Nyligen lyckades ett forskarlag avslöja hur en skånsk pilgrimsfalk dödade en flyttande kustpipare på 3 000 meters höjd. Det är första gången så högtflygande rovfågeljakt bekräftas. Upptäckten hjälper forskare vid Lunds universitet att förstå varför flyttfåglar ofta väljer att flyga extremt högt.
Kustpiparen som var på väg mot sina sibiriska häckningsområden hade troligen inte en chans. En varm vårdag i slutet av maj gick en pilgrimsfalk till attack tre kilometer upp i luften, ovanför sin boplats i Skåne, och dödade flyttfågeln.
Händelsen upptäcktes av en ren slump. Kustpiparen hade nämligen några månader tidigare försetts med en sändare av ett nederländskt forskarlag som ville följa dess rutt. Sändaren hittades senare i närheten av pilgrimsfalkens bo.
– Tidigare har det inte funnits några bevis för att rovfåglar regelbundet jagar på så höga höjder. Nu vet vi att pilgrimsfalk kan jaga framgångsrikt på riktigt hög höjd och då måste flyttfåglar, som redan flyger väldigt högt, flyga ännu högre för att undkomma, säger Åke Lindström, biologiprofessor vid Lunds universitet.
Här är spåren efter kustpiparen som mötte döden under en flygtur på hög höjd. Sändaren och några ringar hittades nära en pilgrimsfalks bo i Skåne. Bild: Arne Hegemann
Rovfåglar kan spela roll för flyghöjd
Forskarna har tidigare kunnat fastställa att en del flyttfåglar under dagen flyger på extremt höga höjder. De kan flyga över 5 000 meter över havet.
De mest troliga teorierna för att förklara varför de flyger på så hög höjd är att fåglarna behöver reglera sin värmebalans, men möjligen också för att undkomma dagaktiva rovfåglar. Den nya studien talar för att rovfågelteorin kan spela större roll än vad forskarna tidigare trott.
– Studien hjälper oss att förstå varför flyttande fåglar ofta flyger på väldigt hög höjd. Det gör oss samtidigt ödmjuka över hur mycket det återstår att lära sig om välstuderade djur som fåglar. Där är teknikutvecklingen av mycket stor betydelse, säger Arne Hegemann, biologiforskare vid Lunds universitet.
Fler bitar behövs till pusslet
Nu fortsätter arbetet med att kartlägga faktorerna bakom flyttfåglars val av flyghöjd. Det svensk-nederländska forskarlaget hoppas kunna göra fler viktiga upptäckter. Teknisk data om attackerade flyttfåglar är avgörande för att kunna lägga det avancerade pusslet.
– Naturen är fascinerande. Redan att en flyttfågel som kustpiparen flyger hundratals mil non-stop på flera tusen meters höjd är spektakulärt. Att pilgrimsfalkar under häckningen gör sig besväret att ta sig upp till så höga höjder för att jaga dem är också häftigt, säger Åke Lindström.
Ungdomar kan delta vid FN:s stora klimatmöten, men att påverka besluten som rör deras egen framtid är svårt. Ojämlika villkor och byråkrati hindrar ungas inflytande. Det visar en studie gjord vid Linköpings universitet.
– Det pekar på ett demokratiskt problem. Unga får inte samma chans att påverka trots att de kommer att beröras av de här besluten under lång tid framöver, säger universitetslektor Jonathan Josefsson vid Linköpings universitet.
Sedan 2009 har ungdomar rätt att vara med på FN:s klimatkonferenser. Deras medverkan har ansetts viktig eftersom den yngre generationen kommer att drabbas mest av klimatförändringarna. Det ses också som ett tillfälle för unga att bidra till lösningar på problemen.
Men en studie visar att ungdomar möter en mängd svårigheter under klimatmötena, som dessutom få lyckas ta sig till.
Snårig väg till toppmöten
Jonathan Josefsson och en forskarkollega har intervjuat unga inför och under toppmötena COP26 i Glasgow 2021 och COP27 i Sharm el-sheik 2022. De har också gjort observationer på plats.
Byråkrati och ekonomiska hinder för att ens kunna delta är de allvarligaste problemen, enligt forskarna. Detta drabbar särskilt dem med sämre resurser och unga med längst avstånd till toppmötena.
Vägen till FN:s klimatkonferenser kan gå via fristående organisationer eller nationella delegationer. Men för att nå fram krävs betydande kunskap, utbildning och ekonomiska resurser.
– Det blir ju i stor utsträckning en elit av unga som kan ta sig till de här mötena, säger Jonathan Josefsson.
Snäv åldersgräns
Ett annat hinder är att deltagarna måste ha fyllt 16 år. Bara runt fem procent av deltagarna vid klimatkonferenserna är under 26 år. Med tanke på att en tredjedel av världens befolkning är under 18 år blir representationen skev, menar Jonathan Josefsson.
Men även ungdomar som lyckasta sig till klimatkonferenserna stöter på hinder. De upplever mötena som hierarkiskt organiserade och mycket få har tillgång till de rum och förhandlingar där avgörande beslut fattas. Dessutom kommer de yngre deltagarna ofta in sent i beslutsprocesserna. Unga vittnar också om att de möter fördomar från vuxenvärlden och att deras närvaro ofta bara blir symbolisk.
Bryter mot normer
Samtidigt gör de yngre mötesdeltagarna motstånd, konstaterar forskarna.Det kan ske via protestaktioner eller genom att medvetet bryta mot diplomatiska normer för hur man tar kontakt med delegationer. Sedan några år tillbaka finns även en särskild ungdomspaviljong dit unga kan söka sig. Där kontrollerar de sin egen agenda och har en trygg punkt i den svårnavigerade konferensmiljön.
Med tanke på hur klimatmötena är organiserade är alltså ungdomars möjlighet att påverka beslut som rör deras egen framtid mycket liten, menar forskarna. I stället blir deltagandet mest ett sätt för unga att skaffa sig erfarenheter och bygga nätverk.
– Den här studien bidrar med kunskap om hur unga upplever klimatkonferenserna och vad ojämlika villkor får för konsekvenser. Men jag tycker också att den sätter fingret på hur illa de här institutionerna är anpassade för att ta hänsyn till ungas åsikter och politiska intressen, säger Jonathan Josefsson.
