Många nyblivna mammor känner sig lämnade vind för våg efter förlossningen. Det visar en studie vid Lund, där forskarna lyfter fram behovet av bättre och mer samordnad eftervård.
I Sverige har eftervården vid förlossning blivit allt kortare. På 1970-talet var det vanligt att kvinnor stannade upp till en vecka på sjukhus. År 2020 var den genomsnittliga vårdtiden 1,6 dygn efter en vaginal förlossning, vilket är bland den kortaste i västvärlden.
Tiden efter att barnet fötts är en avgörande period för kvinnor – med både fysisk återhämtning och emotionella utmaningar.
– Fysiska och psykiska besvär som inte fångas upp tidigt efter förlossningen, kan resultera i att fler vårdåtgärder behövs senare. Vår forskning bekräftar tidigare forskning som har visat att eftervården är underprioriterat inom svensk vård, säger barnmorskan Christel Johansson, som är doktorand vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Flera önskemål från mammorna
I en studie har drygt 2500 kvinnor som fött barn på fem olika sjukhus fått svara på en enkät, där de även fick ge förslag på förbättringar till vården. De allra flesta var förstföderskor.
30 procent av kvinnorna berättade i fritextsvar att övergången till moderskapet var utmanande och ensamt. De önskade tidigare kontakt med en barnmorska och ville också ha uppföljning under en längre tid. De efterfrågade även forskningsbaserad information om amning och vägledning kring kroppsliga förändringar.
Skillnader i landet
Under graviditeten erbjuds ett basprogram med minst nio besök hos barnmorska. Efter förlossningen har kvinnan inte längre tillgång till samma barnmorska. Ett undantag är Malmö och Stockholm där vårdmodellen “Min barnmorska” finns. Den innebär att barnmorskan gör hembesök hos den nyblivna familjen under första veckan och sedan ytterligare besök för uppföljning. I andra regioner får mammorna bara ett inbokat besök på en barnmorskemottagning.
– Varje region erbjuder olika uppföljning under de sex veckor som räknas som den postnatala perioden och därför ser eftervården väldigt olika ut beroende på vilken region i Sverige familjen bor i, säger Christine Rubertsson som är barnmorska och även professor vid Lunds universitet.
Fragmenterad vård
Första veckan efter förlossningen ansvarar sjukhuset för kvinnans och barnets eftervård, därefter flyttas barnet över till BVC. Det gör vården fragmenterad och uppdelad, menar forskarna. Forskarna lyfter därför fram ett behov av att följa nationella vårdprogram och även förmedla de riktlinjer som finns. När det gäller till exempel amning finns evidensbaserad forskning, något som kvinnorna i studien önskar få ta del av i stället för att få råd från vårdpersonal med olika tyckande.
– Ett annat exempel är att kvinnor ringer runt till olika sjukhus, för att fråga om vårdrutiner eftersom de inte vill blir separerade från sitt barn efter kejsarsnitt. Trots att Sverige har nationella vårdprogram om samvård för mamma och barn, följs inte alltid de riktlinjerna utan det kan bli upp till organisation och den vårdpersonal som är i tjänst att bestämma. Så här ska det självklart inte fungera, säger Christine Rubertsson.
Mer individanpassad eftervård
De nyblivna mammorna i studien betonade också vikten av individanpassad eftervård, som ibland behövs utöver de första sex veckorna.
– Framtida forskning bör fokusera på hur ett sådant program kan utformas för att tillgodose kvinnornas behov, avslutar Christel Johansson.
Vad ligger bakom att kvinnor väljer att lämna Försvarsmakten? Det har forskare vid FOI sökt svar på. Deras rapport visar att unga kvinnor avslutar sin militära karriär för att i stället utbilda sig till andra yrken.
Försvarsmakten strävar efter mer jämställdhet. Samtidigt lägger fler kvinnor än män det militära livet bakom sig. De stannar också kortare tid, visar tidigare studier.
Nu har forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, undersökt varför kvinnorna väljer att lägga det militära livet bakom sig. De har tittat på om faktorer som ålder, utbildningsnivå, familjemedlemmars militära bakgrund, civilstånd, föräldraskap och inkomst spelar roll för beslutet att lämna.
Väljer andra yrken
Rapporten visar att kvinnor mellan 18 och 24 år är mest benägna att lämna Försvarsmakten. De väljer i stället att börja studera. Här siktade många på yrken som sjuksköterska eller polis.
– Den gruppen är i det som kallas utforskningsfasen och är inte etablerade på arbetsmarknaden än. Frågan man kan ställa sig är om de tycker att möjligheterna inom Försvarsmakten är begränsade och därför skaffar sig en utbildning utanför, säger nationalekonomen och forskaren Monia Lougui i ett pressmeddelande från FOI.
För kvinnor över 35 år lockar i stället andra anställningar, främst inom detaljhandel, bevakning och säkerhet eller vårdsektorn.
– En viktig slutsats är att även de i stor utsträckning valde andra samhällsbärande yrken. Det tyder på att de har ett driv och en kompetens som Försvarsmakten säkert vill behålla inom organisationen, säger Lisa Bergsten, statsvetare och analytiker vid FOI.
Nackdel med militärer i familjen
Valet att sluta kan även påverkas av om en familjemedlem jobbar inom Försvarsmakten.
– Vi hade kanske trott att det var en faktor som skulle skapa en större förståelse för arbetet inom organisationen och öka benägenheten att stanna. Men en förklaring till resultatet kan vara svårigheter att balansera karriären och det privata livet om familjemedlemmarna jobbar i samma organisation, speciellt om det är ens respektive, säger Monia Lougui.
Föräldraskap spelar mindre roll
Däremot tycks inte föräldraskap vara avgörande för att lämna Försvarsmakten. Det kan bero på att tryggheten med en statlig anställning väger tungt, menar forskarna.
– Att vara förälder verkar inte vara en försvårande faktor. Något man kanske skulle tro minskade benägenhet att stanna med tanke på att tjänstgöring inom Försvarsmakten ibland kräver att militärt anställda byter geografisk arbetsplats, säger Lisa Bergsten.
Förståelse för kvinnornas drivkrafter
Forskarna menar att deras studie tyder på att kvinnor har drivkrafter, till exempel personlig utveckling, som inte Försvarsmakten tillgodoser.
