Det räcker inte att avsätta tid i schemat för att kollegialt lärande ska fungera och höja kvaliteten i undervisningen – och på sikt elevernas matematikkunskaper.
– Vi måste våga förändra gamla normer, säger Frida Harvey, forskare i matematik vid Örebro universitet.
En avhandling har undersökt hur lärare i matematik kan samarbeta med kollegor och forskare för att förbättra undervisningen. I Sverige kallas detta ”kollegialt lärande” och metoden ses som effektiv för långsiktig förändring och utveckling.
Avhandlingen visar samtidigt att flera hinder kan bromsa lärarnas professionella utveckling. Exempel på sådana hinder är otydliga arbetssätt, brist på gemensamma verktyg och svårigheter att förändra invanda roller och normer.
Gamla normer hinder för kollegor
En norm som är svår att förändra är den traditionella arbetsfördelningen, där en expert förmedlar kunskap till gruppen som sedan förväntas omsätta den i klassrummet.
– Det sätter den som leder arbetet i en svår situation, särskilt om det är en lärare från samma skola där det kollegiala arbetet bedrivs, säger forskaren Frida Harvey, som skrivit avhandlingen vid Örebro universitet, i ett pressmeddelande.
Hon förvånades över att matematikämnets historiska koppling till intelligens – ”den som kan matte är smart” – fortfarande lever kvar och på ett sätt hindrar vissa matematiklärare i det kollegiala lärandet.
– De är rädda att framstå som ointelligenta om de delar med sig av sina undervisningsutmaningar inför sina kollegor, säger Frida Harvey.
Samarbete viktigt i undervisningen
Grupper behöver prata om hur de samarbetar och enas om hur arbetet ska fördelas. Det handlar också om att på ett effektivt sätt använda de verktyg som finns för planering och analys av undervisning, visar Frida Harveys forskning.
Denna kunskap kan redan i dag vara värdefull för både lärare och rektorer. Ett exempel är ULF-projektet, där lärare och forskare samarbetar kring praktiknära forskning över hela landet.
– Vi vet att det avsätts mycket tid och pengar för att lärare ska få möjlighet att jobba tillsammans med planering och analys av undervisning. Såklart vill alla att det ska leda till ökad kvalitet i undervisningen och elever med bättre matematikkunskaper. Här ger min avhandling flera användbara insikter och praktiska råd, säger Frida Harvey.
Lärargrupper har olika förutsättningar
Hennes avhandling visar att kollegialt lärande är mer komplext än det ofta framställs. Många faktorer kan hindra arbetet, och de hänger ihop med både den lokala situationen och gruppens förutsättningar. Det kan förklara varför kollegialt lärande ofta ger goda resultat i mindre studier, men inte alltid visar samma effekt i stora, breda satsningar.
– Kanske passar kollegialt lärande bäst i en mindre kontext där anpassningar kan göras utifrån gruppens förutsättningar. För att det också ska fungera i mer storskaliga satsningar som till exempel Matematiklyftet behöver vi veta mer om hur och i vilka situationer vi behöver ta hänsyn till den lokala kontexten och dess förutsättningar, säger Frida Harvey.
Att äta ost och grädde med hög fetthalt kan ha ett samband med en lägre risk för att utveckla demens. Det visar en stor studie där över 27 000 personer följts i 25 år.
Debatten om fettsnåla dieter har länge format våra hälsoråd och påverkat hur vi ser på mat och hälsa. Under flera decennier har rädslan för mättat fett och dess koppling till hjärt- och kärlsjukdomar dominerat.
Det finns en särskild diet som tagits fram i syfte att minska risken för demenssjukdomar. I kosten ingår skyddande livsmedel som grönsaker, nötter, frukt, bär, fullkorn och fisk, medan ost är ett av de livsmedel som bör begränsas.
Men nu har forskare vid Lunds universitet undersökt om det finns något samband mellan mejeriprodukter och demens.
De analyserade insamlad data om kost- och matlagningsvanor från 27 670 personer. Medelåldern vid studiens start var 58 år och deltagarna följdes i genomsnitt 25 år. Under den tiden utvecklade 3 208 av personerna demens. Demensdiagnoserna hämtades från det svenska patientregistret. För fall som diagnostiserats fram till 2014, genomfördes ytterligare valideringsstudier där demensspecialister granskade journaler, hjärnavbildningar och resultat från kognitiva tester.
13 procents lägre risk att utveckla demens
Efter att ha justerat för livsstilsfaktorer som fysisk aktivitet, kostvanor, rökning och alkoholvanor såg forskarna att personer som åt 50 gram fettrik ost (minst 20 procents fett) dagligen, hade 13 procents lägre risk att utveckla demens än de som åt mindre än 15 gram dagligen. Totalt var det runt en fjärdedel av deltagarna som åt mer än 50 gram eller mer dagligen.
I Sverige innehåller i princip all hårdost mer än 20 procents fett. Bland ostar med låg fetthalt finns bland annat keso och vissa mjukostar. 50 gram hårdost motsvarar ungefär fem normaltjocka skivor ost av till exempel gouda, herrgårds- eller prästost.
– När vi gick vidare och tittade på specifika typer av demens fann vi att det var 29 procents lägre risk för vaskulär demens hos personer som åt mer fetthaltig ost. Vi såg också en lägre risk för Alzheimers sjukdom, men endast bland dem som inte bar på APOE e4-genvarianten – en genetisk riskfaktor för Alzheimers sjukdom, säger Emily Sonestedt, forskare i nutritionsepidemiologi vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Fettrik grädde också kopplad till lägre risk
Forskarna undersökte också kopplingen mellan fettrik grädde (30–40 procents fett) och demens. De personer som dagligen konsumerade 20 gram eller mer, hade 16 procents lägre risk för demens än de som inte konsumerade någon alls.
Resultaten från oststudien stödjer kopplingen mellan vaskulär hälsa och hjärnhälsa.
– Livsmedelverkets uppdaterade kostråd från i år, säger att vi kan äta mejeriprodukter varje dag, gärna syrade sorter som fil eller yoghurt. Både vi och andra forskare har i observationsstudier funnit att särskilt fermenterade mejeriprodukter kan vara kopplade till en lätt minskad risk för hjärt-kärlsjukdom, säger Emily Sonestedt.
I tidigare studier har forskarna sett kopplingar till vaskulär hälsa, där framförallt ost och fermenterade mejeriprodukter skyddar mot hjärt-kärlsjukdomar.
– Men även om mer fettrik ost och grädde har samband med minskad risk för demens, visade andra mejeriprodukter och fettsnåla alternativ inte samma effekt. Alla mejeriprodukter är alltså inte likvärdiga när det gäller hjärnhälsan. De fåtal studier som undersökt detta har sett ett samband med ost, så mer forskning behövs för att bekräfta våra resultat och undersöka om vissa fettrika mejeriprodukter verkligen ger ett visst skydd för hjärnan.
