Forskare har identifierat det avgörande ögonblick då tjock- och ändtarmscancer förändrar sina gener för att undkomma immunförsvaret – en upptäckt som kan bana väg för mer effektiva immunterapier.
Liksom universum började med en big bang, har även tjock- och ändtarmscancer ett avgörande ögonblick som bestämmer hur sjukdomen kommer att utvecklas. Cancerns ”big bang” inträffar när tumörceller gör sig osynliga för immunsystemet – en process som kallas immunflykt.
I en ny studie från Chalmers och the Institute of Cancer Research i London har forskare identifierat hur cancerceller lyckas undkomma immunförsvaret.
– Vår förhoppning är att dessa insikter ska kunna leda till mer riktade, effektiva och tidiga behandlingar, utöver operationer, säger Eszter Lakatos, forskare inom matematisk biologi på Chalmers och Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Använder immunförsvaret mot cancerceller
Vid immunterapi stimuleras kroppens immunförsvar att angripa tumörceller. Metoden har gett goda resultat vid flera cancerformer, men effekten vid tjock- och ändtarmscancer, kolorektalcancer, är ofta begränsad.
En förutsättning för att immunterapi ska fungera är att immunförsvaret kan känna igen cancercellerna. Det är dock ofta svårt, eftersom cancerceller snabbt muterar och förändras. Vid kolorektalcancer kan tumören ofta undgå upptäckt genom att göra sig osynlig för immunsystemet. Under den så kallade immunflykten förändras cancercellernas gener, vilket försvårar immunförsvarets möjligheter att identifiera och bekämpa dem.
Avgörande ögonblick avslöjat
Den nya studien visar exakt när under tumörens utveckling de genetiska förändringar som leder till immunflykt uppstår. Efter detta sker mycket få förändringar i hur cancern visar upp sig för immunförsvaret.
Resultaten beskrivs som ett forskningsgenombrott som kan göra det lättare att avgöra när immunterapi är en effektiv behandling vid tjock- och ändtarmscancer.
– I takt med att cancerbehandlingar blir alltmer skräddarsydda är det viktigare att förstå hur tumörer utvecklas och förändras. Vår forskning tyder på att en koloretalcancers relation till immunsystemet inte förändras särskilt mycket när den växer. Om vi kan rikta in oss på den tidigt bör behandlingen ha större chans att lyckas, säger professor Trevor Graham vid the Institute of Cancer Research.
Mer om kolorektalcancer
Cancer i tjock- eller ändtarmen är den fjärde vanligaste cancerformen i Sverige, och varje år diagnostiseras cirka 8000 nya fall. Sjukdomen blir allt vanligare, och är dessutom en cancerform som ökar bland personer under 50 år. Enligt WHO är kolorektalcancer världens näst dödligaste cancerform. År 2040 väntas antalet dödsfall i sjukdomen ha ökat med 73 procent globalt.
I dag bedöms omkring 15 procent av patienter med kolonrektalcancer svara på immunterapi, medan majoriteten inte har nytta av metoden.
Proteiner hjälper immunförsvaret
Studien visar också att vissa proteiner, så kallade neoantigener, på cancercellernas yta gör det lättare för immunförsvaret att känna igen tumören. Cancerceller kan undgå upptäckt genom att minska antalet sådana proteiner.
Om man i stället kan få dem att visa upp fler neoantigener, kan det bli enklare för immunförsvaret att angripa cancern. Forskarna bedömer därför att behandlingar av kolorektalcancer kan bli effektivare genom att kombinera läkemedel som både stimulerar immunförsvaret och ökar bildningen av neoantigener.
För att komma fram till resultaten i studien analyserade forskarna vävnadsprover från 29 personer med kolorektalcancer. Fler studier behövs innan forskarna kan pröva metoden i kliniska försök på patienter.
Män upplever att det är kvinnornas marknad på dejtingapparna medan kvinnor känner att män inte anstränger sig. Det visar en studie som undersökt nätdejting och forskningen visar stora motsättningar trots att båda sidor vill hitta kärlek.
– Jag har mött ensamma människor och i vissa fall ett svart hål av hopplöshet, säger Lena Gunnarsson, docent i genusvetenskap vid Örebro universitet.
