Utbildning & skola
Hur mycket skärmtid ska barn i förskolan ha? Hur väl rustade är nyexaminerade lärare för verkligheten i skolan? Vad är grit? Och gör mobilförbud att eleverna lär sig bättre? Forskning om skola och utbildning är brett och har många dimensioner.
-
Gör mobilförbud verkligen skolan bättre?
Självklart höjer ett mobilförbud kunskapsnivån i skolan, menar politiker. Men alla är inte lika säkra på att det har just den effekten. Frågan är mer komplex än så, menar forskare.
-
Genuin vänskap i skolan är en motkraft till mobbning
Det är viktigt för barn att få ingå i genuina vänskapsrelationer i skolan. En förståelse för det är viktig för att kunna motverka mobbning, enligt ny <a class="glossaryLink" aria-describedby="tt" data-cmtooltip="<div...
-
AI ingen problemfri hjälpreda i skolan
AI är på frammarsch i skolan. Men för att tekniken ska bli ett fungerande stöd i undervisningen behövs reglering och etiska riktlinjer, menar forskare.
-
Att skapa konkurrens mellan skolor på 90-talet slukade tid och pengar
Forskarna trodde att det skulle ta max två år. Det tog tio. Att konkurrensutsätta den svenska gymnasieskolan på 1990-talet blev en överraskande långdragen och dyr historia, enligt en ny studie.
-
Att skapa konkurrens mellan skolor slukade tid och pengar
Forskarna trodde att det skulle ta max två år. Det tog tio. Att konkurrensutsätta den svenska gymnasieskolan på 1990-talet blev en överraskande långdragen och dyr historia, enligt en ny studie.
-
Nya lärare har för lite träning i relationer
Nyutexaminerade lärare är oftast bra på att undervisa men har fått bristfällig träning i att hantera relationer, exempelvis relationer med elevers föräldrar. Ännu fler nyblivna lärare kommer troligen att försvinna från yrket om de inte...
-
Gymnasielever kan ha mått bra av distansundervisning
Gymnasieelever sökte mer sällan hjälp för psykisk ohälsa när de studerade hemma under pandemin, enligt en ny studie. – Vi tror att det kan finnas en viss grupp som mår sämre av att vara på skolan och därmed gynnades av att vara hemma,...
-
Nyanlända barn med kort skolbakgrund osynliggörs i skolan
Nyanlända elever i åldern 12-15 år med kort skolbakgrund får inte alltid den hjälp de behöver. Lärare tenderar att bortse från barnens begränsade utbildningsbakgrund och kan istället anse att barnen har låg kognitiv förmåga. Det...
-
Intersex, asexualitet – så kan sexualundervisningen breddas
Sexualundervisningen på högstadiet behöver breddas med fler representationer av sådant som intersexuella variationer och asexualitet. Lärare behöver också välkomna och ta tillvara på oväntade kommentarer från eleverna, enligt en ny...
-
Fri lek går före undervisning i svenska förskolor
Lärande genom lek och kreativt skapande eller fokus på undervisning för att förbereda skolstarten? En avhandling har undersökt vad förskolebarn och pedagoger ägnar sig åt i tre olika länder.
-
Särskilt begåvade barn beskrivs på negativt sätt i skolan
Skolpersonal och rektorer beskriver ofta särskild begåvning hos barn utifrån svårigheter och problem – istället för att se begåvningen som en tillgång för både barnet och verksamheten. Det framgår av en ny avhandling.
-
Mer idrott i skolan ger starkare unga vuxna
Daglig fysisk aktivitet i skolan kan ge ökad benmassa, bättre kondition och starkare muskler i vuxen ålder. Det visar en studie på elever i grundskolan.
-
Könsstereotyper bromsar tjejernas teknikintresse
Både elever och lärare tror att män är bättre på teknik – en föreställning som minskar tjejernas självförtroende. Dessutom tycks inte programmering i skolan väcka elevernas intresse, visar forskning.
-
Distansstudier – bra för många men risk för dubbelarbete
Frihet i vardagen. Men också risk för dubbelarbete och känslan av att hem och plugg flyter ihop. Att studera på distans har för- och nackdelar och väcker viktiga frågor om mänskliga relationer, enligt en ny studie.
-
Skönlitteratur kan göra grammatiken mer intressant
Att elever läser "riktiga" böcker och utifrån dem lär sig grammatik – det kan vara ett lyckat grepp i svenskundervisningen, enligt en ny avhandling.
-
Oroande gap när skolan lär ut samhällskunskap
Undervisningen i samhällskunskap skiljer sig mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program på gymnasiet. Det betyder att en del elever inte får viktiga kunskaper om demokrati, enligt en ny avhandling.