– Vi hoppas tillföra kunskaper som stödjer Försvarsmaktens mål med en jämställd könsfördelning genom att öka förståelsen för vilka faktorer som lockar militära kvinnor ut ur organisationen, säger Monia Lougui.
Forskarna menar dock att mer detaljerad forskning behövs om besluten att lämna. Här kan det till exempel handla om att koppla socioekonomiska faktorer till tjänstegrad och befattning.
– Det skulle skapa en ökad förståelse för hur arbetet med att behålla militära kvinnor i organisationen kan bedrivas och vara till nytta för de som rekryteras i dag, säger Lisa Bergsten.
En hel del resenärer tvingas stå på stationen och vänta på försenade tåg. Men med ett nytt regelverk kring tågens tidtabeller skulle punktligheten kunna förbättras. Det visar en avhandling vid Linköpings universitet.
År 2024 var punktligheten för persontrafiken på Sveriges järnvägar 88 procent. Det är den sämsta noteringen sedan 2010 när den här typen av mätningar inleddes. Målet är att tågen ska komma i tid i 95 procent av fallen. Det har bara uppnåtts en gång, under 2021, då antalet tåg och resenärer var betydligt färre på grund av pandemin.
Ett tåg räknas som försenat om det ankommer fem minuter eller senare efter utsatt tid.
– I dag läggs alla tågtidtabeller manuellt. Och samtidigt är vi nära maxkapaciteten på järnvägen vilket innebär att marginalerna är små, säger Emma Solinen, kapacitetsanalytiker vid Trafikverket och disputerad vid Linköpings universitet, i ett pressmeddelande.
Mer tid mellan avgångar
I en avhandling har hon undersökt hur utformningen av tågens tidtabeller kan bidra till en ökad punktlighet. Hon har kommit fram till att ett striktare regelverk för hur tidtabellerna får läggas skulle spela stor roll för hur robust systemet blir. Det kan till exempel innebära att det alltid ska vara fem minuters tidsmarginal mellan tågen, och att detta inte får tummas på.
Målet för Trafikverkethar länge varit att alla operatörer ska få de avgångs- och ankomsttider som de ansökt om. Men när kapaciteten på järnvägen närmar sig maxtaket behöver detta ändras, menar Emma Solinen.
– Vi måste ju hålla en viss kvalitet och kan inte bara säga ja till alla. Då blir det för trångt. Därför har Trafikverket ett stort behov av ett bra regelverk som kan ge tydlig vägledning när vi gör tidtabellerna. Annars är det väldigt lätt att börja tänja på det, för samtidigt vill vi ju ändå ha så mycket trafik som möjligt, säger hon.
Fler problem söker lösning
Men för att lösa problemen i svensk tågtrafik idag behövs mer än nya tidtabeller.
– Vi kan ju inte planera in uppehåll som är en halvtimme för att ta höjd för allt som kan inträffa. De största problemen måste lösas på annat sätt. Däremot så kommer vi alltid ha lite småstörningar som kan få mindre följdverkningar om det finns striktare regler för marginaltid och liknande. Ett tåg måste kunna ha en liten fördröjning utan att följderna blir för stora, säger Emma Solinen.
Trängsel på rälsen
När marginalerna idag är små blir också följdverkningarna stora. Utöver tajta tidtabeller och eftersatt underhåll är blandningen av olika tågtyper på järnvägen ett problem. Pendeltåg, godståg, fjärrtåg och regionaltåg ska alla samsas på samma räls.
– Fjärrtågen kan ha en liten lucka på några minuter att ta sig förbi ett pendeltåg i säg Mjölby eller Alingsås. Men blir det en liten försening tvingas det mycket snabbare fjärrtåget ändå att åka bakom pendeltåget som stannar vid varenda mjölkpall och då blir ju förseningen ännu större. Just dessa kritiska punkter är viktiga att hitta en bra lösning för, säger Anders Peterson, biträdande professor vid avdelningen för kommunikations- och transportsystem vid Linköpings universitet.
Psykisk ohälsa bland unga har ökat de senaste decennierna. Nu visar forskning att elever som misslyckas med skolan är särskilt utsatta. Kopplingen mellan skolmisslyckande och psykisk ohälsa har blivit starkare de senaste åren.
Att den psykiska ohälsan ökar bland unga är känt sedan tidigare. En annan märkbar trend är att allt fler elever misslyckas med att fullfölja gymnasiet, eller att ens komma in.
Forskare från Umeå universitet ville undersöka om de här sakerna hänger ihop. I en registerstudie följde de alla niondeklassare i Sverige från 1990 till 2018, totalt över tre miljoner elever. Forskarna tittade på både skolresultaten och vilka av eleverna som fått vård för psykiatriska diagnoser som ångest eller depression.
De som misslyckas i skolan mår sämst
Resultaten visar att elever som presterade dåligt i skolan oftare drabbades av psykisk ohälsa, och att kopplingen mellan skolmisslyckande och dåligt mående har stärkts de senaste åren. Dödligheten i självmord och missbruk har också ökat bland lågpresterande elever.
Sambandet mellan skolmisslyckande och psykisk ohälsa visade sig vara som starkast bland flickor och ungdomar med svensk bakgrund.
– Ett annat sätt att uttrycka det är att ojämlikheten i psykisk hälsa har ökat, och att detta framför allt har drivits av flickor och unga med svensk bakgrund. Trenderna för elever med utländsk bakgrund är dock svårtolkade då de vanligaste ursprungsländerna bland eleverna varierar över perioden säger Björn Högberg, en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande.
Oklart vad som är orsak och verkan
Studien kan inte säga om det är skolmisslyckandet som leder till psykisk ohälsa, eller om det dåliga måendet orsakar problemen i skolan.
– För närvarande kan vi inte uttala oss om orsakssambandet men vi planerar att titta närmare på det framöver. Oavsett så handlar det om en mycket utsatt grupp med omfattande behov av stöd, behov som tyvärr inte verkar tillgodoses i tillräcklig utsträckning idag, säger Björn Högberg.
