Många paraidrottare på internationell elitnivå har aldrig blivit testade för dopning eller fått en antidopningsutbildning. Det visar en studie från Högskolan i Gävle.
Statistik från World Anti-Doping Agency, WADA, visar att andelen dopningsfall inom paraidrotten ligger på ungefär samma nivå som i andra idrotter sett till antalet tester. Samtidigt visar ny forskning att det finns brister i antidopningarbetet.
I en studie har 109 aktiva elitparaidrottare från 25 länder svarat på en enkät om sina erfarenheter av antidopningssystemet. Resultaten visar att de själva värnar en dopningsfri idrott – men också att det finns problem i hur testerna fungerar i praktiken.
– Över hälften hade aldrig blivit testade under sin karriär, och 27 procent uppgav att de inte hade fått någon antidopningsutbildning, säger Anna Qvarfordt, forskare i idrottsvetenskap vid Högskolan i Gävle, i ett pressmeddelande.
Osäkerhet kring preparat
Enligt det internationella regelverket ska en idrottares första kontakt med antidopningssystemet ske genom utbildning. Trots det visar studien att många idrottare möter arbetet mot dopning först i samband med ett dopningstest.
– Vi ser att många paraidrottare känner sig osäkra på den förbjudna listan med preparat och hur de ska undvika misstag. Det visar att utbildning måste ges till alla och också att utbildningsmaterialet kan anpassas bättre för olika typer av funktionsnedsättningar, säger Sven Blomqvist, docent i idrottsvetenskap vid Högskolan i Gävle.
Studien visar också att kraven att rapportera sin vistelseort för så kallade out-of-competition-tester är låga. Över 70 procent av deltagarna hade inte lämnat några vistelserapporter.
Hänsyn till olika förutsättningar
Forskarna menar att antidopningsreglerna ska vara lika för alla, men att tillämpningen måste vara mer flexibel och anpassad.
– Systemet måste ta hänsyn till att idrottarna har olika förutsättningar, säger Anna Qvarfordt.
Studien lyfter även praktiska och etiska utmaningar. Bland de idrottare som testats uppgav en fjärdedel att de inte kunde lämna urinprov utan hjälp.
– För idrottare med syn- eller rörelsenedsättning kan urinprovstagning bli integritetskränkande. Det kan behöva utvecklas mer tekniska hjälpmedel och procedurer som respekterar idrottarnas självständighet, säger Anna Qvarfordt.
Forskningen har genomförts av Högskolan i Gävle, Lunds universitet, Gymnastik- och Idrottshögskolan i samarbete med flera internationella parasportförbund.
En växtföljd med flera olika grödor kan ge fler kalorier och mer näring än att odla spannmål år efter år. Det visar en ny internationell studie som utmanar bilden att varierade växtföljder ger mindre mat.
Växtföljd beskriver i vilken ordning olika grödor odlas på en åker över tid. I Sverige, liksom i många andra delar av världen, har växtföljderna blivit allt kortare och odlingarna domineras i allt högre grad av spannmål.
Spannmål växer bra i tempererat klimat, är lätta att lagra och transportera och har breda marknader. Samtidigt innebär korta och ensidiga växtföljder flera nackdelar. De kan öka beroendet av mineralgödsel och bekämpningsmedel samt göra odlingen mer sårbar för klimatförändringar, särskilt vid extremväder.
Tillgången på livsmedel minskar inte
Men ger fokus på spannmål verkligen mer mat än odlingssystem där också andra typer av grödor ingår? Det har forskare velat ta reda på i en studie.
– Ett typiskt argument mot varierade växtföljder är att tillgången på mat minskar om man byter ut väldigt produktiva, kaloririka spannmålsgrödor mot andra grödor. Nu har vi sett att det argumentet inte håller, säger forskaren Giulia Vico vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i ett pressmeddelande.
Växtföljder där spannmål kombineras med andra grödor, som till exempel baljväxter, kan ge mer kalorier och näringsämnen. Bild: Depositphotos
Kombinerade grödor kan ge mer kalorier
Forskare från SLU, Europa och Nordamerika kan nu visa att växtföljder där spannmål kombineras med två andra grödtyper kan ge mer kalorier, protein och fett – och ibland även mer kolhydrater – än kontinuerlig spannmålsodling.
De andra grödorna var baljväxter, vallväxter för djurfoder samt olje- och rotgrödor, till exempel potatis och sockerbetor.
Fördelarna gäller när fodergrödor används i mjölkproduktion. När de i stället används för köttproduktion eller bioenergi uteblir effekten, vilket tyder på att dessa användningar är mindre effektiva sätt att producera mat.
De mer mångsidiga växtföljderna ger också en näringssammansättning som bättre överensstämmer med dagens kostråd än den kolhydratrika produktion som spannmålsdominerade system ger.
Långsiktiga trender studerades
Forskarna har analyserat data från 16 fältförsök i Europa – från norra Sverige till Italien.
– Försöken har pågått i årtionden, vissa ända sedan slutet av 1950-talet. Det gjorde det möjligt för oss att undersöka långsiktiga trender under varierande förhållanden, säger forskaren Alessio Costa vid SLU.
Resultaten är uppmuntrande, menar forskarna.
– De visar att en övergång till noggrant utformade, längre växtföljder med en mångfald av grödor kan ge mer näring. Samtidigt stärker det en balanserad kost och sprider risker. Det är ett sätt att värna livsmedelssäkerheten, säger Riccardo Bommarco, forskare vid SLU.
Fler faktorer inblandade
Fördelarna i form av kalorier och näringsämnen från mer varierade växtföljder beror sannolikt på flera faktorer. I genomsnitt ökar spannmålsskördarna när andra grödor ingår i växtföljden, särskilt under mer utmanande klimatförhållanden.
Mångsidiga växtföljder kan också minska ogräs och skadegörare samt förbättra markhälsan, vilket gynnar alla grödor i systemet.
Är kurser den bästa vägen till bättre ledarskap och framgångsrika organisationer? Forskning från Jönköping University visar att organisationer och företag med starka ekonomiska resultat prioriterar ledarskapsutveckling som är nära knuten till vardagens arbete, inte i konferensrum långt från verkligheten.
