Ett vanligt mönster är att den biologiska mångfalden minskar ju längre norrut man kommer. Men i en ny studie bjuder svenska ekskogar på en överraskning. I mer nordliga områden finns större artrikedom jämfört med södra Sverige.
Den biologiska mångfalden i världen hotas av både exploatering och global uppvärmning. Klimatförändringarna går dessutom snabbare på högre breddgrader, något som även kan påverka skyddade naturområden.
Strategier för att bevara biologisk mångfald kan därför behöva anpassas till ett förändrat klimat. I en studie har forskare vid Linnéuniversitetet och Linköpings universitet velat ta reda på hur detta bör göras.
Mer artrikedom i norr
Forskarna har gjort omfattande undersökningar av artrikedomen och trädens tillväxt i 22 ekskogar i Sverige – från södra Skåne till Gästrikland. Det innebar att flera klimatzoner täcktes in.
Studien visar att de nordliga ekskogarna har större artrikedom av både växter och insekter, jämfört med södra Sverige.
– Resultaten överraskade oss eftersom mönstret av artrikedom går emot den latitudgradient av artrikedom som dominerar globalt, där den biologiska mångfalden minskar ju längre norrut man kommer, förklarar Anders Forsman, professor i evolutionär ekologi vid Linnéuniversitetet.
Viktig kunskap för att bevara ekosystem
Studien fann däremot inga skillnader mellan skyddade och oskyddade områden med ekskog, varken i mångfald av växter och insekter eller ekarnas tillväxt. Enligt forskarna kan det tyda på att skyddsområden, som syftar till att bevara viktiga naturvärden, kanske inte är tillräckligt effektiva.
– Resultaten blir särskilt viktiga för beslutsfattare och naturvårdare som arbetar för att upprätthålla ekosystemens motståndskraft inför klimatförändringar. Resultaten betonar behovet av att utveckla bevarandemetoder som tar hänsyn till den dynamiska naturen hos ekosystem och de förändringar i arters utbredning som klimatförändringarna medför, säger Anders Forsman.
Hjärnans biologiska ålder kan påverkas negativt av inflammation och högt blodsocker, som kan skada kroppens kärl. En hälsosam livsstil kopplas däremot till en yngre ålder för hjärnan. Det visar en studie där forskare vid Karolinska institutet tagit hjälp av AI för att bedöma hjärnors utseende hos 70-åringar.
I Sverige insjuknar varje år 20 000 personer i olika former av demens. De flesta drabbas av Alzheimers sjukdom.
Flera faktorer påverkar hur snabbt hjärnan åldras. Forskare vid Karolinska institutet har därför velat studera vad som kan öka hjärnans motståndskraft mot åldrande.
Bilder på hjärnor analyserades
I en studie har de undersökt över 700 kognitivt friska 70-åringar. Ungefär hälften av dem var män. Alla deltagares hjärnor avbildades med magnetkamera. Utifrån bilderna skattades hjärnans biologiska ålder, som utgår från kroppens hälsotillstånd, med hjälp av en AI-baserad algoritm.
– Algoritmen är både exakt och robust, men samtidigt enkel att använda. Detta är för tillfället ett forskningsverktyg som behöver utvärderas ytterligare men målet är att den framåt ska kunna användas även kliniskt, exempelvis i samband med demensutredningar, säger Eric Westman, professor i neurogeriatrik vid Karolinska institutet.
Hjärnbilderna kompletteras med blodprov för att mäta blodfett och blodsocker, men också inflammation. Deltagarna fick även göra ett minnestest. Data fanns också om livsstilsfaktorer, sociala kontakter och alkoholkonsumtion.
Viktigt att skydda blodkärl
Både männens och kvinnornas hjärnor skattades, enligt AI-verktyget, till drygt 71 år på gruppnivå. Men forskarna tittade även på hur hjärnornas biologiska ålder skilde sig från kronologisk ålder, alltså antal levnadsår.
De kunde då se att hjärnor som hade ett äldre utseende var kopplade till diabetes, stroke, högt blodtryck, inflammation och skador på de små blodkärlen.
En hälsosam livsstil, där till exempel vardaglig fysisk aktivitet ingår, kunde däremot kopplas till hjärnor som såg yngre ut. Det här såg forskarna hos både män och kvinnor.
– Något man kan ta med sig från studien är att faktorer som påverkar kärlen negativt också kan kopplas till att hjärnan ser äldre ut. Det visar på vikten av att skydda sina blodkärl och i förlängningen hjärnan, exempelvis genom att hålla blodsockret stabilt, säger Anna Marseglia som är forskare vid Karolinska institutet.
Skillnader mellan män och kvinnor
Kvinnors och mäns hjärnor verkar skilja sig i hur de bygger motståndskraft, något som forskarna vill undersöka mer. Här ingår att titta på biologiska faktorer, som hormoner, men också sociala aspekter.
– Nästa år ska vi börja studera hur sömn och stress påverkar hjärnans motståndskraft, men även effekten av socialt umgänge i medelåldern och hos äldre, säger Anna Marseglia.
Pengar spelar roll för att kunna prenumerera på en digital morgontidning. Lågutbildade med lägre inkomster vänder sig i stället till sociala medier för att ta del av nyheter. Det visar en ny rapport.
För svenska medieföretag har prenumerationer på digitala nyheter blivit allt viktigare eftersom intäkterna från annonser och tryckta tidningar har minskat.
Under förra året hade 43 procent av personer mellan 25 och 85 år tillgång till en digital morgontidning i Sverige. Det visar data från Mediebarometer-undersökningen, som genomförs av Nordicom vid Göteborgs universitet.
Äldre läsare har lämnat papperstidningen
Enligt rapporten är den största andelen digitala prenumeranter över 65 år.
– Tidningsläsningen har alltid varit mest utbredd i de lite äldre åldersgrupperna. Eftersom det blivit allt dyrare att trycka och distribuera tryckta tidningar har det blivit viktigt för tidningsföretagen att förmå de äldre läsarna att gå över till digitala prenumerationer i stället. Resultaten från Mediebarometern visar att det på många sätt har varit ett framgångsrikt arbete, säger Karin Hellingwerf, medieanalytiker vid Nordicom.
Inkomst påverkar nyhetskonsumtionen
Men när det gäller viljan att betala för digitala nyheter finns stora skillnader. Utöver ålder har utbildningsnivå och inkomst stor betydelse. Det finns också fler digitala prenumeranter i storstäderna, jämfört med landsbygden.
Tillgången till nyheter är lägst bland unga män utan högskoleutbildning eller med lägre inkomst.