En av tio personer över 70 år – en oväntat hög andel – uppfyller kriterierna för att erbjudas läkemedelsbehandling mot Alzheimers sjukdom. Det visar en befolkningsbaserad studie som undersökt biomarkörer för demenssjukdomen.
Ökningen av Alzheimers sjukdom beskrivs som en global utmaning och tidig upptäckt kan vara avgörande för att bromsa förloppet.
Forskare vid Göteborgs universitet, King’s College London och Stavanger universitetssjukhus har i en ny studie för första gången kartlagt skadliga förändringar i hjärnan, som kan kopplas till utvecklingen av demens, på befolkningsnivå. Bilden av hur vanliga dessa så kallade patologiska förändringar är har tidigare byggt på uppskattningar.
Forskarna har utgått från en stor norsk befolkningsstudie där de analyserat drygt 11 400 blodprover från deltagare över 57 år. I proverna mättes biomarkören p-tau217, som speglar skadliga proteinavlagringar i hjärnan. Det leder till att nervceller och synapser – som är avgörande för minnet – dör.
Hög ålder en riskfaktor
Genom blodprovsanalyserna kunde forskarna fastställa att elva procent av deltagarna över 70 år uppfyllde kriterierna för att erbjudas läkemedel som kan bromsa den kognitiva nedgången. Sådana läkemedel har blivit tillgängliga i allt fler länder.
Analysen visade att hjärnförändringar kopplade till Alzheimers sjukdom blir vanligare med stigande ålder. Biomarkören p-tau217 förekom hos cirka åtta procent av personer i åldern 65–69 år, jämfört med drygt 65 procent bland personer över 90 år.
Möjlighet till behandling
Bland 70-plussare med demens hade 60 procent markören. Bland personer över 70 år med mild kognitiv nedsättning var andelen med alzheimerrelaterade förändringar 32,6 procent, jämfört med 23,5 procent hos dem utan symtom.
– Om de lever tio år till är det högst sannolikt att symtom kommer att uppstå, men det viktiga i den här studien är den stora grupp äldre som redan har tidiga symtom och där det finns en möjlighet att erbjuda behandling, säger Henrik Zetterberg, professor i neurokemi vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset, i ett pressmeddelande.
Ingen skillnad mellan kvinnor och män
Studien utmanar bilden av alzheimer som en kvinnodominerad sjukdom. Forskarna kunde inte se att det fanns könsskillnader i någon åldersgrupp. Däremot var de neuropatologiska förändringarna mindre vanliga bland personer med högre utbildning.
Utifrån resultaten bedömer forskarna att demens till följd av Alzheimers sjukdom är vanligare bland personer över 70 år än man tidigare trott, medan förekomsten av förändringar som kopplas till sjukdomen var lägre än väntat i yngre åldersgrupper.
Nästa steg för forskarna är att undersöka om blodbaserade biomarkörer kan förutsäga utvecklingen av demens.
Studien bygger på den norska befolkningsstudien Helseundersökelsen i Trøndelag (HUNT).
Gamla luftfilter kan fungera som en ekologisk tidskapsel. Det visar ett exempel där forskare hittat luftfilter som ursprungligen mätte radioaktivt nedfall – och som visar sig innehålla årtionden av bevarat dna från växter, svampar och djur. ”En lyckträff”, enligt forskarna.
Luftfiltren i detta fall kommer från en mätstation utanför Kiruna och har legat arkiverade i en källare hos Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, sedan 1960-talet. En guldgruva, insåg några forskare när de fick höra talas om arkivet.
Alla organismer släpper nämligen ifrån sig cellfragment med dna. Forskarnas förhoppning var att de skulle hitta dna som fastnat i filtren under många årtionden, vilket de också gjorde. Initiativet har nu resulterat i en detaljerad analys som är ett slags tidsresa i den miljö där filtren har varit uppsatta.
Luftfilterstationen i Kiruna. Bild: Per Stenberg/Umeå universitet.
Spår av växter, svamp och djur
Vecka för vecka, visade det sig, hade filtren samlat in dna från allt levande i området utanför Kiruna: Växter, svampar, insekter, mikrober, fåglar, fiskar och till och med stora däggdjur som älg och ren.
Forskarna har veckovis kunnat följa förekomsten av 2 700 typer av organismer inom flera mils radie från stationen, och hur de ökat eller minskat under 34 års tid.
– Det var en lyckträff att filtren sparats och dessutom är gjorda av ett material som bevarar dna, säger Per Stenberg vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
– Arkivet visade sig vara en tidsmaskin som gjorde att vi kunde återvända till det förflutna och följa hur ett ekosystem förändrats, nästan i realtid.
Till och med dna-spår av älg hittades i de gamla filtren. Bild: Richard Heinen/Unsplash.
Minskad biologisk mångfald
Analysen har gjorts av forskare vid Umeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och Totalförsvarets forskningsinstitut.
När forskarna analyserade mönster såg de att den biologiska mångfalden minskade i området utanför Kiruna från 1970-talet till början av 2000-talet. Exempel på organismer som minskade är björk samt ved-associerade lavar och svampar. Den generella minskningen går inte att förklara med klimatförändringar, utan verkar snarare ha ett samband med mänskliga aktiviteter som skogsbruk.
Forskarna har använt omfattande dna-sekvensering, maskininlärningsbaserad identifiering av organismer och modellering av luftrörelser för att spåra dna-ursprung. Jämförelser med traditionella fältinventeringar visar att metoden är tillförlitlig både när det gäller att identifiera organismer och dessas förändring med tiden.
Kan användas praktiskt
Studien visar att det går att använda de nätverk av luftfilterstationer som redan finns för att följa utvecklingen av den biologiska mångfalden och för att rekonstruera ekosystem i områden där grunddata saknas.
– Metoden kan också upptäcka och följa genetisk variation och förekomster av invasiva arter och patogener, säger Per Stenberg.
Personer med adhd har en högre risk att begå brott än personer som inte har adhd. Samma mönster syns hos deras släktingar, enligt en ny studie från Örebro universitet.
– Det tyder på att både genetiska och miljömässiga faktorer delade inom familjen kan spela roll, säger forskaren Sofi Oskarsson.
Med hjälp av svenska nationella register har forskare vid Örebro universitet följt över 1,5 miljoner personer födda mellan 1987 och 2002, och kopplat medicinska adhd-diagnoser till officiella brottsregister. Därefter jämfördes risken för fällande domar hos individer och mellan tvillingar, helsyskon, halvsyskon och kusiner.