Björn berättar att han aldrig känt sig så ful som när han började med Tinder och blev avvisad och ignorerad av kvinna efter kvinna. Vanja berättar att hon flera gånger om dagen fick höra att hon var fet och att hon kunde dra åt helvete.
Studien visar att smärtsamma upplevelser av att bli avvisad och ignorerad är vanligare bland män, samtidigt som många kvinnor berättar om aggressiva och förolämpande svar.
– Våldet och hatet på nätet drabbar kvinnor värre än män. Det speglar hur det ser ut i samhället generellt. Digitalt, jämfört med ansikte mot ansikte, har inte människor samma gränser för hur aggressiva och kränkande saker de kan säga, säger Lena Gunnarsson, docent i genusvetenskap vid Örebro universitet, i ett pressmeddelande.
Hon har intervjuat 15 män och 15 kvinnor som har levt som ofrivilliga singlar i minst fem år i Sverige. De är mellan 26 och 67 år gamla.
– Männen längtar efter att få älska en kvinna och kvinnorna längtar efter kärlek. Ändå är polariseringen tydlig.
Sverige sticker ut
Sverige sticker ut. Samtidigt som vi har kommit långt i arbetet med jämställdhet finns det många svenska män på internationella incel*-plattformar.
– Flera deltagare var väldigt lika incels i sitt sätt att tänka trots att de inte visste vad incels var. Många män har koll på statistiken och ser den som ett bevis för att kvinnor har makten. De känner sig som offer och stirrar sig blinda på det.
Studien visar att männen upplever att de måste ta initiativ till kontakt, medan kvinnor avvaktar och väljer och vrakar bland vilka de svarar på. Männen får få eller inga att välja mellan medan många kvinnor upplever att det blir en stor arbetsuppgift att gå igenom alla män som visat intresse för dem.
– Många män är relativt urskillningslösa för vad de klickar ja till. En del tar varannan kvinna eftersom de tänker att det ökar chansen att få napp. Då lämnar ju männen över ett slags arbete till kvinnorna. De får göra det jobbet att reda ut om det är en bra matchning.
*Termen incel är en förkortning för involuntary celibacy (på svenska ofrivilligt celibat). Det är en internetbaserad kultur av heterosexuella män som till följd av en oförmåga att inleda relationer odlar kvinnohat och hämndlystnad.
Män tycker att kvinnor har för höga krav – kvinnor tycker att män har för låga
Studien visar att män tycker att kvinnor har för höga krav och kvinnor att män har för låga.
– Kvinnor säger att de vill att männen ska ställa högre krav. De vill inte att män ska vilja ha vad som helst. De vill bli sedda som individer.
Men bilden är inte svart eller vit. Många kvinnor har inte en pool av män att välja på.
– Övervikt verkar vara en gräns för många män. De vill inte träffa en överviktig kvinna.
– Det här projektet har varit jobbigt att genomföra. Det finns ett stort lidande bland både män och kvinnor, avslutar Lena Gunnarsson.
36 procent bor ensamma i Sverige
Under de senaste 30 åren har antalet singlar runt om i världen ökat. I Sverige finns över 2 miljoner singelhushåll. Det betyder att ungefär 36 procent av befolkningen bor ensamma.
Under samma period har dejtinglivet förändrats radikalt och idag är det betydligt vanligare att människor träffas på nätet. Flera av deltagarna i studien berättar att de försökt ta kontakt även i det verkliga livet men att det inte sällan uppfattas som konstigt. Samtidigt visar statistik att fler väljer att lämna apparna.
Under pandemins första fas fanns det tydliga sociala skillnader i vem som testade sig för covid-19, visar en studie. Resultatet tyder på att de grupper som hade störst risk att bli svårt sjuka också var de som testade sig minst, bland annat av rädsla för konsekvenserna av ett positivt resultat. Detta kan ha dolt den verkliga spridningen av smittan.
Under covid-19-pandemin erbjöds gratis PCR-testning i hela Sverige, men en studie från Stockholms universitet visar att det inte var självklart vem som faktiskt testade sig – och att skillnaderna i testbeteende följde tydliga sociala och demografiska mönster.
