Könshormoner spelar en avgörande roll för att reglera kroppens immunsystem. Det här förklarar skillnaderna mellan mäns och kvinnors immunförsvar, enligt en studie. Kunskapen kan leda till skräddarsydda behandlingar av sjukdomar.
Det är känt sedan tidigare att det finns könsskillnader i vårt immunförsvar. Män drabbas till exempel hårdare av infektionssjukdomar som covid-19, medan kvinnor har större risk att drabbas av autoimmuna sjukdomar.
Skillnaderna regleras både av gener och av könshormoner. Men det har varit svårt att särskilja vad som har mest betydelse.
Transpersoner i studie
Nu har forskare, som letts från Karolinska institutet och Uppsala universitet, analyserat immunsystemets reglering och anpassning över tid hos 23 transpersoner. De tilldelades kvinnligt kön vid födseln men har behandlats med testosteron, alltså manligt könshormon, i vuxen ålder.
– Deras genetiska profil är oförändrad, medan hormonprofilen skiftar helt från typiskt kvinnliga till manliga hormonnivåer. Denna unika förändring gör att vi för första gången kan säga vilka delar av en människas immunsystem som direkt regleras av könshormoner och inte av genetiska könsskillnader, säger Petter Brodin som är professor i barnimmunologi vid Karolinska institutet.
Testosteron påverkar signalsystem
Forskarna kan visa att mer testosteron påverkar balansen mellan två viktiga immunologiska signalsystem. Det påverkar IFN-1, en typ av proteiner som hämmar virus, men också signaler som TNFa, som aktiverar inflammationer.
Studiens resultat öppnar för ny forskning om skräddarsydda behandlingar.
– Den nya kunskapen kommer att hjälpa oss att bättre påverka människors immunsystem även utan att använda könshormoner. Man kan till exempel utveckla nya läkemedel för att påverka dessa mekanismer och därmed balansera om immunförsvaret för till exempel kvinnor med sjukdomen SLE, säger läkaren och forskaren Nils Landegren vid Uppsala universitet.
Könsskillnader och sjukdomar
Män drabbas hårdare av vissa infektionssjukdomar som covid-19, hiv och tuberkulos. Dessutom svarar kvinnor generellt sett bättre på vaccinationer, men får samtidigt oftare biverkningar av dem.
Kvinnor drabbas i högre utsträckning av autoimmuna sjukdomar, något som är allra tydligast för Sjögrens sjukdom och SLE där hela nio av tio drabbade är kvinnor.
Källa: Petter Brodin, KI
Immunförsvaret ändras
Forskarna har också en hypotes om varför reglering av hormoner är viktigt för immunförsvaret.
– Alla människor måste kunna justera sina immunsystem genom livet för att vara optimalt reglerade för de förutsättningar och utmaningar vi står inför, säger Petter Brodin och fortsätter:
– Vid könsmognad i puberteten ställs nya krav och immunsystemet måste regleras annorlunda för att möjliggöra graviditet hos kvinnor och muskeltillväxt hos män. Genom att reglera dessa nyckelfunktioner via könshormoner kan detta åstadkommas och hos kvinnor styras dynamiskt även under en menstruationscykel, säger Petter Brodin.
Bättre uppföljning vid könsbyte
Enligt forskarna kan studiens resultat innebära en direkt nytta för transpersoner.
– Denna forskning har även viktig betydelse för transpersoner som genomgår könsbekräftande hormonbehandling och jag anser att denna grupp förtjänar ett betydligt mer vetenskapligt omhändertagande och uppföljning för att säkra deras långsiktiga hälsa, säger Petter Brodin.
Vissa proteiner i blodet avviker hos personer som har tandlossningssjukdomen parodontit. Det visar en ny studie vid Umeå universitet. Enligt forskarna kan biomarkörerna bli viktiga för att bromsa sjukdomen.
Ungefär var tionde svensk har svår parodontit, som kan leda till tandlossning. Ingen förbättring har skett sedan 1970-talet – trots satsningar på förebyggande tandvård och en förbättring av den allmänna tandhälsan.
Markörer i blodet
Forskare vid Umeå universitet kan nu visa att allvarlig parodontit kan ses i blodet genom att titta på vissa proteiner som påverkar inflammation.
Fynden visar bland annat att personer med tandlossningssjukdomen har kraftigt sänkta nivåer av proteinet EGF, som är avgörande för sårläkning. Jämfört med friska finns också betydligt lägre nivåer av ett annat protein, OLE-1, som kopplas till hjärt-kärlsjukdom.
– Genom att identifiera de markörer i blodet som är avgörande för utveckling av allvarlig parodontit kan vi gå vidare och forska kring läkemedel som specifikt riktar in sig på att bromsa sjukdomsförloppet, säger Pernilla Lundberg, övertandläkare och professor vid Institutionen för odontologi vid Umeå universitet.
Mer om parodontit
Parodontit innebär att en inflammation i tandköttet leder till nedbrytning av de stödjande vävnaderna runt tänderna. I svåra fall kan det resultera i tandlossning.
Personer med svår parodontit drabbas oftare än andra också av andra allvarliga sjukdomar som hjärtkärlsjukdom och reumatism, men mekanismerna bakom dessa samband är ännu oklara.
Tidigare forskning har även visat att det finns en stark ärftlig komponent bakom parodontit, men de specifika gener som spelar in är ännu okända.
Studien bygger på omfattande data som samlats in från cirka 1 000 patienter inom Folktandvården i Region Västerbotten och Region Gävleborg mellan åren 2007 och 2019.
– Tack vare att studien har så många deltagare har resultaten hög träffsäkerhet och vi kan använda materialet för att gå vidare för att hitta fler ledtrådar, säger Pernilla Lundberg.
Ärftliga faktorer spelar in
Umeåforskarna analyserar nu dna från alla studiedeltagare för att identifiera genetiska förändringar som kan kopplas till utvecklingen av svår parodontit.