Resultatet visar att personer med adhd har flera gånger högre sannolikhet att dömas för både våldsbrott och andra typer av brott. Släktingar till personer med adhd visar också en ökad risk att dömas för brott, även om de själva inte hade adhd.
Sambanden är till viss del starkare bland kvinnor än bland män.
– Eftersom adhd ofta upptäcks senare hos kvinnor kan den högre risken betyda att de som väl får diagnosen ofta har en svårare symptombild, säger Sofi Oskarsson, forskare i kriminologi vid Örebro universitet, i ett pressmeddelande.
En av de största studierna hittills
Studien är den största hittills som undersöker hur adhd och kriminalitet samvarierar inom familjer på flera nivåer.
Resultaten betonar vikten av tidig identifiering och behandling av adhd, särskilt i familjer med adhd-historik. Det kan minska risken för negativa konsekvenser, som kriminalitet, enligt forskarna.
– Ökad kunskap om vilken roll familjen spelar gör att sjukvården kan bli mer uppmärksam på adhd-symtom hos släktingar. Det kan hjälpa till att förebygga impulsiva och riskfyllda beteenden – och bryta mönster mellan generationer, säger Sofi Oskarsson.
Förebyggande insatser borde enligt forskarna riktas till båda könen och ta hänsyn till könsspecifika behov och de ytterligare utmaningar som kvinnor med adhd kan möta, som stigma och sen upptäckt.
– Vår forskning visar att adhd inte bara är en individuell utmaning utan också en del av en familjebaserad riskprofil. Det här är insikter som är viktiga för att utforma tidiga insatser och stöd som kan minska risken för kriminalitet.
Relevant även utanför Sverige
Studien genomfördes i Sverige, som är ett höginkomstland med universell hälso- och sjukvård och relativt låg andel frihetsberövade.
Kulturella, juridiska och organisatoriska faktorer kan påverka både upptäckt av adhd och sannolikheten för att dömas för brott. En systematisk översikt av den globala förekomsten av adhd visar dock att nivåerna är relativt jämförbara mellan regioner.
– Det tyder på att våra resultat kan vara relevanta även utanför västvärlden. Men det behövs fler studier i underrepresenterade regioner för att se om samma mönster också gäller i andra delar av världen, säger Sofi Oskarsson.
25 procent av frihetsberövade uppfyller kriterierna för adhd
Adhd förekommer hos 5–7 procent av barn och ungdomar globalt och hos cirka 2,5 procent av vuxna.
Tillståndet kännetecknas av nedsatt uppmärksamhet, hyperaktivitet/impulsivitet eller båda, och är förknippat med negativa konsekvenser, inklusive ökad risk för kriminalitet.
Forskning visar att personer med adhd är två till tre gånger mer benägna att bli gripna, dömda eller frihetsberövade, ofta i yngre ålder och med högre grad av återfall.
Dessutom uppfyller omkring 25 procent av frihetsberövade personer kriterierna för adhd, vilket är avsevärt högre än i befolkningen i stort.
Det finns en tydlig efterfrågan på mer hållbart producerade kläder i Sverige, särskilt när det gäller att undvika de mest problematiska alternativen. Men viljan att betala mer för att nå de allra högsta hållbarhetsnivåerna är låg, visar en studie.
Forskare på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet har i en studie undersökt 1 700 personer och låtit de välja mellan t-shirts med olika nivåer av arbetsvillkor, hälsoskydd och miljöpåverkan.
Deltagarna rankade hälsorisker kopplade till kemikalier som viktigast, följt av arbetsvillkor och därefter miljöaspekter.
Resultatet visar att människor i genomsnitt är villiga att betala 60–85 kronor mer per t-shirt för att undvika de sämsta alternativen. Men viljan att betala för att nå de allra högsta nivåerna av hållbarhet är låg.
Studien genomfördes både med konsumenter som köper kläder till sig själva och med föräldrar som köper kläder till sina barn. Mönstret är likadant i båda grupperna.
– Det finns en betydande betalningsvilja för att undvika de sämsta alternativen och nå upp till lagstadgade krav, men relativt få är villiga att betala för ytterligare förbättringar, säger Daniel Slunge, forskare vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Relevant för EU:s nya ecodesign-regler
Studien ger viktig kunskap till det pågående arbetet med EU:s Ecodesign-förordning, som ska införa mer omfattande produktmärkning och spårbarhet.
– Våra resultat tyder på att producenter borde kunna täcka en betydande del av sina kostnadsökningar för att göra sina produkter mer hållbara, om dessa förbättringar tydligt kommunicerades till konsumenterna, säger Anders Boman, universitetslektor vid Institutionen för nationalekonomi med statistik på Göteborgs universitet.
– Även om de flesta konsumenter inte är beredda att betala mer för att nå utöver lagstadgade nivåer, finns det grupper som föredrar och är beredda att betala för högre hållbarhetsstandarder. Dessa konsumenter kan utgöra en viktig målgrupp för premiumcertifierade produkter.
Valmöjligheterna motsvarade verkliga skillnader på klädmarknaden
Studien använder en så kallad choice experiment-metod, baserad på en enkät till ett representativt urval av den svenska befolkningen.
De svarande fick göra val mellan t-shirt-alternativ med olika nivåer av arbetsvillkor, hälsoskydd, miljöprestanda och pris. Nivåerna motsvarar faktiska skillnader på dagens klädmarknad:
Bra: uppfyller FN:s standard för arbetsförhållanden, produktionsprocessen är kontrollerad av oberoende granskare och kläderna är fria från kända hälsofarliga kemikalier och genererar begränsade utsläpp.
Ganska bra: delvis uppfyllda krav enligt FN:s standard; kemikaliehalter under EU:s gränsvärden och genererar delvis kontrollerade utsläpp.
Mycket bristfälligt: vanliga för produkter köpta direkt från leverantörer utanför EU (så kallad dropshipping), där arbetsvillkor, kemikalieinnehåll och miljöutsläpp i hög grad saknar reglering och kontroll.
Allt fler unga mår psykiskt dåligt och utvecklingen är särskilt tydlig bland flickor. Förklaringen har ofta sökts hos individen men en ny studie pekar i stället på skolan själv. Betyg, prestationskrav och utbildningspolitiska reformer har gjort skolan till en central arena för stress, oro och rädsla för att misslyckas.
Under de senaste decennierna har allt fler svenska ungdomar rapporterat stress, oro och psykosomatiska besvär. Utvecklingen syns i många länder, men ökningen är särskilt tydlig i Sverige, inte minst bland flickor. Samtidigt har förklaringarna ofta kretsat kring individen, sårbarhet, livsstil och barnets hantering av stress, påfrestningar och svåra situationer.
I en avhandling från Umeå universitet har skolans roll i ungas psykiska ohälsa undersökts.