Majoriteten av jordens sjöar har ändrat färg under de senaste 40 åren. Det visar en studie där 32 miljoner satellitbilder från vattendrag analyserats. Enligt forskarna kan mänsklig påverkan på sjöarnas ekosystem ligga bakom.
Sjöar är viktiga ekosystem och livsmiljöer för vatten- och landlevande arter. De bidrar till biologisk mångfald, men är också avgörande för jordbruk och tillgång på dricksvatten. Eftersom sjöar påverkar temperatur, luftfuktighet och atmosfäriska processer har de även betydelse för klimatet.
Färgen på sjöar kan avslöja hur vattendragen mår. Olika nyanser kan till exempel berätta om insjöarnas ekologiska tillstånd och olika processer som pågår.
Nu har forskare vid Lunds universitet och kollegor i Kina analyserat 32 miljoner satellitbilder av drygt 67 000 sjöar i världen. Bilderna är från 1984 och framåt.
Få sjöar har stabil färg
Studien visar att bara 14 procent av sjöarna har behållit stabila färger över tid. Att så många skiftat i nyans är tecken på rubbningar i ekosystemen, menar forskarna. Det kan till exempel vara en följd av förändringar i vattenkvalitet, koncentration av alger och flöde av löst organiskt material.
– Våra resultat visar den starka kopplingen mellan förändringar i sjöfärger, klimatförändringar och mänsklig påverkan. Vi upptäckte att 60 procent av sjöarna genomgått betydande färgförändringar, säger Zheng Duan, forskare inom naturgeografi vid Lunds universitet i ett pressmeddelande.
Geografisk plats påverkar sjöarnas olika färger. Blå sjöar finns oftast i områden på nordliga breddgrader medan gröna sjöar är vanligare i befolkade områden i Sydeuropa. Röd- och gulaaktiga sjöar förekommer främst på södra halvklotet.
Stora förändringar tecken på störning
Merparten av sjöarna som skiftat i färg under de senaste 40 åren har gått mot mer blå nyanser, enligt studien.
En sjö med blåare färg signalerar vanligtvis klarare vatten och kan återspegla ett hälsosammare ekologiskt tillstånd. Men stora förändringar i sjöns färg kan däremot vara tecken på ekologiska störningar. Det kan till exempel ske vid ökad tillförsel av näringsämnen eller andra faktorer som påverkar sjövattnets fysiska och biokemiska egenskaper.
Enligt forskarna var skillnaderna mellan olika regioner anmärkningsvärda.
– Sjöar i områden på hög latitud, såsom Nordamerika och norra Europa, visade en mer uttalad färgförändring jämfört med vattendragen på mellersta och södra halvklotet. Vi vet inte riktigt varför det är så. Men denna regionala variation tyder på att klimatförändringar och mänsklig aktivitet påverkar ekosystem på komplexa och lokala sätt, säger Zheng Duan.
Sätt att övervaka miljöförändringar
Kartläggningen av sjöars färger globalt kan underlätta beslut om hantering av vattenresurser och miljöskydd. Enligt forskarna visar studien även att satellitbaserad fjärranalys kan vara ett effektivt verktyg för att övervaka miljöförändringar över tid.
– Den fjärranalysbaserade metoden erbjuder en lösning för långsiktig övervakning av vattenkvalitet och ekologisk stabilitet, vilket möjliggör tidiga insatser, säger Zheng Duan.
Förutom Lunds universitet har två universitet i Kina deltagit i arbetet.
Massvaccinationerna kan ha förhindrat ytterligare 31 500 dödsfall i covid-19 i Sverige under pandemins andra år, 2021. Det visar beräkningar från forskare vid Stockholms universitet.
Under 2021 dog drygt 5 500 personer i covid-19. Men utan vaccin hade statistiken sett värre ut.
I en studie vid Stockholms universitet har matematiker försökt ta reda på hur många liv som räddades i Sverige genom vaccineringarna under 2021. Det är första året som effekterna av massvaccinationen mot covid-19 kunde mätas.
Vaccinationerna hade stor effekt
Slutsatsen från forskarnas statistiska analys är att utan vaccinet skulle cirka 37 000 människor ha avlidit i covid-19 under pandemins andra år, det vill säga 31 500 fler än de 5500 personer som dog.
Enligt forskarna hade dock en sådan stor ökning av dödsfall sannolikt resulterat i fler restriktioner, något som troligen hade minskat dödstalen. Men studien gör beräkningen av antal dödsfall utan vaccin utifrån att allt annat är lika. Den tar alltså inte hänsyn till tänkbara åtgärder som skulle kunna reducera effekterna, se faktaruta för beräkningar.
– Genom simulering av ett scenario där ingen var vaccinerad får vi en bild av vad som hade kunnat hända i det fallet. Analysen uppskattar att vaccinationen räddade tiotusentals liv och förhindrade en massiv smittovåg under hösten, säger Fanny Bergström som är doktorand i matematik vid Stockholms universitet i ett pressmeddelande.
– Samma modellkoncept kan användas för att utvärdera alternativa vaccinationsstrategier i Sverige och i andra länder, men också andra scenarier som hårdare nedstängningar eller mindre restriktioner, fortsätter hon.
Färre än tidigare beräkningar
Sedan tidigare finns en stor internationell studie som publicerades i tidskriften The Lancet 2022. Den har beräknat hur mycket dödstalen minskade tack vare vaccinationen i många länder. I studien uppskattas att drygt 40 000 liv räddades i Sverige. Siffrorna i Stockholms universitets studie är alltså något lägre.
– Vår artikel fokuserar enbart på Sverige och inkluderar därför mer Sverigespecifika aspekter som förhoppningsvis därför ger en bättre skattning, säger Tom Britton, professor i matematisk statistik vid Stockholms universitet, i pressmeddelandet.
Mer om studien
Studien bygger på offentliga datakällor från bland annat Folkhälsomyndigheten om inrapporterade dödsfall, hur många som vaccinerats och åldersberoende kontaktmönster.
För 2020 är den officiella dödssiffran i covid 9 815 personer. För 2021 är dödssiffran 5 534.
Genom att göra en kontrafaktisk analys baserat på antagandet att allt annat är lika, vilket är brukligt vid utvärdering av en effekt, har forskarna vid Stockholms universitet beräknat hur många svenskar som skulle ha kunnat avlida i covid-19 under 2021 om inte vaccination skett.