Genom att kombinera genetiska och biologiska markörer kan det i framtiden bli möjligt att identifiera individer med hög risk att drabbas. Enligt forskarna skulle detta kunna leda till en skräddarsydd behandling som riktar in sig på de specifika faktorer som är avgörande för att parodontit ska utvecklas.
Gravida med epilepsi löper fyra gånger högre risk än andra att dö under graviditeten. Även för barnen finns risker. Det visar en ny studie som har letts från Karolinska Institutet. För att minska riskerna behövs bättre vård, menar forskarna bakom studien.
Kvinnor med epilepsi som blir gravida är redan välkänd risksituation. Många epilepsimediciner kan ge fosterskador samtidigt som uppehåll i medicineringen under graviditeten dramatiskt ökar risken för epilepsianfall som kan få allvarliga konsekvenser för den gravida och fostret.
Många graviditeter har studerats
Exakt hur stora riskerna är har varit mer oklart. För att få reda på mer om riskerna har en internationell forskargrupp, ledd från Karolinska Institutet, sammanställt registerdata från de fem nordiska länderna. I underlaget ingår över 35 000 graviditeter där den gravida hade epilepsi.
– Det är ett unikt stort underlag som har möjliggjort för oss att titta på väldigt ovanliga utfall, säger Neda Razaz, docent i epidemiologi och forskare vid institutionen för medicin vid Karolinska Institutet.
Risk för sjukdom och död
Ett av de viktigaste fynden i studien är att kvinnor med epilepsi löper fyra gånger högre risk att dö under graviditeten. Studien visar också att under de första 42 dagarna efter förlossningen löper barnen 50 procents högre risk att drabbas av sjukdom eller död.
Neda Razaz vill poängtera att trots att de nämnda siffrorna är höga är de absoluta talen små. De allra flesta graviditeter för kvinnor med epilepsi går bra.
– 96 procent av alla kvinnor med epilepsi i vår studie genomgick en helt okomplicerad graviditet med ett normalt utfall. Jag vill inte att våra resultat ska skrämma kvinnor från att skaffa barn, säger Neda Razaz.
Bättre vård behövs
Forskarnas slutsats är att riskerna kan minskas för både kvinnorna och barnen genom ett bättre omhändertagande före, under och efter graviditeten.
– Kvinnor med epilepsi bör handläggas vid kliniker med särskild kompetens som kan optimera deras behandling redan innan de blir gravida. Sedan bör de kontrolleras särskilt både under och efter graviditeten, säger Neda Razaz.
Pälsdjur inom djurindustrin kan bära och sprida virus som kan orsaka sjukdomar hos människor. Forskare vid bland annat Uppsala universitet har nu identifierat över 30 hittills okända virus i döda djur.
Så kallade zoonoser är sjukdomar som sprids mellan djur och människor. Kunskap om hur virus sprids är därför viktigt för att förstå hur infektionssjukdomar utvecklas.
Forskningen har ofta varit inriktad på smittspridning mellan boskapsdjur, till exempel grisar. Men även djur inom pälsindustrin kan vara bärare av nya virus, bakterier och parasiter som kan orsaka sjukdomar.
I en ny studie har ett internationellt forskarlag undersökt genetisk information från vävnader hos över 400 djur, däribland flodiller och rödräv, som förekommer inom pälsindustrin. Djuren, som alla dött av en infektionssjukdom, kommer från uppfödare i olika delar av Kina.
Okända virus hittades
Forskarna identifierade 125 virusarter hos djuren. 36 av dem var tidigare okända och 39 utgjorde en hög risk för överföring mellan arter. Bland de upptäckta virusen fanns till exempel coronavirus och influensa A-virus.
– Det är intressant att vi ser denna diversitet av kända och potentiella zoonoser som återfinns hos och överförs mellan så många olika typer av djur och över så stora geografiska områden. På basis av det är det inte svårt att föreställa sig att människor och andra djur kommer att drabbas av nya virusorsakade sjukdomar med tiden, säger John Pettersson, docent i medicinsk virologi vid Uppsala universitet.
Studien visade att elva zoonotiska virus, som man vet kan orsaka sjukdom hos människor, ofta spreds mellan värdar.
Forskarna kunde även se att många djurarter bar på så kallade högriskvirus, alltså virus som riskerar att överföras till människor. Framför allt var mårdhundar bärare.
Koll på djurhållning viktigt
Enligt forskarna är det viktigt med omfattande övervakning av djur som föds upp på pälsfarmar, men även annan djurproduktion. Detta för att bättre kunna bedöma risker för folkhälsan.
– Nu utfördes studien i Kina där djurhållning och hantering kan vara annorlunda gentemot Sverige och andra länder. Men fynden är högst relevanta också för andra länder och jag hoppas ändå att detta bidrar till att det blir ett ökat fokus mot djurhållning och dess betydelse för uppkomsten av nya virala zoonoser, säger John Pettersson.
Svenska kommunpolitiker är mindre benägna att godkänna bygglov för nya flerfamiljshus i områden där de själva bor. Istället tenderar de att flytta impopulära byggprojekt till andra delar av kommunen. Det visar ny forskning.
– Politiker med makt i kommunen skyddar sina egna bostadsområden. Det är ett problem, säger Olle Folke, professor i statsvetenskap.
I områden där många politiker bor ges i regel färre bygglov för flerfamiljshus än i andra områden, enligt en ny studie från Institutet för social forskning vid Stockholms universitet. Det framgår av ett pressmeddelande. Men varför? Beror det på politikerna själva? Svaret är ja, enligt den nya studien.
Politiker styr över bygglov
Avgörande är det faktum att kommunpolitiker har makt att godkänna eller avvisa bygglov. Nästan inga stora byggen godkänns av enbart tjänstemän. Politiker är i princip alltid med om att fatta besluten.
– Det är tydligt att politiker är mer benägna att bevilja bygglov för flerfamiljshus i områden där de själva inte bor, säger Olle Folke, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, tidigare vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet.
Beslut om nya lägenhetshus i ett område är ofta omdiskuterade eftersom husen bland annat ger försämrade ljus- och trafikförhållanden samt ökar trycket på kommunala tjänster som barnomsorg och sjukvård.