En flerårig studie från Jönköping University har undersökt hur ledarskapsutveckling organiseras och stärks. Forskarna har följt ett tiotal organisationer och gjort en nationell kartläggning av över 1 300 verksamheter inom både privat och offentlig sektor för att undersöka vilka aktiviteter och metoder som används och hur de värderas.
Resultaten visar att framgångsrik ledarskapsutveckling kännetecknas av vardagsnära metoder, skräddarsydda lösningar och att aktiviteterna integreras med organisationens övriga strategier.
— Många etablerade föreställningar om hur ledarskap bör utvecklas håller inte längre. Våra resultat visar att organisationer behöver arbeta mer systematiskt och mer vardagsnära för att nå verklig effekt, säger Sofia Kjellström, professor i kvalitetsförbättring och ledarskap vid Hälsohögskolan vid Jönköping University.
Behöver anpassas efter verksamhetens förutsättningar
En central slutsats från forskningen är att de organisationer som presterar bäst ekonomiskt prioriterar vardagsnära aktiviteter som viktiga för att utveckla sina ledare, exempelvis chefsmöten, gruppreflektioner och tillfälliga uppdrag. Trots att dessa aktiviteter är relativt enkla att genomföra, visar studien att mindre än hälften av organisationerna i kartläggningen använder dem regelbundet i syfte att utveckla ledarskapet.
Exempelvis använder bara hälften av organisationerna chefsforum och endast fyra av tio använder utvecklingssamtal och förbättringsarbete som ett verktyg för att stärka ledarskapet. Ännu färre arbetar systematiskt med gruppreflektioner eller tillfälliga uppdrag.
— Det är inte mängden aktiviteter som avgör, utan hur de hålls samman och vilken funktion de får i den egna organisationen. Ledarskapsutveckling behöver anpassas efter verksamhetens förutsättningar, inte efter generella recept, säger Sofia Kjellström.
Nytt synsätt kräver helhetstänk
Resultaten bekräftas också av organisationer som medverkat i forskningen:
— För oss har det blivit tydligt att ledarskap utvecklas mitt i vardagen, inte vid sidan av. När vi pratar om olika perspektiv och tränar på våra beteenden regelbundet sker förändringen gradvis. Och jobbar vi systematiskt med det, då blir träningen både hållbar och nära verkligheten och det stärker hela organisationens ledarskapsförmåga, säger Anna Palmgren från företaget JSC it-partner.
Forskarna har sett att en framgångsfaktor är att se hur olika aktiviteter hänger samman. Ledarskapsutveckling är en strategisk fråga för hela organisationen.
— Det kan upplevas som enklare och mer hanterbart att paketera lärande och utveckling i form av en utbildning. Kurser är tydliga, prissatta och lättare att följa upp. Detta skapar en känsla av kontroll. Vardagsnära arbetssätt kräver däremot mer tid och engagemang internt och framstår därför som mindre attraktiva, säger Sofia Kjellström.
Under covid-19-pandemin fanns en oro för att barn med cancer skulle drabbas av försenade diagnoser och störningar i behandlingen, men trots en ansträngd vårdsituation förblev barncanceröverlevnaden i Sverige stabil.
En studie från Karolinska institutet tyder på att barncancervården i Sverige kunde upprätthållas väl under pandemin. Forskarna analyserade samtliga cancerdiagnoser hos barn och ungdomar i Sverige mellan 2015 och 2022 – totalt 3 333 fall – och jämförde pandemiperioden 2020–2022 med åren före pandemin.
Resultaten visar att den totala förekomsten av barncancer låg på ungefär samma nivå under pandemin som tidigare. Även överlevnaden upp till ett år efter diagnos var stabil – och i vissa analyser till och med något bättre.
– Vi såg inga tecken på att barn som diagnostiserades under pandemin hade sämre överlevnad under det första året efter diagnos. Det tyder på att barncancervården i Sverige lyckades upprätthålla behandling och uppföljning trots den pressade situationen, säger Christina-Evmorfia Kampitsi, forskare vid Institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet.
Variationer mellan cancerformer
Även om den totala förekomsten av barncancer var stabil, varierade förekomsten av vissa cancerformer något över tid. Forskarna betonar att sådana variationer inte nödvändigtvis beror på pandemin utan kan spegla slumpmässiga variationer eller andra faktorer.
– Det fanns oro för att färre barn skulle få sin cancer upptäckt i tid. Vi kan inte direkt mäta diagnostiska förseningar i våra data, men tidpunkten för vissa förändringar – och det akuta insjuknandet vid vissa cancerformer, såsom akut lymfatisk leukemi hos barn – talar emot omfattande förseningar. Viktigt är att vi inte såg någon försämrad överlevnad under det första året efter diagnos, säger Christina-Evmorfia Kampitsi.
Sveriges pandemihantering skilde sig från många andra länders, och resultaten bidrar med kunskap från en miljö med jämförelsevis få restriktioner. Även om resultaten är betryggande behövs fortsatt uppföljning för att avgöra om insjuknandemönster eller mer långsiktiga utfall förändras över tid.
Antikolinerga läkemedel, till exempel vissa antidepressiva mediciner, kan påverka hjärtats reglering. En studie visar att personer med stor användning har betydligt högre risk för hjärt-kärlsjukdomar.
Antikolinerga läkemedel minskar effekten av signalsubstansen acetylkolin och ordineras oftast till äldre eller personer i medelåldern.
Läkemedelsgruppen omfattar bland annat antihistaminer mot allergi, läkemedel mot urininkontinens och vissa antidepressiva mediciner. Så kallade tricykliska antidepressiva har stark antikolinerg effekt, medan SSRI-preparat påverkar acetylkolin i mindre grad.
Påverkar styrning av hjärtats funktioner
Hög användning av antikolinerga läkemedel har tidigare kopplats till försämrad kognitiv förmåga. Nu visar en studie att de även kan påverka det parasympatiska nervsystemet och därigenom regleringen av hjärt-kärlsystemet.