Tänkbara lösningar för att förbättra villkoren för unga är till exempel sänkt åldersgräns för deltagande. FN borde även ha en rejäl pott pengar för att finansiera resor och boende, enligt Jonathan Josefsson.
Ett avföringsprov inför läkarbesöket kan få många att rygga tillbaka, men framöver kanske det går att slippa. Forskare vid Örebro universitet kan visa att även enklare topsning kan spegla bakterier i tjocktarmen.
Bakterier kan vara inblandade i kroniska inflammationer i tarmsystemet, men också andra sjukdomar.
För att ta reda på vilka bakterier som finns i tarmen har forskare och läkare länge använt avföringsprover. Men det har varit svårt att bevisa att proverna även speglar de bakterier som finns längre in i tjocktarmen.
Provtagning kan också göras genom koloskopi, då en slang förs in i tarmen. Före undersökningen görs normalt en tarmsköljning eller lavemang, men då spolas även en stor mängd bakterier bort.
Mäter bakterier längre in
Forskare vid Örebro universitet har nu hittat att sätt att mäta bakterier långt in i tjocktarmen – utan att störa dem med rengöring. Metoden bygger på enklare topsning.
– Man kan säga att vi har lyckats bygga en sorts dammsugare för att ta prover i tarmen utan att kontaminera den. Det var helt nytt för oss och det var ett riktigt stort pussel att sätta ihop, säger forskaren Julia Rode vid Institutionen för medicinska vetenskaper vid Örebro universitet.
Studien visar att topsning av tarmen ger liknande resultat som andra metoder som används idag.
Provtagning kan förenklas
Resultaten tyder på att undersökningar som i nuläget görs med hjälp av avföringsprover skulle kunna förenklas. Det skulle kunna innebära att patienter i framtiden slipper ta med sig prover till läkaren.
– Många tycker inte om att bära runt på avföring eller vara tvungna att förvara det i kylskåpet. Det är mindre tabubelagt att komma in och göra ett prov med en tops, säger Julia Rode.
Fyra av tio 65-åringar använder tjänsten Uttagsplaneraren på sajten minPension, enligt en rapport från Jönköping University. Rapporten visar också att de flesta väljer bort att få tjänstepension livet ut, vilket oroar forskarna.
Webbplatsen minPension är ett samarbete mellan staten och pensionsbolagen. Där kan svenska pensionssparare få en samlad överblick över hela sin pension, det vill säga allmän pension, tjänstepension och privata pensionsförsäkringar. Användarna kan även göra pensionsprognoser för att förstå hur olika beslut påverkar den framtida pensionen.
Sedan fem år tillbaka finns på minPension en tjänst som kallas Uttagsplaneraren och som är tänkt som ett stöd till den som vill planera pensionsuttagen.
Användaren kan bland annat testa olika sätt att ta ut sina pensioner och se sin pension över tid. Användaren kan också få en checklista på saker som behöver göras och instanser som ska kontaktas för att pensionen ska betalas ut.
Fyra av tio har använt tjänsten
Nio av tio 66-åringar har vid något tillfälle loggat in på minPension och fyra av tio har använt Uttagsplaneraren. Det framgår av en rapport från Jönköping International Business School vid Jönköping University. Analysen bygger på data från minPension och Statistiska centralbyrån.
Uttagsplaneraren används oftare av personer med högre utbildning och inkomster än personer med låg utbildning och inkomst, visar det sig. Många loggar också in en gång utan att återkomma, enligt rapporten.
Väljer bort livslånga uttag
Rapporten visar vidare att endast fyra av tio planerar för att få tjänstepensionen utbetald livet ut. Var femte tjänstepension planeras att tas ut över fem år och ungefär lika många över tio år.
– Många väljer korta uttagstider av goda skäl, men det är oroande att de flesta pensionärer väljer bort den ekonomiska trygghet som livsvariga uttag ger ifall de skulle leva längre än väntat, säger Johannes Hagen, docent i nationalekonomi.
Analysen visar också att användning av Uttagsplaneraren på minPension är kopplat till längre arbetsliv och senare uttagsålder.
– Vår rapport ger unika insikter om hur dagens äldre planerar för sin pension. Vi får också ny kunskap om vilka grupper som är mer eller mindre benägna att använda digitala pensionsverktyg som Uttagsplaneraren, säger Johannes Hagen.
Forskare har utvecklat en ny typ av antikropp som framöver skulle kunna användas vid cancerbehandlingar. Antikroppen underlättar målsökning av cancerceller och levererar ett paket i form av läkemedel. Målet är att underlätta skräddarsydd immunterapi.
Den speciella antikroppen är resultatet av många års forskning vid Uppsala universitet och Kungliga tekniska högskolan, KTH.
– I snart 15 år har vi forskat på precisionsmedicin, och hur vi med antikroppar kan påverka ett viktigt nyckelprotein, CD40, i immunförsvaret. Nu kan vi visa att vår nya antikroppsmetod fungerar som precisionsmedicin för cancer, säger Sara Mangsbo, professor vid Institutionen för farmaci vid Uppsala universitet.
Hjälper immunförsvaret att hitta rätt
Läkemedlet styr om immunsystemet för att det ska kunna söka upp vissa mutationer och genförändringar som bara finns hos cancercellerna, så kallade neoantigen. Med hjälp av antikroppen kan även immunförsvarets t-celler förstärkas för en bättre effekt på cancertumören.
Resultaten från forskarnas studie visar att metoden fungerar på flera sätt. Den aktiverar rätt typ av immunceller i mänskliga blodprover, men forskarna har även sett att behandlingen förlänger överlevnaden hos cancersjuka möss. I högre doser kunde även mössen räddas från cancer.
Skräddarsydda behandlingar
Målet har varit en mer flexibel, snabbare och säkrare behandling mot cancer än de behandlingar som finns idag. Studien har redan visat att metoden har potential att skräddarsys för varje patient och därmed stärka immunförsvaret mot cancer.
Skräddarsydda precisionsläkemedel kan vara både kostsamma och ta tid att ta fram.