– Den kraftiga ökningen av psykisk ohälsa bland ungdomar i Sverige, och den begränsade förståelsen för vad som driver dessa trender, motiverade mig till att genomföra den här studien, säger Matthew Cashman, doktorand vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
Avhandlingen bygger på stora internationella och nationella datamaterial och visar ett tydligt mönster: elevers psykiska välbefinnande hänger nära samman med hur skolsystemet är utformat.
Psykisk hälsa påverkas av hur skolmiljön är strukturerad
Under de senaste årtiondena har skolan i allt högre grad präglats av mätbarhet, jämförelser och prestationskrav.
Det handlar inte bara om prov och betyg. Det handlar om en vardag där elever tidigt lär sig att bli bedömda, rangordnade och jämförda. Ofta med framtiden som ständig måttstock.
– Resultaten visar att psykiskt välbefinnande inte bara är en individuell fråga utan i hög grad påverkas av hur skolmiljön är strukturerad och hur eleverna tolkar den, säger Matthew Cashman.
Flickor betalar ett högre pris
Ett av de tydligaste resultaten i studien rör könsskillnader. Flickor rapporterar oftare stress kopplad till skolarbete, höga akademiska förväntningar och rädsla för att misslyckas.
Avhandlingen visar att dessa erfarenheter inte uppstår av sig själva. De formas i samspelet mellan skolans krav och hur eleverna själva uppfattar vad som är viktigt, riskfyllt eller avgörande för deras framtid.
– Könsskillnader var särskilt tydliga, där flickor oftare rapporterade stress kopplad till akademiska förväntningar, säger Matthew Cashman.
Räcker inte med individuella insatser
Studiens slutsats är att psykisk ohälsa bland ungdomar inte kan förstås enbart som ett individuellt problem. I stället pekar forskningen på politiska beslut och institutionella strukturer. Dessa skapar villkor som påverkar hur stress uppstår och hanteras.
– Forskningen visar att politiska beslut, såsom betygssystem, ansvarsmekanismer och organiseringen av elevstöd, spelar en avgörande men ofta förbisedd roll i att forma ungdomars psykiska hälsa, säger Cashman.
Resultaten väcker frågor om hur samhället möter ungas psykiska ohälsa. Om problemen delvis produceras i skolans strukturer räcker det inte med fler individuella insatser, menar Cashman. I stället behövs ett bredare samtal om hur utbildningssystemet är utformat och vilka signaler det sänder till unga om värde, prestation och framtid.
Flickor som vaccineras mot hpv får inte bara ett bra skydd mot livmoderhalscancer. De löper även lägre risk för allvarliga cellförändringar i vulva och vagina, särskilt om de vaccineras före 17 års ålder. Det framgår av en ny studie från Karolinska Institutet.
I Sverige erbjuds alla barn i årskurs fem vaccination mot humant papillomvirus (hpv), som bland annat skyddar mot livmoderhalscancer.
Hpv kan även orsaka cellförändringar och cancer i andra delar av underlivet. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att det 4-valenta hpv-vaccinet, som skyddar mot hpv-typerna 6, 11, 16 och 18, kan kopplas till minskad risk för allvarliga cellförändringar i vulva och vagina.
Studien bygger på data från över 770 000 kvinnor, födda mellan 1985 och 1998, som bodde i Sverige under perioden 2006 till 2022.
Flera typer av hpv
Det finns många typer av humant papillomvirus, hpv, men det är hpv-typerna 16 och 18 som orsakar flest fall av livmoderhalscancer. I synnerhet hpv 16 bidrar väsentligt till analcancer och svalgcancer, samt cancer i vulva, vagina och penis.
Flera hpv-vacciner med mer eller mindre omfattande skydd har godkänts i Sverige och internationellt. Alla skyddar mot hpv 16 och 18.
Källor: Folkhälsomyndigheten och Jiayao Lei, Karolinska Institutet.
Risken 37 procent lägre
Forskarna använde svenska hälsoregister för att följa deltagarna tidsmässigt. De jämförde förekomsten av höggradiga cellförändringar i vulva och vagina hos kvinnor som fått minst en dos av hpv-vaccinet och kvinnor som inte hade vaccinerats.
Studien visar att risken för dessa allvarliga cellförändringar var 37 procent lägre hos vaccinerade kvinnor jämfört med ovaccinerade. Detta var resultatet efter justering för faktorer som ålder, utbildning, inkomst och moderns sjukdomshistoria.
Tidigt vaccin, starkt skydd
Skyddet var starkast hos kvinnor som hade vaccinerats före 17 års ålder. De hade 55 procent lägre risk jämfört med ovaccinerade.
– Vår studie är den största i sitt slag som undersöker sambandet mellan hpv-vaccination och allvarliga sjukdomar i vulva och vagina. Resultaten understryker vikten av att erbjuda hpv-vaccination tidigt i livet, innan sexuell debut, säger Yunyang Deng vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, i ett pressmeddelande.
Forskarna planerar nu att undersöka hur effektiva olika typer av hpv-vaccin är och hur länge skyddet från vaccinet kan vara. De vill också studera vaccinets effekt mot andra hpv-relaterade cancerformer, inklusive cancerformer hos män.
Varje vinter dör många bisamhällen av oklara omständigheter. Nu har forskare vid Högskolan i Skövde hittat en ledtråd. Spåren pekar mot binas vinterfoder.
Forskarna har studerat hur olika typer av vinterfoder påverkar honungsbins tarmflora, hälsa och utveckling under våren.
– Vi vet att vinterdödligheten är hög hos honungsbin, men vi vet fortfarande förvånansvärt lite om hur vinterfodret påverkar deras inre biologi, säger Sonja Leidenberger, lektor i biovetenskap vid Högskolan i Skövde, i ett pressmeddelande.
– Tarmfloran är central för binas hälsa, precis som hos oss människor.
Tre dieter till bina
De flesta svenska biodlare övervintrar sina bin på sockervatten. Det gör att biodlaren kan skörda mer honung, men det har saknats vetenskapliga studier som jämför hur socker påverkar binas hälsa jämfört med att låta bina övervintra på sin egen honung – eller på en blandning av honung och socker.
Forskarna följde bisamhällen som övervintrade på tre olika dieter: Honung, sockerlösning och en blandning av båda.
Med hjälp av dna-baserade analyser studerades vilka bakterier som fanns i binas tarmar efter vintern. Samtidigt följdes samhällenas utveckling under våren, till exempel hur snabbt de byggde upp yngel, samlade pollen och kom i gång med tillväxten.
– Vintern innebär alltid förändringar i binas tarmflora. Det vi ville förstå var om olika typer av foder påverkar hur kraftiga de här förändringarna blir – och om det i sin tur hänger ihop med hur bra samhällena mår på våren, säger Erik Gustavsson, lektor i biovetenskap vid Högskolan i Skövde.