Modellen förutsätter att Sverige skulle haft samma restriktionsnivå som under 2021. Modellen innebär dock en viss osäkerhet, vilket gör att skattningen av dödstalen ligger inom spannet 31 300–32 000 dödsfall.
Tidigare ansågs smaltången vara en unik art bland Östersjöns tångskogar. Nu visar genetiska analyser att det i själva verket rör sig om en gigantisk klon av vanlig blåstång. Upptäckten, som gjorts av forskare vid Göteborgs universitet, har betydelse för att förutspå tångens framtid i ett förändrat hav.
Blåstången är en av få tångarter som klarar låg salthalt och därför dominerar den i Östersjön.
Tången bildar stora skogar från ytan och ned till tio meters djup. Här trivs fiskyngel, snäckor och kräftdjur, men tångskogarna är också en viktig livsmiljö för större fiskar. Därför blir arten intressant att studera för forskare.
– Östersjön är på väg in i en period med varmare och troligen sötare havsvatten. I nya förhållanden måste alla arter försöka anpassa sig för att kunna överleva, så även den viktiga blåstången, säger Kerstin Johannesson, professor i marin ekologi vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Misstogs för egen art
Med hjälp av dna-analyser har forskarna funnit att en småväxt och buskig form av tång, som man tidigare trott var en egen art som kallades för smaltång, är en enorm klon av blåstång.
Klonen har bildat nya bestånd i Östersjön genom att fragment av en ursprunglig honplanta spridits med vattenströmmarna och växt upp till nya tångindivider. Klonen, som kan vara världens största, breder ut sig över mer än 500 kilometer av kusten i Bottenhavet – från Öregrund i Uppland till strax söder om Umeå.
Miljontals individer i en klon
Blåstång har separata hon- och hanplantor som normalt bildar nya individer efter sexuell befruktning.
– Den här klonen omfattar miljontals individer, och i vissa områden är den helt dominerande, medan den i andra områden växer sida vid sida med sexuellt förökade individer av blåstång. Vi har hittat ytterligare några stora kloner i Östersjön, men honklonen utmed svenska Bottenvikens kust är utan konkurrens den största klonen – en riktig superhona, säger forskaren Ricardo Pereyra vid Göteborgs universitet.
Oviss framtid för klonerna
Tångklonerna går en oviss framtid till mötes när Östersjön påverkas av klimatförändringarna. Utan en ständig sexuell förökning sker inte många genetiska förändringar och anpassningar i beståndens genmaterial.
– En klon saknar nästan helt den genetiska variation som annars gör att det finns individer i ett bestånd som hanterar förändringarna och får arten att överleva, säger Kerstin Johannesson.
Ny art i Estland
Vid kartläggningen identifierade forskarna också en ny tångart vid Estlands kust. Liksom smaltångs-klonen är den småväxt och buskig, men har både hanar och honor. Den här tången är nära släkt med vanlig blåstång, men är i dag reproduktivt isolerad från blåstången i området.
En studie vid Örebro universitet har tittat närmare på varför fibrer är bra för immunförsvaret – på cellnivå. På sikt kanske resultaten bidrar till att mat kan användas som medicin mot vissa tarmsjukdomar.
Kostfibrer är bra för både magen och tarmfloran. Fibrerna håller magen stabil och blir mat till de goda bakterierna i tarmfloran.
Men har kostfibrer även en direkt inverkan på cellerna i tarmen och därmed på vårt immunförsvar? Det har kemiforskaren Victor Castro-Alves vid Örebro universitet velat ta reda på.
Han har studerat hur fibrer från vete och havre bryts ner i tjocktarmen och bildar så kallade oligomerer, som förenklat kan förklaras som en struktur av sammanlänkade molekyler. Studien undersöker hur oligomererna i sin tur påverkar tarmens celler som är en del av immunförsvaret.
Påverkar cellernas receptorer
Victor Castro-Alves studerade vad som hände med fibrerna när de jäst i en labbmiljö som liknar tjocktarmen. Resultaten visar att oligomererna som fibrerna producerade antingen kunde hämma, eller aktivera, speciella receptorer på cellerna.
Det betyder att fibrerna inte bara är mat för tarmbakterier. De påverkar också immunförsvaret direkt genom att interagera med celler i tarmen.
– Det var ett tidskrävande arbete eftersom vi metodiskt undersökte hur var och en av dessa unika molekylära strukturer reagerade med tarmens celler, säger forskaren Victor Castro-Alves i ett pressmeddelande från Örebro universitet.
Arbetsmetoden kan nu användas för att testa olika slags samband, enligt Victor Castro-Alves.
– Den kan till exempel användas för att förstå vad som sker hos patienter inflammatoriska tarmsjukdomar som IBS och IBD. Kanske kan vi på sikt upptäcka hur vi kan använda mat för att minska symptomen. Det finns stor potential för oligomererna, säger han.
Skillnader mellan olika personer
I projektet gjordes även studier där deltagare fick lämna avföringsprov. Forskarna såg att även om fibrer påverkar tarmfloran på ungefär samma sätt, fanns skillnader mellan olika människor.
– Det är inte så förvånande eftersom alla har olika tarmbakterier och matsmältningsprocesser, säger han.
I nästa steg av forskningen ska studiedeltagarna få äta muffins med kostfiber, som färgats blå med livsmedelsfärg.
Forskarna ska sedan analysera de blåfärgade avföringsproverna för att hitta fler svar om fibrers påverkan på immunförsvaret.
Optiska atomklockor håller tiden exakt och ger centimeterkoll på positioner i GPS-system. Men ett hinder för användning på bred front är att de är stora och komplexa. Forskare vid Chalmers har nu utvecklat en teknologi för att krympa dem rejält.
Idag kan våra mobiltelefoner, datorer och GPS-system ge oss mycket exakta tidsangivelser och positioneringar med hjälp av över 400 atomklockor som finns världen över.
Alla slags klockor – oavsett om de är mekaniska, atomiska eller smarta – består av två delar: en komponent som svänger, och en som räknar svängningarna.
Hos atomklockor räknas svängningarna hos vibrerande atomer som med väldigt exakt frekvens växlar mellan två energitillstånd. Det här gör att atomklockan kan mäta tid med en precision som motsvarar en sekunds avvikelse över flera miljoner år.