– Fördelen med vårt läkemedel är att det går lätt att tillverka i större skala men kan ändå med lätthet anpassas helt för patientens sjukdom eller specifika tumör, säger Johan Rockberg, professor på Institutionen för proteinvetenskap vid KTH.
Nästa steg är att förbättra produktionsprocessen för att kunna tillverka läkemedelskandidaten. Forskarna ska även göra fler studier för att se att läkemedlet är säkert, därefter kan det testas på människor.
Högre medeltemperaturer kan ge större spannmålsskördar, längre växtsäsonger och fler grödor. Samtidigt kan extremväder innebära ett hot mot odlingar i hela Sverige. Det visar en avhandling som tittat på lantbrukets utveckling sedan 1960-talet.
Hur har spannmålsodlingar och skördar utvecklats i Sverige sedan 1960-talet? Det har doktoranden Hanna Sjulgård vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, studerat i en avhandling.
Resultaten visar att i södra delarna av landet har spannmålsskördarna successivt ökat. I norra Sverige har skördarna varit mer stabila genom decennierna.
– Denna utveckling i söder pekar på en fortsatt potential för högre spannmålsproduktion. I norr finns också möjlighet att öka skördarna med de mer gynnsamma odlingsförhållanden som följer av klimatförändringarna, som högre medeltemperatur och längre växtsäsong. Det här är viktig kunskap när vi nu i Sverige ofta diskuterar frågor som högre självförsörjningsgrad, säger Hanna Sjulgård vid SLU.
Extremväder ett hot
Klimatförändringar påverkar skördarna på olika sätt.
– En högre medeltemperatur ger längre växtsäsonger och möjliggör ökad produktivitet och fler grödor. Men samtidigt ökar risken för skördeförluster på grund av extremväder som torka, hetta och skyfall, säger Hanna Sjulgård.
Avhandlingen visar också att grödors sårbarhet för extremväder varierar geografiskt. Grödor i norr påverkas mer negativt av kraftiga regn, men gynnas av en högre medeltemperatur. I söder är grödor mer känsliga för torka.
Hanna Sjulgård betonar vikten av specifika strategier för att hantera risker och minska skördeförluster.
– Det är viktigt att kunna identifiera väderkänsliga län och grödor i Sverige, så att vi kan utveckla regionala jordbruksprogram och klimatanpassningsstrategier. Denna kunskap kommer också att vara avgörande för att stärka Sveriges självförsörjningsgrad, säger Hanna Sjulgård.
Odling av majs och höstvete
Avhandlingen visar att möjligheterna att odla olika typer av grödor har ökat sedan 1960-talet. Exempel på denna utveckling är majsodling i södra Sverige och ökad odling av höstvete i Dalarna.
– Ökad diversitet av grödor kan gynna viktiga ekosystemtjänster men också hjälpa lantbrukare att sprida ekonomiska risker vid skördeförluster på grund av extremväder, säger Hanna Sjulgård.
Resultaten visar också att klimatförändringarnas effekter – som högre medeltemperatur och längre växtsäsong – kan bana väg för odling av värmekrävande grödor längre norrut. Nya grödor kan även introduceras i södra Sverige.
Julen rycker allt närmare och för många ökar oron för ekonomin. Oväntat nog kan denna stress leda till att vi köper ännu fler julklappar – ofta på ren impuls.
– Det är ett sätt för människor att hitta kortvarig lindring från negativa känslor kring sin ekonomi, säger Jalal Ahamed, docent i företagsekonomi vid Högskolan i Skövde.
Enligt branschorganisationen Handelns utredningsinstitut, HUI, väntas året julhandel omsätta 93 miljarder kronor, något som skulle innebära ett nytt rekord.
Vissa kanske ser fram emot att köpa julklappar, andra känner en växande klump i magen när den ekonomiska pressen ökar. Och enligt en översiktsstudie vid Högskolan i Skövde riskerar sådan oro att leda till en ännu sämre ekonomisk situation.
Studien har gått igenom tidigare forskning om så kallad finansiell ångest och stress, något som kan trigga tvångsmässiga och impulsiva köp.
– Julen förstärker ofta finansiell ångest genom att öka förväntningarna på konsumtion. Det kan leda till fler impulsiva köp som fungerar som en form av tillfällig lindring från ångesten. Det riskerar att skapa en negativ spiral där ytterligare ekonomisk stress leder till ännu fler impulsköp, säger Jalal Ahamed, docent i företagsekonomi på Högskolan i Skövde.
Julen gör oss extra sårbara
Finansiell ångest handlar om hur vi känner och tänker kring pengar. Detta påverkas ofta av vår ekonomiska situation och tidigare erfarenheter. Låg inkomst, många barn och hög skuldsättning är faktorer som ökar ångesten. Dålig vana att hantera pengar och vissa personlighetstyper kan förvärra situationen.
Under julsäsongen kan många av dessa faktorer samspela. Det kan därför bli en tuff tid för många när både stress och krav på konsumtion ökar. Och enligt Jalal Ahamed är impulsköp bara en av flera negativa effekter av finansiell ångest. Forskningen visar att den också påverkar vår mentala hälsa, relationer och livskvalitet.
– Den skadar familjerelationer och vår hälsa, samt försvagar social sammanhållning, vilket ofta leder till ökad isolering. Sammanfattningsvis har finansiell ångest en djup påverkan på individer, familjer och hela samhället, säger han.
Kan liknas vid en fobi
Men att ta tag i sin ekonomi kan vara en utmaning. Många hanterar problemen genom att stoppa huvudet i sanden. Jalal Ahamed förklarar att den finansiella ångesten kan liknas vid en fobi.
– Vi undviker ofta våra fobier. Det kan ge en tillfällig känsla av trygghet, men i längden kan det begränsa våra möjligheter. På samma sätt kan finansiell ångest leda till att vi undviker att kolla på vår ekonomi eller ta itu med ekonomiska problem, vilket kan skapa ännu större problem på sikt. Att konfrontera våra fobier, även om det känns obehagligt, kan vara en viktig del av att övervinna dem, säger Jalal Ahamed vid Högskolan i Skövde.