Forskarna undersökte 1,5 miljoner personer i arbetsför ålder i Stockholm och Skåne som tog strax under 495 000 PCR-tester mellan juli och december 2020. Genom att koppla testresultaten till nationella register kunde forskarna undersöka skillnader i testbeteende utifrån kön, utbildning, inkomst, födelseland och hälsotillstånd.
Män och de med låg utbildning testade sig mer sällan för covid-19
Resultatet visar att män, personer med låg utbildning och personer födda utanför Europa testade sig mer sällan, jämfört med kvinnor, personer med hög utbildning och svenskfödda personer. När dessa grupper väl testade sig var deras testresultat oftare positiva och de riskerade i betydligt högre grad att läggas in på sjukhus.
Personer med högre utbildning och inkomst testade sig oftare – men visade mer sällan positiva testresultat.
– I grupper där få testade sig och positivitetsfrekvensen var hög finns det anledning att tro att det finns förhållandevis många oupptäckta fall. Vi vet sedan tidigare att socialt utsatta grupper och utrikes födda var särskilt hårt drabbade av pandemin. Våra resultat visar att skillnader i testbeteende kan ha bidragit till det, säger Olof Mpumwire Östergren, forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap på Stockholms universitet, i ett pressmeddelande.
Rädsla för positivt test kan ligga bakom
Den tydliga skillnaden i testbeteende mellan könen, socioekonomisk status och nationell härkomst, efter justering för yrke, ålder och sannolik exponering i grannskapet, tyder på att testning är ett socialt beteende, enligt forskarna.
Sociala normer som uppmuntrar individen att testa sig kan vara särskilt starka i grupper som också är ekonomiskt och socialt väl rustade för att anpassa sina liv till ett positivt testresultat. Även om rädslan för allvarlig sjukdom kan vara lika stark i alla grupper så kan en rädsla för indirekta konsekvenser av ett positivt resultat, såsom att behöva stanna hemma och förlora inkomst, avskräcka vissa individer från att testa sig.
Studien visar också att områden med lägre testfrekvens ofta hade fler sjukhusinläggningar, vilket tyder på att smittspridningen i dessa områden underskattades i pandemins akuta fas.
Påverkade den officiella statistiken
Studiens resultat visar att skillnaderna i människors testbeteende gjorde att den officiella statistiken inte gav en representativ bild av smitta. Det kan i sin tur ha gjort det svårare för beslutsfattare att rikta insatserna dit de behövdes mest.
Forskarna menar att framtida pandemier kräver mer rättvisande teststrategier. Ett förslag är att avsätta en del av testkapaciteten för slumpmässiga och representativa tester, och att samla in data om både positiva och negativa testresultat.
– Det är viktigt att balansera individens behov av att testa sig för att skydda sig själv och personer i sin närhet mot samhällets behov av en korrekt bild av var smittan befinner sig. Det går att uppnå med ganska små medel, till exempel genom att samla in uppgifter om negativa tester. Det vore en viktig del av förberedelsen inför nästa pandemi, säger Olof Mpumwire Östergren.
Många unga som drabbats av plötslig hjärtdöd hade nyligen sökt vård. Om man oftare undersöker patienters hjärta med EKG kan framtida dödsfall kanske undvikas, menar forskare vid Göteborgs universitet.
Plötslig hjärtdöd utan synlig hjärtsjukdom – det som kallas plötslig arytmidöd – kan drabba även unga, till synes friska personer. Det är dock mycket ovanligt: omkring 15 fall per år i Sverige.
I en studie från Göteborgs universitet har forskare tittat närmare på alla fall i Sverige av plötslig arytmidöd för personer mellan 1 och 35 år under åren 2000 till 2010.
Resultatet visar att flera av de drabbade visade sig ha uppvisat tecken på hjärtsjukdom redan före dödsfallet.
Var tredje som drabbades av plötslig hjärtdöd hade sökt vård
Forskarna hittade 149 fall där unga personer dött under tioårsperioden utan att obduktionen kunnat visa någon strukturell skada på hjärtat, vilket tyder på en elektrisk störning i hjärtrytmen.
Genom nationella register och journaler kartlade forskarna deras symtom, EKG-fynd och sjukvårdskontakter före döden. Vart och ett av dessa vårdbesök jämfördes med tio slumpmässigt valda personer, matchade efter ålder, kön och län.
