Utbildning & skola
Hur mycket skärmtid ska barn i förskolan ha? Hur väl rustade är nyexaminerade lärare för verkligheten i skolan? Vad är grit? Och gör mobilförbud att eleverna lär sig bättre? Forskning om skola och utbildning är brett och har många dimensioner.
-
Barn till utlandsfödda har lägre betyg men högre ambitioner
Barn med två utlandsfödda föräldrar presterar generellt sämre i skolan än barn med minst en svenskfödd förälder. Trots det väljer de oftare gymnasieprogram som ger högskolebehörighet och har högre ambitioner. Förklaringen kan finnas hos föräldrarna och deras utbildning, visar en ny...
-
Många missbrukande unga klandrar sig själva
Ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem lägger ofta skulden på sig själv om varför det går dåligt i skolan, visar nya rön. Det är problematiskt då det tar bort ansvaret från skolan, menar Mats Anderberg, lektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet och en av forskarna bakom studien.
-
Psykisk ohälsa hos barn upptäcks med ökat samarbete
Det är bra att systematisera informationsutbytet mellan föräldrar, förskola och barnavårdscentral om man vill öka fokus på små barn med psykisk ohälsa. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, som publiceras i tidskriften PLOS One.
-
Statistisk förenkling kan leda skolan vilse
Man bör vara försiktig med att förenkla vid användandet av flernivåanalys av internationella kunskapsmätningar. Det visar Inga Laukaityte, som undersökt skolans internationella kunskapsmätningar en ny avhandling vid Umeå universitet.
-
Stor otydlighet i samverkan kring elever med funktionsnedsättning
En ny rapport om samverkansmötena kring elever med funktionsnedsättning visar att det sällan handlar om riktig samverkan. Den samverkan som finns mellan specialpedagoger, vårdnadshavare och skolor präglas av en otydlighet när det gäller bland annat uppdrag, syfte, språkbruk och styrning.
-
Olika syn på vad en religionslärare ska kunna
Arbetet som lärare i religionskunskap är komplicerat. Religionsundervisningen är mångfacetterad, inte minst mot bakgrund av alla de aspekter av religion som debatteras idag, även i media. Dessutom finns det inom lärarutbildningen olika åsikter om vad som är viktiga kunskaper för en lärare...
-
Samma gamla könsnormer trots gemensam skolidrott
Nyligen gav Skolinspektionen grönt ljus för könsuppdelade idrottslektioner på en muslimsk friskola. Beslutet har satt fingret på en fråga som går bortom religion. Håkan Larsson, professor i idrott vid GIH, menar att ytterst lite görs för att motverka traditionella könsmönster inom...
-
Kött på faten ger status på hemkunskapen
Kött ger inte bara näring utan används också för att bygga relationer och markera status i klassen. Det visar Ingela Bohm i en ny avhandling vid Umeå universitet där hon har studerat hur elever och lärare pratar om mat i skolämnet hem- och konsumentkunskap.
-
Hjälp barn med problematiska beteenden tidigt
Små barn som både har problematiska personlighetsdrag och samtidigt olika sorters beteendeproblem löper ökad risk för att få bekymmer senare i livet. Det framgår av Louise Frogners avhandling. Hon efterlyser en bredare syn på vilka faktorer som utgör en ökad risk, för att tidigt hitta...
-
Multiplikation mer än bara addition
Flera olika metoder behövs för att förstå multiplikation bättre. Den upprepade additionen är djupt rotad hos elever idag. När de får hjälp att se samband i matematiken, kan kunskap kopplas ihop och användas mer effektivt. Det visar Kerstin Larsson i en ny avhandling från Stockholms...
-
Satsa på de unga i dag – det lönar sig i längden
Tänk långsiktigt när det gäller satsningar på barn och ungdomar. Det kan ta upp till nio år innan det betalar sig – men det är det värt. Det visar nationalekonom Mattias Persson i sin avhandling där han bland annat studerat ett särskilt stöd för att få ungdomar med intellektuella...
-
Kristiskt tänkande i historieundervisningen
Elever ska kunna använda kritiskt tänkande i historieundervisningen för att nå högsta betyg, men tillgången till lektioner i att tänka kritiskt varierar stort. För att nå idealet behövs förändringar i styrning och praktik. I en ny avhandling av Sergej Ivanov, Umeå universitet,...
-
Pisa-mätningar viktiga för rektorer och lärare
Internationella kunskapsmätningar av skolresultaten är ett fungerande sätt att utvärdera den svenska skolan även om de inte säger allt. Det anser lärare och rektorer i en ny avhandling av från Umeå universitet.
-
Likvärdig skola handlar om organisation – oavsett elevers bakgrund
De svenska skolresultaten har blivit bättre i den senaste Pisa-undersökningen, men likvärdigheten mellan skolorna har blivit sämre och skillnaderna mellan olika skolors resultat ökar. Forskning från Göteborgs universitet visar att skolors organisation har betydelse för framgång, oavsett...
-
Så blir förskolebarn delaktiga med musik
Musikverksamheten i förskolan kan vara så mycket mer än att sitta i ring och sjunga. Att erbjuda ett smörgåsbord av olika musikaktiviteter och att låta musiken ta tid är omständigheter som påverkar barns inflytande. Det visar en ny avhandling i ämnesdidaktik.
-
Gymnasietjejer strävar efter att bli entreprenöriella
Gymnasister upplever att förmågan att agera som entreprenör är betydelsefull för framtiden. Andra förmågor som solidaritet, ämneskunskaper och att kunna ställa kritiska frågor har däremot hamnat i skymundan, trots att de ska vara lika viktiga enligt läroplanen. Det visar Eva-Lena...