Ha inte för bråttom med stora inköp. Tänk igenom om prylarna verkligen behövs. Det är ett av flera tips för att plånboken inte ska bli för tunn i jultider.
Tipsen för att minska ekonomisk julstress
Finansiell ångest, där impulsköp kan vara en tillfällig lindring, riskerar bli en ond cirkel av ekonomiska bekymmer. Men det finns sätt att hantera situationen.
Här delar forskaren Jalal Ahamed med sig av fem strategier, som enligt forskning har verklig effekt och kan hjälpa oss att navigera genom julstressen – utan att tömma plånboken.
Sök stöd från nära och kära
Att prata om ekonomiska bekymmer med vänner och familj kan ge både stöd och perspektiv. Att ha någon att luta sig mot kan minska stressen och göra det lättare att hantera ekonomiska utmaningar. Prata öppet med en vän eller familjemedlem om din julbudget. Dela med er av sätt att hantera ekonomin.
Strategier mot stress
Att ha enkla strategier för att minska stress kan hjälpa till att hantera ångesten utan konsumtion. Det kan handla om aktiviteter som att läsa, ta en promenad i naturen eller utöva mindfulness. Gör en lista över aktiviteter som får dig att känna dig avslappnad och nöjd. Ta fram listan när köpbegäret visar sig.
24-timmarsregeln
Att ställa sig frågan ”Är det här köpet verkligen nödvändigt?” kan göra det lättare att avstå från impulsiva beslut och i stället göra genomtänkta val. Denna enkla fråga kan ofta vara ett kraftfullt verktyg för att minska överkonsumtion. Ha som vana att vänta minst ett dygn innan större köpbeslut. Reflektera över om varan verkligen fyller ett behov.
Bättre koll på privatekonomi
God hantering av ekonomin är en viktig grund för att minska finansiell ångest. Ju mer du vet om budgetering, sparande och smarta inköp, desto lättare blir det att undvika onödig konsumtion. Använd något digitalt verktyg eller en app för budget för att få bättre kontroll över utgifter, eller gå en kort kurs i privatekonomi för att stärka kunskaperna.
Överväg professionell rådgivning
En ekonomisk rådgivare kan hjälpa till att identifiera sätt att minska kostnader och planera långsiktigt för att undvika framtida stress. Många kommuner erbjuder gratis ekonomisk rådgivning där du kan få tips om att skapa en hållbar budget eller hjälp med att hantera skulder.
Förändringar i grundvattnets kemi kan uppstå före jordbävningar och kan användas för att förutsäga dem. Det visar fleråriga studier på Island, gjorda av forskare vid Stockholms universitet.
Sedan 2008 har forskare vid Stockholms universitet lett ett forskningsprogram där de har samlat in grundvattenprover från ett borrhål i norra Island. Analyser av dessa prover har avslöjat tydliga kemiska förändringar i vattnet flera månader före närliggande jordbävningar.
Forskarna har sedan dess undersökt om det med hjälp av denna ledtråd går att förutsäga jordbävningar. Alasdair Skelton, professor i geokemi och petrologi vid Institutionen för geologiska vetenskaper, säger att kemiska förändringar i vattnet har visat sig före en av tre jordbävningar under det senaste decenniet. Det handlar om jordbävningar med magnituder över fem.
Norr om Island, 2020, inträffade exempelvis en jordbävning med en magnitud på sex och där det före jordbävningen hade uppmätts kemiska förändringar i grundvattnet. De förändringar som har observerats är att väteisotoperna i vattnet ändras samtidigt som mängden natriumjoner ökar.
– Vår statistiska analys visar att om vi i framtiden skulle basera en prognos på en liknande förändring i grundvattnets kemi, skulle risken att en jordbävning faktiskt inträffar inom några månader ligga mellan 62 och 85 procent, säger Alasdair Skelton.
Bättre riskbedömning
Resultatet säger forskarna, är en betydande förbättring jämfört med dagens möjligheter att göra jordbävningsprognoser.
– I praktiken innebär våra resultat att vi har en rimlig chans att kunna förutspå en jordbävning i studieområdet, och att om vi gör en prognos finns det goda skäl att agera, säger Alasdair Skelton.
I en vetenskaplig artikel beskriver forskarna hur metoden från Island skulle kunna användas i andra områden.
– Vi diskuterar ett samarbete med kollegor i Italien för att se om metoden kan användas där.
De flesta som haft en hjärtinfarkt behandlas med betablockerare, men alla patienter har inte har nytta av läkemedlet. En ny studie vid Uppsala universitet visar att de därför riskerar drabbas av biverkningar som nedstämdhet och depression i onödan.
Betablockerare blockerar stresshormoner som adrenalin och har en lugnande effekt på hjärtat. Den här typen av medicin har använts i flera decennier för patienter som haft en hjärtinfarkt.
Men i samband med att nya behandlingar kommit har betablockerare börjat ifrågasättas. Detta gäller särskilt för patienter som har normal pumpfunktion även efter infarkten, det vill säga inte har hjärtsvikt.
Tidigare i år visade en stor svensk studie att alla patienter som får betablockerande läkemedel inte har nytta av behandlingen.
Äldre forskning tyder även på att betablockerare är kopplade till biverkningar som nedstämdhet, sömnsvårigheter och mardrömmar.
Forskare vid Uppsala universitet har nu lutat sig mot fynden i den nya nationella studien för att undersöka om läkemedlen påverkar ångest- och depressionsnivåer.
Hjärtpatienter i ny studie
I Uppsalaforskarnas studie, som pågick under åren 2018 till 2023, deltog drygt 800 patienter som haft en hjärtinfarkt, men inga problem med hjärtsvikt. Hälften av patienterna i studien använde betablockerare. Övriga behandlades inte med läkemedlet.
Forskarna kunde se att ungefär 100 patienter som fick betablockerare hade symtom på depression.
– Vi kunde se att betablockerande läkemedel ledde till lite högre nivåer av depressionssymtom hos patienter som har haft hjärtinfarkt, men inte lider av hjärtsvikt. Samtidigt har betablockerarna ingen livshållande funktion för denna patientgrupp, säger Philip Leissner som är doktorand i hjärtpsykologi vid Uppsala universitet.