Alla kommuner under lupp
Den nya studien omfattar samtliga kommuner i Sverige och tre valperioder. Studien använder sig av kommunalval där vänster- eller högerblocket vunnit med liten röstmarginal. Tanken med det är att få ett så slumpmässigt urval som möjligt, där makten över bostadsbyggandet hade kunnat hamna hos endera blocket.
Efter ett typiskt jämnt val, visar det sig i studien, godkänns ungefär 10 procent färre flerbostadshus i områden där det bor fler politiker från den styrande majoriteten.
Studien visar också att både höger- och vänsterpolitiker ofta bor i relativt välbärgade områden med högutbildade höginkomsttagare och bostadsägare. Jämfört med politiker från vänsterblocket har dock politiker från högerblocket lägre sannolikhet att bo i områden med låginkomsttagare och utrikesfödda.
Förvärrar ojämlikhet
Att politiker tenderar att placera potentiellt impopulära nybyggen långt från det egna grannskapet är ett problem, enligt forskarna. Det kan leda till ökad ojämlikhet inom kommunen, där redan privilegierade områden skyddas medan andra områden belastas med fler nya byggprojekt.
Det som händer är att existerande ojämlikhet mellan områden förvärras, säger Olle Folke vid Stockholms universitet.
– Vi kan tydligt visa att det byggs mindre i vissa områden på grund av att politiker med makt bor där. Det blir som en negativ feedback-loop där politikers beslut innebär att vi får en ännu mer segregerad bostadssituation.
Kan något göras åt det?
– Ja, det tror jag. Ett första steg är att kartlägga det hela, vilket vi har gjort. Nästa steg kan vara att få partierna att ha representanter som är mer geografiskt utspridda i kommunen. Det gäller alla partier. Vänsterpolitiker är i regel mer utspridda över kommunerna än högerpolitiker är, men även vänsterpolitiker bor oftare i mer välbärgade områden, säger Olle Folke.
– Sedan är det ett problem att det är svårt att få inblick i byggprocesserna. Det finns i och för sig en officiell möjlighet att påverka byggprocessen. Men jag tror att den behöver bli mer transparent. Invånarna behöver också få reda på att det är fullt möjligt att ha direktkontakt med politiker och att de exempelvis kan gå ut i lokalpress med sina åsikter.
Har insikt i konsekvenser
Flera faktorer kan ligga bakom politikernas beslut att skydda egna bostadsområden, enligt forskarna.
– En anledning kan vara att de har bättre insikt i de negativa konsekvenser som byggprojekten kan föra med sig i det egna närområdet, säger Linna Martén, forskare på Institutet för Social forskning vid Stockholms universitet, enligt pressmeddelandet.
– Ekonomiska intressen, som att skydda värdet på den egna bostaden, samt sociala faktorer, som att undvika kritik från grannar och bekanta, kan också spela en roll.
I Sveriges skogar fanns ungefär 200 000 älgar förra året. Det tyder på att älgstammens nedåtgående trend har vänt, enligt en rapport. En trolig förklaring är minskad jakt och att färre älgkor skjuts.
När den nya älgförvaltningen infördes under jaktåret 2012/2013 var målet att minska älgstammen i många regioner. Så blev det också. Men nu visar en rapport att nedgången kan ha planat ut. Älgstammen visar till och med tecken på att öka i vissa områden.
Färre älgar skjuts
Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har på uppdrag av Naturvårdsverket uppskattat hur många älgar som fanns vid jaktstarten hösten 2023.
Enligt rapporten bedömdes omkring 250 000 älgar finnas i Sveriges skogar. Efter jakten fanns ungefär 200 000 kvar. Det är något fler jämfört med året innan.
De viktigaste orsakerna till förändringen är mindre jakt och att färre älgkor skjuts, menar rapportens författare.
– Vi ser att jägarna verkar ha ändrat sitt beteende i takt med att älgstammen minskat, dels genom att tillbringa mindre tid i skogen, dels genom att minska avskjutningen av vuxna älgkor som är centrala för populationens tillväxt, säger Fredrik Widemo, forskare på Sveriges lantbruksuniversitet.
Stora skillnader mellan regioner
Det finns stora regionala variationer i älgstammens utveckling. I till exempel Gävleborgs län har älgstammen minskat med nästan 42 procent sedan 2015. I Blekinge har den däremot ökat med 10 procent.
Rapporten visar också att älgarnas reproduktion, mätt som antalet kalvar per älgko, har minskat stadigt sedan millennieskiftet. Det här tyder på att andra faktorer, utöver jakt, spelar en viktig roll för älgstammens utveckling, enligt forskarna. Till exempel kan älgar dödas av stora rovdjur. Även klimatförändringar kan påverka stammen.
Så styrs älgstammen
Målen för älgstammens storlek sätts regionalt. Här ska hänsyn tas till både ekologiska, sociala och ekonomiska intressen. Till exempel vill man begränsa betesskador, bevara biologisk mångfald och se till att älgarna brukas hållbart och på lång sikt.
Farhågor har funnits att populära diabetesläkemedel som Ozempic kan öka risken för självmord och självskadebeteende. Men enligt en studie vid Karolinska institutet finns ingen tydlig koppling.
Läkemedel med så kallade GLP1-analoger, som sänker blodsockret, är främst avsedda för patienter med diabetes. Men eftersom preparaten även visat sig vara effektiva för att minska fetma används de nu av miljontals människor världen över. Samtidigt har läkemedelsmyndigheter varnat för tänkbara risker.
Risker har utretts
Förra året inledde Europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, en utredning efter att cirka 150 fall av självmordstankar och självskadebeteende rapporterats, och som eventuellt kunde kopplas till diabetesläkemedlen.
Utredningen, som baserades på ett ganska litet underlag, kunde dock inte visa att det fanns ett samband. Bilden bekräftas nu av forskare vid Karolinska institutet som gått igenom större datamängder.