– Våra siffror visar att det finns en digital klyfta i befolkningen när det gäller tillgången till den professionella journalistik som dagspressen förmedlar online. Det är framför allt inom den urbana medelklassen som morgontidningarna varit framgångsrika med att sälja in sitt digitala innehåll, säger Jonas Ohlsson vid Nordicom.
Fler yngre väljer sociala medier
Rapporten visar att prenumeranter på en digital morgontidning även tenderar att ta del av andra etablerade nyhetskällor, till exempel SVT och Sveriges Radio.
– Vi kan se att det finns tydliga, positiva samband mellan att ha en digital tidningsprenumeration och benägenheten att också ta del av nyheter från andra professionella nyhetsmedier, public service inte minst, säger Karin Hellingwerf.
De som inte har tillgång till en digital morgontidning vänder sig i stället ofta till sociala medier som Facebook, Instagram och Youtube för att hålla sig uppdaterade. Det här är särskilt tydligt bland personer som är mellan 25 och 44 år, eller har lägre inkomster.
Demokratiskt problem
En annan slutsats från rapporten är att höginkomsttagare och högutbildade personer även har större tillgång till strömningstjänster och andra typer av digitala prenumerationer.
– Att ekonomiska resurser och utbildningsnivå spelar en så betydande roll för förutsättningarna att ta del av det innehåll som erbjuds i det digitala medielandskapet är problematiskt ur ett demokratiskt perspektiv, säger Jonas Ohlsson.
Månens största och äldsta nedslagskrater bildades 120 miljoner år tidigare än forskarna hittills har trott. Det visar en ny studie från bland annat Naturhistoriska riksmuseet.
Månen har sedan den bildades bombarderats av asteroider och kometer som lämnat efter sig kratrar och så kallade bassänger.
250 mil tvärs över kratern
Forskare från Storbritannien, Kina och Sverige har nu presenterat en studie som pekar på att månens äldsta och största nedslagskrater, den så kallade South Pole-Aitken-bassängen, troligen bildades 120 miljoner år tidigare än man tidigare trott.
South Pole-Aitkin-bassängen ligger på månens baksida och har en diameter på cirka 250 mil.
Månmeteoriter har samlats in vid rymdmissioner under åren och genom att analysera en månmeteorit, känd som Northwest Africa 2995, har forskarna undersökt tiden för South Pole-Aitken-bassängens tillkomst. Meteoriten innehåller fragment av olika bergartstyper som en gång var månens jord och som har smält samman av värme och tryck.
Forskarna daterade delar av den ursprungliga månskorpan till 4,32–4,33 miljarder år, bland annat med hjälp en jonmikroskopanläggning vid Naturhistoriska riksmuseet.
Meteorit och krater lika
Resultatet jämfördes sedan med data som samlats in av Nasas Lunar Prospector-mission, som 1998 och 1999 kretsade runt månen och studerade dess ytsammansättning. Jämförelsen avslöjade många kemiska likheter mellan meteoriten och bergarterna inom South Pole-Aitken-bassängen, vilket bekräftade deras koppling och möjliggjorde den nya åldersbedömningen.
– Vi vet att jorden och månen troligen upplevde liknande nedslag under tidig historia, men bergartsregister från jorden har förlorats på grund av plattektonik, säger Martin Whitehouse, professor på Enheten för geovetenskap på Naturhistoriska riksmuseet.
– Vi kan använda det vi har lärt oss om månen för att ge oss ledtrådar om förhållandena på jorden under samma tidsperiod.
Olyckor med sparkcykel har ökat kraftigt och en fjärdedel av alla som skadas är barn. Åldersgräns och krav på hjälm är några åtgärder för att minska olyckorna, enligt en ny rapport från VTI.
Förra året skadades över 3400 personer i olyckor med elsparkcykel. Det kan jämföras med år 2019 då drygt 700 olyckor inträffade. En fjärdedel som skadas är barn och ungdomar under 18 år. Det visar en rapport från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, som även sammanställt statistiken.
Bryter mot regler
Enligt rapporten är singelolyckor vanligast. Brister i infrastruktur och underhåll av vägar är ofta bidragande orsak.
– Det kan vara grus som inte sopats bort eller ojämnheter, sättningar och gropar i asfalten. Lite grus som bara knastrar när man går eller cyklar kan få stor påverkan på elsparkcyklar som med sina små hjul blir mycket instabila, säger Jenny Eriksson, utredare på VTI.
En av tio olyckor inträffade då föraren skjutsade passagerare, vilket inte är tillåtet. En av tio olyckor inträffar även på gångbanor och trottoarer, där elsparkcyklar inte får köras. Lika ofta användes elsparkcyklar som gick fortare än 20 kilometer i timmen, som är högsta hastighet för att klassas som cykel.
Återförsäljare brister i information
Ett stort problem är att snabba elsparkcyklar, som kan vara utrustade med kraftfulla motorer, säljs utan tydlig information. Det finns också brister i informationen om att snabbare elsparkcyklar ställer krav på försäkring och var de får köras.
– Här måste både återförsäljarna och myndigheterna ta ett mycket större ansvar, säger utredaren Susanne Wallhagen på VTI.
Hon lyfter även fram föräldraansvaret.
– Föräldrar måste vara observanta på vad de köper för fordon och berätta för barnen hur det ska hanteras, var det får framföras, att det är instabilt, att barnen inte får skjutsa och att de ska använda hjälm.
Ett sätt att minska olyckorna är att alla måste använda hjälm.
Så kan olyckorna minska
En slutsats i rapporten är att både myndigheter, marknad och föräldrar måste ta ett gemensamt ansvar för att förbättra säkerheten. Utredarna föreslår dessutom flera åtgärder för att minska olyckorna:
• Hårdare kontroll av marknaden för elsparkcyklar
• Krav på korrekt information om laglighet och krav på försäkring
• Bättre information till föräldrar och barn
• Utred en lägsta åldersgräns för att få framföra elsparkcykel
• Hjälmkrav även över 15 år
• Rekommendation om skydd även för andra kroppsdelar
Rapporten bygger på statistik från olycksdatabasen Strada och intervjuer med föräldrar och barn om deras användning av elsparkcyklar.
Ett enkelt blodprov, exempelvis på vårdcentralen, kan visa om ett nytt hjärta tolereras av kroppen. Det framgår av en avhandling från Göteborgs universitet. Många hjärttransplanterade personer kan därmed slippa dagens tidskrävande, besvärliga och obehagliga provtagningar.
I dag är rutinen att regelbundet ta små vävnadsbitar, biopsier, från transplanterade hjärtan. Det görs som regel tio till tolv gånger under det första året med ett nytt hjärta. Skälet är att tidigt kunna upptäcka avstötning, som är en livshotande komplikation.