Läkemedel i onödan
De flesta läkare har tidigare gett betablockerare även till patienter utan hjärtsvikt, men eftersom det inte längre finns starka belägg för att de har önskad effekt bör detta omprövas, enligt Philip Leissner.
– Vi kunde se att vissa av dessa patienter verkar vara mer sårbara för depression. Om läkemedlet inte gör någon skillnad för hjärtat får de det helt i onödan samtidigt som de alltså riskerar att bli deprimerade, säger Philip Leissner.
Adhd kan kopplas till svårigheter i sexuella relationer. Till exempel kan impulsivitet göra att man gör saker som man sedan ångrar. För vårdens del är det viktigt att skapa förtroendefulla möten med unga kvinnor med adhd, i vård som rör relationer och sex. Det framgår av ny forskning från Röda Korsets högskola och Linköpings universitet.
Adhd kan innebära svårigheter med sådant som impulskontroll, känsloreglering och självkänsla. Hos unga kvinnor kan sådana svårigheter öka risken för oönskade graviditeter, sexuell utsatthet och sexuell dysfunktion.
Ånger och utsatthet
I nya studier har forskare bland annat intervjuat vårdanställda inom sexuell och reproduktiv hälsa och frågat dem om erfarenheter av möten med unga kvinnor med adhd.
– Vårdpersonalen som intervjuades påpekade att vara orädd och nyfiken inför nya situationer kunde leda till positiva sexuella erfarenheter, men att det fanns en risk att bristande impulskontroll och svårigheter att läsa av partners avsikter kan leda till sexuell ånger och utsatthet, säger Karin Wallin, doktorand vid Institutionen för hälsa, medicin och vård vid Linköpings universitet.
Unga tvekar att berätta
Forskningen visar att det finns en självstigmatisering och en tvekan att ta upp frågor som rör sexualitet hos unga kvinnor med adhd. Vårdpersonal, menar forskarna, behöver förstå denna stigmatisering. Vårdpersonal behöver också bättre förstå hur de kan främja hälsosamma beteenden och relationer hos unga med adhd.
I en studie intervjuades unga kvinnor med adhd samt vårdpersonal från gynekologi, ungdomshälsa och psykiatri. Intervjuerna pekar på vikten av ett pålitligt stöd i vården, som forskarna uttrycker det.
– Något som framgick tydligt var att förtroendefulla relationer inom vården upplevdes som viktiga på grund av tidigare erfarenheter av att känna sig missförstådd och kritiserad i livet, säger Karin Wallin.
Den praktiska utformningen av stödet för kvinnorna är också viktig, enligt forskarna. En tydlig struktur i möten mellan vården och unga med adhd kan vara värdefull med tanke på symtom som ouppmärksamhet eller hyperaktivitet.
Spelar det någon roll för längden på en sjukskrivning om läkarintyg krävs efter en vecka – eller två? Enligt en rapport från IFAU tycks mildare krav få fler att stanna hemma från jobbet under längre tid.
Huvudregeln idag är att sjukskrivning från jobbet kräver läkarintyg efter en veckas frånvaro. Detta för att minska risken för att friska personer stannar hemma. Men intygen tar resurser från vården och är därför kostsamt för samhället.
I en ny rapport från IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, visas att lägre krav på sjukintyg påverkar frånvarons längd.
Utgångspunkten har varit ett stort experiment om skilda krav på läkarintyg vid sjukfrånvaro. Under experimentet, som gjordes 1988 i Göteborgs stad och Jämtlands län, fick en grupp personer visa upp läkarintyg som vanligt efter sju dagars sjukskrivning. En annan grupp fick möjlighet att vänta i 14 dagar med att visa upp intyget.
Män hade längre frånvaro
Det visade sig att personer som kunde vänta två veckor med läkarintyget hade längre sjukfrånvaro jämfört med den andra gruppen. Dessutom sågs en trefaldig ökning av andelen sjukperioder på exakt fjorton dagar.
Effekten var tydligast bland män, men märktes också hos personer med lägre inkomster och hög sjukfrånvaro tidigare.
– Tidigare sjukfrånvaro verkar vara faktorn med starkast koppling till hur personer betedde sig under experimentet, säger Yaroslav Yakymovych som är forskare vid Uppsala universitet och som gjort studien.
Ser fördelar med anpassade krav
Han har också gjort en grov samhällsekonomisk kalkyl, som visar att kravet på sjukintyg för alla efter en vecka kan vara ineffektivt. Anpassade krav skulle kunna minska vårdens kostnader, utan att öka sjukfrånvaron.
– Om de med låg sjukfrånvaro fick lämna läkarintyg senare och de med hög sjukfrånvaro behöll dagens regler skulle man nog kunna minska vårdens kostnader för att skriva ut läkarintyg samtidigt som man håller nere sjukfrånvaron, givet att människor idag beter sig ungefär som de gjorde under experimentet, säger Yaroslav Yakymovych.
I studien användes maskininlärning som en metod för att identifiera variabler som kan påverka sjukfrånvarons längd vid mildare intygsregler. Analysen bygger på totalt 129 000 fall av sjukfrånvaro.
Tänk dig en tröja med inbyggd elektronik som övervakar din hälsa eller laddar mobilen under löprundan. En forskargrupp vid Chalmers kan nu visa att en vanlig silkestråd, med en yta av ledande plastmaterial, skulle kunna förvandla textilier till elektriska generatorer.
I så kallade termoelektriska textilier omvandlas temperaturskillnader, mellan till exempel våra kroppar och den omgivande luften, till elektrisk ström. Det här är teknik som kan komma till nytta i människors vardagsliv och i samhället.
När textilierna kopplas till en sensor kan de driva elektronik som integreras i tyg – utan att batterier, sladdar eller annan teknik behövs för laddning. Ett användningsområde kan vara att mäta rörelser eller kroppsfunktioner som hjärtslag.
Men eftersom textilierna ska bäras nära kroppen måste materialen som används klara höga krav på säkerhet och flexibilitet.
Silkestråd med speciell yta
I en studie har forskare vid Chalmers testat en speciell silkestråd. Den har en beläggning av så kallad ledande polymer. Det är ett plastmaterial med en kemisk struktur som gör materialet elektriskt ledande och anpassat för textilier.