Ingen tydlig koppling
KI-forskarna har tittat på data från cirka 300 000 vuxna personer i Sverige och Danmark. De behandlandes antingen med GLP-1-analoger eller SGLT2-hämmare, som är en annan typ av diabetesmedicin, under åren 2013–2021. Studiedeltagarna följdes upp efter två års tid.
– Vi fann ingen tydlig koppling mellan användandet av läkemedlen och en ökad risk för suicid, självskada eller depression och ångestrelaterade tillstånd. Detta är betryggande, säger Björn Pasternak som är forskare vid Karolinska institutet.
Biverkningar kan skilja sig åt
Men forskarna betonar att fler studier behövs framöver.
– Det är viktigt att specifikt undersöka personer som tidigare haft problem med suicidtankar och självskadebeteenden eftersom de redan befinner sig i riskzonen och läkemedlets biverkningsprofil skulle kunna vara annorlunda i den gruppen, säger Peter Ueda, forskare vid Karolinska institutet.
Forskare vid Lunds universitet har upptäckt en speciell exoplanet. Den sticker ut genom sina vobblande rörelser i omloppsbanan. Det mystiska rörelsemönstret tyder på att planetsystem kan vara mer komplexa än vad forskare tidigare trott.
Den nyupptäckta exoplaneten har döpts till TOI-1408c och befinner sig 455 ljusår från jorden. Den har en massa som motsvarar åtta jordklot och kretsar mycket nära en gasjätte med namnet TOI-1408b.
När astronomerna började granska de båda planeterna och dess stjärna blev de förbryllade. Den lilla planeten har ett säreget sätt att röra sig i sin omloppsbana. Samspelet mellan de båda planeterna och stjärnan kan liknas vid en rytmisk dans.
Utmanar teorier om planetsystem
Studien, som letts från Lunds universitet, visar att planetsystem kan vara betydligt mer komplexa än vad forskarna tidigare trott.
– Den lilla planeten har ett mycket ovanligt beteende i sin omloppsbana, och visar stora variationer i tidpunkten för när den passerar framför sin stjärna, vilket är något vi vanligtvis inte ser. Den lilla planetens existens utmanar befintliga teorier om bildandet och stabiliteten av planetsystem, säger Judith Korth som är astrofysiker vid Lunds universitet.
Mer om exoplaneter
Exoplaneter är planeter som befinner sig i andra solsystem än vårt eget. Den första bekräftade upptäckten gjordes 1995. Därefter har över 5 000 exoplaneter registrerats.
Forskarnas upptäckt av TOI-1408c gjordes med med hjälp av Nasas rymdfarkost TESS. Den sköts upp 2018 och har sedan dess observerat över 7 000 potentiella exoplaneter.
Upptäckten av en liten planet mellan en stjärna och en stor gasjätte är sällsynt. Fyndet kan hjälpa forskarna att förstå mer om hur planeter bildas i andra solsystem.
– Våra resultat kommer att hjälpa forskare att lära sig mer om hur planeter bildas och hur de beter sig när de är mycket nära varandra, särskilt i system med gigantiska planeter, säger Judith Korth.
Förutom Lunds universitet har ett 50-tal universitet och organisationer medverkat i studien.
Barn och ungdomar behöver professionellt stöd när en förälder begår självmord. Enstaka regioner i Sverige har rutiner för att erbjuda sådan hjälp, men de flesta har det inte.
– Tyvärr är det sällsynt att samhället kliver in med den hjälp som vi vet är helt nödvändig, säger Ulla Forinder som har lett en studie i ämnet.
Att förlora en förälder genom självmord är ett stort trauma. En central fråga för många barn och unga är: ”Hur kunde min förälder göra det här när de har mig?”.
Det säger Ulla Forinder, professor i socialt arbete vid Högskolan i Gävle. Ulla Forinder har lett en studie med 40 efterlevande familjer där en av föräldrarna hade begått självmord.
Extremt stor påverkan
Över en tredjedel av barn och vuxna i studien, samt hela två tredjedelar av ungdomarna, visade tydliga tecken på posttraumatisk stress. En klar majoritet av deltagarna upplevde psykisk ohälsa.
– Det har en extremt stor påverkan på barn och unga när en förälder dör på det här sättet. Risken är stor att barnen drabbas av ohälsa här och nu och även senare i livet. Sannolikheten för det ökar dessutom om de inte får professionell hjälp, säger Ulla Forinder.
Barn glöms bort
Deltagarna i studien hade själva sökt hjälp hos organisationen Bris, som arrangerar stödhelger för efterlevande familjer.
– Vissa av familjerna har haft kontakt med socialtjänst och sjukvård sedan tidigare. Men ofta kan vi se att barnen glömts bort både i fasen före självmordet och efter, trots att man vet att det får konsekvenser för dem senare, säger Ulla Forinder.
Nationella riktlinjer finns inte
Studien framhåller vikten av stöd både på kortare och längre sikt. Idag saknas nationella riktlinjer för hur samhället ska agera vid föräldrars självmord. Idag är det upp till den efterlevande föräldern, som vanligtvis är traumatiserad, att själv söka stöd.
Men det finns undantag.
– I Östergötland och Kalmar har man byggt upp en bra struktur där polis och traumateam fångar upp efterlevande och tar kontakt med barnpsykiatrin. Det skulle andra regioner kunna ta efter. Det ska inte vara avgörande var i landet man bor för vilken hjälp man ska kunna få, säger Ulla Forinder.
Tyst i familjen
Det är vanligt att det blir tyst kring dessa dödsfall i familjerna, enligt forskningen. Familjemedlemmar värnar om varandra och vill inte belasta de andra med egna svåra känslor. Men tystnaden och lidandet förstärks också av skuld- och skamkänslor. Efterlevande känner ibland skuld över att de inte gjorde mer för att förhindra det inträffade. De kan också känna skam eftersom självmord fortfarande är förknippat med ett starkt stigma.
Sorgen försvinner inte oavsett stöd, menar Ulla Forinder. Men för familjens välmående och hälsa har stöd en stor betydelse.
