Utbildning & skola
Hur mycket skärmtid ska barn i förskolan ha? Hur väl rustade är nyexaminerade lärare för verkligheten i skolan? Vad är grit? Och gör mobilförbud att eleverna lär sig bättre? Forskning om skola och utbildning är brett och har många dimensioner.
-
Utmaning att undervisa i naturvetenskap utifrån samhällsfrågor
Att införa samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll i läroplanen är en väletablerad trend internationellt, men det innebär stora utmaningar för lärarkåren. Ny <a class="glossaryLink" aria-describedby="tt" data-cmtooltip="<div...
-
Digital teknologi tar havet till klassrummet
Virtuella plattformar kan praktiskt taget föra havet till klassrummen och fungera som ett stöd för elevers medvetenhet om havets betydelse. Digital teknik kan synliggöra det osynliga, menar Géraldine Fauville, forskare vid Göteborgs universitet.
-
Fler bråk ger bättre resultat i matematiken
Fler bråk i matematikundervisningen – och successivt ökade krav, menar pedagogikforskaren Caroline Nagy, som upptäckt att matematikböcker för årkurs 4 och gymnasiet börjar på samma nivå.
-
Sjökaptenens virtuella utbildningsmiljö
Det är långt ifrån självklart hur blivande sjökapteners färdigheter utvecklas i utbildningens uppbyggda miljöer och hur den simulerade verkligheten där relaterar till arbetet ombord på ett fartyg. Instruktörens funktion är...
-
Barn som själva tar sig till skolan mår och presterar bättre
Skolresan handlar inte bara om att ta sig från hemmet till skolan. Forskning visar att valet av transportsätt och aktiviteter under resan påverkar barns välmående och prestation i skolan.
-
Svårt få tid för cykling i barns inrutade vardag
Inrutade dagar och längre avstånd till skola och fritidsaktiviteter har gjort att barns cyklande minskat. Stressade föräldrar väljer att skjutsa istället för att cykla med sina barn. I en rapport till regeringen efterlyser VTI en nationell strategi.
-
Viktigt hitta sysselsättning efter gymnasiesärskolan
En fjärdedel av unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning varken jobbar eller pluggar. Tiden efter examen från gymnasiesärskolan spelar stor roll för att hitta en sysselsättning. Mer kunskap kan leda till bättre stödinsatser, enligt forskning vid...
-
Borde-fråga i undervisningen ökar miljömedvetenheten
”Hur borde det vara?” Gymnasieelever som ställs inför den frågan utvecklar en större förståelse för priset på varor och tjänster som bidrar till negativ miljöpåverkan. – Borde-frågan borde få högre status...
-
Kreativitet är elixiret bakom de stora upptäckterna
Kreativitet framhålls ofta som avgörande för att kunna vara forskare på nobelprisnivå. Och sannolikt måste en nobelpristagare vara kreativ på fler sätt än bara i sin forskning, säger kreativitetsforskaren Eva Hoff. Bakom banbrytande forskning...
-
Lärare: Mer hierarkiskt med förstelärare
Införandet av förstelärare har lett till en mer hierarkisk lärarkår, där förstelärarna ses som skolledningens förlängda arm, jämfört med de tidigare huvudlärarna som fick sin position legitimerad av kollegorna. Det är...
-
Läroböcker ger passiv beskrivning av personer med funktionsnedsättning
Personer med funktionsnedsättning beskrivs sällan som aktiva samhällsdeltagare i läroböckerna. Och när det sker handlar det oftast om människor med ett fysiskt handikapp, visar en granskning. – Läroböcker förmedlar också...
-
Forskning ska ge historisk bild av läsdebatten
Vi läser allt mindre och sämre – eller? En historisk tillbakablick på debatten kring läsning, läsvanor och läsförmåga ska leda till att samhället diskuterar läsning på ett mer nyanserat sätt, hoppas forskare.
-
Läroplanen hindrar språkutveckling i samiska
Den svenska läroplanen för sameskolan är motsägelsefull, menar språkforskare vid Umeå universitet. Den stöttar inte barns utveckling av funktionell tvåspråkighet, vilket just är ett av målen i läroplanen.
-
Appar ökar läsförmågan hos unga med läs- och skrivsvårigheter
Surfplattor och modern pedagogik bidrar till att öka läsförmågan och motivationen hos barn och unga med läs- och skrivsvårigheter. De tycks också må bättre än vad tidigare forskning visat.
-
Samspel på hög nivå vid klassrumsbaserad bedömning
Att göra bedömning och återkoppling till en del i lektionsinnehållet blir allt vanligare i många skolor. Målet är att skapa ett bra lärandeklimat i klassrummet. Men det är också – i allra högsta grad – en interaktiv process....
-
De nationella proven i läsning brister i kvalitet
De nationella proven i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 9 har allvarliga kvalitetsbrister. Osäkerheten i provet är såpass stor att elevernas provresultat inte utgör en tillförlitlig grund för betygssättning i ämnet, enligt en studie...