Forskning om natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Svenska mikroalger producerar biobränsle medan de renar vatten
Nordiska mikroalger har potential för produktion av biomassa som bränsle, samtidigt som de sköter kommunal avloppsrening. Forskare i Umeå har också undersökt samarbetet mellan mikroalger och bakterier i olika sammansättningar av algkulturer.
-
Därför tappar du hörseln en stund av starka ljud
När våra öron utsätts för starka ljud kan hörseln bli nedsatt, för att sedan återhämta sig. Nu har forskare vid Linköpings universitet, LiU, upptäckt en mekanism i örat som bidrar till att förklara hur fenomenet uppstår.
-
Luftens kemi under lupp
Luften omkring oss innehåller mängder av olika ämnen. Bland annat finns det olika typer av aerosoler som till exempel rök, dimma och luftföroreningar. En del av dem kan skada vår hälsa och eller påverka miljön.
-
Omdefinition av livets släktträd
En ny metod för att analysera genetiska data visar att förhållandet mellan levande arter, från bakterier till växter och djur, skiljer sig från vad forskarvärlden tidigare trott. Till exempel verkar vissa växter och djur ha utvecklats senare än...
-
Födda att äta och sova i luften
Bortåt 100 arter av seglarfåglar är helt anpassade till ett liv i luften. Den slutsatsen drar forskare vid Lunds universitet efter att ha studerat ännu en art och konstaterar att det finns individer som inte landar på över tre månader.
-
Svenska Ran tar tempen på ”Domedagsglaciären”
Den svenska förarlösa undervattensfarkosten Ran är först i världen med att ta sig in under ”Domedagsglaciären” på Antarkis. Den har mätt strömmar, temperatur och kemiska egenskaper för att undersöka hur känslig glaciären...
-
Morrhår av tenn kortsluter satelliter och pacemakers
Morrhår av tenn kan orsaka kortslutning i bilar, pacemakers och kärnkraftverk, liksom datorer och andra elektronikprodukter. Ny forskning belyser nu hur det kommer sig att de mycket tunna, men elakartade morrhåren börjar växa.
-
Det militära våldet utförs allt oftare i kontorsmiljö
En stor del av dagens militära våldsarbete planeras och utförs bakom skrivbordet. Denna byråkratisering leder till att operativa militärer inte alltid ser sambandet mellan sina knapptryckningar och dess våldseffekter. Den trygga kontorsmiljön distanserar...
-
Nyupptäckt protein oumbärligt vid reparation av DNA
Forskare vid Göteborgs universitet har upptäckt ett nytt protein som verkar ha stor betydelse för möjligheten att reparera DNA. Det nyupptäckta proteinet heter MEIBL2, och hjälper ett centralt protein (BRCA2) att reparera DNA i könsceller.
-
Spana in en flyttfågel nära dig
Kommer flyttfåglarna tidigare på våren och lämnar landet senare på hösten? Nu ska Fågelkalendern kartlägga fåglarnas flyttvanor genom att samla in observationer med en ny mobil-app. Delta gärna med egna fågelspaningar på hemmaplan!
-
Murödlans personlighet har kopplingar till gult och rött
Två specifika gener har avgörande betydelse för den gula och röda färgen hos den europeiska murödlan. Dessutom är genetisk variation i dessa gener kopplat till variation i djurens beteende. Samma gen är involverad i produktionen av vissa pigment och i...
-
Nytt hållbart garn framtaget med klassisk teknik
Problemet med att använda återvunnet garn till nytt garn, är att textilfibrerna förkortas i återvinningsprocessen. Något som gör det svårt att använda den populäraste spinnmetoden, ringspinning. Men nu har forskare vid Textilhögskolan i...
-
Kvalitetsproblem bromsar hajpade nanomaterial
Grafen och kolnanorör har länge spåtts en lysande framtid. Men kvalitetsproblem hos nanomaterialen bromsar utvecklingen av nya produkter. Problemen beror på svårigheter att analysera kristallstrukturen och att saknas standardmetoder för klassificering av...
-
Begravda torvmarker – viktig pusselbit i globala kolcykelns historia
Torvmarker som bildats och sedan begravts under sediment har fungerat som en viktig kolsänka de senaste 130 000 åren. De här nya resultaten kan delvis förklara gåtan kring var stora delar av kolet i den globala kolcykeln fanns under den senaste istiden.
-
Så funkar ytor som inte gillar vatten
Vad har hoppstjärten, lotusblomman och daggkåpan gemensamt? Deras skal och blad är så sinnrikt konstruerade att dessa klara av att stöta bort vatten och därmed smuts. Termen för detta är superhydrofoba ytor, och nu har ett samarbete där bland forskare...
-
Tåligare grödor via kloroplasternas kontrollsystem
Forskare har upptäckt ett helt nytt kontrollsystem som styr växternas kloroplaster, CHLORAD (chloroplast-associated protein degradation). Genom detta kontrollsystem kan forskare påverka hur växter svarar på miljöfaktorer, menar marinbiologen Mats Töpel, en av...