– Många i familjerna pratar om betydelsen av att göra något roligt tillsammans, att skratta och ha kul ihop igen. Med professionellt stöd blir det lättare att hitta tillbaka dit.
Höga nivåer av vissa PFAS-kemikalier kan finnas i apelsinjuice och fruktpuréer för barn. Det visar en studie vid Örebro universitet.
PFAS är syntetiska ämnen som används i allt från kläder och husgeråd till brandskum. Kemikalierna är svåra att bryta ner och vissa kan vara skadliga för människa och miljö.
Tidigare forskning har visat att så kallade ultrakorta PFAS-kemikalier har fått stor spridning i miljön, men det är mindre känt om de även förekommer i livsmedel.
Juice och puréer för de yngsta
Forskare vid Örebro universitet har nu undersökt PFAS-kemikalier i juicer samt frukt- och grönsakspuréer för små barn. Studien har tittat på de ultrakorta kemikalierna trifluorättiksyra, TFA, och trifluormetansulfonsyra, TFMS.
Resultatet visar höga nivåer av TFA i apelsinjuice och handpressade apelsiner. Även två av nio puréer som analyserades hade höga halter.
– Jag blev inte förvånad över att vi hittade TFA i juice och puré. Vi har hittat ämnet överallt när vi har undersökt vatten, även i dricksvatten, säger Leo Yeung, forskare i kemi vid Örebro universitet.
Han blev däremot förvånad över att halterna var så pass höga. Den genomsnittliga nivån var 34,000 nanogram per liter, men vissa prover nådde över 80,000 nanogram per liter.
Över gränsvärden för vatten
TFA-halterna i juice och puréerna har jämförts med riktvärden för dricksvatten i tre europeiska länder. Här visade sig flera av forskarnas prover överskrida godkända gränser.
– Vår undersökning visar alltså att vissa apelsinjuicer och vissa puréer överskred gränsvärdena som satts av Danmark, Nederländerna och Tyskland när det gäller dricksvatten, vilket kan innebära potentiella hälsoeffekter, säger Leo Yeung.
– Som föräldrar behöver vi inte vara alltför oroade över resultaten ännu, men vi bör kräva mer information om barnmat för att bättre förstå situationen, fortsätter han.
Lägre nivå i ekologiska produkter
Forskarna har analyserat både konventionella och ekologiska produkter. Generellt hade de ekologiska produkterna lägre TFA-nivåer.
Proverna visade att även äppeljuice innehöll ämnet, men här var nivåerna lägre än i apelsinjuice.
Studien vid Örebro universitet har gjorts i samarbete med Eurofins Food & Feed Testing AB och PFAS Competence Centre.
Vattenförsörjningen i världen är en av vår tids största utmaningar. Med hjälp av en ny beräkningsmetod visar forskare att risken för vattenbrist globalt kan vara större än man tidigare trott.
Den vanliga bilden av hur vattenförsörjningen på jorden fungerar är att regn faller ner och sedan lagras i grundvatten, sjöar och floder. Men en ny studie vid Stockholms universitet visar att stabiliteten i den globala vattenförsörjningen är beroende av faktorer långt tidigare i systemet, som möjligheten till avdunstning.
– Vattenförsörjningen har egentligen sitt ursprung i den fukt som avdunstar från land eller i havet och färdas i atmosfären innan den faller som regn. Men det förbiser man ofta när man bedömer vattentillgången i världen, säger Fernando Jaramillo, forskare i naturgeografi vid Stockholms universitet.
Stor risk för vattenbrist
När länder delar en sjö eller flod utgår ofta riskbedömningar och regleringar från vad som sker uppströms i själva vattnet. Men med ett så kallat uppvindsperspektiv omfattas ett helt nederbördsområde, eller den sträcka som avdunstat vatten färdas i atmosfären innan det faller som regn, menar forskarna.
Vindarnas riktning
Inom meteorologi är en vindriktning den riktning vinden kommer ifrån. Begreppet “uppvind” är riktning mot vindens källa och “nedvind” är i riktningen bort från källan.
Studien vid Stockholms universitet belyser vikten av att använda dessa begrepp i riskbedömningar, som ett komplement till vattenströmmarna uppströms och nedströms.
Forskarna har studerat över 300 avrinningsområden över hela världen. De konstaterar att riskerna för vattenförsörjningen är betydligt högre om hänsyn även tas till uppvindar.
– Med den nya metoden som baseras på uppvindar ser vi att 32 900 kubikkilometer av världens vattenresurser, det vill säga 81 procent av världens vattentillgångar, står inför mycket hög risk, säger forskaren José Posada.
– Det är en betydande riskökning jämfört med de 20 500 kubikkilometer per år som beräknas som högrisk baserat på den tidigare beräkningsmetoden med det så kallade uppströmsfokuset, fortsätter han.
Många faktorer styr kretsloppet
Nederbörden på jorden är beroende av många olika strömmar för att systemet ska fungera både i atmosfären, på land och i hav. Det gör den nya metoden för riskberäkning mer heltäckande, menar forskarna.
– I Sydamerika ligger till exempel större delen av Amazonasbassängen nedströms bergskedjan Anderna och får sitt vatten därifrån, samtidigt som stora delar av Anderna får sitt regn från avdunstning i Amazonas regnskog, vilket gör dessa båda regioner beroende av varandra för vattenförsörjning, säger Fernando Jaramillo.
Länder i inlandet har högre risk
Mängden avdunstad fukt beror på många olika faktorer. Eftersom en stor del av vattnet som avdunstar kommer från växter kan förändrad markanvändning i en region påverka vattentillgången. Om skogar huggs ner och jordbruksutveckling dominerar i ett grannland kan mängden fukt som vegetationen avger minska. Det påverkar i sin tur nederbörden.
För kustländer som till exempel Filippinerna kommer det mesta av regnet från havet. Det gör att förändringar i markens användning innebär mindre risk för vattensäkerheten, menar forskarna.
– Nederbörden i inlandsländer som Niger kommer däremot främst från fukt som dunstar i grannländer som Nigeria och Ghana. Det gör många länder i inlandet till högriskländer när det gäller hur vattensäkerheten påverkas av förändringar i markanvändningen, säger Fernando Jaramillo.
