Utbildning & skola
Hur mycket skärmtid ska barn i förskolan ha? Hur väl rustade är nyexaminerade lärare för verkligheten i skolan? Vad är grit? Och gör mobilförbud att eleverna lär sig bättre? Forskning om skola och utbildning är brett och har många dimensioner.
-
Kompetens i social rättvisa spelar roll för musiklärare
Trots stort yrkesengagemang upplever musiklärare frustration, ambivalens och osäkerhet inför kravet att hantera flera olika roller: musikern, pedagogen, fostraren och socialarbetaren. Det visar forskning från Umeå universitet.
-
Bättre luft i miljömärkta förskolor
Inomhusluften i miljömärkta förskolor innehåller lägre halter av hälsofarliga kemikalier än luften i en förskola byggd utan miljöcertifiering. Valen av byggnadsmaterial är avgörande för kvaliteten på inomhusluften.
-
Jönköping satsar på utomhuspedagogik
För att utveckla utomhuspedagogiken i förskola och skola behövs bättre redskap och mer forskning. Nu satsar Jönköpings kommun och högskola tillsammans på att utveckla metoder och redskap.
-
Lärare rustar för flerspråkiga klassrum
Lärare ser brister i sin egen kommunikation med elever i NO-ämnena i åk 7-9. Samtidigt saknar de verkligt stödmaterial för att jobba språkutvecklande med sina elever. Det visar forskning om lärares roll och möjligheter med att öka elevernas...
-
Tjockare hjärna ökar förmågan att lära nya språk
Forskare i Lund har upptäckt en relation mellan hjärnstruktur och förmåga att lära sig ett nytt språk. Ju tjockare hjärnbark försöksdeltagare hade i Brocas område desto bättre var de på att förstå grammatiken i ett...
-
Texten väger tyngst vid bedömning av digitala skolarbeten
Digital kompetens lyfts fram i läroplanerna för skolan. Men ute i klassrummen väger ännu det talade och skrivna ordet tyngst i bedömningen av texter som också innehåller symboler, bild och ljud. Språklärare behöver inkludera och...
-
Balansakt att skriva elevomdömen
Lärare intar fyra roller i texterna när de gör skriftliga omdömen av sina elever, visar forskning. Rapportören, processaren, fostraren och coachen. Mest professionellt är att kunna balansera mellan de fyra rollerna, menar språkforskaren Annelie Johansson.
-
70-talets syn på jämlikhet banade väg för 90-talets skolpolitiska systemskifte
De skolpolitiska reformer som genomfördes runt 1990 har kallats för ett systemskifte och beskrivits som en förflyttning högerut. Men var det verkligen en sådan helomvändning? En ny <a class="glossaryLink" aria-describedby="tt" data-cmtooltip="<div...
-
Elever med medelbetyg påverkas mest av skolkamraters gymnasieval
Medelpresterande elever är de som influeras mest av sina skolkamraters prestationer när det gäller val till gymnasiet. Det visar ny forskning i sociologi som undersökt klasskamraternas betydelse för niondeklassares gymnasieval.
-
Tvåspråkighet kan påverka hur vi uppfattar känslor
Tvåspråkigheten kan påverka hur vi uppfattar känslor i ansiktsuttryck och tal, visar forskaren Marie-France Champoux-Larsson vid Mittuniversitetet. Hennes nästa steg blir att undersöka hur beslutsfattande påverkas när det görs på ett...
-
Skapa identiteter genom att växla mellan språk
I den svenska kommunala grundskolan är i dag mer än en fjärdedel av eleverna flerspråkiga, men trots det vet vi inte så mycket om deras språkbruk när läraren inte deltar i deras skolsamtal. Flerspråkiga elever kan genom att växla mellan...
-
Bedömningen av muntlig kommunikation i engelska kan vidareutvecklas
De nationella proven ska spegla skolans styrdokument och vara ett stöd för lärare att göra likvärdiga bedömningar och bidra till rättvisa betyg. Elevers muntliga kommunikation i engelska kan förbättras vad gäller samstämmighet och...
-
Digitala hjälpmedel stärker läsutvecklingen
Alla elever utvecklar inte de läs- och skrivfärdigheter som utbildningsväsendet och samhället förväntar sig. Men det går att stärka alla elevers läsutveckling genom digitala hjälpmedel.Till exempel kan digitala tester hjälpa läraren att...
-
Nationella prov visar vad de ska – men är de lika svåra?
Gymnasieskolans nationella prov i matematik har generellt en hög kvalitet men det finns delar som skulle behöva undersökas ytterligare och delar som behöver utvecklas vidare visar Anna Lind Pantzare i en ny avhandling vid Umeå universitet.
-
Vardagsanknuten matematik ger sämre resultat
Hur bör mattelärare undervisa för att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt? En ny studie av forskare vid Mälardalens högskola och Nationellt centrum för matematik ger en tydlig fingervisning. Att lägga tid på att eleverna lär sig...
-
Etnologer stakar ut sin egen väg i arbetslivet
Utbildningar inom humaniora kan på samma gång upplevas som breda och smala – med många möjliga men få självklara yrkesmöjligheter. De utexaminerade studenterna stakar ofta ut en helt egen väg på arbetsmarknaden. Det visar en avhandling som...