– Biopsierna är obehagliga och riskfyllda. Var sjätte patient är också barn. En del barn kan göra undersökningen vakna, men de flesta väljer att sövas för att de måste ligga stilla och för att provtagningen är så obehaglig, säger Jens Böhmer, barnkardiolog och författare till en ny avhandling vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Dagens provtagning med biopsier från transplanterade hjärtan är dessutom dyr och innebär att människor ofta måste resa långt. I Sverige görs hjärttransplantationer bara i Göteborg och Lund. Biopsierna tas i Göteborg, Lund och Stockholm.
Dna-fragment analyseras
Jens Böhmers avhandling visar att små dna-fragment från donatorhjärtat som finns i patientens blod kan analyseras för att utesluta avstötning. Studien omfattar 94 patienter, vuxna och barn. Resultaten, säger Jens Böhmer, innebär att de obehagliga undersökningarna kan ersättas med ett enkelt blodprov.
– Resultaten är så tydliga att den nya metoden kommer att börja användas på patienter, även de som redan är hjärttransplanterade. Vi ser i studien att dna-nivåerna i vanliga fall var mycket låga och att nivåer steg vid avstötning.
Kan göras på vårdcentralen
De provtagningsrör som används stabiliserar dna i blodprovet vilket gör det möjligt för hjärttransplanterade patienter att göra blodprovet på sin vårdcentral. Provet kan sedan skickas med vanlig post för analys.
– Vi planerar att införa provet under det första kvartalet 2025 och då kan det tas på vilken vårdcentral som helst som har fått provtagningsrören skickade till sig, säger Jens Böhmer.
De nya blodproven tycks fungera minst lika bra som liknande analyser som är tillgängliga i USA. De är också billigare för sjukvården än de nuvarande undersökningarna.
– Vi har analyserat prover från hela landet och även Island utan att se några skillnader i kvaliteten. Nu har vi alltså öppnat för att patienterna kan övervakas på distans, säger Jens Böhmer.
Hjärttransplantationer
55 vuxna och tolv barn genomgick en hjärttransplantation i Sverige 2023. Medianåldern vid transplantationen var 32 år.
Ett snävt fokus på att minska äldre människors stillasittande gör att behovet av återhämtning lätt glöms bort. Och man kan leva ett aktivt liv även om man behöver sitta delar av dagen. Det menar Joakim Niklasson, som har skrivit en avhandling i ämnet vid Linnéuniversitetet.
Att det är viktigt med fysisk aktivitet genom livet är ett välkänt faktum. Men med stigande ålder ökar också behovet av att vila. Äldre människors stillasittande är ett relativt outforskat område och rekommendationerna från Världshälsoorganisationen är kortfattade.
– Världshälsoorganisationens rekommendationer kan sammanfattas i en mening: var stillasittande så lite som möjligt. De rekommendationerna innebär ett problem när man även adresserar äldre som tenderar att ha ett större behov av vila, säger Joakim Niklasson, arbetsterapeut och författare till en avhandling i ämnet vid Linnéuniversitetet.
Aktivt liv – med behov av vila
Joakim Niklassons avhandling, som bygger på intervjustudier och mätningar, visar att äldre människor som tillbringar delar av dagen sittande inte nödvändigtvis lever mindre aktiva liv.
– En av mina studier visar att de äldre kan sitta i timslånga tillfällen upp till två gånger per dag utan att det påverkar det totala antalet dagliga steg. Med andra ord finns det ingen given motsättning mellan stillasittande och att vara aktiv, säger Joakim Niklasson.
Sittandet bör i vissa fall förstås som välbehövlig vila som grundar sig i medvetna val hos de äldre.
– De val som de äldre tar är inte ogrundade beslut, utan medvetna val grundade i att man känner sin kropps gränser. Detta är viktigt att komma ihåg, säger han.
Ingen skam i att sitta
Äldre personer uppger ofta i avhandlingens intervjuer att de känner skuld eller skam över att vara inaktiva när kroppen säger emot. Joakim Niklasson efterfrågar en mer nyanserad bild av aktivitet och stillasittande.
– Att hävda att stillasittandet är dåligt per definition är ett både felaktigt och i stora drag åldersdiskriminerande sätt att tänka. Oavsett ålder måste man ha möjligheten att inte känna ångest för att man sitter ner, då det kan vara ett nödvändigt behov av vila.
WHO:s rekommendationer
Världshälsoorganisationen rekommenderar vuxna att träna regelbundet för att stärka hälsa och välmående. Rekommendationerna är minst två och en halv timme medelintensiv träning varje vecka, exempelvis rask promenad eller cykling, eller 75 minuter intensiv träning som löpning eller simning, men gärna mer. Minst två träningspass i veckan bör innefatta muskelstärkande övningar och varje träningspass bör pågå i minst tio minuter.
För personer över 65 år gäller samma rekommendationer men med några tillägg: Balansövningar två till tre gånger i veckan för att minska risken för fall, samt att äldre personer med hälsoproblem bör aktivera sig i den mån det är möjligt.
Forskare vid bland annat Linköpings universitet har bekräftat en tio år gammal teoretisk studie som säger att en av de mest fundamentala aspekterna inom kvantmekaniken, komplementaritet, kan kopplas ihop med så kallad informationsteori. Forskningen kan på sikt bana väg för bättre kvantkommunikation, mätteknik och kryptografi.
Att ljus kan vara både partiklar och vågor är ett av de mest ologiska, men samtidigt grundläggande, kännetecknen inom kvantmekaniken. Det kallas våg-partikeldualitet.
Teorin sträcker sig tillbaka till 1600-talet då Isaac Newton föreslog att ljus består av partiklar. Andra samtida forskare menade att ljus är vågor. Newton föreslog till slut att det nog kanske kunde vara både och, utan att för den sakens skull kunna bevisa det. Under 1800-talet visade flera fysiker i olika experiment att ljus faktiskt är vågor.
Fotoner i fokus
Men runt 1900-talets början utmanade både Max Planck och Albert Einstein teorin om att ljus endast är vågor. Det dröjde dock in på 1920-talet innan fysikern Arthur Compton kunde visa att ljus också hade rörelseenergi, en egenskap som är klassisk för partiklar.
Partiklarna fick namnet fotoner. Därmed drogs slutsatsen att ljus kan vara både och, precis som Newton föreslog. Även elektroner och andra elementarpartiklar uppvisar denna våg-partikeldualitet.
Men det går inte att mäta en foton i form av våg och partikel samtidigt. Beroende på hur mätningen görs kan en enskild foton endast observeras antingen som våg eller partikel. Fenomenet är känt som komplementaritet och utvecklades av den danska fysikern Niels Bohr i mitten av 1920-talet. Det säger att oavsett vad man bestämmer sig för att mäta måste kombinationen av våg- och partikelegenskaper vara konstant.