Kongofloden i Afrika.
Mänsklig aktivitet påverkar
Miljöstyrning och regleringar i områden varifrån fukten först avdunstar kan alltså påverka vattensäkerheten i helt andra områden dit vattnet transporteras och regnar ner.
– En oreglerad avskogning eller förändrad markanvändning i angränsande områden kan medföra allvarliga risker, men är svårt att kontrollera. Till exempel är Kongoflodens avrinningsområde starkt beroende av vatten från grannländer med en svag förvaltning av miljö, klimat och biologisk mångfald enligt globala indikatorer, säger Lan Wang-Erlandsson, forskare vid Stockholm Resilience Centre på Stockholms universitet.
Ömsesidigt beroende
Studien visar hur komplexa vattenfrågor är. Effekterna av ett lands eller regions styrning kan få stora konsekvenser för ett annat land eller region.
– Det går inte att bortse från det ömsesidiga beroendet mellan länder när det gäller vattenfrågan i ett avrinningsområde eller nederbördsområde. I slutändan är allt vatten sammankopplat, så vi bör inte bara tänka på hur vi hanterar våra vattenresurser inom en region eller ett land, utan också på hur vi och våra grannar kan påverka den totala vattenförsörjningen, säger Lan Wang-Erlandsson.
Läkemedlet morfin används för att minska smärtor, men hur fungerar det i kroppen? Forskare vid Karolinska institutet har nu tagit reda på mer om nervprocesserna bakom smärtlindringen, något som kan få betydelse för att minska allvarliga biverkningar.
Morfin är ett kraftigt smärtstillande läkemedel som ingår i gruppen opioider. Läkemedlet blockerar signaler i smärtbanorna samtidigt som en känsla av njutning förstärks. Morfin verkar på flera smärtvägar i kroppen, men nervprocesserna bakom smärtlindringen har tidigare inte varit helt kända.
Forskare vid Karolinska institutet har nu undersökt hur morfin lindrar smärta genom att använda nya metoder. De har bland annat gett morfin till försöksdjur och därefter lyckats ”fånga” de nervceller som morfinet aktiverar.
Nervceller samspelar
Forskarna upptäckte att morfinet påverkar en utvald uppsättning nervceller som kallas rostrala ventromediala medulla, RVM, i hjärnan. Tillsammans bildar de här nervcellerna en slags “morfinensemble”, vars förändring i aktivitet leder till smärtlindring.
När forskarna på syntetisk väg inaktiverade nervcellerna försvann morfinets effekter. När nervcellerna aktiverades igen kunde de återskapa smärtlindringen.
– En särskild typ av nervceller som har trådar till ryggmärgen visade sig spela en central roll i ”morfinensemblen”. I ryggmärgen kopplas de här nervcellerna till så kallade inhibitoriska nervceller som bromsar smärtsignaleringen i ryggmärgen och därmed förhindrar smärta, säger Patrik Ernfors, professor inom medicinsk biokemi vid Karolinska institutet.
Minska svåra biverkningar
De smärtstillande läkemedlen kommer med en baksida. Morfin kan orsaka allvarliga biverkningar som beroende, missbruk, överdoser och död.
– Det har varit svårt att hitta strategier för att behandla smärta utan att utlösa de här farliga biverkningarna, säger Patrik Ernfors.
Forskarna hoppas att bättre kunskaper om hur morfin fungerar i kroppen kan bidra till minskade biverkningar i framtiden.
– Studien är viktig eftersom kunskaper om nervbanan och cellerna kan förklara hur morfin kan ha en så kraftfull smärtlindrande effekt. Det kan också ge information om hur dessa processer skiljer sig från dem som framkallar känslan av eufori, välbefinnande och beroende, säger Patrik Ernfors.
Forskarna vill nu gå vidare och undersöka orsakerna till varför smärtlindringen avtar när morfin används under lång tid.
Nu kan kopplingen mellan kost, blodfetter och sjukdomar bevisas, enligt forskare bakom en stor studie. Att skippa smör och grädde och i stället äta medelhavsmat, med vegetabilisk olja och nötter, minskar risken för sjukdomar.
Enligt WHO bör mättade fetter ersättas med vegetabiliska och omättade fetter för att minska risken för till exempel hjärt-kärlsjukdomar och diabetes.
Men många studier som gjorts på området har begränsningar. Därför har det varit lite osäkert hur relevanta riktlinjerna egentligen är. En ny stor studie, där flera europeiska universitet medverkar, ger dock stöd för Världshälsoorganisationens kostråd.
Nytt sätt att mäta hälsoeffekter
I studien som letts från Chalmers har forskarna analyserat fetter, lipider, i blodet med hjälp av en metod som kallas lipidomik. De har sedan kombinerat metoden med tidigare så kallade interventionsstudier*, där människor fått äta en kontrollerad kost. De har också vägt in studier som undersöker hur hälsan utvecklas över tid.
Det här har gjort det möjligt att få en mer detaljerad bild av sambandet mellan kost, blodfetter och långsiktig hälsa.
− Matvanor och kost är så komplexa att det ofta är svårt att dra definitiva slutsatser deras betydelse för hälsan från en enskild studie. Vårt tillvägagångssätt att använda lipidomik för att koppla ihop resultat från interventionsstudier med strikt kontrollerad kost, och långsiktiga studier som mäter förekomst av specifika sjukdomar, kan övervinna de begränsningar som finns inom nutritionsforskningen, säger Clemens Wittenbecher, forskare inom livsmedels- och näringsvetenskap vid Chalmers.
Vegetabiliska fetter har fördelar
Studien visar att deltagare som åt mycket omättade växtfetter och lite fetter från djurriket hade betydligt lägre risk att utveckla hjärtkärl-sjukdomar och typ 2-diabetes. Men studien visar också att personer som äter mycket animaliska fetter kan påverka sin framtida hälsa genom att byta till medelhavskost med högt innehåll av omättade fetter.