De flesta av de drabbade var män och hälften hade i förväg uppvisat någon form av varningssymtom, som svimning eller hjärtklappning. Studien visar också att en tredjedel hade sökt sjukvård halvåret före dödsfallet. I denna grupp var det tjugo gånger vanligare att de sökt vård för svimning, och tio gånger vanligare att de sökt vård för kramper, jämfört med kontrollgruppen.Nästan var femte som dog hade tidigare haft avvikande EKG.
Går att upptäcka riskpersoner innan något händer
Matilda Frisk Torell, hjärtläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och forskare knuten till Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, säger att det är slående att så många hade sökt vård kort före händelsen.
– Det visar att det finns en möjlighet att upptäcka riskpersoner innan något händer, säger hon i ett pressmeddelande.
Resultaten pekar på att svimning, krampanfall och onormala EKG-fynd hos unga bör tas på större allvar.
– Genom att bättre förstå vilka symtom och EKG-fynd som kan komma före en plötslig arytmidöd, kan vi också bättre identifiera personer med ökad risk, säger Mats Börjesson, kardiolog och professor i idrottsfysiologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Många elever på idrottsgymnasier använder tekniska hjälpmedel för att följa sin utveckling. Men den ökande datamängden kan också skapa stress och osäkerhet.
Pulsklockor, träningsappar och mätdata har blivit vardag för unga idrottare. Men teknik som syftar till att förbättra prestationer kan också leda till att pressen ökar. Det visar en rapport från forskare vid Högskolan Dalarna.
– Unga idrottare lämnas ofta ensamma med sin data. Det kan leda till stress, feltolkningar och att de tappar tilliten till sin egen känsla, säger Mikael Swarén, forskare i idrottsvetenskap vid Högskolan Dalarna, i ett pressmeddelande.
En av fyra känner stress
Rapporten, som tagits fram på uppdrag av Riksidrottsförbundet, bygger på en studie med över 400 elever och nästan 50 tränare från fem gymnasieskolor med idrottsinriktning. Den visar att:
Sju av tio elever använder tekniska hjälpmedel för att mäta träning och återhämtning.
En av fyra elever uppger att de känner stress kopplad till mätningarna.
Hälften av eleverna ser ingen tydlig effekt av tekniken på sin prestation.
Två av tio tränare analyserar aldrig elevernas data, och lika många diskuterar aldrig datan med de aktiva.
– Många idrottare säger först att det inte påverkar dem, men sedan kryper det fram att de faktiskt blir påverkade. För vissa är det tävlingsstress, men för andra handlar det om oro kring sömn, mat eller återhämtning, säger Mikael Swarén.
Idrottarna försöker tolka själva
Enligt rapporten finns risker med att ge unga för mycket data utan vägledning.
– De känner sig övervakade utan att förstå varför. Det kan leda till att de försöker tolka datan själva, utan rätt kunskap. Det skapar lätt en känsla av vilsenhet – och i värsta fall en ökad stress, säger Mikael Swarén
Tekniken ska inte ses som ett hot, menar han, men tränare behöver få rätt utbildning och kunskap för att kunna använda den på ett korrekt sätt.
Mikael Swarén efterlyser även ett mer restriktivt tänkande från tränare och skolor.
– Om man inte har resurserna att tolka datan tillsammans med eleverna bör man inte uppmuntra användningen. Tekniken ska vara ett komplement, inte grunden i träningen, säger han.
Fysiker vid bland annat Umeå universitet har tagit fram en avancerad laser helt gjord av biomaterial – med hjälp av björklöv och jordnötskärnor. Den miljövänliga lasern kan i framtiden bli ett verktyg inom medicinsk diagnostik och bildteknik.
En studie vid Umeå universitet visar hur en så kallad random laser kan framställas helt av biologiska material. Det rör sig om en typ av laser där ljuset sprids många gånger inuti ett oordnat material innan det kommer ut som en fokuserad stråle.
Tekniken kan bli viktig för medicinsk avbildning och för att upptäcka sjukdomar tidigt, och har därför väckt stort intresse inom forskarvärlden. Men idag innehåller sådana lasrar ofta material som är giftiga, dyra eller svåra att tillverka.