Mer exakt tid och position
Idag använder atomklockorna oftast mikrovågsfrekvenser för att framkalla de här svängningarna hos atomerna. Men på senare år har forskare tittat på möjligheten att i stället använda laserstrålar för att på optisk väg frammana svängningarna.
Optiska atomklockor kan dela upp en sekund i ännu fler delar – likt en linjal där varje millimeter delats upp. Det ger tusentals gånger mer exakta tids- och positionsangivelser.
– Dagens atomklockor gör det möjligt för GPS-system att uppnå en precision på några meter. Med en optisk atomklocka kan den precisionen komma ner till bara några centimeter. Det här förbättrar autonomin hos bilar, och hos alla elektroniska system som baseras på positionering, säger Victor Torres Company, professor i fotonik vid Chalmers i ett pressmeddelande.
– En optisk atomklocka kan även känna av minimala förändringar i latitud på jordens yta, och kan användas för övervakning av exempelvis vulkanisk aktivitet, fortsätter han.
Svårt att använda i nuläget
Men de optiska atomklockor som finns idag är skrymmande och kräver komplexa laboratorier med specifika laserinställningar och optiska komponenter. Det innebär att det är svårt att använda dem utanför labbmiljöer.
Nu har ett forskarlag vid Chalmers och Purdue University i USA utvecklat en teknologi som gör optiska atomklockor betydligt mindre och därmed tillgängliga för en mer utbredd användning, till exempel i satelliter.
Kärnan i den nya tekniken är små chipbaserade enheter som kallas mikrokammar. Likt tänderna på en kam kan mikrokammarna generera ett spektrum av jämnt fördelade ljusfrekvenser. På så vis kan en mikrokamsfrekvens ”låsas” till en laserfrekvens, som i sin tur är låst till atomurets svängning.
Mikrokammar krymper systemet
Även om de optiska atomklockorna gör det möjligt med en större precision, är frekvensen på svängningarna alldeles för hög för att någon elektronisk krets idag ska hinna räkna dem. Men med hjälp av mikrokam-chipet har forskarna löst problemet, samtidigt som de har krympt atomurets system betydligt.
– I vårt system fungerar frekvenserna som en brygga mellan atomklockans optiska signaler och radiofrekvenserna som används för att räkna atomklockans svängningar. Mikrokammens minimala storlek gör det möjligt att krympa atomklockans system betydligt samtidigt som de bibehåller sin extraordinära precision, säger Victor Torres Company.
Likt tänderna på en kam består en mikrokam-chipet av ett spektrum av jämnt fördelade ljusfrekvenser. Det kan krympa system för optiska atomur betydligt och underlätta användning i exempelvis satelliter för mer exakta GPS-positioner. Det fotoniska chipet på bilden innehåller 40 mikrokamgeneratorer och är bara fem millimeter brett. Bild: Kaiyi Wu/Chalmers tekniska högskola
Löste tidigare problem
Ett annat stort hinder har handlat om att uppnå den ”självreferens” som behövs för att anpassa mikrokammens frekvenser exakt med atomurets signaler.
– Vi lyckades lösa problemet genom att para ihop två mikrokammar, var och en något förskjuten, för att enklare kunna justera frekvenser. På det sättet kunde vi få systemet att överföra den exakta tidssignalen från en atomklocka till en mer tillgänglig radiofrekvens, säger Victor Torres Company.
Laseroptik på små chip
Det nya systemet innehåller integrerad fotonik, med chipbaserade komponenter i stället för skrymmande laseroptik. För att kunna ”räkna” svängningarna för en optisk frekvens krävs många komponenter förutom mikrokammarna, till exempel modulatorer, detektorer och optiska förstärkare. Nästa steg i forskningen är att ta med alla nödvändiga element för att skapa ett komplett system på ett enda chip.
Forskarnas innovation kan bana väg för massproduktion, något som skulle göra optiska atomur mer överkomliga och tillgängliga för en rad användningar i samhället och inom vetenskapen.
– Vi hoppas att framsteg inom material och tillverkningstekniker kan effektivisera teknologin ytterligare och därmed föra oss närmare en värld där ultraexakt tidtagning är en standarddel av våra mobiler och datorer, säger Victor Torres Company.
Påfrestande arbetsmiljö och stökiga organisationer bidrar till att rektorer och skolledare får nog och slutar sina jobb. För att fler ska vilja stanna kvar som ledare behövs ett bra stöd från den egna chefen. Det visar en studie.
Varför lämnar så många rektorer och skolledare sina jobb? De har forskaren Tobias Richard vid Umeå universitet sökt svar på i en studie, som utgår från en undersökning bland 2000 skolledare.
Studien visar att arbetsmiljön och organisationen spelar en avgörande roll skolledarnas beslut att lämna jobbet. Det gäller oavsett om de jobbar i fristående eller kommunal verksamhet, eller leder förskolor, grundskolor, gymnasier eller vuxenutbildning.
– Resultaten visar att skolledare i kommunala skolor kämpar med otydliga organisationer och upplever att de har sämre förutsättningar än skolledare i fristående skolor, vilket i sin tur gör att deras vilja att lämna arbetet blir högre, säger Tobias Richard, doktorand vid sociologiska institutionen vid Umeå universitet i ett pressmeddelande.
Stöd från chef viktigt
En annan faktor är känslomässiga krav och tung arbetsbörda som skolledare ställs inför. De måste ofta hantera komplicerade och starka känslor samtidigt som de har många arbetsuppgifter som inte hinns med.
Tobias Richards forskning visar även att stöd från chefen har stor betydelse. Skolledare som upplever att deras chef lyssnar aktivt och fungerar som emotionellt stöd, samtidigt som de ger tydlig riktning, har en lägre vilja att sluta.
– De skolledare som i högre utsträckning känner att de har kontroll över sin arbetssituation, att de kan påverka sin kalender och välja i vilken ordning de vill göra sina arbetsuppgifter, vill också lämna sitt arbete i lägre utsträckning än de som inte har denna möjlighet, säger Tobias Richard.