I studien ingick drygt 500 000 personer i Stockholm, 45 år eller äldre, som inte hade någon hjärt-kärlsjukdom vid studiens start – med undantag för högt blodtryck.
Deltagarna följdes i upp till 14 år, och forskarna analyserade hur användning av antikolinerga läkemedel var kopplad till risken att utveckla hjärt-kärlsjukdom.
– Många av dessa läkemedel används av äldre personer och av personer med flera olika diagnoser. Vi ville undersöka om den sammanlagda exponeringen hade betydelse för risken att utveckla hjärt-kärlsjukdom över tid, säger Nanbo Zhu, forskare vid vid Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Risk för hjärt-kärlsjukdom ökar
Studien visade att risken för hjärt-kärlsjukdom ökade ju mer antikolinerga läkemedel deltagarna använde varje år.
Personerna med störst användning hade 71 procent högre risk för en hjärt-kärlhändelse jämfört med de som inte använde sådana läkemedel alls. Sambandet sågs för alla typer av hjärt-kärlsjukdom, men var särskilt tydligt för hjärtsvikt och olika former av rytmrubbningar.
– Våra resultat pekar på att den ackumulerade läkemedelsbördan kan påverka hjärtats reglering, inte bara kortsiktigt utan även över lång tid. Det betyder inte att läkemedlen alltid ska undvikas, men att exponeringen bör följas noggrant, säger Hong Xu, forskare vid Karolinska institutet.
Forskarna påpekar att studien är observationsbaserad, vilket innebär att den inte kan fastställa något orsakssamband. Även andra faktorer, till exempel bakomliggande sjukdomar, kan påverka resultaten.
Att få se en svensk flagga kan leda till att man tycker mindre illa om sina politiska motståndare. Det visar en studie där vissa deltagare fick se en bild på svenska flaggan innan de svarade på frågor om nationell identitet.
Även om vi i Sverige inte viftar med svenska flaggan eller firar nationaldagen i någon större utsträckning förekommer flaggan oftare än vad man kanske tror. På BB får den nyförlösta smörgåsar tillsammans med en liten vimpel och under studentfirandet är de blågula färgerna representerade i både mössa och band.
Men hur påverkas vi egentligen av att se den svenska flaggan? Det har forskare vid Uppsala universitet nu undersökt genom ett experiment.
1 200 deltagare i Sverige och 1 200 i Danmark fick svara på ett antal frågor om nationell identitet. Alla fick samma formulär, men i vissa av enkäterna fick deltagarna även se en bild på nationens flaggan innan de svarade. Forskarna ville se om flaggans närvaro påverkade hur deltagarna valde att svara på olika frågor. Framförallt var de intresserade av frågan: Hur skulle du känna om en familjemedlem gifte sig med en anhängare av de följande partierna? Partierna som angavs var samtliga som sitter i Sveriges riksdag.
− Vi såg att de som fått se en bild på flaggan, blev mindre benägna att vilja hålla social distans till sina politiska motståndare. Vår tolkning är att de genom flaggan blev påminda om den här gemensamma svenska identiteten. Och det skedde trots att en stor del av deltagarna senare i studien angav att de inte ens sett flaggan, säger Gina Gustavsson, universitetslektor vid Statsvetenskapliga institutionen på Uppsala universitet.
Större effekt på svenskar än danskar
Flaggexperimentet gjordes i två olika varianter, där ett av formulären innehöll en bild på nationens flagga, och ett annat visade en liten flagga på en tårta. Svaren från deltagarna som fick se de olika flaggorna jämfördes sedan med kontrollgruppernas svar där respondenterna inte fick se någon flagga.
I den svenska panelen hade både tårtflaggan och enskilda flaggan en dämpande effekt på hur illa deltagarna tyckte det skulle vara om en familjemedlem gifte sig med en politisk motståndare. I danska panelen såg forskarna inte en lika entydig effekt. En förklaring till skillnaderna mellan länderna, skulle kunna vara att det finns olika normer kopplade till flaggan och den nationella identiteten, menar Gina Gustavsson.
− Svenskhet tenderar att kopplas till ett slags konsensus och att gärna försöker kompromissa. Men i Danmark finns en starkare tradition av att danskhet är att vara konträr och tycka olika. Att vi ser skillnader skulle också kunna bero på att den danska flaggan är mycket vanligare i Danmark, att den helt enkelt är för vanlig för att ge någon effekt, säger Gina Gustavsson.
Påminner om vad vi har gemensamt
I studien ville forskarna undersöka flaggans effekt på så kallad affektiv polarisering, att man tillskriver sina politiska motståndare negativa egenskaper.
– Det är inte i sig problematiskt att människor tycker olika ideologiskt. Men affektiv polarisering är allvarligare. Forskning visar att den hänger samman med en ökad benägenhet att acceptera politiskt våld och att ifrågasätta valresultat. Många menar till exempel att stormningen av Capitolium är ett uttryck för just affektiv polarisering.
Att svenska flaggan i den här studien tycktes kunna dämpa deltagarnas aversion mot politiska motståndare visar att det går att öka toleransen.
− Den svenska flaggan, även om den är liten och vi inte viftar med den speciellt ofta, kan alltså ha en enande kraft. Vi såg hur närvaron faktiskt minskade den affektiva polariseringen. Det visar att polarisering inte nödvändigtvis är permanent, ibland räcker det med att påminnas om vad vi har gemensamt.
Forskare vid Örebro universitet har undersökt hur giftiga kemikalier i marken till slut hamnar på vår tallrik. De hittade höga halter av dioxiner i bland annat kött från får som betat nära ett nedlagt sågverk.
I Sverige finns många gamla sågverk och bruksområden som har lagts ned. Ofta ligger fiskodlingar och lantbruk precis intill – ibland till och med på samma mark. Trots att man slutade använda kemikalier för mer än 50 år sedan finns gifterna fortfarande kvar i naturen.
– Därför måste livsmedel som produceras i närheten kontrolleras för miljögifter, säger Sara Henriksson, doktorand i kemi vid Örebro universitet.