– Vår studie visar att det går att tillverka avancerad optisk teknik på ett enkelt sätt med enbart lokala, förnybara material, säger Jia Wang, universitetslektor vid Institutionen för fysik, Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
Laser lovande inom medicinsk avbildning
Random lasrar är lovande för medicinsk avbildning och tidig sjukdomsdiagnostik eftersom de kan ge ifrån sig intensivt men diffust ljus som tränger in i vävnad utan att skada den. Till skillnad från vanliga lasrar, som sänder ut ljus i en mycket smal och riktad stråle, sprider en random laser sitt ljus i många riktningar. Det gör att den kan belysa biologiska prover mer jämnt och ge detaljerad information om strukturer inuti vävnaden.
Kolprickar av björklöv
Forskarna skapade sin laser med hjälp av två vanliga naturmaterial: björklöv och jordnötskärnor. Av björklöven tillverkade de kolprickar på nanometerskala som fungerar som förstärkningsmedium, medan jordnötterna skars i små kuber med grova och ojämna ytor som hjälper till att fånga och sprida ljuset.
Själva lasern drivs fortfarande av en extern ljuskälla, men de funktionella delarna som sprider och förstärker ljuset är helt framställda av biomaterial.
– Tillverkningen av kolprickarna är enkel, i princip en tryckkokningsprocess i ett steg. I stället för att använda komplicerad teknik, gör jordnötskärnans naturliga mikrostruktur jobbet på egen hand, säger Jia Wang.
Bilder av en biomaterialsbaserad laser när den är aktiverad, med röd belysning. Nederst ses samma lasrar sedda i dagsljus utan belysning. Bild: Zhihao Huang
Kan vidareutvecklas till optisk tagg
Forskarna testade hur mycket energi som krävdes för att få lasern att sända ut ljus. Resultaten visar att den fungerar lika bra som konstgjort framställda lasrar.
– Potentialen hos den här biomaterialbaserade random lasern sträcker sig längre än till biomedicinska tillämpningar. Tack vare sin låga kostnad, förnybarhet och säkerhet skulle den också kunna utvecklas till en optisk tagg som kan användas för att verifiera äkthet hos värdefulla dokument, lyxvaror och elektroniska produkter, säger Jia Wang vid Umeå universitet.
Tända alla lampor under Earth hour? De elever som protesterar mot undervisning om hållbarhet och klimatfrågor gör det ofta med humor, ironi och distans. Det visar en avhandling i pedagogik från Örebro universitet.
Den svenska skolan har ett tydligt uppdrag att undervisa om miljö och hållbar utveckling. Men frågorna väcker starka känslor och debatten har blivit alltmer polariserad – något som märks även i klassrummen. I sin avhandling har Linnea Urberg undersökt hur ungdomar uttrycker motstånd och intressekonflikter i undervisningen om miljö och hållbarhet.
– Avhandlingen ger en komplex bild av ungdomars motstånd. Det handlar sällan om okunskap utan snarare om att eleverna försöker distansera sig eller överlista en utbildning och ett system som de har en ambivalent relation till. Motståndet riktas i regel inte mot skolan eller lärarna, säger Linnea Urberg, som nyligen har disputerat i pedagogik vid Örebro universitet, i ett pressmeddelande.
Humor som motstånd
Motståndet tar sig ofta uttryck på kreativa och humoristiska sätt. Att linda in en sparris i bacon eller ”tända alla lampor under Earth Hour om man har miljömuppar som grannar” blir för unga ett sätt att markera avstånd till en framtid där vissa grupper främjas.
– Motståndet leder ofta till ett skratt som inte bara är frigörande utan också blottlägger något djupt allvarligt, ironiskt och meningsbärande på samma gång. Ungdomarna framstår som kreativa, intelligenta och de är ofta väldigt roliga, vilket gör att skolan framstår som en meningsfull plats, säger Linnea Urberg.
Men motståndet kan också vara begränsande, framför allt när det riskerar att kränka andra grupper och identiteter.
– Vissa elever upplever att skolan försöker kontrollera dem och vill få dem att anpassa sitt beteende till en viss språklig och kulturell ram. När hållbarhetsundervisningen upplevs som styrande eller avlägsen från elevernas egna erfarenheter riskerar den att skapa förfrämligande*, säger Linnea Urberg.
