Utbildning & skola
Hur mycket skärmtid ska barn i förskolan ha? Hur väl rustade är nyexaminerade lärare för verkligheten i skolan? Vad är grit? Och gör mobilförbud att eleverna lär sig bättre? Forskning om skola och utbildning är brett och har många dimensioner.
-
Religiösa traditioner framställs som ointelligenta
I klassrummet förknippas religion ofta med en förfluten tid när människor inte visste bättre − kanske fyllde religion en roll förr i tiden, men moderna människor behöver den inte längre. Med den uppfattningen kan det dock bli problematiskt att förbereda elever för att leva i ett...
-
Skolans kvalitetsarbete under luppen
Skollagen föreskriver att varje huvudman, förskola och fritidshem ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. Men hur man gör det varierar beroende på hur uppdraget tolkas i de olika verksamheterna.
-
Föräldrar kompenserar för neddragningar i skolan
Om en elev hamnar i en stor klass på mellanstadiet reagerar föräldrarna. Fler byter skola och barn till höginkomsttagare får mer hjälp med läxläsningen.
-
Svårt språk kan hindra elever lära sig naturvetenskap
Det speciella språket i naturvetenskapliga läroböcker kan vara en orsak till att elever har svårt att lära sig naturvetenskapliga ämnen. Språket i naturvetenskapliga ämnen skiljer sig i många avseenden både från vardagligt språk och det språk som används i andra skolämnen.
-
Tabu att diskutera rasism i skolan
Enligt den dominerande ideologin i samhället ska utseende och hudfärg inte spela någon roll i sociala relationer, vid utbyte eller vid ekonomiska transaktioner. Men i skolan sätter det synsättet stopp för diskussioner och kunskaper om skolelevers vardagserfarenheter av ”ras” och rasism.
-
Vuxnas makt över barnens hörsel
Forskarna har följt döva elever som går i samma klass som hörande elever. Det visade sig att de döva eleverna hade vissa privilegier, samtidigt som de också var marginaliserade.
-
Pekplattor extra bra för flerspråkiga förskolebarn
Flerspråkiga förskolebarn är extra hjälpta av pekplattor. Med hjälp av dem kan de få höra böcker på sitt andra modersmål, använda pedagogiska appar och kommunicera med barn på andra förskolor via t ex Skype – en insats som är viktig inte minst för de barn som talar ett...
-
Ranking inte säkraste vägen till bästa utbildningen
Att som student titta på resultatet från en ranking behöver inte leda till att man hittar exempelvis landets bästa läkarprogram. I flera fall rankas utbildningar olika beroende på vilka som gjort rankingen. Det visar en avhandling från Linköpings universitet.
-
Svårt för rektorer att utveckla skolan
Rektorer förväntas utveckla skolan, men har problem att genomföra de förändringar de planerar. En anledning är att krav på snabba reformer sätter hinder för utvecklingsarbetet – det visar en ny avhandling vid Göteborgs universitet
-
Omgivningen avgörande för autistiska barns skolgång i Indien
Inkluderande utbildning för barn med funktionshinder är ett ledande begrepp i västvärldens skolor. Begreppet har via internationella deklarationer och organisationer blivit vanligt även i Syd, som till exempel Indien. Statistik visar dock att många barn med funktionshinder fortfarande står...
-
Kritiskt perspektiv får litet utrymme i läroböcker i svenska
Det kritiska perspektivet får litet utrymme i litteraturstudier vid gymnasiet, medan läsarrelationen får en allt större plats. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet som kartlägger hur läromedel i svenska introducerar och motiverar till litteraturstudier.
-
Folkhögskolan tar över gymnasieskolans jobb
Grundskola och gymnasium brister vad gäller att ge elever med funktionsnedsättning tillräckligt stöd – och då får folkhögskolorna ta över. Detta trots att folkhögskolans lärare ofta saknar formella kunskaper i specialpedagogik. Det visar en rapport som fyra Linköpingsforskare står...
-
Att tänka och göra lek på fritids
Arbetslagets inställning till lek får konsekvenser för fritidshemmets verksamhet. Både yrkeskunnandet och praktiken gynnas av ett gemensamt språk för leken. Det visar en ny studie från Stockholms universitet där forskare tillsammans med fritidspedagoger har studerat hur man kan arbeta för...
-
Knepigt bedöma elevers förmåga att använda NO-kunskaper i samhällslivet
Praktiska bedömningsövningar i form av rollspel i naturvetenskap är en utmaning både för elever och lärare. Det visar forskning från Stockholms universitet som studerat hur elever engagerar sig i samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll.
-
Så kan teknikundervisningen främja elevernas lärande
Själva undervisningsmaterialet kan begränsa möjligheten för eleverna att lära sig det de ska i teknik. Det är en aspekt av flera som identifieras i en ny avhandling från Stockholms universitet som fokuserar på vad det innebär att kunna teknik på lågstadiet.
-
Kunskaper används på flera sätt när elever diskuterar hållbarhet
När gymnasieelever diskuterar hållbarhetsfrågor inom naturkunskapsämnet gör de två saker samtidigt. Dels skapar de ytterligare förståelse om den specifika fråga de diskuterar. Dels arbetar de med att framställa sig själva och den värld de lever i på ett acceptabelt sätt. Det senare...