Hon jobbade under många år som miljöinspektör i Arvika kommun och samlade in prover. Sågverket i Hillringsberg använde pentaklorfenol, som är giftigt alger, bakterier och svampar, för att behandla virket och här hittade hon höga halter av dioxiner, ett samlingsnamn för ämnen som är giftiga, långlivade och mycket skadliga om de sprids i miljön.
– Proverna bekymrade mig. Jag hade aldrig hittat något liknande och därför kontaktade jag forskare i Örebro. Det blev starten för mina doktorandstudier.
Halterna i en portion fårkött 11 gånger högre än vuxna ska äta på en vecka
I sin senaste studie har Sara Henriksson analyserat komjölk, kött från får och kor som betar i närheten av sågverket och både odlad och vild fisk.
Alla prover visade spår av föroreningar. Antingen hade de högre halter än jämförelsedata eller så syntes det på mönstret att dioxinerna kom från samma källa.
– Halterna i en portion fårkött var 11 gånger högre än vad en vuxen ska äta på en vecka och 26 gånger högre än vad barn ska äta.
Fåren har flyttats till nya betesmarker. Det uppmättes inga höga halter i laxen som odlades bredvid det gamla sågverket, men företaget valde ändå att flytta odlingen.
– Den odlade fisken får foder att äta och klarar sig bättre tack vare det. Proverna vi tog på abborrar, som lever fritt, visade högre halter.
Högre halter i små abborrar än i större
De små abborrarna hade en högre halt än de större, troligtvis för att de små har mer kontakt med förorenade sediment och bytesdjur nära botten. Nötköttet och komjölken hade lägre halter.
Det tar lång tid för dioxiner att brytas ner både i kroppen och i miljön. Vi får i oss dioxiner främst via maten, särskilt via fisk, kött och mejeriprodukter. Höga halter kan påverka immunförsvaret, fertilitet och hormonsystem.
– Det har gjorts åtgärder i området som jag har undersökt. Jag önskar att samma arbete kunde göras i alla kommuner runt om i Sverige. Det finns behov av att flytta betesmarker, fiskodlingar och liknande verksamheter, avslutar Sara Henriksson.
De flesta säger sig ta klimatförändringarna på allvar. Ändå svajar stödet för statliga klimatåtgärder. En ny studie visar att det inte bara handlar om förnekelse utan om hur vi resonerar kring problemet – vissa sätt att tänka kring klimatet kan i sig bromsa viljan att agera även om vi tar problemet på allvar.
Forskare vid Umeå universitet och University of Victoria i Kanada har undersökt allmänhetens föreställningar kopplade till tolv klimatfördröjande diskurser (attityder) genom en webbenkät i USA.
Klimatfördröjande diskurser är sätt att tänka eller tala om klimatförändringar som inte öppet förnekar problemet, men som bidrar till att bromsa eller fördröja nödvändiga åtgärder. Det handlar alltså inte om klassisk klimatförnekelse, utan om argument och berättelser som får omställningen att framstå som mindre brådskande och som skjuter upp åtgärderna.
– Våra resultat visar att klimatfördröjning inte bara är ett fenomen i politiska eliter eller medier – dessa diskurser återspeglas i den breda allmänheten och får mätbara konsekvenser för stödet till klimatpolitik, säger Joakim Kulin, docent i sociologi vid Umeå universitet.
Vissa attityder är tydligt kopplade till lågt stöd
Resultaten visar också att föreställningar i linje med de flesta klimatfördröjande diskurser är utbredda. Samtidigt är vissa diskurser tydligare kopplade till minskat stöd för statliga klimatåtgärder än andra.
– Särskilt diskurser som whataboutism (att hänvisa till andra länders utsläpp), ”inga piskor, bara morötter”, motstånd mot regleringar till förmån för frivilliga åtgärder, samt att ”hänvisa till social rättvisa” och att klimatpolitik drabbar utsatta grupper, hänger samman med ett lägre stöd för statlig klimatpolitik, säger Joakim Kulin.
Det handlar om argument som vid första anblick kan framstå som rimliga eller realistiska, att andra bör gå före, att frivillighet är bättre än tvång, att omställningen riskerar att slå orättvist. Men i opinionsmätningen visar de sig ha ett tydligt samband med svagare stöd för politisk handling.
Alla klimatfördröjande diskurser minskar inte stödet
Samtidigt visar studien att inte alla klimatfördröjande diskurser minskar stödet för klimatpolitik. Föreställningar kopplade till individualism och teknikoptimism är tvärtom positivt relaterade till stöd för klimatpolitiska åtgärder.
– Även om många klimatfördröjande diskurser är utbredda är det bara vissa – till exempel att peka på andra länders utsläpp – som tydligt hänger samman med svagare stöd för statlig klimatpolitik. Detta innebär att riktade motargument som bemöter de mest problematiska fördröjningsdiskurserna kan vara avgörande för att öka allmänhetens stöd för kraftfulla klimatåtgärder, säger Joakim Kulin.
Forskarna menar att det är avgörande att förstå vilka klimatfördröjande diskurser som har störst genomslag i opinionen. Det är särskilt viktigt i ett politiskt polariserat land som USA, men även i länder som Sverige där klimatpolitiken blivit en alltmer tydlig politisk skiljelinje.
Unga vuxna konsumerar mer läkarvård när den finns tillgänglig via vårdappar, så länge de inte behöver betala patientavgift. Det visar en studie från Göteborgs universitet.
Framväxten av vård online via mobilappar har medfört förändringar i tillgänglighet och efterfrågan på vård. Nu har forskare vid Göteborgs universitet undersökt 19- och 20-åringars konsumtionsmönster av digital vård.
Underlaget bygger på uppgifter om ungdomar i regionerna Stockholm och Västra Götaland. Under studieperioden hade 19-åringarna avgiftsfria digitala vårdbesök medan 20-åringarna behövde betala patientavgift.
Patienternas priskänslighet var uppenbar. Deltagarna som hade passerat 20-årsstrecket hade hälften så stor konsumtion av läkarkonsultationer via vårdappar. Generellt hade kvinnor högre konsumtion än män, och ett större tapp när de hade fyllt 20.
