Utbildning & skola
Hur mycket skärmtid ska barn i förskolan ha? Hur väl rustade är nyexaminerade lärare för verkligheten i skolan? Vad är grit? Och gör mobilförbud att eleverna lär sig bättre? Forskning om skola och utbildning är brett och har många dimensioner.
-
Bättre skolresultat om barn uppmuntras att påverka sin framtid
En varm och kärleksfull uppväxtmiljö, kombinerad med att barn uppmuntras tro på sin egen förmåga att påverka saker som ska hända, har betydelse för deras skolresultat. Det är en av slutsatserna som dras i en avhandling kring barn och föräldraskap av Sevtap Gurdal från Göteborgs...
-
Debatten om lärarbristen både sann och falsk
Bristen på lärare är stor – och ökar. Varje år examineras omkring 8000 nya lärare, men enligt Skolverket skulle dubbelt så många lärare behöva examineras. Men utbildas de i rätt ämnen? UKÄ:s senaste rapport visar var behoven är störst.
-
I framtiden formulerar eleverna problemen
I framtidens skola finns inga gränser mellan olika ämnen. Eleverna arbetar i projekt där de sammanställer information och skapar nya lösningar. Förutsättningen för deras arbete är digital teknik. Det är digitaliseringskommissionens ordförande, Jan Gulliksens förhoppningar när han...
-
Plugga programmering viktigt för demokratin
Det är avgörande för demokratin att redan i grundskolan lära ut programmering. Utan förståelse för vad som får internet, telefonerna och banktjänsterna att fungera saknas möjlighet att påverka samhället. Det är både forskare och lärare övertygade om.
-
En-dator-per-elev-satsningar värdelösa utan ny pedagogik
En dator till varje elev behöver inte alls innebära att eleverna lär sig mer. Tvärtom kan det göra att elevernas kunskaper försämras. Avgörande för resultaten är hur datorn används i undervisningen. Det visar både svensk och internationell forskning.
-
Sätt digital läsning på schemat
Digitalisering förändrar både hur vi läser och hur barn lär sig läsa och skriva. Skolan behöver förändra pedagogiken i svenskundervisningen och utbilda eleverna i digital läsning. Det slår två forskningsrapporter fast som undersökt hur läsning påverkas av digitala medier.
-
Förskolan viktig för barns tidiga matematiklärande
Samspelet i förskolegruppen, sammanhangets betydelse och förskollärares förmåga att synliggöra matematiska aspekter stimulerar barn till att använda och utveckla sin grundläggande matematiska förståelse. Det visar en ny avhandling vid Göteborgs universitet.
-
Att samtala med elever i behov av särskilt stöd
Elever i behov av särskilt stöd har inte samma förutsättningar som andra elever att ha inflytande i undervisningen. Avsaknad av verkningsfulla stödinsatser tystar eleven och elevens tystnad försvårar möjligheten att ge adekvat hjälp. Det bekräftas i Barbro Johanssons longitudinella studie...
-
Medvetna språkinsatser kan hjälpa elever i fysik
Hur lärare arbetar med språket kan ha stor betydelse för att få elever att förstå fysik i gymnasiet bättre. Det framkommer i Maria Kouns färska avhandling vid Malmö högskola.
-
Nationella prov skapar onödiga problem
– Krångla inte till det i onödan. Det säger Örebroforskaren Eric Borgström om svenskämnets nationella prov i skrivande. Hans forskning visar att gymnasieskolans prov bygger på flera olika idéer om vad skrivande är, och att dessa idéer lätt hamnar i konflikt med varandra. Detta, menar...
-
Flerdimensionella betyg förutsäger studieframgång
Betyg är bra på att förutspå framtida studieresultat och därför ett bra instrument för urval till både gymnasieskola och till högre studier. En bidragande orsak är att lärare inte bara väger in ämneskunskaper utan även sociala aspekter och elevbeteende när de sätter betygen, något...
-
Digitala resurser i skolan omformar elevernas lärande
Den tryckta boken är inte längre den dominerande källan till kunskap i skolan. Användandet av digitala resurser, som datorer, omförhandlar synen på lärande och kunskap i klassrummet. Det visar en avhandling från Stockholms universitet.
-
Bildämnet – lika mycket för alla, men kanske lite mer för tjejer
Vad har kön för betydelse, när elever har ämnet bild i skolan? Det har Stina Wikberg, Umeå universitet, undersökt i sin avhandling "Bland själporträtt och parafraser", som handlar både om hur elever gör kön i bild och hur bild gör kön hos eleverna.
-
De modala hjälpverbens historia kartlagd
Varför kunna och veta saknar presensändelse och inte böjs jag kunnar och jag veter har sin förklaring i hur verben har utvecklats. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet som har kartlagt så kallade modala hjälpverb.
-
Lättare att läsa med ljudens hjälp
Lyssna och läsa hör ihop. Döva och hörselskadade barn kan därför ha svårt med läsinlärning. I en aktuell avhandling i handikappvetenskap, vid Linköpings universitet, visas hur barn med hörselskador lättare lär sig läsa när lästräningen kombineras med ljud.
-
Pålitliga utvärderingar av skolan visar kraftigt ras
Internationella utvärderingar som Pisa ger inte hela bilden men resultaten speglar verkligheten. Att svenska elever presterar allt sämre är helt klart. Raset tycks ske mellan fjärde och åttonde klass. Det största raset har skett de senaste tre åren.