Hälsa och självförtroende spelar roll
Forskningen visar även att personliga faktorer har betydelse. Kvinnor och de skolledare som upplever att de har god hälsa tenderar att stanna längre i sina jobb. Dessutom visar resultaten att skolledare med hög grad av neuroticism, det vill säga de som är mer emotionellt instabila, har en högre vilja att lämna sina arbeten.
– Det omvända gäller för de skolledare som har högt självförtroende som skolledare, de vill lämna arbetet i lägre utsträckning, säger Tobias Richard.
Hoppas leda till förändring
Hans förhoppning är att forskningen ska leda till förändrade arbetssätt hos kommuner och fristående huvudmän. Genom att fokusera mer på arbetsmiljö och stöd kan omsättningen av skolledare minskas. Det skulle gynna stabilitet och bättre långsiktig kvalitet i skolorna.
– Något som är kännetecknande för skolor som inte fungerar är just frekventa skolledarbyten. Organisationen får aldrig en chans att stabiliseras och utvecklas. Detta är något jag vill hjälpa till att förändra, säger Tobias Richard.
Han betonar att rekryteringsprocessen ofta fokuserar på att hitta ”rätt person” för jobbet, men att forskningen pekar alltså på att det snarare är arbetsmiljön och huvudmännens stöd som avgör om en skolledare stannar.
– För kommuner och fristående huvudmän som vill skapa stabilitet och långsiktig kvalitet i sina skolor är det därför avgörande att både förbättra förutsättningarna för skolledare och säkerställa att rekryteringar är väl övervägda, säger Tobias Richard.
Många gymnasieelever tar stöd av ChatGPT i sitt skolarbete på natur- och teknikprogrammen. Men användningen sker på ett genomtänkt sätt – trots att många inte har så bra koll på AI. Det menar forskare vid Högskolan i Halmstad.
Få studier har tittat på hur elever använder stora språkmodeller, till exempel ChatGPT, inom naturvetenskapliga skolämnen som biologi, fysik, kemi, teknik och matematik.
Forskare har nu tittat närmare på hur elever använder sig av AI-verktyg i skolarbetet.
– Lärare och föräldrar behöver förstå hur eleverna använder AI eftersom eleverna redan har tillgång till AI-verktygen och kommer att använda dem ännu mer i framtiden, säger Federico Valeri, doktorand i informatik på Högskolan i Halmstad, i ett pressmeddelande.
En enkätundersökning bland elever på natur- och teknikprogrammen visade att 90 procent hade använt någon form av generativt AI-verktyg, till exempel ChatGPT, i skolan under den senaste månaden. 35 procent uppgav att de tagit hjälp av AI minst fem gånger under perioden.
Stöd för att förstå begrepp
Forskarnas enkät visade också att 60 procent av eleverna använder ChatGPT för att förstå olika begrepp, framför allt inom ämnet biologi. Färre använder AI för att sammanfatta texter.
– Att sammanfatta texter skulle kunna vara ett sätt att avlasta en stor del av arbetet, men det kan också vara problematiskt för lärandet om läsning är en viktig del av lärandeprocessen. Däremot innebär användning av AI som stöd för att förstå begrepp inte samma problem, säger Federico Valeri.
Många hade dålig koll på AI
Enkätsvaren visar också att majoriteten av eleverna upplever att de har tillräckliga kunskaper för att använda AI som stöd i sina studier.
– Det är anmärkningsvärt, särskilt med tanke på att det visade sig att det flesta hade väldigt liten förståelse för hur AI-modeller egentligen fungerar.
Det här visade sig när forskarna gjorde djupintervjuer med elever.
– Överlag visade intervjuerna att eleverna inte kan så mycket om AI, även om några har större intresse och kunskap om algoritmer, matematik och statistik. Trots det hade eleverna vettiga och genomtänkta strategier för att interagera med verktyget, säger Federico Valeri och fortsätter:
– Det är lite förvånande, vi trodde att goda kunskaper om AI skulle ha större inverkan på elevernas strategier.
Hade bra strategier
Ett svar från ChatGPT kan variera mycket i kvalitet. Det beror till stor del på hur frågorna formuleras, så kallade promptar.
– Eleverna använde det som liknar de välkända strategierna för promting. Både de som var okunniga om AI och de som var mer kunniga hade bra strategier.
Han beskriver goda strategier som att ge mycket kontext, till exempel att man är gymnasieelev och att det handlar om ämnet biologi.
– Skriver man däremot bara ”vad är växthuseffekt” får man inte så bra svar, säger Federico Valeri och fortsätter:
– Eleverna vet att ChatGPT kan hitta på fakta, så de ställer inte rena faktafrågor. Eleverna jobbar också iterativt, det vill säga, först ställer de en fråga och får de då inte ett bra svar finslipar de frågorna efter hand. Det är också en god strategi.
Ämneskunskap underlättade
Eleverna berättade att de i början mest använde ChatGPT som en vanlig sökmotor.
– Efter hand använde de verktyget på ett smartare sätt, trots att de inte hade lärt sig mer om verktyget tekniskt. Eleverna uppgav också att, om de hade varit på lektionerna och hade mer ämneskunskap, blev de bättre på att använda ChatGPT till skoluppgifterna.
Mer om studien
Enkäten besvarades av 450 gymnasieelever under mars 2024. Djupintervjuer med 12 deltagare gjordes under april 2024 på naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet på gymnasieskolor i södra Sverige. Frågorna handlade om STEM-ämnena, det vill säga naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik.
De flesta studenter i Sverige är flitiga när det gäller att läsa kurslitteratur. Yngre läser däremot betydligt mindre än sina äldre studiekamrater. Det visar en undersökning som kastar nytt ljus över diskussionen om en kris för läsningen inom högre utbildning.
I en enkätundersökning har 1000 slumpmässigt utvalda studenter i Sverige fått svara på frågor om sina läsvanor och läsförståelse.
Resultaten, som mynnat ut i en rapport, visar att drygt 70 procent av studenterna läser större delen av den obligatoriska, svenskspråkiga kurslitteraturen. Nära nio av tio tycker att den är enkel att läsa och förstå.
Yngre läser mindre
Samtidigt finns skillnader mellan olika grupper av studenter, visar undersökningen. Ett tydligt resultat är att yngre studenter läser mindre kurslitteratur, jämfört med äldre studiekamrater.