– Det man söker digital vård för är ofta enkla åkommor, vård som du är priskänslig för att söka. Det betyder inte nödvändigtvis att vården är onödig. Det är viktigt att tänka på att om man inte har tillgång till medicinsk expertis är det svår att avgöra vilket vårdbehov man faktiskt har. Att stilla människors oro har också ett värde, säger Gustav Kjellsson, forskare i hälsoekonomi vid Göteborgs universitet.
55 procent av de digitala läkarkonsultationerna hade inte blivit av
Forskarna bedömer att 45 procent av de läkarkonsultationer som 19-åringarna gjorde via vårdappar skulle ha blivit av om det hade krävts ett besök på en vårdcentral eller annan vårdinrättning, resten var konsumtion utöver det.
– Ofta handlar det om luftvägsinfektioner, hudåkommor och vård relaterad till sexuell och reproduktiv hälsa, exempelvis hantering av preventivmedel för kvinnor som hade kunnat tas omhand av en barnmorska. Det vi ser är att det sker en förflyttning till mer läkarvård, säger Gustav Kjellsson.
Forskarna såg inga direkta negativa medicinska effekter av att det görs fler digitala besök och färre fysiska, på efterföljande vård eller risken för komplikationer. Ett bifynd är att unga män, som generellt är mindre benägna att söka vård, ökade sina besök på ungdomsmottagningar.
– Det kan vara en effekt av en första digital läkarkonsultation. Tillgängligheten kanske gör det enklare att söka hjälp för åkommor som är jobbiga, exempelvis sexuellt överförbara sjukdomar, säger Gustav Kjellsson.
Inte högre total kostnad
Den svenska debatten om nätläkare har handlat om vårdkvalitet, resursfördelning, huruvida primärvården avlastas, och inte minst om hur regionerna ersätter upphandlade privata nätläkare. Mot den bakgrunden är det ytterligare ett resultat i studien som sticker ut, menar forskarna:
Att den ökade vårdkonsumtionen hos 19- och 20-åringarna inte gav högre total produktionskostnad.
– Det är intressant att våra skattningar indikerar att den ökade vårdvolymen är mer eller mindre kostnadsneutral. Regionernas kostnader för digital vård beror inte främst på produktionskostnader utan på ersättningsmodellerna till privata nätläkare, konstaterar Gustav Kjellsson.
Brist på tiamin har länge pekats ut som ett hot mot torsken i Östersjön. Nu visar en studie att läget kan vara mindre allvarligt än befarat.
Brist på tiamin, ett vitamin, är känt hos flera arter i Östersjön. Bristen har rapporterats hos lax sedan 1970-talet och orsakar ökad dödlighet bland unga fiskar. Under de senaste decennierna har även flera andra fisk- och fågelarter i regionen visat sig lida av samma problem.
En studie från 2020 pekade på allvarlig tiaminbrist hos torsk i Östersjön och att den kan bidra till minskningar i beståndens storlek och antal.
Bättre situation än väntat
Men nu visar en studie från Linnéuniversitetet att Östersjötorsken kanske inte lider av tiaminbrist i den omfattning som tidigare befarats.
Forskarna har analyserat torsk från flera platser i Östersjön där brist på tiamin tidigare rapporterats. Resultaten har jämförts med torsk från Ålands hav, en av få platser i Östersjön där beståndet fortfarande uppvisar bra tillväxt, och Nordsjön där ingen brist har rapporterats.
– Vi hittade inga tydliga skillnader i tiaminhalter mellan de undersökta torskbestånden. Dessutom visade inga av de fiskar vi analyserade några tecken på nedsatt ämnesomsättning. Resultaten är glädjande eftersom torsken under lång tid har minskat kraftigt i både antal och storlek i Östersjön, säger Marc Hauber, doktorand vid institutionen för biologi och miljö vid Linnéuniversitetet, i ett pressmeddelande.
– Men vi rekommenderar att man fortsätter följa torskens tiaminstatus då dessa problem i andra arter har visat sig variera kraftigt mellan olika år, fortsätter han.
Fiskar behöver tiamin
Tiamin (vitamin B1) är livsnödvändigt för fiskars ämnesomsättning, nervfunktion och fortplantning. Om en honfisk har brist på tiamin när hon lägger sina ägg riskerar de nykläckta larverna att dö av undernäring.
Ett av många problem
Tiaminbrist är bara en av flera utmaningar för Östersjötorsken. Under de senaste 50 åren har beståndet minskat kraftigt i antal, storlek och tillstånd. Bakom nedgången ligger bland annat överfiske, försämrade födo- och lekplatser samt förändringar i ekosystemet.
Trots att strikta regleringar har införts märks få förbättringar, enligt forskarna.
– Om ytterligare studier bekräftar våra resultat skulle vi kunna stryka tiaminbrist från den långa listan av problem som torsken i Östersjön har, säger Samuel Hylander, docent vid institutionen för biologi och miljö vid Linnéuniversitetet.
Vissa personer har drabbats av långvarigt smakbortfall efter covid-19. Forskare kan nu visa att orsaken är störningar i smakceller som normalt ger upplevelser av sött, beskt och umami.
Sedan antiken har smaken av mat beskrivits med fyra grundsmaker: salt, surt, sött och beskt. Modern forskning har lagt till en femte smak, umami, som kan beskrivas som smaken av japansk misosoppa.
Coronaviruset som orsakar covid-19 kan i vissa fall slå ut en eller flera av de fem smakkvaliteterna. Hos de flesta patienter som drabbats av covid är förlusten akut och kortvarig, ofta begränsad till en eller några smaker. Men det är inte ovanligt med kvarstående smakstörningar långt efter att infektionen klingat av. Orsakerna till smakbortfallet vid postcovid har hittills varit okända.
Tydliga individuella skillnader
I en studie har forskare från Sverige och USA undersökt hur virusinfektionen påverkar smaklökarnas förmåga att överföra signaler till smaknerverna och hur delar av smakbortfallet kan förklaras. De fann en blockering i smakcellerna för sött, beskt och umami.
