1. 7 juni 2021

    Nytt supertunt material skapat under extremtryck

    Forskare har upptäckt ett nytt supertunt material, som förväntas ha samma eftertraktade egenskaper som grafen. Det består av beryllium- och kvävemolekyler som utsatts för extremt högt tryck. I materialen kommer vi kunna studera tillvarons minsta...

  2. 7 juni 2021

    Skalamöbor vinnare i framtidens syrefattiga hav

    De kallas foraminiferer eller skalamöbor och har funnits i världshaven i 545 miljoner år. Och kommer att klara sig galant även i en klimatförändrad framtid tack vare förmågan att andas nitrat.

  3. 4 juni 2021

    Urberget fullt av fossilt liv

    Spåren av uråldrigt liv i djupt ner berggrunden är mer utbredda än man tidigare känt till. Forskare har undersökt mineralprover från fler än 30 gruvor i Sverige.

  4. 31 maj 2021

    Delad dna-teknik kan lösa fler mord

    Teknik med dna-baserad släktforskning ledde till att ett sexton år gammalt dubbelmord i Linköping kunde lösas. Forskare vid Linköpings universitet vill nu sprida kunskap om metoderna.

  5. 31 maj 2021

    Säljstopp för fossilbilar kan ge nollutsläpp

    En snabb och tvingande infasning av elbilar kan få utsläppen från svenska personbilars avgasrör att närma sig noll till år 2045, visar forskning från Chalmers. Men det finns men.

  6. 28 maj 2021

    Artificiell intelligens maxar basilika-odlingen

    I en robotbädd på Örebro universitet växer basilika. Artificiell intelligens håller på att lära sig vad varje enskild planta behöver. – Framtidens jordbruk är datoriserat och kombinerar kunskap från olika vetenskapsområden, säger...

  7. 27 maj 2021

    Vad ska vi göra med allt kiss och bajs?

    730 000 ton. Så mycket bajs ger Sveriges befolkning upphov till varje år. Nu visar forskare hur allt bajs och kiss kan bli en resurs i cirkulära system.

  8. 26 maj 2021

    Asteroider porösare än man tidigare trott

    Mätningar på asteroiden Ryugu visar att en blandning av material med olika porositet med ursprung på olika platser. – Kunskapen kan bidra till teknik för att avleda asteroider från jorden, säger Axel Hagermann, professor i atmosfärsvetenskap vid Luleå...

  9. 26 maj 2021

    UV-ljus gjorde dillen godare

    Örebroforskare tillsatte UV-ljus i växthuset för att påverka smaken på dill – och det gav resultat. Men vad var det i plantan som gjorde smaken bättre?

  10. 24 maj 2021

    Stressigt stadsliv påverkar talgoxars gener

    Street-smarta egenskaper har valts ut och förts vidare från generation till generation. Därför skiljer sig talgoxar i stan genetiskt från sina kusiner från landet.

  11. 24 maj 2021

    Bladlöss spottar upp sig mot växternas inbyggda försvar

    Genen SLI1 skyddar växten backtrav mot angrepp. Och får bladlöss att spotta tjugo gånger innan de förmår sörpla i sig av den sockerrika saften från bladen. Forskarna tror spottet hjälper lössen att bryta ned växtens inbyggda försvar mot...

  12. 24 maj 2021

    Inre motståndskraft minskar behov av bekämpningsmedel

    Tricket är att hitta just den gen som skyddar växten mot sjukdom. Det ökar möjligheten att odla utan kemiska bekämpningsmedel, menar forskare bakom resistensförädling av grödor som potatis, vete och ärter.

  13. 24 maj 2021

    Tornseglaren slår hastighetsrekord för flyttfåglar

    Tornseglare håller högre hastighet, det vill säga flyger längre per dag, än någon annan flyttfågel. I genomsnitt flyger de 570 km/dag under hela vårflyttningen till Sverige. Det konstaterar forskare vid Lunds universitet.

  14. 21 maj 2021

    Få hundar borstar tänderna varje dag

    Merparten av svenska hundar över tre år har tendens till tandlossning. Störst är problemen i vissa småvuxna raser. Och väldigt få hundägare borstar tänderna på hunden varje dag, visar forskning.

  15. 21 maj 2021

    Glädjande tecken från Östersjöns enda valar

    Mikrofoner i Östersjön registrerar nu ökad aktivitet från de hotade tumlarna. Ett tecken på att de kan ha blivit fler. Omedelbara krafttag kan rädda valen från utrotning, tror forskare.

  16. 19 maj 2021

    Peştera Muierii levde för 35 000 år sen – nu är hennes dna kartlagt

    Forskare har lyckats få fram det kompletta dna:t från skallben, tillhörande kvinnan Peştera Muierii 1 – som levde i Rumänien för 35 000 år sedan. – Hon är lite mer lik oss än de individer i Europa som är femtusen år äldre,...

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera