Forskning om natur & teknik

Bakterien som orsakar harpest kan användas som biologiskt vapen. Forskning vid Umeå universitet visar hur det går att spåra om bakterien används vid till exempel en terrorattack. Ute i naturen kan den överleva i vilande tillstånd under lång tid, innan den...

Växterna vid en älvstrand växer strikt indelade i zoner. Växter anpassade till blöta förhållanden längst ner, de anpassade till torrare högre upp. Men vad händer om det blir torrare eller blötare? För 19 år sedan flyttade forskare...

Det finns stora samhällsvinster att göra om avfall från livsmedelsindustrin användes för biogasproduktion – istället för djurfoder, kompost och förbränning. Antingen biogasen blir till fordonsgas eller el/värme. Det visar en studier från...

Hoppkräftor, världens vanligaste djur, släpper ut unika doftämnen i havet. Dessa kan få havets minsta invånare, växtplankton, att mobilisera sina försvar för att slippa bli uppätna. Upptäckten från Göteborgs universitet ökar...

Den alpina skidåkningen kräver allt större prestationer. Och det är slalomåkarna som utsätts för störst krafter, visar en kartläggning av olympiska utförsåkare. En dags träning kan omfatta upp till 700 svängar där varje...

Katter med diabetes får ofta insulinbehandling. Nu visar SLU-forskare att insulinbehandlingen påverkar nivåerna av tillväxtfaktorn IGF-I, som tidigare ansågs vara en tecken på en annan sjukdom akromegali. Denna kunskap kan leda till en bättre prognos för...

Hästar som bär på den smittsamma hästsjukdomen kvarta, utan att själva vara sjuka, tycks spela en viktig roll i smittspridningen i stallen, enligt en studie från SLU.

Halm med bra hygienisk kvalitet i maten, ger inte mer upphov till magsår än om halm inte ingår i foderstaten, visar en studie som pågått under vintern vid SLU. Det innebär att utfodring med halm är ett bra komplement till övrigt grovfoder vid grovfoderbrist,...

Den exakta tjockleken på ultratunna filmer av lysande plast är avgörande för att de ska lysa starkt, och genom att använda två plastfilmer på varandra och skriva i den ena med ett spetsigt stift kan man skapa lysande mönster som till exempel en signatur. Det...

Blommor av samma art kan dofta helt olika trots att de växer bara någon mil ifrån varandra. Det har forskare vid bland annat Lunds universitet upptäckt i en ny studie.

Vattenrika material, så kallade hydrogeler, härmar viktiga egenskaper i cellernas naturliga miljö i kroppen. Forskare i Linköping har utvecklat en tillverkningsmetod som gör att materialet kan anpassas efter svårodlade celltypers olika behov. Och för att göra...

Även en cell blir stressad. Och agerar därefter. Chlamersforskare har nu lyckats mäta exakt hur jästceller reagerar på förändringar i omgivningen. Metoden kan bana väg för biologiska målsökande läkemedel, uppger forskarna. Men också...

Sverige importerar en stor mängd ätbara svampar, speciellt exotiska svampar som shiitake och kungsmussling, trots att vi har väldigt goda förutsättningar att producera dessa. Nu visar forskare vid SLU att det går att effektivisera svampodlingen ytterligare och...

Moderna DNA-baserade metoder ger oss en helt ny inblick i samspelet mellan olika arter i naturen. Forskarna kan i detalj avslöja vem som äter vem, vem som pollinerar vilken blomma och vem som lever på vems hud eller fjädrar.

Enzymet Pfh1 är ett så kallat helikas, som är involverat både i att vira ihop dna-spiraler och att veckla ut dem. Därmed skyddar enzymet arvmassan mot skador och instabilitet, som i sin tur är starkt kopplat till sjukdomar som cancer.

De svenska landslagen i alpint och längdskidåkning kan inom en snar framtid få möjlighet att testa så kallade smarta plåster. I plåstren lagras information om viktiga kroppsfunktioner. En bredare målgrupp för de smarta plåstren kan till exempel bli...