– Vi rekryterade 28 personer som hade testats positivt för SARS-CoV-2 utan att behöva vård på sjukhus och som hade upplevt smakstörningar i mer än 12 månader. Alla kunde alltså klassificeras som drabbade av postcovid, säger forskaren Göran Laurell vid Uppsala universitet i ett pressmeddelande.
För att kartlägga smakstörningarna använde forskarna ett smaktest som mäter individens förmåga att uppfatta de fem grundsmakerna. Testerna visade att samtliga deltagare utom en hade någon form av smakpåverkan.
Vilka smaker som hade påverkats varierade mellan individer, men den minst drabbade smaken var surt.
Främst sött, beskt eller umami
Nästa steg var att undersöka tungornas smakorgan mer i detalj. Tjugo frivilliga personer lät forskarna ta vävnadsprover från papiller – de små prickarna på tungan som innehåller smaklökarna.
– När papillerna mikroskoperades syntes få skador på den övergripande strukturen eller på smaklökarnas nervförbindelser. Både papillerna och nerverna såg i stort ut att vara normala, säger Tom Finger från University of Colorado.
Hos 14 deltagare fungerade smaksinnet fortfarande inte normalt, vilket forskarna kunde påvisa med molekylärgenetiska analyser av olika smakceller. Avvikelserna kopplades till smakerna sött, beskt och umami – samma smaker som testet visade var påverkade hos personerna med postcovid.
Nervimpulser till hjärnans smakcentrum
Studien är den första som kopplar människors egna smakupplevelser till objektiva testresultat och den biologiska orsaken.
– Vi kunde koppla nedsatt förmåga att smaka sött, beskt och umami till låga halter av ett mRNA som kodar för ett protein som heter PLCβ2 i specifika smakceller, säger forskaren Göran Andersson vid Sveriges lantbruksuniversitet.
– PLCβ2 behövs för att nervimpulser från smakceller som reagerar på sött, beskt och umami ska vidarebefordras till hjärnans smakcentrum. Impulserna skapas genom kortvariga inflöden av natrium in i nerverna och kalium ut ur nervtrådarna, fortsätter han.
Sammanfattningsvis kan en långvarig nedsatt förmåga att uppfatta smakerna sött, beskt och umami efter covid-19 bero på förändringar i specifika celler i smaklökarna. Dessa celler skickar normalt nervsignaler till hjärnan som ger upphov till upplevelsen av de aktuella smakerna.
Forskare kan nu visa hur gamla bergarter först bildades långt nere i Mars skorpa, sedan lyftes upp, hamnade under vatten och förändrades. Resultaten ger ökad förståelse för den röda planetens långa geologiska historia.
Den amerikanska rymdorganisationen Nasas rover Perseverance landade på Mars röddammiga yta i februari 2021. Sedan dess har den samlat in mängder av värdefull data.
Forskarna har bland annat utforskat en krater med namnet Jezero. När farkosten rullade längs insidan av kraterns kant färdades den bokstavligen genom miljarder år av Mars historia som tidigare varit okänd.
Viktig geologisk plats
I en studie har forskare med hjälp av instrument på Perseverance analyserat bergarter från den så kallade Margin Unit – en av de viktigaste geologiska platserna i kratern – och kunnat följa hur planetens inre, ytvatten och atmosfär samspelat över tid.
– Det här är berggrund som först bildades nere i Mars skorpa från magma. Sedan har den lyfts upp, exponerats vid ytan och reagerat med vatten och koldioxid, säger Sanna Alwmark, forskare vid Miljö- och geovetenskapliga institutionen, Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Med hjälp av olika instrument och kameror på rovern Perserverance har forskarna undersökt en färsk yta av berggrunden i området Margin Unit. Bild: NASA/JPL-Caltech
Komplex utveckling
Analyserna visar att bergarterna domineras av den mörka mineralen olivin, som har ackumulerats i en magmakammare under höga temperaturer. Senare omvandlades bergarten när den exponerades för vatten och koldioxid. Då bildades karbonat- och silikatmineral – två mineral som innehåller vatten.
Fynden pekar på en komplex utveckling: först magmatiska processer, därefter en kemisk omvandling av den magmatiska berggrunden i kontakt med vatten och atmosfär.
Mineral kan visa förändring
Det är framför allt karbonaterna som gör fynden intressanta. Mineralen bildas när berggrund reagerar med vatten och koldioxid och kan fungera som ett geologiskt arkiv över hur en planets atmosfär har förändrats över tid.
På jorden kan liknande mineral dessutom bevara spår av biologisk aktivitet.
– Genom att följa hur omvandlingen varierar med höjd kan vi se hur miljöförhållandena har ändrats över tid. Det ger oss en mer sammanhängande bild av hur Mars utvecklats under miljardtals år, säger Sanna Alwmark.
Studien visar tydliga skillnader inom kratern. På lägre höjdnivåer är berggrunden kraftigt omvandlad, vilket tyder på att den legat under vatten när Jezerokratern fylldes av en sjö. Högre upp är påverkan mindre. Där liknar bergarterna i stället olivinrika formationer i den omgivande regionen Nili Fossae.
Resultaten stärker bilden av kratern som en plats där flera av Mars viktigaste geologiska processer möts.
Från vattenvärld till torr planet
Genom att analysera mineralens kemiska signaturer går det att rekonstruera hur planeten utvecklats – från en mer aktiv och vattenpåverkad värld till den torra planet vi ser i dag.
– I grunden handlar det om att förstå planetär utveckling. Genom att studera hur berggrund på Mars har bildats, lyfts upp och sedan förändrats i kontakt med vatten och atmosfär kan vi följa de processer som format planeten över mycket lång tid. Det är så vi kan börja förstå hur Mars blev den planet vi ser i dag, säger Sanna Alwmark.
Studien har letts Blue Marble Space Institute of Science Seattle.
En avhandling visar att elever utvecklas mer när idrottsundervisningen utgår från egna mål och tid för träning.
