Samhälle & kultur
Hur är det att vara människa? I grund och botten handlar all forskning inom samhälle och kultur om detta. Här hittar du forskning om allt från människans hjärna till den globala geopolitiken.
-
Tro på arbetsförmåga – väg till ett fungerande arbetsliv
För personer med psykisk ohälsa kan vägen till ett fungerande arbetsliv vara lång och krokig. En ny avhandling från Lunds universitet ringar in vad som krävs för att göra arbetslivet möjligt: Hopp och tro på personens förmåga att arbeta. Att arbeta personcentrerat och öka kunskapen om...
-
Socialtjänsten allt större hyresvärd
Antalet bostadslösa i Sverige är ungefär dubbelt så många som för 15 år sedan. Ökningen har skett både i storstäder och mindre kommuner. Att ordna boende har blivit en växande del av många kommunala socialtjänsters verksamheter.
-
Hög arbetsbelastning påverkar arbete med migranter
Hög arbetsbelastning och negativ inställning till migranter, påverkar hur arbetet med migranter upplevs. Större handlingsutrymme i hur arbetet utformas kan dämpa den negativa effekten. Det visar en undersökning av anställda på Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.
-
Makt i samhället ger makt på nätet
Tidningars kommentarsfält, bloggar och Twitter är tänkta som demokratiska platser, där fler röster får komma till tals. Och där även marginaliserade grupper kan göra sig hörda. Men forskning visar tvärtom att redan röststarka grupper, till exempel högutbildade personer i maktposition,...
-
Otydlighet drabbar barn i migrationsprocess
I många migrationsärenden som rör barn görs en avvägning mellan principen om barnets bästa och statens rätt att reglera invandring. Lagstiftningen på området ger idag dålig vägledning om hur bedömningen bör göras, vilket drabbar barnen.
-
Framgångsrika multinationella dotterbolag – en fråga om avstånd
Kulturella avstånd mellan bolagets hemland och i värdlandet brukar definieras som symmetriska. Alltså att effekterna av olikheter i sociala normer är desamma både i bolaget och i dotterbolaget. Henrique Correa da Cunha, forskare inom innovationsvetenskap har en annan syn på saken.
-
Företag vill få fler sälturister till västkusten
Det finns idag goda chanser att få se en säl för den som rör sig längs den svenska kusten, något som ett företag vid kusterna tagit fasta på genom att erbjuda sälsafarier för turister. Forskare vid SLU har kartlagt de femtiotal företag som bedriver sälturism i Sverige.
-
Så tänker elever när de väljer gymnasieskola
Undervisningskvalitén är viktig, men även faktorer som ligger utanför själva undervisningen spelar roll när elever ska välja gymnasium. En gratis surfplatta eller möjligheten att få gå i samma skola som kompisar väger tungt, visar en undersökning från Uppsala universitet.
-
Kejsarsnitt påverkar hur nästa förlossning går till
Kvinnor som fött genom kejsarsnitt har samma behov av uppföljning och förberedelser inför nästa förlossning, oavsett var de bor. Att föda sitt barn vaginalt är det säkraste alternativet för de flesta kvinnor. Trots det, skiljer sig vården åt i olika europeiska länder.
-
Feodalismens släktträd blev vetenskaplig modell
Innan Franska revolutionen var släktträd förbehållna den feodala överklassen, som använde dem för att befästa sin sociala status. Men samtidigt som feodalismen brakade samman och släktträden förlorade sin gamla roll, fick träden nya uppgifter som vetenskapliga modeller.
-
Även småstater som Sverige kan spela roll i världspolitiken
En analys av Sveriges säkerhetspolitik under efterkrigstiden och kalla kriget visar att småstater är begränsade i sina utrikes- och säkerhetspolitiska möjligheter. Samtidigt kan samma strukturer användas för att tillgodose egna intressen. I tider med visst maktvakuum kan ett litet land till...
-
Kön viktigare än stånd i 1600-talets adelsbegravningar
Sättet en person begravs på berättar mycket om vilken status personen hade som levande. Sextonhundratalets adel var beroende av flera hierarkiers samverkan för att säkra sin status och exklusivitet. Faktorer som ålder, civilstånd, merit och rang spelade in, men framför allt fick männen mer...
-
”Formell utbildning har fått för stor betydelse”
Livslångt lärande är starkt sammankopplat med kravet på formell utbildning. Det visas i en färsk studie, vid Malmö universitet, som granskat policydokument från EU, OECD och UNESCO och jämfört med hur dessa sjösatts i de nordiska länderna.
-
Så fick vi enhetlig tid i Sverige
Förr fanns det fyra sorters tid att förhålla sig till i Sverige: lokal soltid, järnvägstid (Göteborgstid), telegraftid och navigationstid. På 1800-talet levde svenskarna mestadels efter hur solen syntes över den lokala orten. Snabbare kommunikationer med järnväg krävde enhetlig tid i...
-
Därför vinner AI-författare inga nobelpris
En dator kan lära sig måla som van Gogh. Tekniken finns även för att lära en artificiell intelligens, AI, att skriva en roman. Men hur bra blir det egentligen?
-
Filmtittande i mobil påverkar empatin för filmkaraktärerna
Hur påverkas upplevelsen av att titta på en film i mobiltelefonen, jämfört med att se den på en stor skärm i en biosalong? Det har undersökts i ett experiment som bland annat pekar på att visningssituationen påverkar förståelsen och känslan av närvaro – men även tittarens empati...