Forskning om natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Självkörande bilar fixar inte det sociala samspelet
Trafiken är full av ”irrationella” människor som ställer till det för de förarlösa fordonen. Därför kommer det att dröja innan självkörande bilar dominerar, menar professorn Barry Brown.
-
Urgammal insjö på Mars upptäckt
En tidigare livskraftig sjö med mjukt meanderformade floddeltan har hittats på Mars, med hjälp av 150 000 bilder från rymdrovern Perseverance. Den nya upptäckten ger nycklar till vår grannplanets geologiska historia och intensifierar sökandet efter...
-
Nobelpriset i fysik till trio som hjälpt oss förstå klimatet
Nobelpriset i fysik 2021 går till tre forskare som lagt grunden till vår förståelse av jordens klimat och hur vi människor bidrar till klimatförändringarna: Giorgio Parisi, Klaus Hasselmann och Syukuro Manabe. Deras forskning handlar om metoder för att...
-
Fjärilar anpassar sig till städer
Fjärilar som lever i städer har utvecklat speciella anpassningar för att utnyttja den varmare och längre sommarsäsongen i städer, visar en studie från Stockholms universitet.
-
Trollslända flyger tur och retur över indiska oceanen
Forskare har rett ut detaljerna kring segeltrollsländans fantastiska flytt över indiska oceanen. – Vi har kommit närmare lösningen på gåtan hur en liten trollslända som väger 300 milligram kan korsa 200 mil öppet hav, säger lundaforskaren...
-
Mikrofarkoster som styrs med ljusets kraft
Forskare från Chalmers har skapat små farkoster som bara är en tusendels millimeter tjocka och som går att styra med hjälp av ljusets kraft. Farkosterna kan köra i kontrollerade banor och transportera andra partiklar.
-
Fossila djurspår från ”fel” tid fick sin lösning
Hur kan det finnas gångar från djur i kvartsit, när bergarten bildades miljontals år innan det fanns djur på jorden? Nu har forskare från Naturhistoriska rikmuseet löst gåtan.
-
Så överlever mikrober i urberget
Djupt grundvatten är extremt näringsfattigt; ändå finns det liv där. Ett samhälle av olika mikrober som samarbetar, och som tillväxer i ”skov” för att sedan gå i vila, tycks vara nyckeln för överlevnad i denna extrema miljö.
-
Blåmusslor på västkusten försvinner
Forskare från Göteborgs universitet kan visa att blåmusslans utbredningsområde i Nordatlanten har minskat. Klimatförändringar kan ligga bakom försvinnandet av västkustens blåmusslor på grunda vatten.
-
Fleråriga grödor gör multinytta för miljön
Strategisk plantering av fleråriga gräs och träd kan effektivt minska kväveutsläpp erosion i jordbrukslandskapet. Och dessutom begränsa översvämningar, visar omfattande studier av jordbruksmark runtom i Europa.
-
Generna kan fälla granskogens värsting
Forskare har kartlagt granbarkborrens arvsmassa. Och intensifierar nu jakten på nya sätt att bekämpa granskogens värsta skadeinsekt – med hjälp av skalbaggens egna gener.
-
Slimmad förstärkare ger vassare optisk kommunikation
Forskare på Chalmers har tagit fram en optisk förstärkare som är så kompakt att den ryms på ett minimalt chip. Trots storleken genererar den minimalt med brus och har betydligt bättre prestanda än sina föregångare.
-
Massiv algblomning bakom värsta massutdöendet
Marken brann och ny forskning visar att vatten i sjöar och floder förvandlades till ett giftigt mikrobiellt slam. Klimatförändringen under slutet av tidsperioden Perm gick extremt snabbt med en temperaturökning på upp till 14 grader.
-
Därför är svampar så giftiga
Svampförgiftning kan döda en människa. Men giftet är inte menat för oss – en ständig underjordisk kamp tvingar svampar till kemisk krigsföring.
-
Klimatförändringar drabbar arter vid polerna hårdast
En stor mängd arter kommer att dö ut till följd av den globala uppvärmningen och hårdast drabbas ekosystemen vid polerna visar en ny och lättillgänglig matematisk modell utvecklad vid Linköpings universitet.
-
Mer kol i marken kan skydda skördarna
Odlingsmetoder som ökar kolhalten i marken kan skydda vete- och kornodlingar i ett förändrat klimat. Men de metoder som krävs är på kort sikt kostsamma för jordbrukare. Forskarna efterlyser riktade miljöersättningar.