− Vår studie bekräftar att det finns hälsofördelar med en kost rik på omättade växtfetter, såsom medelhavskost. Denna kunskap kan lägga grunden för riktade kostråd till de personer som drar störst nytta av att ändra sina matvanor, säger Clemens Wittenbecher.
* I interventionsstudier utsätts studiedeltagarna för någon form av åtgärd, till exempel ett läkemedel eller en diet.
Medelhavsmat innehåller bland annat mycket grönsaker, nötter och vegetabiliska fetter från till exempel olivolja.
Så gjordes studien om blodfetter och kost
Forskarna har tittat på fettsammansättning i blodet med hjälp av lipidomik. Den typ av lipider, fetter, som fanns i deltagarnas blod sammanfattades och gavs en så kallad multilipidpoäng, MLS. En högt MLS-värde innebar en hälsosam blodfettsprofil, med ett högt intag av omättade växtfetter och lågt intag av animaliska fetter.
Poängen kopplades sedan till förekomsten av hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes. Deltagare med en gynnsam fettprofil hade betydligt lägre risk att utveckla sjukdomarna.
Forskarna undersökte också om personer med låga MLS-nivåer, vilket tyder på ett högt innehåll av mättat fett i maten, gynnades av en hälsosammare kost. Studien visar att risken att drabbas av diabetes minskade mest hos människor som haft låga MLS, och som sedan bytt till medelhavskost.
Mixen av kontorsarbete och distansjobb rymmer en del utmaningar. För att få arbetet att fungera bättre är tydliga regler och strategier för enskilda medarbetare och arbetsgruppen viktiga. Det visar en studie som granskat arbetsmetoder vid flexibelt arbete.
Efter pandemin har flexibelt arbete, det vill säga att växla mellan att jobba på distans och på kontoret, blivit standard på många arbetsplatser. Enligt en SCB-undersökning jobbade 15 procent av svenskarna hemifrån minst hälften av dagarna i mars 2022.
Men trots att flexibelt arbete är vanligt saknas fortfarande kunskap om hur arbetssättet bäst bör struktureras för att anställda ska må bra, men också för att behålla eller öka produktiviteten.
200 testade arbetsmetod
I en studie vid Högskolan i Gävle utformades metoder på både individ- och gruppnivå för att stödja organisationer som infört flexibelt arbete. Drygt 200 personer på en stor myndighet i Sverige deltog i studien. En arbetsgrupp införde de nya metoderna och en kontrollgrupp fortsatte arbeta som tidigare.
– Övergripande kan man säga att målet är att skapa en balans för de anställda genom att utforma en metodik både på individ- och gruppnivå så de anställda kan släppa jobbet på ledig tid. Det gör arbetsgivaren genom att jobba fram regler och en kultur där förväntningarna är klara både på grupp- och individnivå, säger Sophie Pagard, forskare i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle.
Gemensamma regler och arbetsplaner
Enligt forskarna behövs först och främst grundregler och en policy som gäller i hela organisationen.
– Så långt det är möjligt måste hela organisationen ha en gemensam policy för distansarbete, så att det inte bildas olika regler beroende på vilken avdelning eller arbetsgrupp man tillhör. Arbetsgrupperna behöver ofta kunna samarbeta effektivt. Ett ramverk för exempelvis hur många dagar medarbetarna får jobba hemifrån kan vara en del av en sådan policy, säger Sophie Pagard.
Strategier för flexibelt arbete på organisationsnivå
Skapa en gemensam handlingsplan där förväntningar på anställda framgår.
Tydlighet om hemvist. Vilka som är på plats måste vara synligt för alla, till exempel genom ett schema som alla kan komma åt.
Hur snabbt behöver medarbetarna svara på e-post och chatt-meddelanden? Vissa saker går att lösa snabbt eller vara akuta, men att svara på allt direkt kan skapa onödiga avbrott som stör koncentrationen.
Vad gäller utanför den normala arbetstiden? Sätt upp regler för när man behöver svara på mobil, e-post eller chattar.
Tydlighet kring om det är okej att gå hem tidigare om arbetstiden är flexibel. Om flextid tillämpas på arbetsplatsen måste kulturen också tillåta att medarbetarna arbetar olika tider på kontoret och på distans.
Avdelnings- eller gruppchefer behöver löpande se över arbetsplanen för att medarbetarna ska upprätthålla de rutiner gruppen kommit överens om.
Även på grupp- eller avdelningsnivå är en gemensam arbetsplan viktig.
– När behöver hela eller delar av arbetsgruppen vara på kontoret för att ses fysiskt och hur snabbt behöver man svara på e-post? Det är viktigt att ha med i arbetsplanen. Det kan exempelvis vara okej att skicka jobbrelaterad e-post och chatmeddelanden utanför arbetstid, men att det är tydligt att det inte förväntas svar förrän nästa dag, säger Sophie Pagard.
Strategier för enskilda medarbetare
Planera in tid för mejl. E-post och chattmeddelanden som inte är akuta kan skötas en specifik tid varje dag. Det minskar avbrott och ökar möjligheterna att fokusera på en arbetsuppgift i taget. Ta bort notiser för e-post och för chattmeddelanden om det är möjligt.
Planera in tid för lunch och raster. Lägg in i kalendern så att även kollegorna kan se det. Blocka tiderna kalendern.
Lägg in tid för reflektion, eventuellt i slutet av arbetsdagarna, i det personliga schemat. Använd tiden för att skapa en prioriteringslista för nästa dag.
Lägg in planeringstid på fredagar för att skapa en bild av kommande vecka. Gör en prioriteringsordning för mer tidskrävande uppgifter.
Studien utgick från en utbildning med syfte att utforma individuella metoder och en workshop som gick ut på att utforma en gemensam strategi inom arbetsgrupper.
Innebär artificiell intelligens en hjälp eller stjälp i lärandet? En studie visar att särskilt elever med koncentrationsproblem kan ha nytta av verktyg som ChatGPT. Men forskare ser behov av regler för hur AI ska användas i skolan.