År 2014 kunde en forskargrupp från Singapore matematiskt visa en direkt koppling mellan komplementaritet och mängden okänd information i ett kvantsystem, så kallad entropisk osäkerhet, ett centralt begrepp inom informationsteori. Inom informationsteori studeras bland annat hur mycket information som kan överföras mellan sändare och mottagare.
Den här kopplingen betyder att oavsett vilken kombination av våg- och partikelegenskaper man tittar på i ett kvantsystem är mängden okänd information alltid minst en bit information, det vill säga det omätbara – mättes vågen gick det inte att mäta partikeln.
Teori har bekräftats
Nu har forskare från Linköpings universitet tillsammans med kollegor från Polen och Chile bekräftat Singaporeforskarnas teori i verkligheten, med hjälp av en ny typ av experiment.
– Från vårt perspektiv är det ett väldigt direkt sätt att visa ett grundläggande kvantmekaniskt beteende. Det är ett typiskt exempel i kvantfysiken där vi kan observera resultatet men vi kan inte visualisera vad som händer inuti experimentet. Och ändå kan det användas i praktiska tillämpningar. Det är väldigt fascinerande och angränsar nästan till filosofi, säger Guilherme B Xavier, forskare inom kvantkommunikation vid Linköpings universitet.
Fotoner skickas mot kristaller
I sin nya experimentuppställning använde Linköpingsforskarna fotoner som rör sig framåt i en cirkulär rörelse, till skillnad från den vanligare oscillerande rörelsen, som är upp och ner. Det förstnämnda sättet används för att mätningarna ska kunna få en mer praktisk tillämpning då den rörelsen innehåller mer information.
Mätningarna görs i ett, inom forskningen vanligt, instrument som kallas interferometer där fotonerna skickas mot en kristall som delar upp fotonernas väg till två nya vägar. De två ljusvägarna reflekteras sedan för att korsa varandra till en andra kristall för att sedan mätas som antingen partiklar eller vågor beroende på tillståndet hos den andra kristallen.
En av sakerna som gör denna experimentuppställning speciell är att forskarna kan föra in den andra kristallen delvis i ljusets väg. Det möjliggör att ljuset kan mätas som vågor eller som partiklar eller som en kombination av båda i samma uppställning.
Kan användas i kommunikation
Enligt forskarna kan fynden kan få många framtida tillämpningar inom kvantkommunikation, mätteknik och kryptografi. Men det finns också mycket mer att utforska på en grundläggande nivå.
– I nästa experiment vill vi observera fotonens beteende om vi ändrar inställningen på den andra kristallen precis innan fotonen kommer fram till den. Det skulle visa att vi kan använda den här experimentella uppsättningen inom kommunikation för att säkert kunna distribuera krypteringsnycklar vilket är väldigt spännande, säger Daniel Spegel-Lexne, doktorand vid Institutionen för systemteknik.
De politiska talen i riksdagen har blivit hälften så långa under loppet av hundra år. Talen innehåller också fler politiska slogans jämfört med hur det var för ett antal årtionden sedan, visar en genomgång från Malmö universitet.
I medieforskning talas det om att den så kallade medielogiken påverkar hur politiska budskap förs fram. Det handlar om att budskap anpassas så att de ska leda till medieuppmärksamhet.
Den här logiken borde rimligen även påverka tal i riksdagen, resonerade forskare vid Malmö universitet och Umeå universitet. De bestämde sig för att undersöka hur längden på tal eventuellt har förändrats med tiden och om det har blivit vanligare med politiska slogans i riksdagstal, alltså frekvent upprepade politiska fraser.
Hälften så långa tal
Med hjälp av maskinlärningsmodeller och en databas med alla riksdagsledamöter kopplade forskarna ihop ledamöter och tal under åren 1920 till 2019, alltså en hundraårsperiod.
Sammanlagt rör det sig om 805 000 tal.
– Vi kunde se att talens medellängd har halverats över tid, från cirka 800 ord till 400 ord, säger Fredrik Mohammadi Norén, biträdande lektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Malmö universitet.
– Man kan tänka sig att talen blir kortare för att hamra in enkla och snärtiga budskap.
Nya sätt att nå ut
Att talen har blivit kortare och rappare beror dock inte bara på en medial anpassning. Redan på 1930-talet infördes möjligheten till korta repliker i debatter vilket gjorde att korta tal ökade mycket, enligt Fredrik Mohammadi Norén.
Före 1970 var det också vanligt att tidningar publicerade riksdagstal rakt av. När medierna slutade med det tvingades riksdagen att bli mer aktiv för att hålla intresset uppe. Bland annat infördes debatter med snabbare replikskiften, spontana frågor och fler allmänpolitiska debatter.
– Det motiverades bland annat med att man måste attrahera nyhetsmedia. För att upprätthålla riksdagens legitimitet behövde man skapa intresse för arbetet som görs där, säger Fredrik Mohammadi Norén.
Politiska fraser hittades
Forskarna ville sedan lyfta fram de mest signifikanta fraserna för varje parti under varje årtionde. De började med att gallra ut vanliga fraser som ”Herr talman, jag vill yrka till förslaget”.
– Efter att ha sorterat bort sådana och använt en statistisk modell som lyfter fram fraser som utmärker sig från mängden fick vi fram en topplista med fraser som kan betraktas som signifikanta. Utifrån den här metoden såg vi också att det inte fanns slogans av detta slag i riksdagsdebatterna före 1960, säger Fredrik Mohammadi Norén.
Vissa uttryck knutna till block
Användningen av politiska slogans tog fart på 1990-talet. Från det årtiondet har det i partikanslierna anställts många politiska sekreterare som har hamrat in vikten av enkla budskap som kan ge uppmärksamhet i media, menar Fredrik Mohammadi Norén.
Vissa fraser som forskarna har upptäckt har varit knutna till en särskild person. ”Där familjen är svag måste samhället vara starkt” var exempelvis något som bara socialdemokraten Morgan Johansson sade under tidsperioden 2000 till 2006.
Andra uttryck kan ha en tydlig blockidentitet: ”…bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer” är en fras som användes av Socialdemokraterna men mest av Miljöpartiet under deras första regeringsperiod.
Det finns också fraser som till en början kommer från ett parti men som sedan hörs över blockgränserna. ”Man skall kunna leva på sin lön” användes som en M-märkt slogan på 1980-talet men kom även att användas av Socialdemokraterna under 1990-talet.
Vad säger utvecklingen om det politiska samtalet?