– När elever upplever att de blir skickliga upplevs också undervisningen som mer meningsfull, säger forskaren Robin Lindgren Fjellner.
Ge eleverna frihet att påverka sina mål – och låt dem träna målmedvetet över tid. Det är kärnan i den så kallade kroppsövningsmodellen, som står i centrum för en ny avhandling vid Örebro universitet.
Enligt studien kan lärandet förbättras när variationen i undervisningen minskar och eleverna upplever att de utvecklas.
– I Sverige har ämnet idrott och hälsa länge präglats av att elever får prova många olika aktiviteter, men ofta utan tillräcklig tid för att utveckla sin kompetens. Min forskning visar att det finns andra sätt att undervisa, säger forskaren Robin Lindgren Fjellner vid Örebro universitet i ett pressmeddelande.
Utveckling genom övning
I studien använde fyra lärare modellen under 10–17 lektioner tillsammans med totalt 101 elever. Varje elev valde ett rörelsemål som de ville utveckla– till exempel stå på händer, göra en volt, jonglera eller spela badminton. Därefter fick de öva strukturerat, dokumentera sin utveckling och analysera sina rörelser med stöd av läraren.
– Jag trodde att eleverna skulle bli uttråkade efter ett stort antal lektioner, det var även något lärarna lyfte fram, men många elever ville fortsätta med sina egna valda rörelsemål eftersom de kände sig mer kompetenta, säger Robin Lindgren Fjellner.
Planering och analys
För lärarna innebar modellen ett nytt sätt att tänka, men inte ett främmande arbetssätt. De kände igen delar som till exempel målsättning och träningsdagböcker. Samtidigt uppstod vissa utmaningar för lärarna att balansera hur fritt de kunde låta eleverna arbeta. Men även om eleverna hade olika rörelsemål blev inte klassrummet splittrat – många inspirerades av varandra och valde liknande övningar.
– Det viktiga är att skilja på aktiviteterna – rörelsemålen – och det gemensamma undervisningsinnehållet. Oavsett vilken rörelse eleverna valt fick de öva att planera, analysera och värdera sin rörelseutveckling – moment som var gemensamma för alla, säger Robin Lindgren Fjellner.
Pedagogiska modeller ovanliga
Sammantaget visar avhandlingen att pedagogiska modeller som kroppsövningsmodellen kan stärka idrottsämnets utbildningsvärde – bland annat genom att ge lärare nya arbetssätt som sätter fokus på både undervisning och elevernas lärande.
– Pedagogiska modeller är väletablerade internationellt, men fortfarande ovanliga i Sverige. Min förhoppning är att forskningen kan bidra till att de integreras i lärarutbildningen och används mer i skolans praktik, säger Robin Lindgren Fjellner.
När skogsbränderna rasade i Sverige sommaren 2018 kan de största kolutsläppen ha skett under marken. En studie visar att pyrande bränder i torvjordar underskattas kraftigt – trots att de kan frigöra mycket stora mängder kol.
Under den extremvarma sommaren 2018 bröt över 300 skogsbränder ut runt om i Sverige. Med hjälp av fältmätningar, modeller och data från Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket och SMHI har forskare nu kartlagt var och varför kol frigjordes i samband med bränderna.
Utsläppen underskattas
Studien visar att utsläpp från intensiva bränder ovan mark överskattas i branddatabaser. Utsläppen från djupa organiska jordar och torvmarker underskattas däremot kraftigt – under sommaren 2018 med upp till 50 procent.
De pyrande bränderna under mark syns sällan tydligt på satellitbilder, men kan frigöra mycket stora mängder gammalt kol.
– Det som ser dramatiskt ut från luften är inte alltid det som påverkar klimatet mest. De verkligt stora utsläppen sker i det tysta, nere i marken, säger Johan Eckdahl, skogsbrandforskare vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Kol bundet i torvjordar
I boreala skogar – barrskogsregionen som sträcker sig runt norra halvklotet – lagras mer kol än vad som i dag finns i atmosfären. En stor del är bunden i djupa torvjordar som byggts upp under tusentals år.
När jorden torkar och antänds kan bränder fortsätta att brinna under markens yta under lång tid. Därmed riskerar traditionella metoder i dagens branddatabaser, som bygger på bränd areal, rökdensitet och synlig brandintensitet, att missa en avgörande del av skogsbrändernas klimatpåverkan.
Ett exempel är jämförelsen mellan brandåret 2018 och skogsbranden i Sala 2014. Trots att den totala brända arealen var betydligt större 2018 visade det sig att Sala-branden ensam släppte ut ungefär lika mycket kol som alla 324 bränder 2018 tillsammans.
– Det avgörande är var det brinner. En brand i djupa torvjordar kan väga tyngre klimatmässigt än hundratals mer intensiva bränder på mark med tunna jordlager, säger Johan Eckdahl.
Kalhyggen kan bli spridningsväg
Studien ger också nya perspektiv på skogsbruk och markanvändning. Högupplösta kartor visar mönster som tyder på att nyligen kalavverkade områden kan fungera som spridningsvägar in i äldre, mer kolrika skogar och våtmarker.
Forskarna slår fast att befolkningstäthet spelar en viktig roll för att i ett tidigt skede begränsa spridningen av högintensiva bränder. Resultaten visar också tecken på att tidig brandbekämpning och aktiv skogsförvaltning kan minska skadorna från skogsbränder.
Satelliter ger inte alla svar
Forskarna bedömer att resultaten är relevanta långt utanför Sveriges gränser. Om utsläppen underskattas under ett svenskt brandår av 2018 års omfattning finns det skäl att ifrågasätta hur stora utsläppen varit under de senaste årens extrema bränder i Nordamerika och Sibirien, enligt forskarna.
I det senare fallet saknas tillräckliga grunddata, vilket försvårar kalibreringen av satelliter och modeller.
– Satelliter som visar ovanjordisk förbränning är viktiga för att förstå var den underjordiska förbränningen kommer att börja. Men vi behöver kombinera satelliternas överblick med fötter på marken. Först då kan vi förstå hur mycket kol som faktiskt frigörs – och hur vi bäst skyddar de mest sårbara kolförråden i ett allt varmare klimat, säger Johan Eckdahl.