ChatGPT och andra AI-baserade verktyg har tågat in i utbildningsvärlden. Det har lett till en livlig debatt på skolor och universitet om verktygen ska tillåtas eller förbjudas.
Forskare vid Lunds universitet har velat undersöka hur elever använder artificiell intelligens i skolan. De har särskilt intresserat sig för hur tonåringar med bristande kognitiva förmågor använder AI-verktyg i skolarbetet.
AI hjälpreda i skolan
I en studie har 750 elever mellan 12 och 19 år gett sin syn på användningen av AI i skolan.
Resultatet visar att elever som har svårt att koncentrera sig, planera eller har svårigheter att följa instruktioner upplever sig särskilt hjälpta av AI-verktyg i skolarbetet.
– Elever med mer kognitiva utmaningar tyckte att dessa verktyg var särskilt användbara, särskilt för att slutföra uppgifter. Detta belyser verktygens roll som ett potentiellt stöd för elever som kämpar med kognitiva processer som är avgörande för deras framgång i skolan samt väcker frågor kring etiken i användandet av dessa verktyg, säger Johan Klarin, skolpsykolog och forskningsassistent vid Lunds universitet.
Det här är ChatGPT
ChatGPT är en chattrobot eller AI-assistent. Verktyget har utvecklats av företaget OpenAI och lanserades under 2022.
ChatGPT är en så kallad språkmodell som utgår från stora mängder texter, till exempel böcker, artiklar och webbsidor men också nätforum. Verktyget tränas med hjälp av maskininlärning och även genom interaktion med användarna.
Verktyget kan göra det mesta den ombeds utföra, till exempel ge svar på frågor, söka fakta, förklara olika begrepp eller skriva texter i olika genrer – allt från poesi till sammanfattning av långa rapporter.
Källor: Wikipedia och Internetstiftelsen
I skolan spelar kognitiva förmågor som uppmärksamhet, koncentration, planering och problemlösning en avgörande roll för akademisk framgång.
Daiva Daukantaitė, docent i psykologi, menar dock att det finns en osäkerhet kring om verktygen hindrar eller fördröjer utvecklingen av kognitiva förmågor i tonåren, som är en viktig period för denna utveckling.
– Detta bör tas i beaktande vid implementering av AI-stöd i skolor. Effekterna bör studeras noga, och över tid, säger hon.
Fusk eller hjälpmedel?
Forskarna lyfter fram att det är viktigt att diskutera var gränsen för fusk eller hjälpmedel går när det gäller användning av AI-verktyg. Det handlar bland annat om avsikten och omfattningen av användningen.
– Att använda ChatGPT för att slutföra hela uppgifter eller lösa problem och skicka in resultaten som sina egna är fusk. Men om studenterna engagerar sig kritiskt i det AI-genererade innehållet och bidrar med sin egen förståelse och ansträngning kan det betraktas som ett legitimt hjälpmedel, säger Johan Klarin.
Ställer krav på lärarna
Enligt forskarna kan Chat GPT användas på ett ansvarsfullt sätt vid research, för att få idéer eller bättre förstå komplexa koncept. De menar att lärare måste bli bättre på att tillhandahålla riktlinjer och ramverk för lämplig användning av chattbottar.
– Det behövs också fortbildning för lärarna så att de ska kunna stötta elever med kognitiva problem i deras användning av den nya AI-tekniken, säger Johan Klarin.
Studiens resultat är ett första försök att förstå omfattningen av användning av AI-verktyg i skolor och vilken funktion de har för eleverna.
– Mer studier behövs men vi hoppas att vårt arbete lägger grunden för att informera utbildare, beslutsfattare och teknikutvecklare om rollen för generativ AI i utbildningen och hur man kan använda dess fördelar till att främja lärande för alla elever, säger Daiva Daukantaitė.
Typ 2-diabetes och även förstadier till sjukdomen kopplas till ett snabbare åldrande av hjärnan, enligt en studie från Karolinska institutet. Men en hälsosam livsstil tycks kunna motverka åldrandet.
Det är känt sedan tidigare att typ 2-diabetes ökar risken att drabbas av demens, men det har varit oklart hur sjukdomen och dess förstadier påverkar hjärnans åldrande.
Nu visar ny forskning att både diabetes och så kallad prediabetes kan kopplas till ett snabbare åldrande av hjärnan.
Hjärnans ålder ökade
I en studie ingick drygt 31 000 personer som gjort en magnetkamera-undersökning av hjärnan. Forskarna använde sedan en metod som baseras på maskininlärning för att uppskatta hjärnans biologiska ålder i förhållande till deltagarnas kronologiska ålder.
Det visade sig att förstadier till diabetes kunde kopplas till en 0,5 år äldre hjärna. Vid diabetes var motsvarande siffra 2,3 år. Vid dåligt kontrollerad sjukdom såg hjärnan drygt fyra år äldre ut.
Hälsosam livsstil påverkar
Gapet mellan hjärnålder och kronologisk ålder ökade något över tid vid diabetes. Men här såg forskarna ett undantag. Sambandet var inte alls lika tydligt hos personer som är fysiskt aktiva, inte röker eller dricker mycket alkohol.
– Att ha en hjärna som ser äldre ut i förhållande till sin kronologiska ålder kan tyda på avvikelser från det normala åldrandet och utgöra en tidig varningssignal för demens. Det positiva är att det verkar som att personer med diabetes skulle kunna påverka sin hjärnhälsa genom att leva hälsosamt, säger Abigail Dove, som är doktorand på Aging Research Center vid Karolinska institutet.
Vill förebygga demens
Forskarna ska nu studera sambandet mellan diabetes och hjärnans åldrande över tid.
– Förekomsten av typ 2-diabetes är hög och fortsätter att öka i befolkningen. Vår förhoppning är att forskningen ska bidra till att förebygga kognitiv nedsättning och demens hos personer med diabetes och prediabetes, säger Abigail Dove.
Data om studiens deltagare, som var mellan 40 och 60 år gamla, har hämtats från UK Biobank.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
