Forskning om natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Nytt supertunt material skapat under extremtryck
Forskare har upptäckt ett nytt supertunt material, som förväntas ha samma eftertraktade egenskaper som grafen. Det består av beryllium- och kvävemolekyler som utsatts för extremt högt tryck. I materialen kommer vi kunna studera tillvarons minsta...
-
Skalamöbor vinnare i framtidens syrefattiga hav
De kallas foraminiferer eller skalamöbor och har funnits i världshaven i 545 miljoner år. Och kommer att klara sig galant även i en klimatförändrad framtid tack vare förmågan att andas nitrat.
-
Urberget fullt av fossilt liv
Spåren av uråldrigt liv i djupt ner berggrunden är mer utbredda än man tidigare känt till. Forskare har undersökt mineralprover från fler än 30 gruvor i Sverige.
-
Delad dna-teknik kan lösa fler mord
Teknik med dna-baserad släktforskning ledde till att ett sexton år gammalt dubbelmord i Linköping kunde lösas. Forskare vid Linköpings universitet vill nu sprida kunskap om metoderna.
-
Säljstopp för fossilbilar kan ge nollutsläpp
En snabb och tvingande infasning av elbilar kan få utsläppen från svenska personbilars avgasrör att närma sig noll till år 2045, visar forskning från Chalmers. Men det finns men.
-
Artificiell intelligens maxar basilika-odlingen
I en robotbädd på Örebro universitet växer basilika. Artificiell intelligens håller på att lära sig vad varje enskild planta behöver. – Framtidens jordbruk är datoriserat och kombinerar kunskap från olika vetenskapsområden, säger...
-
Vad ska vi göra med allt kiss och bajs?
730 000 ton. Så mycket bajs ger Sveriges befolkning upphov till varje år. Nu visar forskare hur allt bajs och kiss kan bli en resurs i cirkulära system.
-
Asteroider porösare än man tidigare trott
Mätningar på asteroiden Ryugu visar att en blandning av material med olika porositet med ursprung på olika platser. – Kunskapen kan bidra till teknik för att avleda asteroider från jorden, säger Axel Hagermann, professor i atmosfärsvetenskap vid Luleå...
-
UV-ljus gjorde dillen godare
Örebroforskare tillsatte UV-ljus i växthuset för att påverka smaken på dill – och det gav resultat. Men vad var det i plantan som gjorde smaken bättre?
-
Stressigt stadsliv påverkar talgoxars gener
Street-smarta egenskaper har valts ut och förts vidare från generation till generation. Därför skiljer sig talgoxar i stan genetiskt från sina kusiner från landet.
-
Bladlöss spottar upp sig mot växternas inbyggda försvar
Genen SLI1 skyddar växten backtrav mot angrepp. Och får bladlöss att spotta tjugo gånger innan de förmår sörpla i sig av den sockerrika saften från bladen. Forskarna tror spottet hjälper lössen att bryta ned växtens inbyggda försvar mot...
-
Inre motståndskraft minskar behov av bekämpningsmedel
Tricket är att hitta just den gen som skyddar växten mot sjukdom. Det ökar möjligheten att odla utan kemiska bekämpningsmedel, menar forskare bakom resistensförädling av grödor som potatis, vete och ärter.
-
Tornseglaren slår hastighetsrekord för flyttfåglar
Tornseglare håller högre hastighet, det vill säga flyger längre per dag, än någon annan flyttfågel. I genomsnitt flyger de 570 km/dag under hela vårflyttningen till Sverige. Det konstaterar forskare vid Lunds universitet.
-
Få hundar borstar tänderna varje dag
Merparten av svenska hundar över tre år har tendens till tandlossning. Störst är problemen i vissa småvuxna raser. Och väldigt få hundägare borstar tänderna på hunden varje dag, visar forskning.
-
Glädjande tecken från Östersjöns enda valar
Mikrofoner i Östersjön registrerar nu ökad aktivitet från de hotade tumlarna. Ett tecken på att de kan ha blivit fler. Omedelbara krafttag kan rädda valen från utrotning, tror forskare.
-
Peştera Muierii levde för 35 000 år sen – nu är hennes dna kartlagt
Forskare har lyckats få fram det kompletta dna:t från skallben, tillhörande kvinnan Peştera Muierii 1 – som levde i Rumänien för 35 000 år sedan. – Hon är lite mer lik oss än de individer i Europa som är femtusen år äldre,...