Utbildning & skola

De skolpolitiska reformer som genomfördes runt 1990 har kallats för ett systemskifte och beskrivits som en förflyttning högerut. Men var det verkligen en sådan helomvändning? En ny avhandling visar att 1990-talsidéerna om en ökad valfrihet för individen går att spåra redan i 1970-talets...

Medelpresterande elever är de som influeras mest av sina skolkamraters prestationer när det gäller val till gymnasiet. Det visar ny forskning i sociologi som undersökt klasskamraternas betydelse för niondeklassares gymnasieval.

Tvåspråkigheten kan påverka hur vi uppfattar känslor i ansiktsuttryck och tal, visar forskaren Marie-France Champoux-Larsson vid Mittuniversitetet. Hennes nästa steg blir att undersöka hur beslutsfattande påverkas när det görs på ett andraspråk.

I den svenska kommunala grundskolan är i dag mer än en fjärdedel av eleverna flerspråkiga, men trots det vet vi inte så mycket om deras språkbruk när läraren inte deltar i deras skolsamtal. Flerspråkiga elever kan genom att växla mellan språk skapa olika identiteter, till exempel för...

De nationella proven ska spegla skolans styrdokument och vara ett stöd för lärare att göra likvärdiga bedömningar och bidra till rättvisa betyg. Elevers muntliga kommunikation i engelska kan förbättras vad gäller samstämmighet och genomförande.

Alla elever utvecklar inte de läs- och skrivfärdigheter som utbildningsväsendet och samhället förväntar sig. Men det går att stärka alla elevers läsutveckling genom digitala hjälpmedel.Till exempel kan digitala tester hjälpa läraren att individanpassa undervisningen.

Gymnasieskolans nationella prov i matematik har generellt en hög kvalitet men det finns delar som skulle behöva undersökas ytterligare och delar som behöver utvecklas vidare visar Anna Lind Pantzare i en ny avhandling vid Umeå universitet.

Hur bör mattelärare undervisa för att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt? En ny studie av forskare vid Mälardalens högskola och Nationellt centrum för matematik ger en tydlig fingervisning. Att lägga tid på att eleverna lär sig saker utantill verkar leda till bättre...

Utbildningar inom humaniora kan på samma gång upplevas som breda och smala – med många möjliga men få självklara yrkesmöjligheter. De utexaminerade studenterna stakar ofta ut en helt egen väg på arbetsmarknaden. Det visar en avhandling som undersökt tidigare etnologistudenters...

På ena skolan egna laptops, på den andra delar 400 elever en sal med stationära datorer. Elever från hem med låg utbildning får sämst undervisning – bäst undervisning finns på skolor med välbärgade föräldrar. Tio års forskning ger en tydlig bild av det som forskarna kallar...

Att ha särskilt lätt att lära, och brinna för att lära sig mer. Kan det någonsin vara ett problem? Ja, i skolan riskerar särskilt begåvade barn bli ledsna och omotiverade elever – och till och med mobbade för sin snabbtänkthet. Och att vara smart innebär inte per automatik lysande...

Lärare i förskolan använder ofta datorplattor och appar som ersättning för traditionella aktiviteter. Men det är problematiskt, eftersom barnen i första hand lär sig att spela apparna och inte tar till sig det pedagogiska innehållet, visar en avhandling vid Göteborgs universitet.

Gymnasieskolans yrkesprogram kan bli bättre på att rusta eleverna för yrkeslivet, genom att anpassa återkopplingen så att eleverna kan forma en yrkesidentitet.

Det finns risker med att studera utomlands. Både fysiska och ekonomiska. Men den enskilt största risken är att inte hinna lära sig språket tillräckligt inför slutexaminationen, visar forskning från Borås högskola.

Många utbildas, få anställs och ännu färre stannar kvar i läkaryrket på landsbygden. Det är resultatet efter en stor hälsovårdsreform i Tanzania där man tog hjälp av den privata sektorn för att utbilda och behålla vårdpersonal.

Ungdomar möts dagligen av budskap om mat och ätande. Men att sålla i informationen är inte så lätt. Så vem ska man lita på? Inte sällan är det föräldrarnas ord som väger tyngst.