– Polymererna som vi använder är böjbara, sträckbara, väger inte mycket och är lätta att använda eftersom de fungerar i både flytande och fast form. De är dessutom giftfria, säger Mariavittoria Craighero, som är doktorand inom kemiteknik på Chalmers.
Metoden bakom den elektriskt ledande tråden är inte ny, men har nu utvecklats av Chalmersforskarna. Tidigare behövde tråden innehålla metall för att behålla sin stabilitet i kontakt med luft. Den nya tråden kan tillverkas av enbart organiska plastmaterial.
– Vi hittade pusselbiten som saknades i vår tråd – en typ av polymer som nyligen upptäckts. Den har en enastående stabilitet i kontakt med luft, samtidigt som den har en mycket bra förmåga att leda elektricitet. Genom att använda polymerer behöver vi inte några sällsynta jordartsmetaller, som annars är vanliga i elektronik, säger Mariavittoria Craighero.
Här testar forskarna att sy fast en knapp med den speciella tråden. Bild: Hanna Magnusson/Chalmers
Så testades silkestråden
För att visa hur den nya tråden kan användas i praktiken tillverkade forskarna två så kallade termoelektriska generatorer – en knapp som syddes fast med tråden, och en textilbit med insydda trådar.
När de placerade de termoelektriska textilierna mellan en varm och en kall yta kunde de se hur mycket spänningen på mätinstrumentet gick upp. Effekten berodde på hur stor temperaturskillnaden var och mängden ledande material som textilierna bestod av. Som ett exempel visade den större textilbiten cirka 6 millivolt vid en temperaturskillnad på 30 grader.
I kombination med en spänningsomvandlare skulle det rent teoretiskt kunna fungera för en USB-port som laddar bärbar elektronik.
Forskarna kan visa att materialets funktioner kan bibehållas i minst ett år. Det tål dessutom maskintvätt.
– Efter sju tvättar hade tråden kvar två tredjedelar av sin elektriskt ledande funktion. Det är ett mycket gott resultat, även om det behöver förbättras betydligt innan det blir kommersiellt intressant, säger Mariavittoria Craighero.
Framsteg för nya textilier
Det termoelektriska tyget och knappen kan i nuläget inte produceras på ett effektivt sätt utanför labbmiljön. Materialet måste tillverkas och sys in för hand, vilket är tidskrävande. Men forskarna tror att det framöver är möjligt att utveckla en automatiserad process.
– Vi har nu visat att det går att tillverka ledande organiska material som kan möta funktionerna och egenskaperna som de här textilierna kräver. Det är ett viktigt framsteg och det ryms fantastiska möjligheter i termoelektriska textilier. Vi ser att den här forskningen kan bidra med mycket nytta i samhället, säger Christian Müller som är professor vid Chalmers och forskningsledare för studien.
Fristående organisationer kan fungera som effektiva mellanhänder för att få företag att sluta använda PFAS i sina produkter. Det visar en studie vid Örebro universitet som undersökt arbetet för att fasa ut de farliga kemikalierna i förpackningar.
PFAS-ämnen finns bland annat i stekpannor, funktionskläder och pappersförpackningar. De har blivit populära i många produkter för sina egenskaper att stöta bort fett, smuts och vatten. Men kemikalierna är skadliga för hälsan och därför har användningen begränsats i många länder.
I en studie har forskare vid Örebro universitet undersökt organisationer som på olika sätt jobbar för att underlätta en utfasning av PFAS-kemikalier.
– Svenska företag måste förhålla sig till komplexa regelverk, och då kan organisationer som är fristående från både stat och företag komma in som mellanhänder och hjälpa till med att både utveckla reglering och stötta företagen att följa reglerna. Det bidrar till ett mer effektivt arbete och höjer ribban i sektorn, säger Erik Hysing, professor i statsvetenskap vid Örebro universitet.
Bidrar till reglering
Forskarna har gjort 20 intervjuer med bland annat myndigheter, matproducenter, dagligvaruhandeln, förpackningstillverkare och intresseorganisationer.
– Vi har tittat på PFAS i matförpackningar av papper, och ser att Svenskt Vatten och Chemsec är organisationer som kan spela viktiga roller för utfasningen av PFAS. Vår forskning visar att den här typen av organisationer behövs för en välfungerande reglering, säger Sabina Du Rietz Dahlström som är universitetslektor i företagsekonomi vid Örebro universitet.
Svenskt Vatten är en intresseorganisation med ungefär 300 medlemmar, där kommuner och kommunala bolag ingår.
– Svenskt Vattens medlemmar har ålagts att genomföra en reglering av hur mycket PFAS som får finnas i dricksvattnet. Organisationen jobbar aktivt mot både företag och myndigheter eftersom det blir väldigt svårt att nå målen om företag fortsätter använda PFAS i konsumentprodukter, säger Sabina Du Rietz Dahlström.
Företag kan ligga steget före
Även organisationen Chemsec jobbar utan vinstintresse för en striktare kemikalielagstiftning.
– Chemsec är sprunget ur miljörörelsen och jobbar – precis som Svenskt Vatten – med att väcka uppmärksamhet och visa att skadliga ämnen finns i våra konsumentprodukter. En annan viktig uppgift är att de hjälper företag att förutsäga vilka ämnen som kan komma att regleras i framtiden, säger Erik Hysing.
Organisationen har en lista med farliga kemikalier som redan är förbjudna, eller som kan bli förbjudna, inom EU. Med hjälp av listan kan företag ligga steget före.
– Det kan kosta mycket pengar för ett företag som måste ställa om snabbt när en substans blir förbjuden, säger Erik Hysing.
PFAS tog bort i pizzakartonger
Forskarna menar att dessa mellanhänder är viktiga för utvecklingen av både reglering och frivilliga åtgärder. PFAS har till exempel tagits bort i förpackningar för popcorn och pizza. Men kemikalierna förekommer fortfarande i en del förpackningsprodukter.
– Det är viktigt att man nu försöker reglera användningen av PFAS, men det hemska är att kemikalierna finns överallt. De finns ofta i en liten koncentration i förpackningar även om de inte medvetet tillsätts längre, säger Sabina Du Rietz.