– Risken är att man snuttifierar komplexa politiska budskap och att det kanske gör något med politiska samtalet. Det är ett annat sätt att driva politik och få ut politiska budskap, säger Fredrik Mohammadi Norén.
Fler politiska slogans
Här är några frekvent använda politiska fraser i riksdagen som forskarna har hittat:
C
2000-tal: enklare roligare och lönsammare att vara företagare (17 gånger)
2010-tal: bättre förutsättningar för företagande innovationer och investeringar (12 gånger)
2010-tal: att ställa om till en fossiloberoende fordonsflotta (8 gånger)
Kd
1990-tal: den kristna etiken och den västerländska humanismen (12 gånger)
2000-tal: att kunna tillbringa mer tid tillsammans med [familjen] (12 gånger)
2010-tal: leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (8 gånger)
L
1990-tal: Sverige vill delta i den framväxande ekonomiska [och monetära unionen] (6 gånger)
2000-tal: hållbar utveckling måste bli mer än ord (11 gånger)
2010-tal: att det ska löna sig att utbilda (14 gånger)
M
1990-tal: på exakt samma villkor som motsvarande privata (6 gånger)
2000-tal: var femte svensk i arbetsför ålder står [utanför] (13 gånger)
2010-tal: fler har ett jobb att gå till (19 gånger)
MP
1990-tal: kärnkraften hör inte hemma i ett civiliserat [samhälle] (6 gånger)
2000-tal: statligt ägda Vattenfall investerar i den smutsigaste [energiproduktion] (14 gånger)
2010-tal: bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer (31 gånger)
S
1990-tal: att halvera den öppna arbetslösheten till år [2000] (33 gånger)
2000-tal: [där] familjen är svag måste samhället vara starkt (7 gånger)
2010-tal: ungdomsarbetslösheten är den lägsta på 13 år (24 gånger)
Sd
2010-tal: att bli en del av det svenska [samhället] (16 gånger)
V
1990-tal: nej till ett medlemskap i den europeiska [unionen] (8 gånger)
2000-tal: de rika länderna och de multinationella företagen (6 gånger)
2010-tal: en välfärd som man kan lita på (16 gånger)
De svenska nyhetsmedierna ägs av allt färre företag. Det har varit en tydlig trend under det senaste årtiondet, visar en ny rapport från Nordicom vid Göteborgs universitet. Utvecklingen innebär möjligheter – och risker.
Så sent som i förra veckan rapporterades att Bonnier News Local och NWT Media har ingått en avsiktsförklaring om partnerskap och korsvist ägande. NWT Media äger Nya Wermlands-Tidningen och en rad andra lokaltidningar.
Ett annat exempel från senare år är medieföretaget Stampen, ägare till Göteborgs-Posten och flertalet andra lokaltidningar. Stampen hamnade i ekonomisk kris och köptes upp av ett konsortium där bland annat det norska mediebolaget Polaris ingår.
I dag ingår en mycket stor andel av landets fler än 140 dagstidningar i några få övergripande ägarsfärer.
Pengarna som försvann
Det finns två huvudsakliga förklaringar till den ökade ägarkoncentrationen, enligt rapporten från Nordicom. Den första handlar om samhällets digitalisering.
Bild: piratedea, Unsplash.
Den andra rör framväxten av globala plattformar som Facebook, Google och Instagram. Tidigare tjänade tidningar ansenliga summor pengar på att företag, ofta i närområdet, betalade för att få in reklam på tidningssidorna. När annonspengarna istället började hamna hos Facebook och Google blev det kris i kassan för många medieägare.
– Det har skett en enorm förflyttning av annonspengar, samtidigt som medierna har digitaliserats, säger Tobias Lindberg, medieforskare vid Nordicom och rapportens författare.
– Teknisk utveckling kostar pengar och de som har lyckats med den här digitala omställningen är de stora koncernerna. En del små medieföretag har klarat det här dåligt, men har sedan köpts upp av större företag och då har de gått bättre.
Bild: Austin Distel, Unsplash.
Ägarförändringarna har med andra ord handlat om överlevnad. På så sätt har utvecklingen varit bra, menar Tobias Lindberg.
– I grunden innebär det här att vi har fler dagstidningar och lokaltidningar kvar än vi annars hade haft. Medieföretag har överlevt och fått större resurser till journalistik.
Risk för snävare innehåll
Men det finns också risker. En är att medieutbudet kan bli likriktat, säger Tobias Lindberg.
– I lokaltidningar finns kultursidor, ledare och insändarsidor där åsikter förs fram. Finns bara en enda ägare på en ort, till exempel, finns risken att det blir svårare att komma fram med åsikter och tankar.
Nyhetsrapporteringen kan också påverkas. Även om det journalistiska idealet är en opartisk och självständig rapportering, också gentemot ägarna, jobbar ändå olika medier på olika sätt. Till exempel kan man göra olika urval av händelser och ämnen i nyhetsarbetet. När ägarna blir färre blir arbetssätten också färre.
– Risken finns att vi får en mer likriktad syn på vad som är nyheter, säger Tobias Lindberg.
Ett snävare utbud av berättelser eller representationer kan också få människor att uppleva saker som politik, kultur eller ekonomi som mindre angelägna, enligt medieforskning. Ytterligare en risk med en ökad koncentrationen inom teknik och digital infrastruktur är att samhället blir mer sårbart i en krissituation.
Pågått sedan 1990
Utvecklingen mot ökad ägarkoncentration har eskalerat under det senaste årtiondet, men varit tydlig sedan 1990-talet.
– Bara sedan 1990 har antalet ägarbolag på den svenska tidningsmarknaden minskat från 130 till dagens färre än 60, säger Tobias Lindberg.
Det utländska ägandet har också ökat under de senaste åren.
– Det är framför allt genom att Norges tre stora tidningskoncerner, Amedia, Polaris och Schibsted, nu finns med som ägare på den svenska marknaden.
Kommer den här utvecklingen att fortsätta?
– Ja. Annonspengarna fortsätter att lämna journalistiken. Vi kommer att se fler uppköp och fler samarbeten.
Det finns en koppling mellan fysisk aktivitet, mindre skärmtid och bättre psykisk hälsa bland högstadieelever. Det visar en avhandling vid GIH som också undersökt effekter av rörelsepauser under skoldagen.
En avhandling vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, har tittat på samband mellan fysisk aktivitet, stillasittande, kondition och psykisk hälsa bland högstadieelever.
Över 1100 sjundeklassare från 34 skolor i Sverige deltog i studien.