Socker, honung eller både och? Bild: Depositphotos.
Maten spelar roll
De första resultaten från forskningen visar att vinterfodret faktiskt spelar roll. Tarmfloran skilde sig åt mellan bin som hade fått olika foder, och mönstren i tarmen verkade spegla hur samhällena utvecklades under våren.
Bin som hade övervintrat på honung hade en starkare vårutveckling. De byggde mer yngel, ökade sin yngelmängd snabbare och samlade mer pollen. Samtidigt visade deras tarmflora relativt stora förändringar – något som alltså inte verkade vara negativt i det här fallet.
Bisamhällen som fått en blandad diet av honung och socker hade de minsta förändringarna i tarmfloran, vilket indikerar en mer stabil mikrobiell sammansättning över vintern. Däremot var deras vårutveckling inte nödvändigtvis starkare än hos bin som fått honung under vintern.
För bina som hade övervintrat på socker syntes både större omstruktureringar i tarmfloran och den svagaste vårutvecklingen. Det kan tyda på att en ren sockerdiet innebär en form av näringsmässig stress för bina, även om forskarna betonar att resultaten är preliminära och att mer omfattande studier behövs.
Viktigt att tolka varligt
– Det är viktigt att vara försiktig i tolkningarna. Vi ser samband, men inte enkla svar. En stabil tarmflora är inte automatiskt lika med ett starkt bisamhälle, och stora förändringar behöver inte vara dåliga, säger Niclas Norrström, lektor i biovetenskap vid Högskolan i Skövde.
Ett mål med forskningen, enligt forskarna, är att ta fram kunskap som kan komma biodlare till nytta.
– Genom att förstå hur binas tarmflora påverkas av vinterfodret kan vi på sikt ge bättre rekommendationer för en mer hållbar biodling i Sverige, säger Sonja Leidenberger.
Äldre hbtq-personer på särskilda boenden påverkas av heterosexuella normer och andra boendes attityder, vilket kan begränsa deras möjligheter att uttrycka sin sexuella identitet. Det visar en studie från Örebro universitet.
Till skillnad från det egna hemmet samlar vård- och omsorgsboenden människor med olika bakgrund, värderingar och attityder. De boende delar vardagslivet i matsalar, vardagsrum och andra gemensamma utrymmen – något som antingen kan förstärka exkludering eller främja tillhörighet.
– Attityder hos medboende har stor betydelse för hur miljön formas. De påverkar vem som vågar synas, vilken kärlek som uppfattas som acceptabel och hur trygg man känner sig i gemensamma utrymmena, säger Klara Le, doktorand i socialt arbete vid Örebro universitet, i ett pressmeddelande.
En studie från Örebro universitet har intervjuat 17 personer i åldern 78–95 år som bor på ett särskilt boende. Fem av de som intervjuades identifierade sig som hbtq.
En av deltagarna berättade till exempel att hen hade hört andra boende prata negativt om Pride, något som gjorde att hen inte kände sig välkommen i de gemensamma utrymmena. En annan hade hört negativa kommentarer om två kvinnor som varit närgångna.
– Många äldre hbtq-personer har levt öppet stora delar av sitt liv, men i samband med flytten till ett särskilt boende kan de uppleva att de behöver dra sig tillbaka igen, säger Klara Le.
Klädernas roll i att uttrycka sexualitet
Både hbtq-personer och personer som inte identifierar sig som hbtq lyfte fram att kläder är en viktig del av deras identitet. Men på särskilda boenden begränsas ofta möjligheten att uttrycka sig.
– För hbtq-personer blir personalens stöd avgörande, samtidigt som de möter outtalade förväntningar på att anpassa sig till normstyrda klädkoder.
En deltagare berättade om en vän som alltid klätt sig könsöverskridande, men som på boendet i stället fick mer traditionella och ”tantiga” kläder av personalen.
– När en person inte får klä sig som de brukar blir det en form av osynliggörande och ett sätt att ta ifrån personen en del av identiteten, säger Klara Le.
Behov av hbtq-vänliga boenden
Tidigare forskning har visat att behovet av personalutbildning och inkluderande riktlinjer spelar en viktig roll för en mer inkluderande omsorg. Men Klara Les studie visar att det inte alltid är tillräckligt.
– Det handlar inte bara om formella riktlinjer, utan också om allt som sker i vardagen mellan boende och personal.
Enligt studien finns det ett värde i att tydligare profilera vissa boenden som hbtq-vänliga, med tydliga värderingar redan innan inflyttning.
– Man brukar tala om att alla ska behandlas lika och det är en fin tanke. Men risken är att man missar det specifika stöd som hbtq-personer kan behöva. Personal kan både osynliggöra och skapa tillhörighet, beroende på hur de bemöter de boende, säger Klara Le.
En så kallad hälsosam nordisk kost som är hög på kostfibrer från fullkorn, frukt och grönsaker men med liten andel mättat fett kan hjälpa till att behandla både typ-2 diabetes och fettlever. Det visar en ny studie där forskarna jämförde tre olika typer av kost och kom fram till att den hälsosamma nordiska kosten är bättre än Livsmedelsverkets rekommendationer.
Under ett års tid har forskare vid Uppsala universitet undersökt personer med typ-2 diabetes eller ett förstadium till sjukdomen för att se vilken kost som ger bäst effekter på deras hälsa.
Resultatet visar att så kallad ”hälsosam nordisk kost” är bättre än både Livsmedelsverkets rekommendationer och så kallad lågkolhydratkost när det kommer till att behandla fettlever och typ-2 diabetes.
− Den hälsosamma nordiska kosten hade allra störst effekt för studiedeltagarna med diabetes, där drygt 20% av leverfettet minskades och blodsockerkontrollen förbättrades på ett års sikt. Mer än varannan person blev även av med sin fettlever. Dessa resultat är därmed lika viktiga för personer med fettlever som med typ-2 diabetes, säger Ulf Risérus, professor i klinisk nutrition och metabolism vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Deltagarna, som bestod av 150 personer med typ-2 diabetes eller dess förstadium, lottades i studien till att under ett års tid följa en av tre koster:
”Anti-lipogen kost”, en lågkolhydratkost låg på animaliska livsmedel och hög på fleromättat fett från växtriket. Tonvikt lades på fettrika livsmedel som solrosolja, valnötter, pumpa- och solrosfrön, kolhydratfattiga grönsaker och proteinrika bönor, linser och en del magra mejeriprodukter.
”Hälsosam nordisk kost”, kan ses som en nordisk variant av medelhavskost. Den var låg på mättat fett, men hög på kostfibrer från fullkorn, frukt och grönsaker. Tonvikt lades på livsmedel som havre- och rågflingor havrekli, rågbröd, knäckebröd, rapsolja, mandlar, äpplen, päron, blåbär, hallon, kål, ärtor och makrill, lax, samt låg-fett naturell yoghurt och fil och växtbaserat matfett.