– Det är möjligt att yngre studenter hanterar akademiska texter på andra sätt än äldre, och exempelvis använder digitala resurser eller sammanfattningar mer. Det kan också handla om förändrade läsvanor över tid hos den yngre befolkningen, säger doktoranden Linda Eriksson vid Örebro universitet och en av rapportens författare, i ett pressmeddelande.
– Men även om yngre studenter är mindre benägna att läsa jämfört med äldre studenter läser en majoritet fortfarande merparten av litteraturen, fortsätter hon.
Läsvanorna varierar också mellan olika ämnesområden. Studenter inom humaniora och konst är flitigast med läsningen. Här läser 86 procent det mesta av kurslitteraturen. Motsvarande siffra för studenter inom teknik, som läser minst av alla, är 61 procent.
Debatt om sämre läsförmåga
Undersökningen är en av få större genomlysningar av läsning inom högre utbildning som gjorts. Arbetet har letts av Hans Malmström, biträdande professor vid Chalmers institution för vetenskapens kommunikation och lärande.
Han anser att undersökningen bidrar med insikter i den pågående debatten om svagare läsförmåga bland studenter.
– Det är knappast realistiskt att tro att alla studenter alltid ska läsa all kurslitteratur. Att resultaten visar att en övervägande majoritet av studenterna läser och tar till sig kurslitteraturen tycker jag inger visst hopp, och ger anledning att reflektera över omfattningen av läskrisen inom högre utbildning som just nu diskuteras, säger Hans Malmström i pressmeddelandet.
Språket spelar roll
Undersökningen visar dock att språket tycks påverka läsningen. När kurslitteraturen är på engelska tycks viljan att läsa minska rejält.
– En tredjedel av studenterna säger att de bara läser en mindre del eller ingenting alls när kurslitteraturen är på engelska. Detta kan få konsekvenser för lärandet, eftersom mycket av kurslitteraturen är på engelska, säger Hans Malmström.
Kan finnas utmaningar
Undersökningen att frågan om studenters läsförmåga är komplex, menar Hans Malmström.
– Resultaten visar att en majoritet av studenterna verkar hantera den akademiska läsningen väl. Trots det finns det mindre grupper av studenter som riskerar att hamna i en kunskapsmässig marginalisering för att de inte läser tillräckligt eller inte förstår.
– Hur högre utbildning, men även grund- och gymnasieskolan, väljer att hantera dessa utmaningar kan ha långtgående konsekvenser, framför allt för enskilda studenters lärande, fortsätter han.
Rapporten är ett samarbete mellan Chalmers, Örebro universitet och Språkrådet.
Bollsport i skolan kan användas för att lära elever att samarbeta, men i praktiken är det inte helt lätt. Lärarna tvingas ofta balansera mellan tävlingskultur och inkludering i undervisningen, visar en avhandling.
Bollspel har ingått i den svenska idrottsundervisning sedan 1950-talet. Traditionellt har fokus varit att lära ut teknik och att spela. Men bollspelandet är inte helt okontroversiellt.
– Tidigare forskning visar att undervisningen ofta exkluderar vissa elever och heller inte leder till att elever lyckas utveckla sitt kunnande i bollspel nämnvärt, berättar doktoranden Jan Mustell vid Örebro universitet i ett pressmeddelande.
I en avhandling har han intervjuat lärare som undervisar blivande idrottslärare på tre lärosäten. Jan Mustell har också studerat hur lärarstudenter och nyutbildade lärare använder sina kunskaper från utbildningen ute på skolorna.
Elever lär sig samarbeta
En av slutsatserna är att bollspel i idrottsämnet idag fyller många olika funktioner.
– Lärare kan använda bollspel för att utveckla elevers förmåga att samarbeta, inte bara för att bli bättre på spelet. Men det finns en spänning mellan lärande och att bollspelsundervisning måste vara rolig, som många lärare verkar ha svårt att kombinera i praktiken, säger Jan Mustell.
Bollspelandet i skolan påverkas av också av normer från sportens tävlingskultur.
– Elever förväntar sig att bollspel i skolan ska fungera på samma sätt som i sportklubbar. Det innebär att lärarna måste hitta olika sätt att hantera det, säger Jan Mustell.
Lärarutbildningen påverkar mer
Något som förvånade Jan Mustell är att lärarnas egna erfarenheter av idrott inte tycks påverka hur de undervisar.
– Lärare som själva har erfarenhet av bollidrott känner sig tryggare i undervisningssituationen, men tävlingsidrottens pedagogik reproduceras inte i skolan.
Han tolkar det som att nya lärare har nytta av vad de lärt sig på idrottslärarutbildningen.
– Jag tror att idrottsundervisningen i skolan och föreningsidrott är så olika att det är viktigare för lärarna att använda de inkluderande metoder de lärt sig på lärarutbildningen än att bara förlita sig på sina egna erfarenheter från tävlingsidrott, säger Jan Mustell.
Idrottsämne i förändring
Skolämnet har fått ett ökat fokus på hälsa sedan läroplansreformen 1994. Det har också skett en akademisering av idrottslärarutbildningen, något som lett till mer fokus på teoretiska kunskaper än praktiskt kunnande i olika aktiviteter.
Jan Mustell hoppas att hans avhandling ska bidra till att utveckla hur blivande idrottslärare lär sig om undervisning i idrott och hälsa.
– Det finns det nya, mer studentcentrerade modeller för undervisning, men dessa verkar ha svårt att slå igenom i praktiken. Min forskning kan användas för att förbättra undervisningen så att fler elever får en mer inkluderande och lärorik idrottsundervisning, säger han.
Giraffers tarmbakterier påverkas inte främst av vad de äter. De är snarade kopplade till vilken art de tillhör, visar en studie. Kunskapen kan bidra till att säkra tillgången på mat för utrotningshotade giraffer i Afrika.
Forskare vid bland annat Uppsala universitet har analyserat sambandet mellan föda och mikrobiom, det vill säga tarmflora, hos vilda giraffer i Kenya. Genom att sekvensera dna från både växter och bakterier i avföringsprover kunde forskarna undersöka både sammansättningen av bakterier i tarmen och vilka växter girafferna hade ätit.