Tonåringarna utrustades med rörelsemätare för att följa deras fysiska aktivitet och stillasittande under sju dagar. De fick också göra tester som mätte kondition och kognitiv förmåga. Slutligen fick ungdomarna besvara enkätfrågor om psykisk hälsa, skärmtid och om de ägnade sig åt någon idrott. Dessutom samlades deltagarnas skolbetyg in.
Fysisk aktivitet kan gynna psykisk hälsa
Studien visade att elever som var fysiskt aktiva, framför allt under fritiden, rapporterade bättre psykisk hälsa. Ungdomar med mycket skärmtid, eller mycket stillasittande, uppgav däremot oftare sämre psykisk hälsa.
Studien visade också att ungdomar med högre kondition hade bättre kognition och högre betyg i matematik och svenska. En uppföljande mätning i nionde klass visade även att elever med bra kondition, eller låg skärmtid, i årskurs 7 hade större sannolikhet att få godkända betyg när de slutade grundskolan.
Studien såg däremot inget samband mellan fysisk aktivitet och kognition eller skolresultat. Det här kan verka lite motsägelsefullt, men en förklaring är att bra kondition inte enbart avgörs av fysisk aktivitet.
Men att uppmuntra till fysisk aktivitet och mer balanserad skärmtid är viktigt, menar doktoranden Karin Kjellenberg som skrivit avhandlingen.
– Även om vi inte kan tala om orsakssamband, tyder studierna på att en aktiv livsstil och balanserad skärmtid kan ha betydelse för både psykisk hälsa och skolprestation, säger hon.
Ungdomar som ägnar mycket tid framför skärmar rapporterade sämre psykisk hälsa, enligt en enkätundersökning.
Rörelse under lektion gav effekt
Avhandlingen har även undersökt hur stillasittande och fysisk rörelse kan påverka hjärnhälsan. I ett experiment undersöktes hur rörelsepauser under en 80 minuter lång fiktiv lektion påverkade arbetsminne och syresättning i hjärnans främre pannlob som är centrum för många kognitiva funktioner, till exempel minne och beslutsfattande.
Det visade sig att lätta rörelsepauser förbättrade arbetsminnet och ökade syresättningen till hjärnan. En positiv effekt av mer rörelse märktes mest hos de ungdomar som hade svårare att lösa de kognitiva testerna.
– Våra resultat visar att även små insatser, som att bryta stillasittande med korta rörelsepauser, kan gynna kognitionen. Dessutom tyder resultaten på att dessa pauser kan vara särskilt viktiga för vissa grupper av ungdomar. Dessa resultat är viktiga då sådana insatser kan vara möjliga att praktiskt få in i skoldagen, eftersom den inte kräver särskild utrustning eller att eleverna ska anstränga sig intensivt, säger Karin Kjellenberg.
Troende är inte mer generösa än ateister – men ger gärna mer till människor med samma tro som de själva. Det är slutsatsen i forskning från Linköpings universitet.
Gör religiös tro människor mer generösa? Det ville forskare vid Linköpings universitet ta reda på. Tidigare forskning har hittills varit oense om svaret på den frågan.
I sökandet efter nya svar gjordes tre studier: En i Sverige, en i USA och en kombinerad studie i Egypten och Libanon.
Test med fiktiva pengar
I den svenska studien deltog 398 personer. De fick i uppgift att under sex omgångar fördela fiktiva pengar mellan sig själva och tre hypotetiska mottagare. Därefter fick de svara på frågor om religiös tillhörighet och politisk övertygelse, men även om sådant som favorithobby, favoritfilmgenre och liknande.
I samtliga omgångar fick deltagarna veta något om de fiktiva mottagarna, som hobby, politisk hemvist eller favoritfilmer. I en av omgångarna gavs information om religionstillhörighet. Forskarna undersökte sedan hur deltagarnas givmildhet påverkades av vad de fått veta.
Favoriserar egna gruppen
I de flesta omgångarna gav religiösa och icke-religiösa personer bort lika mycket pengar. Men – när de fick kunskap om mottagarnas religion syntes en tydlig skillnad. De troende deltagarna blev då mer generösa än de icke-religiösa. Det yttrade sig främst genom att de gav mer pengar till dem som hade samma tro som de själva. Men även ateister visade sig favorisera sin egen grupp.
– Jag blev faktiskt förvånad över det, eftersom det enda som förenar ateister är att man inte tror på en gud, säger Nathalie Hallin vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet.
Uppföljande studier med drygt 700 personer i USA och cirka 600 i Egypten och Libanon gav samma resultat: religion var den faktor som hade störst inverkan på generositeten och deltagarna favoriserade den grupp som hade samma tro som de själva.
Muslimer i USA mer givmilda
I alla tre studierna undersökte Nathalie Hallin och forskarkollegan Hajdi Moche också om generositeten skilde sig åt mellan olika religioner och livsåskådningar. Deltagarna delades in i tre grupper: Kristna, muslimer och ateister.
Analysen visade att muslimer i USA var mer generösa mot sina egna än kristna och ateister var. Samma tecken fanns också i Sverige men antalet muslimer som deltog var för lågt för att säkert kunna avgöra det.
I Libanon och Egypten fanns däremot ingen skillnad i hur mycket kristna och muslimer gav. Om det beror på kulturella normer, muslimers minoritetsställning i USA eller något annat är ovisst. I Egypten och Libanon fanns för få ateister i undersökningen för att kunna göra en jämförelse.
Olika former av generositet
Som forskare tycker Nathalie Hallin och Hajdi Moche att det är intressant att just förhållandet till religion har en så stark inverkan på givmildheten och gruppkänslan, men är noga med att inte värdera det. Att favorisera sina egna kan betraktas som orättvist, men kan till exempel ses som bättre än att inte vara generös alls, menar de.
– Samtidigt kan man ju vara generös på olika sätt. Man kan ju vara generös med tid, med kärlek eller med omtanke. Så om det finns någonting i religionen som säger att man ska vara generös just med pengar är någonting att fundera kring i alla fall, säger Hajdi Moche.
Små ärtmusslor har varit lite av doldisar i svenska vattendrag. Men en studie visar att de är betydligt vanligare än man tidigare trott. Forskare vid Högskolan i Skövde har nu lyckats kartlägga musslornas utbredning med hjälp av dna-spår.
Det finns nästan 20 olika arter ärtmusslor i Sverige, men kunskapen om deras utbredning har varit mycket begränsad. Kunskapsbristen har lett till att många av arterna är rödlistade.
Men nu har forskare vid Högskolan i Skövde tagit reda på mer om ärtmusslorna. För att upptäcka dem har en speciell metod som kallas miljö-dna, eller e-dna, använts.