Kontrollgrupp, sedvanlig vård med kostråd enligt Livsmedelsverkets gällande näringsrekommendationer, vilket motsvarar en kost rik på olika typer av frukt, grönsaker, baljväxter, olivolja, magra mejeriprodukter.
I alla grupperna skulle deltagarna minska på rött-och processat kött, sötade drycker, sötsaker och snacks med tillsatt socker.
Nordiska kostens effekter överraskade forskarna
Forskarna förväntade sig att alla kosterna skulle vara gynnsamma, men ville se vilken som bäst kunde sänka både leverfett och blodsockernivåer.
Forskarna blev förvånade över att den nordiska kosten var så pass bra, de trodde att den anti-lipogena kosten skulle ha gett bäst resultat.
− Både anti-lipogen kost och nordisk kost är relativt likvärdiga när det kommer till att minska leverfettet såväl som det ”onda” LDL-kolesterolet*, men den hälsosamma nordiska kosten var mer effektiv att minska blodsockret på lång sikt, och hade även mer gynnsamma effekter på kroppsvikt, inflammation och blodfettprofil, samt minskade tecken på leverskada, säger Ulf Risérus.
Studien visar också att kosterna gick förvånansvärt bra att följa.
– Trots att deltagarna fick äta så mycket de ville av de livsmedel som rekommenderades, gick de ändå ned i vikt. I många tidigare kostsstudier, har man begränsat kaloriintaget, vilket är effektivt på kort sikt, men ger ökade hungerkänslor och kan vara svårt att följa på längre sikt, säger Michael Fridén, associerad forskare i klinisk nutrition och metabolism vid Uppsala universitet.
*LDL står för low-density lipoprotein och brukar kallas det ”onda” kolesterolet. Det kan fastna i redan skadade kärl och på så sätt orsaka förträngningar.
Kan användas för att behandla typ-2 diabetes
Även om en del av de gynnsamma effekterna av den hälsosamma nordisk kosten kunde förklaras av att deltagarna gick ner i vikt, så kunde forskarna se att viktminskningen bara förklarade drygt hälften (56 procent) av effekten på leverfett.
– Detta är väldigt intressant, då det tyder på att kosten i sig har bidragit till fettminskningen i levern, men sannolikt även till förbättrade blodsocker- och blodfettvärden samt minskad inflammation. Behovet av nya vetenskapligt beprövade koster för långsiktig diabetesbehandling har varit stort. Våra resultat är viktiga för kommande kostrekommendationer och är särskilt betydelsefulla för överviktiga personer med typ-2 diabetes eller förstadium till diabetes, säger Ulf Riséruz.
För över 2 000 år sedan anföll en okänd flotta den danska ön Als. Nu närmar sig forskare vid Lunds universitet svaret på frågan om var angriparna kom från. En ledtråd som synas är ett fingeravtryck som bevarats i tjäran på Hjortspringbåten, Skandinaviens äldsta kända plankbåt.
Under 300-talet före vår tideräkning attackerade en armada av båtar ön Als, sydost om Jylland. Försvarare lyckades dock besegra angriparna, som färdades i upp till fyra båtar. Fiendernas vapen sänktes sedan i en av båtarna – troligen som ett sätt att tacka för segern. Men vilka var egentligen dessa okända sjöfarare? Det frågan har gäckat arkeologer.
– Var dessa sjörövare kan ha kommit ifrån och varför de attackerade ön Als har länge varit ett mysterium, säger Mikael Fauvelle, arkeolog vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Upptäckter efter detektivarbete
Båten upptäcktes först på 1880-talet i mossen Hjortspring Mose i Danmark. Utgrävningar genomfördes på 1920-talet, och fyndet är i dag känt som Hjortspringbåten – det enda kända exemplet på en förhistorisk plankbåt som påträffats i Skandinavien. Eftersom båten sänktes i en mosse är den mycket välbevarad.
För att ta reda på var den ursprungligen kom från har forskarna försökt att hitta material från båten som ännu inte hade konserverats. De har därför sökt igenom arkivet på Nationalmuseet i Köpenhamn där båten är utställd. De tog bland annat del av gamla brev där det framgick uppgifter om hur material hade transporterats mellan olika förvaringsplatser och museer i Danmark.
– När vi hittade några av lådorna med material blev vi mycket glada över att upptäcka att de innehöll prover från den ursprungliga utgrävningen som inte hade studerats på över 100 år, säger Mikael Fauvelle.
Kåda från tallskog en ledtråd
Det blev nu möjligt att undersöka delarna med moderna vetenskapliga metoder.
– Båten var tätad med tallkåda, vilket var överraskande. Detta tyder på att båten byggdes någonstans där det fanns rikligt med tallskogar, säger Mikael Fauvelle.
Flera forskare har tidigare föreslagit att båten och dess besättning kom från området kring dagens Hamburg. Nu tror arkeologerna i stället att de hade sitt ursprung i Östersjöregionen.
– Om båten kom från de tallskogsrika kustområdena vid Östersjön betyder det att krigarna som attackerade ön Als valde att genomföra en sjöfartsräd över hundratals kilometer öppet hav, säger Mikael Fauvelle.
Fragment av tätningsmaterial med ett bevarat fingeravtryck (vänster) och högupplöst 3D-skanning av samma område (höger). Bild: Erik Johansson, 3D-modell: Sahel Ganji.
Forntida fingeravtryck undersöks
Det säkraste sättet att slutgiltigt lösa mysteriet om båtens ursprung vore att räkna trädens årsringar, menar forskarna. Då skulle plankorna kunna kopplas till det område där träden en gång fälldes. Ett annat oväntat fynd som kan bidra med svar är att någon – för mer än två tusen år sedan – omedvetet lämnat sitt fingeravtryck i tjäran.
– Vi hoppas också kunna extrahera forntida dna från båtens tätningstjära, vilket skulle kunna ge oss mer detaljerad information om de forntida människor som använde båten, säger Mikael Fauvelle.
Repfragment från Hjortspringbåten. Foto: Mikael Fauvelle
Så undersökte forskarna sina fynd
Forskarna använde flera moderna metoder för att analysera materialet från Hjortspringbåten. Bland annat kunde de datera lindbastrep genom kol 14-metoden, vilket gav den första exakta dateringen av det ursprungliga utgrävningsmaterialet och en bekräftelse på att båten är från förromersk järnålder.
Material från båtens tätningar och rep undersöktes med röntgentomografi, vilket gjorde det möjligt att skapa digitala 3D-modeller – bland annat av fingeravtrycket som hittades i tätningarna.
