Forskning om natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Artificiell intelligens maxar basilika-odlingen
I en robotbädd på Örebro universitet växer basilika. Artificiell intelligens håller på att lära sig vad varje enskild planta behöver. – Framtidens jordbruk är datoriserat och kombinerar kunskap från olika vetenskapsområden, säger...
-
Vad ska vi göra med allt kiss och bajs?
730 000 ton. Så mycket bajs ger Sveriges befolkning upphov till varje år. Nu visar forskare hur allt bajs och kiss kan bli en resurs i cirkulära system.
-
Asteroider porösare än man tidigare trott
Mätningar på asteroiden Ryugu visar att en blandning av material med olika porositet med ursprung på olika platser. – Kunskapen kan bidra till teknik för att avleda asteroider från jorden, säger Axel Hagermann, professor i atmosfärsvetenskap vid...
-
UV-ljus gjorde dillen godare
Örebroforskare tillsatte UV-ljus i växthuset för att påverka smaken på dill – och det gav resultat. Men vad var det i plantan som gjorde smaken bättre?
-
Stressigt stadsliv påverkar talgoxars gener
Street-smarta egenskaper har valts ut och förts vidare från generation till generation. Därför skiljer sig talgoxar i stan genetiskt från sina kusiner från landet.
-
Bladlöss spottar upp sig mot växternas inbyggda försvar
Genen SLI1 skyddar växten backtrav mot angrepp. Och får bladlöss att spotta tjugo gånger innan de förmår sörpla i sig av den sockerrika saften från bladen. Forskarna tror spottet hjälper lössen att bryta ned växtens inbyggda försvar mot...
-
Inre motståndskraft minskar behov av bekämpningsmedel
Tricket är att hitta just den gen som skyddar växten mot sjukdom. Det ökar möjligheten att odla utan kemiska bekämpningsmedel, menar forskare bakom resistensförädling av grödor som potatis, vete och ärter.
-
Tornseglaren slår hastighetsrekord för flyttfåglar
Tornseglare håller högre hastighet, det vill säga flyger längre per dag, än någon annan flyttfågel. I genomsnitt flyger de 570 km/dag under hela vårflyttningen till Sverige. Det konstaterar forskare vid Lunds universitet.
-
Få hundar borstar tänderna varje dag
Merparten av svenska hundar över tre år har tendens till tandlossning. Störst är problemen i vissa småvuxna raser. Och väldigt få hundägare borstar tänderna på hunden varje dag, visar forskning.
-
Glädjande tecken från Östersjöns enda valar
Mikrofoner i Östersjön registrerar nu ökad aktivitet från de hotade tumlarna. Ett tecken på att de kan ha blivit fler. Omedelbara krafttag kan rädda valen från utrotning, tror forskare.
-
Peştera Muierii levde för 35 000 år sen – nu är hennes dna kartlagt
Forskare har lyckats få fram det kompletta dna:t från skallben, tillhörande kvinnan Peştera Muierii 1 – som levde i Rumänien för 35 000 år sedan. – Hon är lite mer lik oss än de individer i Europa som är femtusen år äldre,...
-
PFAS kan förorena miljön genom vårt avfall
Vanliga produkter i våra hem innehåller högfluorerade kemikalier, PFAS, som gör dem vatten- och fettavstötande. En ny studie från Umeå visar att giftigt PFAS kan läcka ut i naturen, när dessa produkter hamnar i hushållsavfall.
-
Världens första laddbara cementbaserade batteri
Ett tio- eller tjugovåningshus som lagrar energi som i ett gigantiskt batteri – låter det som en utopi? Det kan bli verklighet sedan forskare utvecklat ett batteri av cement.
-
Många nya arter då Medelhavet torkade ut
Forskare kan ha hittat svaret på varför murödlor blivit Medelhavsländernas mest framgångsrika reptil. Särskilt snabbt gick artbildningen för 6 miljoner år sedan då Medelhavet nästan torkade ut.
-
Mikroalger kan äta föroreningar från fiskeindustrin
Forskare har hittat energieffektiva metoder för att odla marina mikroalger i nordiskt klimat. Fiskeindustrier på västkusten är intresserade av att samarbeta. – Våra mikroalger kan leva på restämnen i processvatten och samtidigt rena det, säger...
-
Hjälp forskare att fånga hummer
Sverige behöver mer kunskap om hummerbeståndet på västkusten. Nu vänder sig forskare vid SLU till allmänheten för att få svar på hur många och hur stora humrarna är i olika delar av utbredningsområdet.