Det som skiljer vallaproffsen från vanliga motionärer är att de sätter större värde på skidans egenskaper än på själva vallan. Det visar en studie som undersökt hur längdåkare tänker kring glid, snö och skidpreparering.
Ofta är amatörvallare och experter ganska eniga om vad som är viktigt för att få bra glid och fäste under skidturen. Men när det gäller betydelsen av själva skidans egenskaper går åsikterna däremot isär. Dessutom finns särskilt utmanande snöförhållanden där oenigheten är stor kring hur skidorna bör prepareras – även bland proffsen.
– Experterna tycker det är viktigast att välja rätt skida innan du börjar fundera exakt på vilken valla du ska ha, säger Anton Kalén, forskare i informationssystem vid Luleå tekniska universitet, i ett pressmeddelande.
Vallan inte alltid räddningen
Forskarna har samlat in svar från skidåkare och vallare i Sverige på frågor om glid, material och vallning på olika underlag. Deltagarna i enkätstudien delades in i experter och icke-experter. Expertgruppen uppgav att de preparerar fler än 500 skidor och åker minst 100 mil per år.
– Experterna utgår från skidans spann eftersom det styr kontakten mot snön. När den fungerar gäller det att välja slip och finjustera strukturen med rill. Då blir vallan mer en finish än en räddningsplanka, säger Andreas Almqvist, professor i maskinelement vid Luleå tekniska universitet och expert på tribologi, vetenskapen om ytor i kontakt under rörelse.
Men problemet som uppstår för amatörer är att de sällan har flera olika slags skidor att välja bland. Hur kan man ändå närma sig proffsens arbetssätt?
– För att optimera sina skidor behöver man försöka förstå vad skidorna är bra för och hur man bäst kompenserar för deras svagheter. Har du två par, välj det som passar bäst för dagens förhållanden. Mina viktigaste tips är att flytta bindningen om du kan för att påverka var skidan bär och att finjustera strukturen med rill, så att kontakten mot snön fungerar i just de zoner som belastas, säger Andreas Almqvist.
Experter värdesätter skidans egenskaper högre än vallans. Bild: Luleå tekniska universitet
Nysnö är knepigt
I nysnö och fuktig finkornig snö var även experterna oense om hur skidorna bäst bör prepareras, vilket tyder på att förhållandena är särskilt svåra. Utmaningarna beror på att nysnö har små korn som lätt fastnar i skidans struktur. Är kornen dessutom fuktiga blir det svårt att använda strukturen för att dränera bort överflödigt vatten.
Men Andreas Almqvist har ett tips:
– Du kommer aldrig få riktigt bra glid i fuktig nysnö. Men här behöver du kortare glidzoner och en relativt fin struktur som bär lasten med en rund och djup rill som dränerar bra.
Fryst blötsnö enklast att valla
Av enkätsvaren framgår att det mest lättvallade skidföret är fryst blötsnö. Här använde både experter och övriga skidåkare hård glidvalla och klister för fäste. Experterna tenderade dock ofta att lägga ett extra lager burkvalla ovanpå klistret – men inte alla.
– Det huvudsakliga som en vanlig skidåkare kan ta med sig av studien är att det inte bara handlar om att välja en passande glidvalla. Vilka skidor du har och hur de är slipade är viktigare, säger Anton Kalén.
Priset på kollektivtrafik påverkar de boende i utsatta områden. Höga priser kan leda till en begränsad rörlighet och en känsla av att ”sitta fast” i den egna stadsdelen. Det framgår av en studie där en grupp människor i Uppsala fick gratis kollektivtrafik i tre månader.
Internationellt har begreppet transport-fattigdom länge förekommit, enligt Fredrik Johansson, forskare på Institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik på KTH.
I en ny studie har Fredrik Johansson och forskarkollegor undersökt hur människor med låg inkomst i Uppsala-områdena Gottsunda och Bäcklösa påverkas av tillgång till gratis kollektivtrafik.
– Vi har sett att personer med låg inkomst i Gottsunda och Bäcklösa i Uppsala är mycket beroende av kollektivtrafik, men att priset på kollektivtrafiken är för högt och att de därför antingen blir kvar i sina bostadsområden eller blir tvungna att gå långa sträckor, säger Fredrik Johansson.
Biljettpriset mycket viktigt
Forskarna, som är verksamma vid KTH och Uppsala universitet, gav sju personer tre månaders gratis kollektivtrafik. Sedan gjordes djupintervjuer med deltagarna.
Det ursprungliga syftet med forskningen var att undersöka vilka sätt att resa som kan underlätta för personer med lägre inkomst att få ihop sin vardag. Bostadsbolag kan erbjuda så kallade mobilitetstjänster, som bil- och cykelpool, för att erbjuda alternativ till bilparkering. Men i utvärderingar saknas kunskap om låginkomsttagares perspektiv och behov.
Forskarna insåg snabbt, i intervjuerna, att biljettpriset på kollektivtrafiken var den viktigaste frågan. Därför valde de att studera den aspekten djupare.
Rörlighet ger trygghet
Deltagarna i forskningsprojektet berättar i intervjuerna om hur tillgången till gratis kollektivtrafik har påverkat möjligheten att delta i aktiviteter. En person berättar att hon kunde åka in till centrala Uppsala och promenera längs ån ”som en normal människa”.
Flera av deltagarna beskriver hur kollektivtrafikkortet gav dem frihet, men också en trygghet i att alltid kunna komma hem.
Osynliggjort perspektiv
– Forskningen visar att priset på kollektivtrafik är viktigt för den sociala hållbarheten, men personer i den här gruppen ofta är dåligt representerade i undersökningar och i den offentliga debatten, säger Fredrik Johansson.
Fredrik Johansson anser att det som internationellt kallas transport-fattigdom borde diskuteras mer i Sverige.
– Det viktigt att föra fram den här gruppens perspektiv som länge har varit osynliggjort.
