor av Himalayatyp har bildats på liknande sätt under årmiljonerna. En studie visar att processerna varit likartade så långt tillbaka som åtminstone de senaste 1 800 miljoner åren – även för våra skandinaviska...
-
Ingen gräns för människors livslängd
Det finns ingen gräns för hur gammal en människa kan bli. Det är slutsatsen i en nyligen publicerad vetenskaplig studie.
-
Här tämjdes de första hästarna
När de första hästarna blev tämjda ersatte de alla andra hästar på bara några århundraden. Ett stort internationellt forskarteam har löst det mångåriga mysteriet kring var och när den moderna hästen tämjdes först.
-
Mammutar dog ut när klimatförändringar tog födan
Ullhåriga mammutar överlevde i Sibirien nästan 7 000 år längre än man tidigare trott. Det visar dna-spår i tundran, som också avslöjar att de långhåriga elefantdjuren antagligen dog ut av svält – inte på grund av...
-
Minskad avverkning av skog stor nytta för klimatet
Minskad avverkning av skog ger stor klimatnytta på kort och medellång sikt (mer än 50 år). Ökade avverkningsnivåer ger negativa klimateffekter både på både kort och lång sikt – även om man räknar in att biomassa från skogen...
-
Smart skogsmaskin kan själv hämta och lämna timmer
En självkörande skogsmaskin som hämtar och lämnar timmer – samtidigt som den väljer den väg som är mest skonsam för marken – det är framtiden skogsbruk, enligt forskarna.
-
Luktsinnet – människans snabbaste varningssystem
Hjärnan reagerar blixtsnabbt när det luktar fara. Med hjälp av ny teknik har forskare vid Karolinska Institutet nu kunnat studera vad som händer i hjärnan när det centrala nervsystemet avgör om en lukt är en fara eller inte.
-
Molekylmixning skapar superstabilt glas
Superstabilt glas med lång livslängd kan bidra till att förbättra alltifrån läkemedel till avancerade bildskärmar och solceller. Forskare vid Chalmers visar hur en mix av många molekyler – upp till åtta på samma gång – kan skapa...
-
Därför väljer KTH-forskaren bort hybridmöten
Hybridmöten är sällan lyckade, enligt KTH-forskaren Jens Edlund. Det är bättre att alla deltagare sitter med varsin skärm, helst i separata mötesrum.
-
Koldioxid omvandlas tillbaka till bränslen
Omvandling av koldioxid till bränslen med elektrokemi är en spännande teknik. Sergey Koroidov utvecklar den grundläggande förståelsen för dessa reaktioner genom att studera omvandlingen på atomär och molekylär nivå.
-
RNA kan bekämpa potatisbladmögel
Genom att spruta ut RNA på bladen skulle man kunna bekämpa potatisbladmögel. Metoden släcker ner de gener hos skadegöraren som annars kan infektera växten. Metoden är effektiv, miljövänlig, GMO-fri och har potential att sänka kostnaden för...
-
Råg bättre än vete för den som vill gå ner i vikt
Att välja fullkornsbröd av råg i stället för formfranska kan vara en väg mot bättre hälsa. Den som väljer fiberrika produkter av fullkornsråg framför siktade veteprodukter tappar mer i både kroppsfett och vikt, visar en studie från...
-
Smärtlindring utan läkemedel med sjögräsmjuk teknik
Stimulans direkt i hjärnans smärtkontrollcentra med mjuka tunna elektroder, kan blockera svår smärta. Metoden, som än så länge bara testats på råttor, ger bättre effekt än morfin och saknar biverkningar, enligt forskare från Lunds...
-
Bitcoin – betallösningen som blivit ett miljöhot
Bitcoin löste problemet att skicka pengar via nätet utan att blanda in banken. Men den ökande elanvändningen gör att kryptovalutan nu pekas ut som ett hot mot miljön.
-
Nobelpris i kemi: Verktyg som bygger molekyler
Nobelpriset i kemi 2021 går till två forskare som gett molekylkonstruktörer ett nytt och sylvasst verktyg: organokatalys. Det har fått stort genomslag inom läkemedelsforskningen, och dessutom gjort kemin grönare.
-
”Skräp-dna” förklarar skillnaden mellan människa och schimpans
Vårt dna är mycket likt schimpansens, som evolutionärt är vår närmaste levande släkting. Men trots alla våra likheter fungerar våra hjärnor olika. Stamcellsforskare i Lund har hittat en tidigare förbisedd del i vårt dna som tycks bidra...