Forskare på Chalmers skapat ett system som kan leda till bättre rymdkommunikation. Systemet innehåller bland annat en rekordkänslig mottagare som kan ta emot bilder och filmer från rymden utan att så mycket information går till spillo.
System för rymdkommunikation baseras allt oftare på optiska laserstrålar i stället för på radiovågor. Signalens effektförlust har visat sig vara mindre när ljus används för att bära information över mycket långa avstånd.
Men även information som förs fram av ljus tappar i effekt under resans gång. Optiska system för rymdkommunikation kräver därför oerhört känsliga mottagare, förmögna att känna av signaler som kraftigt försvagats innan de når jorden.
Bättre överföring
Chalmersforskare har nu tagit fram ett nytt koncept för optisk rymdkommunikation, med en mottagare som är mycket känslig.
– Det innebär att man kan få en snabbare och mer felfri informationsöverföring över mycket långa avstånd, när man till exempel vill skicka högupplösta bilder eller filmer från månen eller Mars till jorden, säger Peter Andrekson, professor i fotonik vid Chalmers.
Precis som skenet hos en ficklampa vidgas ljuset från sändaren och försvagas med avståndet. Utan förstärkning är signalen så svag efter rymdfärden att den dränks i det elektroniska bruset hos mottagaren.
Forskarnas kommunikationssystem använder en optisk förstärkare i mottagaren som med minsta möjliga brus förstärker signalen så att dess information kan återvinnas. Redan för några år sedan kunde forskarlaget på Chalmers visa upp en brusfri optisk förstärkare. Men hittills har förstärkaren inte kunnat användas praktiskt, eftersom den har ställt helt nya krav på både sändare och mottagare.
Trångt i rymdsond
En utmaning är att en rymdsond har begränsade resurser och ett minimalt utrymme, vilket innebär att sändaren måste vara så enkel som möjligt.
Genom att låta mottagaren på jorden generera två av de tre ljusfrekvenser som behövs för brusfri förstärkning, och samtidigt låta sändaren generera endast en frekvens, har Chalmersforskarna för första gången kunnat sätta in den brusfria förstärkaren i ett optiskt kommunikationssystem. Resultaten visar en hyperkänslig mottagning med en sändare som är betydligt mindre komplex än tidigare.
I Chalmersforskarnas kommunikationssystem kan en svag optisk signal (röd) från rymdsondens sändare förstärkas brusfritt när den möter två så kallade pumpvågor (blå och grön) av olika frekvens i en mottagare på jorden.
Via den brusfria förstärkaren i mottagaren hålls signalen ostörd och mottagandet på jorden blir rekordkänsligt. Det kan i sin tur bana väg för en snabbare och mer felfri dataöverföring i rymden framöver.
Den känsliga optiska förstärkaren genererar i princip inte något extra brus. Det bidrar till en känsligare mottagare och att felfri dataöverföring uppnås även när effekten hos signalen är lägre, säger Rasmus Larsson, forskare i fotonik vid Chalmers.
– Genom att generera två extra vågor av olika frekvens i mottagaren, snarare än som tidigare i sändaren, kan nu en konventionell lasersändare med en våg användas för att implementera förstärkaren. Vår förenkling av sändaren innebär på så vis att redan existerande optiska sändare ombord på satelliter och sonder skulle kunna användas tillsammans med den brusfria förstärkaren i en mottagare på jorden.
Nästa steg för forskarna är att testa systemet, först på jorden och senare i kommunikationslänkar mellan en satellit och jorden.
Indien balanserar just nu sina strategiska intressen mellan USA, Ryssland och Kina. I en rapport från FOI analyseras hur det påverkar Sverige.
– Indien importerar numera oerhört mycket olja från Ryssland och bidrar till den ryska statskassan och därmed till kriget i Ukraina. Det påverkar självklart Sverige, säger FOI-analytikern Samuel Neuman Bergenwall.
Indien har sedan flera år goda relationer med USA och beskedet att Donald Trump återigen blir USA:s president är troligen goda nyheter för de indiska ledarna, säger Samuel Neuman Bergenwall, FOI-analytiker som står bakom en ny rapport om Indiens relationer till omvärlden.
– USA och Indien kommer sannolikt att fortsätta att samarbeta och den indiska ledningen behöver inte vara särskilt rädd för att USA framöver ska komma med kritik mot hur Indien hanterar mänskliga rättigheter.
Indiens premiärminister heter Narendra Modi och är ledare för det hindunationalistiska partiet BJP. Många bedömare menar att Indiens demokrati håller på att urholkas under Modis styre och att mänskliga rättigheter allt oftare får stryka på foten.
Narendra Modi, Indiens premiärminister.
– Visserligen uppfattades årets val som demokratiskt och visar att människors politiska rättigheter finns kvar. Samtidigt ser vi att medborgerliga friheter, medias frihet och det öppna politiska samtalet har minskat, säger Samuel Neuman Bergenwall.
Indien göder rysk krigskassa
För USA är samarbetet med Indien ett sätt att parera Kina. Men Indien vägrar att liera sig med en enda stormakt utan försöker att på en och samma gång ha goda relationer till Kina, Ryssland, USA och västvärlden.
Det är en svår balansgång och komplicerar relationerna med väst, särskilt med tanke på Rysslands krig mot Ukraina och de sanktioner som har införts. Detta får också konsekvenser för Sverige, säger Samuel Neuman Bergenwall.
– Före Rysslands invasion 2022 köpte Indien en eller två procent av sin olja från Ryssland. Nu köper Indien mellan 30 och 40 procent av all sin olja från Ryssland. Indien är världens tredje största oljeimportör, så det betyder att den ryska statskassan får oerhört stora summor pengar från Indien. Det får effekter på krigföringen i Ukraina, vilket i sin tur även påverkar Sverige.
Hur påverkar det Sverige?
– Indien bidrar till den ryska statskassan och därmed till Rysslands militära kapacitet. Och det är problematiskt för Sverige eftersom Sverige vill stödja Ukraina och ser Ryssland som ett långsiktigt säkerhetspolitiskt hot.