Spår av dna avslöjar arter
Metoden bygger på att organismer lämnar spår av sitt dna i miljön de lever i, till exempel i sediment eller vatten. Forskarna samlar in prover från de här miljöerna och analyserar sedan dna-spåren i labbet.
En fördel med metoden är att även mycket små arter kan upptäckas. Ärtmusslorna är till exempel bara 2–5 millimeter stora.
– Det är lite som att kriminaltekniker letar efter fingeravtryck på en brottsplats, men här används tekniken för att spåra vilka arter som finns eller har funnits i ett habitat, säger Sonja Leidenberger, lektor i biovetenskap vid Högskolan i Skövde.
Forskarna har tagit prover från flera vattendrag för att kunna spåra mycket små ärtmusslor, som ringats in med rött i bilden. Bild: Sonja Leidenberger
Rödlistning kan påverkas
I studien har forskarna undersökt 15 vattendrag i Bohuslän, Västergötland och Norrbotten. Med hjälp av miljö-dna upptäcktes ärtmusslor i alla vatten där prover togs. Flera sjöar och åar visade sig hysa över tio olika arter. Det är mer än vad som tidigare varit känt.
– Ett särskilt spännande resultat var att en art, Euglesa supina, som tidigare varit rödlistad i kategorin ’kunskapsbrist’, identifierades elva gånger oftare med eDNA än med traditionell artbestämning. Det tyder på att arten är vanligare än vad forskarna tidigare trott, vilket kan få konsekvenser för hur den kategoriseras i framtida rödlistningsprocesser, säger Sonja Leidenberger.
Musslor vill ha rent vatten
Ärtmusslor fungerar också som så kallade bioindikatorer, det vill säga arter som ger en signal om vattenkvaliteten i sina livsmiljöer. Musslor är känsliga för förändringar i miljön och kan därför användas för att övervaka ekologisk status.
– Varje indikatorart, främst bottenlevande ryggradslösa djur, representerar en viss vattenkvalitet på grund av deras olika toleranser för olika miljöfaktorer. Till exempel klarar sig mygglarver i smutsigt vatten, vilket innebär hög tolerans, medan musslor behöver renare och syrerikt vatten, vilket innebär låg tolerans mot föroreningar, förklarar Sonja Leidenberger.
Metod bidrar till bättre övervakning
Den biologiska vattenkvaliteten övervakas regelbundet av länsstyrelserna runt om i landet med hjälp av indikator-arter och rapporteras regelbundet till EU.
– Forskningen visar att eDNA kan bidra till en mer effektiv och heltäckande miljöövervakning. Data från studien har redan delats med rödlistningskommittén och andra aktörer samt kommer att kunna användas i framtida bedömningar av arters status och spridning, Sonja Leidenberger.
Mer forskning om ärtmusslan krävs dock för att kunna säga något om vattenkvaliteten, men miljö-dna kommer även i fortsättningen att vara ett viktigt verktyg, enligt studien.
Fyra av tio forskare och lärare vid universitet och högskolor i Sverige har utsatts för trakasserier, hot och våld. Det visar en studie från Göteborgs universitet.
Studien baseras på enkätsvar från omkring 3 000 medlemmar i fackförbundet SULF, Sveriges universitetslärare och forskare.
Utsatthet för trakasserier, hot och våld förekommer inom samtliga ämnesområden, enligt studien. Forskare och lärare inom humaniora och samhällsvetenskap rapporterar störst utsatthet. Inom de ämnesområdena svarar 47 respektive 43 procent att de har erfarenhet av hot och/eller trakasserier.
Hotfulla mejl vanligast
Vanligast är hotfulla e-postmeddelanden, följt av hotfulla uttalanden öga mot öga och hot eller påhopp via sociala medier.
Studenter är de vanligaste förövarna. Hälften av de forskare och lärare som hade utsatts under det senaste året svarade att förövaren hade varit en student. Näst vanligast är att bli utsatt av en kollega på den egna institutionen, enligt kartläggningen.
– En stor andel anger att de blivit utsatta av en student, eller av någon annan vid deras egen institution eller enhet, och att detta ofta sker i undervisningssituationer, säger David Brax, forskare och senior utredare på Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet.
Kvinnliga forskare och lärare är mer utsatta än män, särskilt av studenter, medan män i högre utsträckning utsätts av kollegor.
Hot vid heta ämnen
Rapporten tyder på att hot och trakasserier till stor del är ett internt problem inom högskolan. Undantaget är ämnesområden som varit föremål för debatt i medier. Där rapporteras högre utsatthet och att förövaren ofta är någon utanför akademin och mer sällan studenter.
Rädsla för att bli utsatt gör att många undviker att engagera sig i vissa ämnen eller att uttala sig i vissa frågor. Det förkommer också att forskare och lärare överväger att lämna sitt arbete på grund av sin utsatthet, säger David Brax.
– Vi ser i undersökningen att många begränsas av riskerna, vilket gör att forskning som skulle kunna komma samhället till del inte når ut.
Mer ur rapporten
En tredjedel av dem som har svarat på frågorna om utsatthet vet inte vart de ska vända sig om de blir utsatta. Två tredjedelar känner inte till någon handlingsplan om hur utsatthet och risk för utsatthet ska hanteras, eller anger att det inte existerar någon vid den egna arbetsplatsen.
Olika former av självcensur kan bli konsekvensen av utsatthet eller risk/oro för utsatthet. Åtta procent har ändrat sina rutiner eller sitt beteende på grund av utsatthet. Nästan dubbelt så många kvinnor som män rapporterar om denna konsekvens.
Utsattheten är högre bland dem som är mer aktiva inom sociala och traditionella medier.
Externa förövare är vanligare när det gäller förekomst i sociala och traditionella medier och debattinlägg.
Utsatthet för våld, stöld och skadegörelse i egenskap av forskare eller lärare förekommer, men är relativt ovanligt i forskningsmaterialet. Sex procent har någon gång blivit utsatt för någon händelse av dessa slag.
Källa: Göteborgs universitet
Så gjordes forskningen
Studien om hot, trakasserier och våld är ett samarbete mellan SULF (Sveriges universitetslärare och forskare), SUHF (Sveriges universitets- och högskoleförbund) och Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet.
En enkät med frågor skickades till medlemmar i SULF, totalt 17 459 personer. Enkäten besvarades i sin helhet av 2 995 personer.
Under pandemin fick kommunpolitikerna ställa om till digitala möten. Förändringen gjorde att kvinnliga politiker hade lättare att komma till tals om lite ”hårdare” ämnen, till exempel infrastruktur och bostäder.
En avhandling vid Linköpings universitet har undersökt hur fullmäktigemöten påverkades under pandemin, och om digitala möten påverkade fördelningen av talartid och diskussionsämnen mellan män och kvinnor.