Tarmfloran gemensam för art
Forskarna samlade in prover från tre olika arter, nätgiraff, masai-giraff och nordlig giraff, som lever runt ekvatorn i Kenya. De kunde då se att tarmfloran främst påverkades av vilken art girafferna tillhörde, inte av vad de åt.
– Vi förväntade oss att giraffer som äter liknande föda också skulle ha liknande mikrobiom, men vi fann ingen sådan koppling. I stället såg vi att giraffer verkar behålla artspecifika mikrobiom, även när individer inom samma art kan äta helt olika uppsättningar av växter, säger Elin Videvall, forskare inom genetik och ekologi vid Uppsala universitet i ett pressmeddelande.
– Det tyder på att mikrobiomet kan ha en evolutionär komponent som vi ännu inte helt förstår, fortsätter hon.
Nätgiraffer i Kenya. Bild: Tyler Kartzinel
Bevara utrotningshotade giraffer
Geografin spelade också stor roll för vad djuren åt. Giraffer av samma art åt olika typer av föda beroende på var de levde. Eftersom alla tre arter är utrotningshotade, kan kunskap om vad de äter vara viktig att känna till, menar forskarna. Det kan underlätta planering av områden som är viktiga att bevara för att säkra tillgången på föda.
– Vi började denna studie som ett internationellt samarbete mellan både forskare och naturvårdare. Förhoppningen är att vår forskning kan ge bättre insikt om giraffers föda och hjälpa till att stödja deras bevarande, säger Tyler Kartzinel, universitetslektor vid Brown University i USA.
Elektronik som hamnar på tippen innehåller giftiga kemikalier från plast. Enligt en studie kan kemikalierna ha hormonstörande effekter och orsaka inflammation i mänskliga celler.
Allt fler datorer, hushållsmaskiner och mobiltelefoner gör att sopberget med elektronik växer. Forskare vid bland annat Örebro universitet har nu undersökt hur kemikalier från plast i elektronikavfall påverkar mänskliga celler.
I en studie analyserades elektronikavfall och forskarna fann en cocktail av farliga kemikalier.
I den kemiska soppan finns bland annat polyaromatiska kolväten, PAH, men även organofosfat och ftalater. Det är kemikalier som är kända för att ha skadliga effekter på människors hälsa. PAH är till exempel en grupp av cancerframkallande ämnen.
Mänskliga celler undersöktes
För att förstå hur kemikalierna påverkar människors hälsa använde forskarna tekniken ”cell painting”, där olika delar av mänskliga celler målades med fluorescerande färger.
– Med hjälp av avancerad mikroskopi kan vi ta tusentals bilder på en cell och jämföra den med en cell som exponerats för kemikalier från elektronikavfall, säger Andi Alijagic som är forskare inom toxikologi vid Örebro universitet i ett pressmeddelande.
Påverkade inflammation
Det visade sig att exponering av kemikalierna ledde till betydande förändringar i viktiga cellstrukturer. Förändringarna framkallade till exempel inflammatoriska reaktioner i cellerna.
– Inflammation är en underliggande orsak till många sjukdomar. Även låggradig inflammation som pågår under en lång tid kan ha hälsoeffekter, säger Andi Alijagic.
Kemikalierna i avfallet visade sig också kunna påverka hormonsignaler, som är viktiga för den reproduktiva hälsan för både kvinnor och män.
Kan hamna i naturen
Det analyserade avfallet bestod av icke-metalliska delar från elektronikprodukter, mestadels plaster med många olika giftiga kemikalier. Andi Alijagic anser att även kemikalierna bör tas om hand vid återvinning av så kallat e-avfall.
– Vi slänger enorma mängder elektronik varje dag, och kemikalierna skulle kunna påverka människors hälsa om de hamnar i mark och vatten, säger han.
Studien är ett samarbete mellan forskare vid Örebro universitet, Linköpings universitet och forskningsinstitutet RISE.
Öroninflammation, bihåleinflammation och artros – det är bara några av de krämpor som svenska vikingar tycks ha dragits med. Det har forskare från Göteborgs universitet kunnat se genom att undersöka vikingaskallar med skiktröntgen.
I Varnhem i Västergötland har man hittat många välbevarade skelett efter vikingar. Nu har forskare från bland annat Göteborgs universitet undersökt 15 vikingaskallar därifrån med hjälp av modern datortomografi, även kallad CT-röntgen eller skiktröntgen.
Skiktröntgen ger tredimensionella bilder där forskarna i detalj kan studera olika typer av skelettpåverkan, skikt för skikt, i de olika delarna av skallen. Flera av de undersökta individerna visade tecken på att ha genomgått bihåle- eller öroninflammation vilket har satt spår i intilliggande benstrukturer. Forskarna såg också tecken på artros och olika tandsjukdomar.
– Det fanns en hel del att titta på. Exakt vad allt beror på vet vi inte. Vi ser ju inte skadorna i de mjuka vävnaderna, eftersom de inte finns kvar, men vi ser vilka spår de satt i skeletten, säger Carolina Bertilsson, forskare på Göteborgs universitet och övertandläkare inom Folktandvården, i ett pressmeddelande.
Ny förståelse för vikingarnas hälsa
Resultaten i studien ger en ökad förståelse för hur människor hade det när det inte fanns tillgång till modern sjukvård.
–Alla vet hur det känns att ha ont någonstans, man kan bli ganska desperat att få hjälp, men på den här tiden fanns inte den sjukvård och tandvård vi är vana vid och ingen smärtlindring i dagens bemärkelse, eller antibiotika. Fick man en infektion kunde man få dras med den länge.
Skonsam analys av vikingaskallar
Förutom att ge insikter i vikingarnas liv har studien också visat hur skiktröntgen kan användas för arkeologiska undersökningar. Metoden har många fördelar.
– Väldigt många av dagens arkeologiska metoder är invasiva, där man behöver borra bort ben eller annan vävnad för analys. Här behåller vi kvarlevorna helt intakta och får ändå ut väldigt mycket information, säger Carolina Bertilsson.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
.jpg#/media/File:2nd_ANGLICO_Marines,_Swedish_Army_call_for_fire_in_Sweden_during_BALTOPS_24_(8471883).jpg){kind=link}