Med hjälp av gaskromatografi och masspektrometri analyserades tätningsmaterialets sammansättning. Forskarna även samarbetat med nutida repmakare för att återskapa och studera hur båtens rep tillverkades.
Maria på en åsna och Jesus i ett stall hör till våra mest självklara julbilder – men inget av detta står i Bibeln. Hur växte berättelsen om Jesu födelse egentligen fram?
I Bibeln är Jesu födelse en lågmäld händelse, berättad utan dramatik kring själva förlossningen. Men i den tidiga kristna rörelsen började berättelsen snabbt utvecklas.
På 100-talet talade kyrkofäder om Jesu födelse som ett mysterium och att barnet föddes i en grotta. Särskilt inflytande fick den utombibliska skriften Jakobs protoevangelium, där flera av våra mest välkända julmotiv dyker upp: Maria på en åsna, brådskan att hitta skydd och uppfattningen att Maria mirakulöst förblev jungfru även efter födseln.
Andra grupper gick ännu längre. I den gnostiska skriften Jesajas himmelsfärd ”framträder” barnet framför Maria på ett närmast okroppsligt sätt.
– De extremare traditionerna fick aldrig stort genomslag, men understryker den starka spänning mellan kroppsligt och andligt som verkar ha funnits i vissa delar av den tidigkristna rörelsen, säger Johanna Larsdal, doktorand i Nya testamentets exegetik* vid Göteborgs universitet.
*Exegetik, eller bibelvetenskap, handlar om att metodiskt tolka text i bibeln.
Synen på Maria föddes ur behov av kvinnlig andlig förebild
Att berättelserna skiljer sig åt är inte så konstigt, menar Johanna Larsdal. Den tidiga kristendomen var en rörelse av blandad kompott och så var den föränderlig, inga tydliga kyrkotraditioner hade blivit tongivande. När tron spreds utanför den judiska världen började den också möta nya kulturella behov.
Ett tydligt exempel är synen på Maria. I judisk tradition sågs barnafödande som en välsignelse från Gud, men i romersk miljö kopplades kvinnlig andlighet ofta till jungfrulighet, som hos vestalerna, prästinnor i det antika Rom.
– När fler ickejudar blev kristna ökade behovet av en kvinnlig andlig förebild. Maria började delvis ta den plats som grekisk-romerska gudinnor tidigare haft, säger Larsdal.
Berättelsen om de vise männen fick också nya betoningar. Den tidigkristna filosofen Justinus Martyren (cirka 100–165 år e.Kr.) ger dem en större roll än i Matteusevangeliet och beskriver dem som lärda män från Arabien – de första ickejudarna som sökte upp Jesus. Genom att utveckla deras historia gör han dem till förebilder för sin egen tids publik.
De vise männen blev förebilder när den tidigkristna filosofen Justinus Martyren gav de en större roll än de hade i bibeln. Bild: Depositphotos
Så fick berättelsen fäste – återkommer varje jul
Flera av de inslag vi i dag tar för givna i julspel och julkrubbor nämns inte i Bibeln. Att traditionerna lever kvar beror mycket på att de är berättartekniskt starka och återkommer varje jul och på så sätt får de fäste.
Ett exempel är föreställningen om ”härbärget utan plats” som bygger på en översättning från 400-talet. Det grekiska ordet katalyma har i latinsk tradition tolkats som ”härbärge”, men nyare forskning visar att ordet troligen betyder ”gästrum”.
– Forskningen i dag har börjat luta mot att Josef och Maria redan bodde hos släktingar i Betlehem när det blev dags för Jesus att födas – men att gästrummet var för litet för en förlossning. Födseln kan därför ha ägt rum i familjens större rum, där man kunde ta in djur om natten och därför hade en krubba.
Födelseberättelsen sätter kvinnan i centrum
Födelseberättelsen har en särställning i Bibeln: här står en kvinna i centrum och får ett avgörande uppdrag från Gud. I en tid då barnafödande var både riskfyllt och identitetsskapande blev Marias erfarenhet särskilt betydelsefull – inte minst för kvinnor.
– Många av de traditioner som växte fram kan ses som försök att möta frågor och behov som evangelierna inte primärt berör. Därför kom de också att spela stor roll i människors vardag, säger Johanna Larsdal.
Hon menar att berättelsen fortsatt att beröra eftersom den rör teman som är allmängiltiga: födelse, förändring och nytt liv. När julen dessutom infaller i årets mörkaste period får budskapet om hopp och Guds närvaro extra tyngd.
– Att få samlas kring dessa teman är en viktig del av varför berättelsen om Jesu födelse fortsätter att tala till oss, säger hon.
Klimatförändringarna hotar svenska kulturmiljöer, bland annat de svenska kulturarven. Men beredskapen är låg och kostnaderna för skador är redan betydande. Det framgår av en ny kartläggning från Riksantikvarieämbetet.
Riksantikvarieämbetet har inlett ett långsiktigt kartläggningsarbete för att följa hur klimatförändringar slår mot svenska kulturmiljöer. Myndigheten kommer att göra årliga uppföljningar, som bygger på information från bland annat landets länsstyrelser och från svensk rapportering till FN-organet Unesco.
Årets sammanställning visar att minst 50 svenska kulturmiljöer påverkades negativt av klimatrelaterade händelser under fjolåret, däribland Sveriges världsarv.
Elva länsstyrelser beviljade under 2024 bidrag för att förebygga, dokumentera eller återställa skador. Kostnaderna uppgick till minst 8,5 miljoner kronor.
Fukt och vittrande puts
– Skador i byggnader, orsakade av ökad kondensbildning, är vanliga orsaker till kostnader, säger Michael Frisk, utredare vid Riksantikvarieämbetet, i ett pressmeddelande.
Skadorna kan vara sådant som fuktskador, röta eller biologiska angrepp. Bland annat bedöms åtta kyrkor i landet vara allvarligt påverkade av fuktskador. Skadorna består bland annat av vittring och skador på puts och murar. Det kan till exempel handla om kalksten som spjälkas och spricker när vatten, som sipprat in i sten och fogar, fryser.
Stenskulpturer och gravhällar i kalksten belägna utomhus påverkas på samma sätt om de inte täcks med skydd.
Dessa skador bedöms bero på faktorer som ökande temperaturer, ökad luftfuktighet och återkommande temperaturväxlingar runt noll grader.
Ett annat exempel i kartläggningen är att fornlämningar och andra kulturhistoriska lämningar vid den skånska kusten nära Ystad försvinner till följd av stranderosion.
Södra Ölands odlingslandskap, ett världsarv. Bild: Ölänning/Wikimedia commons *
Världsarven tar stryk
Samtliga 15 svenska världsarv påverkas också negativt av förändringar som sannolikt är klimatrelaterade, enligt Riksantikvarieämbetets rapport.