Möjligheter och risker
Indien är också världens största importör av försvarsmaterial. Indien köper en stor mängd försvarsmateriel, som högteknologiska vapensystem, från Ryssland. Indien har även en lång historia av försvarssamarbeten med Sverige. Det finns möjligheter till ökad svensk vapenexport till Indien, säger Samuel Neuman Bergenwall.
– Men det finns också risker. Byråkrati, korruption, demokratiska brister och banden till Ryssland är fallgropar för dem som vill handla med Indien. Man får även minnas att Indien inte är en allierad till väst. Det är inte säkert att svensk vapenteknologi stannar i Indien, till exempel. Den kan hamna i fel händer vilket i slutändan kan gå emot svenska intressen.
Indien är dock en global maktfaktor att räkna med. Landet har en tillväxt på sju-åtta procent, en positiv demografi, ett starkt historiskt arv och ett viktigt geopolitiskt läge.
Mer auktoritärt styre
Indien kommer enligt FOI-rapporten sannolikt att gå i en mer auktoritär riktning framöver, samtidigt som landet stärker banden till väst. Det gemensamma hotet från Kina gör att västländer kan vara villiga att ignorera de demokratiska bristerna i Indien.
– USA ser Kina som en allt viktigare spelare. Den motorn driver fram ett ökat samarbete med Indien på bekostnad av demokratifrågor. Kopplat till det vill västvärlden att Indien inte ska vara så beroende av Ryssland. En indisk strävan bort från Ryssland kommer att ta mycket lång tid på grund av att försvaret till stora delar är baserat på rysk materiel, säger Samuel Neuman Bergenwall.
Forskare har gjort en djupdykning i människans känselsinne och upptäckt 16 unika typer av nervceller. Det visar en studie från bland annat Linköpings universitet.
En vanlig uppfattning är att det finns en specifik nervcell för varje typ av känsloförnimmelse, till exempel smärta, behaglig beröring eller kyla. Men en studie från flera universitet utmanat nu den bilden. Känselsinnet är troligen mer komplicerat än så.
Forskarna bakom studien har velat skapa en detaljerad atlas över olika nervceller som är inblandade i människans känselsinne. De har också velat jämföra med djur för att se likheter och skillnader.
– Vår studie ger en landskapsbild över människans känselsinne. I nästa steg vill vi göra porträtt av de olika typerna av nervceller som vi har identifierat, säger Håkan Olausson, professor vid Linköpings universitet.
16 typer av nervceller
En forskargrupp vid University of Pennsylvania gjorde först detaljerade analyser med hjälp av RNA-sekvensering. De kunde då gruppera nervcellerna efter deras genuttryck, alltså vilka gener som enskilda nervceller använder. På detta sätt kunde forskarna se att människor har 16 distinkta typer av nervceller.
Men hur hänger genuttrycket i olika typer av nervceller ihop med deras faktiska funktion? Om till exempel en nervcell producerar ett protein som kan detektera värme, innebär det då att den reagerar på värme?
För att besvara liknande frågor har forskare vid Linköpings universitet undersökt nervcellers funktion hos försökspersoner.
Med hjälp av en speciell metod, så kallad mikroneurografi, kan nervceller i huden utsättas för exempelvis temperatur, beröring eller vissa kemikalier. Forskarna kan då ”lyssna på” en enskild nervcell för att ta reda på om just den nervcellen reagerar och skickar signaler till hjärnan.
Nya upptäckter
Under experimenten gjorde forskarna upptäckter som inte varit möjliga utan kartläggningen av de olika nervcellstyperna.
En sådan upptäckt rör en typ av nervceller som svarar på behaglig beröring. Forskarna fann att denna celltyp också reagerar på värme och kapsaicin, ämnet som ligger bakom den upplevda hettan i chilipeppar.
Det är känt sedan tidigare att smärtnervceller reagerar på kapsaicin, men forskarna överraskades av att även beröringsnervceller svarade på sådan stimulering.
Stort kliv framåt för förståelse
Samma typ av nervcell reagerade också på kyla – trots att den inte producerar det hittills enda kända proteinet som känner av kyla. Fyndet kan inte förklaras av det som är känt om cellens maskineri. Det tyder på att det finns en annan mekanism för detektion av kyla, som ännu inte upptäckts.
– I tio år har vi lyssnat på nervsignalering i de här nervcellerna, men vi hade ingen aning om cellernas molekylära egenskaper. I den här studien ser vi både vilka proteiner de här nervcellerna producerar och vilken typ av stimulering de reagerar på, och vi kan koppla ihop det. Det är ett enormt kliv framåt, säger Håkan Olausson.
Ämnet kapsaicin finns i chilifrukter och kan få nervceller som känner av smärta och beröring att reagera.
Nervsystemet mycket komplext
Ett annat exempel är en typ av snabbt ledande smärtnervcell, som visade sig reagera på icke-smärtsam kyla och mentol.
– Det finns en uppfattning att nervceller är väldigt specifika – att det finns en nervcell för kyla, en annan som känner av vibrationer och en tredje som reagerar på tryck och så vidare. Man pratar ofta om nervsystemet i sådana termer. Men vi ser nu att det är mycket mer komplicerat än så, säger Saad Nagi, universitetslektor vid Linköpings universitet.
Forskarna har jämfört människa med möss och makak, som är en primat, för att se skillnader. Det visade sig att många av de 16 typerna av nervceller är ganska lika mellan arterna.
Nervceller för smärta skiljer sig
Den största skillnaden mellan djur och människa fanns i snabbt ledande smärtnervceller. De reagerar på stimulering som kan orsaka skada. Jämfört med möss har människan många fler smärtnervceller av typen som skickar smärtsignaler till hjärnan med hög hastighet. Studien kan inte svara på varför det är så, men forskarna har en teori.
– Att smärta signaleras med mycket högre hastighet i människa jämfört med mus tror jag helt enkelt är en spegling av kroppsstorlek. I musen behövs inte så snabb nervsignalering. Men i människor är avstånden större och signalerna behöver skickas till hjärnan med högre hastighet för annars är du redan skadad innan du hinner reagera och akta dig, säger Håkan Olausson.
Studien är ett samarbete mellan forskargrupper på Karolinska institutet, University of Pennsylvania och Linköpings universitet.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