– Tidigare forskning visar att män vid vanliga sammanträden kan använda härskartekniker som att avbryta kvinnor genom att hosta eller tala i mun på dem. Det är betydligt svårare i digitala möten, säger Fredrik Garcia som skrivit avhandlingen vid Linköpings universitet.
Han undersökte ett vanligt fullmäktigemöte i de tre kommunerna Linköping, Sundsvall och Valdemarsvik ett år före coronakrisen. Det jämfördes sedan med ett digitalt möte under pandemin.
Bättre balans mellan ämnen
Tidigare forskning har visat att kvinnor traditionellt ägnar mer tid åt ”mjuka” frågor som kultur, vård och förskola och mindre åt ”hårda” ämnen som infrastruktur, energi och bostäder. Men vid de digitala mötena visade sig balansen mellan ämnen bli jämnare.
När mötena hölls på plats ägnadede kvinnliga politikerna i Linköping drygt tio procent av talartiden åt ”hårda” ämnen. Det ökade till nästan 33 procent vid de digitala mötena. I Sundsvall sågs ett likadant mönster.
Mötesform som kan gynna kvinnor
Även skillnaden i talartid mellan män och kvinnor minskade, oavsett ämne. Flera orsaker kan finnas bakom detta, menar Fredrik Garcia.
Förutom att digitala möten kan försvåra vissa härskartekniker skulle digitala möten kunna passa kvinnors sätt att prata bättre. Annan forskning visar nämligen att kvinnor tenderar att uttrycka sig kortare och mer koncist. Eftersom talartiden på de digitala mötena begränsades kunde männen inte ta lika stor plats.
Digitala möten var tillfälliga
Efter pandemin återgick kommunfullmäktige i de tre orterna till traditionella möten. I intervjuer med fullmäktigeordföranden i kommunerna framkom att digitala möten var viktiga för att upprätthålla demokratin, men att de även hade brister. Framför allt saknade ledamöterna informella möten vid kaffeapparaten där en del motsättningar som uppstår i fullmäktigesalen normalt kan lösas. De digitala mötena tenderade att bli mer konfliktfyllda.
– Hittills tror jag att man är väldigt glad över att ha gått tillbaka till vanliga möten. Sen får vi se om man om något år eller så börjar känna att man kanske ska vara mer flexibla, säger Fredrik Garcia.
Mer forskning krävs för att säga att resultatet i avhandlingen gäller för samtliga kommuner i Sverige.
Bakterier från krigsskadade patienter på sjukhus i Ukraina är inte bara mycket resistenta mot antibiotika. De är också mycket smittsamma, visar ny studie.
– Bakterien Klebsiella pneumoniae som är resistent mot alla antibiotika är dessutom extra aggressiv och farlig, säger Kristian Riesbeck, professor i klinisk bakteriologi vid Lunds universitet.
Mikrobiologen Oleksandr Nazarchuk från Ukraina och Kristian Riesbeck, överläkare samt professor i klinisk bakteriologi vid Lunds universitet, har tidigare undersökt graden av resistens hos bakterier från svårt krigsskadade och infekterade patienter i Ukraina.
Det framkom då att flera av de undersökta bakterierna var resistenta mot bredspektrumantibiotika och att sex procent av proverna var resistenta mot all antibiotika som forskarna testade. Analysen gjordes med hjälp av prover från 141 personer. Bland dessa fanns 133 vuxna som hade sårats i kriget samt åtta nyfödda barn med lunginflammation.
Arvsmassa kartlagd
Nu har forskarna gått vidare och undersökt om bakterien Klebsiella pneumoniae har förmåga att orsaka sjukdom i ett bredare sammanhang. Klebsiella kan orsaka urinvägsinfektioner, lunginflammation, hudinfektioner i sår samt sepsis.
Forskarna använde prover från 37 av patienterna som man tidigare visat innehöll den resistenta bakterien. Bakteriernas hela arvsmassa kartlades för att undersöka om de bär på gener som kan orsaka resistens mot antibiotika.
Klebsiella pneumoniae
Klebsiella pneumoniae är en av de bakterier som orsakar störst dödlighet globalt. Man räknar med att den är ansvarig för ungefär 20 procent av alla dödsfall orsakade av bakterier som bär på antimikrobiell resistens.
Källa: Lunds universitet
– Alla bakterierna visade sig bära på gener vi vet ger resistens. Vi såg att en fjärdedel av dem var resistenta mot alla på marknaden tillgängliga antimikrobiella läkemedel, man säger då att bakterierna är totalresistenta, eller panresistenta, säger Kristian Riesbeck.
Panresistenta bakterier är en extrem form av antibiotikaresistens.
– Infektioner som orsakas av dessa bakterier blir mycket svåra eller i vissa fall helt omöjliga att behandla med de mediciner vi har idag.
Resistenta – och smittsamma
Forskarna ville också veta om bakterierna som tagits från patienter i Ukraina kunde smitta vidare. Därför genomfördes experimentella försök med möss och insektslarver.
– Det visade sig att de bakterier som var mest resistenta mot antibiotika var också de som bäst överlevde i möss i samband med lunginflammation. Likaså var dessa bakterier så aggressiva att de dödade insektslarverna betydligt snabbare än de bakterier som inte var så resistenta mot antibiotika, säger Kristian Riesbeck.
Det visade sig att samtliga totalresistenta Klebsiella-bakterier som forskarna undersökte bar på gener som gör dem mer smittsamma.
– I många fall tappar bakterier sin förmåga att smitta och framkalla sjukdom eftersom all energi går åt till att vara resistent mot antibiotika. Men vi har haft lite för låga tankar om bakterierna: vi såg att många av de här bakterierna från Ukraina är utrustade med gener som gör dem både resistenta och smittsamma.
Detta, menar Kristian Riesbeck, innebär att bakterierna som sprids bland sårade i Ukraina mest sannolikt kommer att fortsätta överleva och orsaka problem.
– Det här kommer inte att försvinna över tid. Så länge patienterna inte kan isoleras och behandlas klokt kommer en fortsatt spridning att ske.
Kan ske när vården krisar
Resultaten är skrämmande, men inte oväntade, enligt Kristian Riesbeck. Detta händer när infrastrukturen i ett hälsovårdssystem kollapsar. Det gäller både i Ukraina och i andra krigsdrabbade områden.
– Trots att dessa panresistenta bakterier kämpar för att överleva våra antibiotikabehandlingar har de fortfarande en full uppsättning av gener som gör dem kapabla att orsaka sjukdom. Detta är förvånande för oss alla och tyvärr ett oroande tecken för framtiden.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