Ett exempel är världsarvet Höga kusten i Västernorrlands län. Områdets tillstånd har försämrats av bland annat stormar, översvämningar, höga temperaturer, skogsbränder, invasiva arter och biologiska angrepp.
Världsarvet Höga kusten. Bild: Depositphotos.
Låg beredskap i landet
Många kommuner saknar beredskap för klimatpåverkan på kulturmiljöer, enligt Riksantikvarieämbetet. Mindre än en fjärdedel av kommunerna tar upp sådana risker i sina översiktsplaner. Ännu färre planerar förebyggande åtgärder.
Resultaten pekar, enligt myndigheten, på ett behov av bättre överblick över kulturmiljöernas tillstånd och en tydligare koppling mellan skötsel, underhåll och sårbarhet för klimatförändringarnas effekter.
Kan jordbruk och solpaneler dela mark? Absolut, det kallas agrivoltaiska system och är en teknik som kan fungera bra i Sverige, enligt en ny studie från Mälardalens universitet. Lantbrukare kan få intäkter från egen elproduktion samtidigt som vissa grödor gynnas av solpanelernas skugga.
Traditionellt har solcellsparker och jordbruk konkurrerat om mark. Men i ett agrivoltaiskt system är solpanelerna monterade på speciella stödstrukturer som gör det möjligt för maskiner att bearbeta jorden och för luft och regn att nå den.
Det innebär att samma hektar mark kan producera både mat och elektricitet.
– Marken behöver inte användas antingen till solceller eller till odling. Den kan användas till båda, säger Pietro Campana, universitetslektor på avdelningen för hållbara energisystem på MDU, Mälardalens universitet, i ett pressmeddelande.
Vissa grödor trivs bättre
I länder med stark solinstrålning gynnas grödor av skuggan från panelerna. Även i Sverige kan det vara en fördel. Flera grödor, som potatis, sallat, spannmål och bär tål eller gynnas av viss skuggning – särskilt under varma somrar och vid torka. Skuggningen kan också minska stress hos växterna, bevara markfukt och minska behovet av bevattning.
– Det är särskilt relevant i Sverige, där klimatförändringar innebär torrare somrar, fler värmeböljor och större variation i väder, säger Pietro Campana.
Kan ge nya intäkter
Enligt en ny studie kan agrivoltaiska system globalt generera enorma mängder energi, vilket minskar konflikter med jordbruksproduktionen samtidigt som synergier utnyttjas. Skalas tekniken upp i Norden beräknas den kunna bidra både till elektrifieringen av samhället och till målen om fossilfri energi.
För svenska lantbrukare kan modellen ge extra intäkter från elproduktion, samtidigt som modellen kan minska vattenförbrukningen och ge en stabilare produktion på lång sikt, enligt studien.
– Det här kan göra jordbruket mer motståndskraftigt både klimatmässigt och ekonomiskt, säger Pietro Campana.
Hinder finns ännu
Men vissa avigsidor finns. En är att agrivoltaiska installationer är ofta är dyra att bygga. Fortfarande saknas också standarder och svenska riktlinjer för hur marken ska klassas – är det fortfarande jordbruk, eller energimark?
Mer forskning behövs också om vilka grödor, panelhöjder och system som bäst passar nordiska förhållanden. Slutligen hindras den största potentialen när det gäller elproduktion av problem som rör närhet till tillgängliga kraftledningar och tillgänglig nätkapacitet, enligt forskarna.
Solpaneler och grödor konkurrerar ofta om mark. Bild: Vlad Burac/Unsplash.
God svensk utgångspunkt
I flera europeiska länder har tekniken redan tagit fart. I Sverige testas den i begränsad skala. Forskarna bakom studien menar att Sverige har ovanligt goda förutsättningar att dra nytta av tekniken med tanke på låg egen livsmedelsförsörjning och höga mål för förnybar energi och elektrifiering.
– Tekniken kan bli ett viktigt verktyg i omställningen mot ett hållbart och robust samhälle genom att tillhandahålla decentraliserad energiförsörjning och stödja landsbygdsområden, säger Pietro Campana.
Färre ungdomar som går på högstadiet eller i gymnasiet har erfarenhet av narkotika, men användning av tobaks- och nikotinprodukter är desto vanligare. Dessutom fortsätter spel om pengar att öka bland pojkar i nionde klass. Det visar en ny rapport från CAN.
År 2025 hade fem procent av niondeklassarna och tolv procent av gymnasieeleverna provat narkotika någon gång. Det framkommer i en rapport från Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning, CAN.
För gymnasieelever är det den lägsta nivån sedan förbundets nationella skolundersökningar startade 2004. Bland de som använt narkotika var cannabis det vanligaste preparatet.
− Bland killarna har narkotikaerfarenheten minskat under flera år, men de senaste två åren har det även minskat bland tjejerna, säger Johan Svensson, utredare och forskare på CAN, i ett pressmeddelande.
Tobak och nikotin lockar många
Enligt rapporten är tobaks- och nikotinprodukter desto vanligare. Ungefär var femte niondeklassare och var tredje gymnasieelev har använt sådana produkter, till exempel snus eller vejp, under den senaste månaden. En fjärdedel av niorna började före 14 års ålder.
− Den vanligaste produkten bland de som använt någon tobaks- eller nikotinprodukt innan 14 års ålder var vejps, säger Johan Svensson.
Alkohol på nedgång
Sammantaget visar mätningar att alkoholkonsumtionen bland svenska skolungdomar har minskat under en längre tid. Nedgången har dock planat ut under de senaste tio åren i både årskurs 9 och gymnasiets andra år.
I årets undersökning uppgav 36 procent av niondeklassarna och 67 procent av gymnasieeleverna i år 2 att de druckit alkohol under de senaste 12 månaderna. Årskonsumtionen, mätt i liter ren alkohol (100 %), var 0,9 liter för niondeklassarna och 2,6 liter för ungdomar som går andra året på gymnasiet.
Främst killar spelar om pengar
Rapporten tar också upp spel om pengar, något som ökat under flera år. Bland gymnasiekillar har sådant spelande minskat lite det senaste året, men är fortfarande på en hög nivå. För killar i årskurs 9 fortsätter däremot ökningen.
− Det är 40 procent av killarna på gymnasiet och nästan 30 procent av killarna på högstadiet som har spelat om pengar de senaste tolv månaderna, säger Johan Svensson.
Det som kallas för problematiskt spelande ligger kvar på samma nivåer som tidigare.
− Vad gäller tjejerna ser det helt annorlunda ut. Såväl problematiskt spelande som att överhuvudtaget spela om pengar är mycket mindre vanligt. Bland tjejerna har det inte heller varit den branta kurva uppåt som vi sett bland killarna, säger Johan Svensson.