*Fotnot: En känsla av att man inte hör till, att man står utanför.
Ta eleverna på allvar
Forskningen visar att sociala och kulturella skillnader påverkar ungas möjlighet och deras förutsättningar att engagera sig i hållbarhetsfrågor. Enligt Linnea Urberg behöver elevernas uttryck, villkor och motstånd förstås och erkännas.
– Ungdomars språk och kulturella uttryck får inte avfärdas som pladder, bristande förmågor eller okunskap. Ett ökat fokus på disciplin, kognition och språkutveckling riskerar att dölja den mening och den kreativitet som faktiskt pågår, säger Linnea Urberg.
Lärarna hittar sätt att möta motståndet
Hon betonar också vikten av tillit till lärarnas professionella omdöme. De lärare som intervjuades i studierna lyfte fram vikten att anpassa undervisningen efter situationen och eleverna och hade flera strategier de använde sig av när elever gör motstånd.
– De flesta lärare i mina studier förstår elevernas uttryck och vad motståndet grundar sig i för erfarenheter och villkor. De förstår och talar också elevernas språk och agerar oftast inte särskilt dömande. I förlängningen handlar det om att inkludera ungas röster i en av vår tids mest avgörande frågor, en hållbar samhällsomvandling.
Vissa vanliga hormonella preventivmedel är kopplade till en något högre risk för bröstcancer än andra. Det visar en studie där forskare vid Uppsala universitet följt över två miljoner kvinnor och tonårsflickor i Sverige.
I Sverige använder hundratusentals kvinnor p-piller eller andra hormonella preventivmedel varje år. Med tiden har nya produkter utvecklats – från kombinerade p-piller som innehåller både östrogen och gestagen till metoder som endast innehåller gestagen, såsom minipiller, hormonspiraler, implantat och injektioner.
Tidigare forskning har främst fokuserat på kombinerade p-piller, som tidigare var vanligast. I dag är preventivmedel med gestagen alltmer populära.
Forskare vid Uppsala universitet har undersökt hur olika hormonella preventivmedel påverkar risken för bröstcancer. Studien bygger på Sveriges unika register, som innehåller information om alla uthämtade läkemedel och alla cancerdiagnoser. Forskarna följde över två miljoner kvinnor i åldrarna 13–49 år mellan åren 2006 och 2019.
Vissa gestagener kopplas till högre risk för bröstcancer
Studiens resultat visar att riskerna varierar beroende på vilken typ av hormon som finns i preventivmedlet.
– Alla hormonella preventivmedel har inte samma effekt på risken för bröstcancer. Våra resultat pekar på att vissa gestagener – särskilt desogestrel – är kopplade till en högre risk för bröstcancer, medan andra, som till exempel injektioner med depotmedroxyprogesteronacetat, inte visade någon ökning, säger Åsa Johansson, professor vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi på Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Studien visade också att både kombinerade p-piller och hormonspiraler med levonorgestrel, som är bland de vanligaste produkterna i Sverige, var förknippade med en lägre risk jämfört med desogestrel.
Gestagen: syntetiskt tillverkade hormoner
Gestagener är syntetiskt tillverkade hormoner som har samma typ av kemiska struktur som progesteron, alltså gulkroppshormon, som bildas i äggstocken efter ägglossningen. Progesteron kan inte användas som preventivmedel eftersom det bryts ner i mag-tarmkanalen innan det når blodet. Därför används gestagen i stället.
Det finns olika gestagener som används i olika hormonella preventivmedel. Några exempel är desogestrel som finns i vissa kombinerade p-piller och mellanpiller, levonorgestrel som finns i vissa kombinerade p-piller och hormonspiraler och drospirenon som finns i vissa kombinerade p-piler och mellanpiller.
Källor: Hormonguiden.se och Nationalencyklopedin (NE).
Hormonella preventivmedel kopplas till 24 procents ökad risk för bröstcancer
Studien visar att användning av hormonella preventivmedel kan kopplas till en 24-procentig ökad risk för bröstcancer. Eftersom risken från början är låg motsvarar det ungefär ett extra cancerfall per 7 800 användare och år.
Risken ökade även ju längre de användes. Långvarigt användande (5–10 år) av desogestrel-produkter var kopplat till nästan 50 procent högre risk, medan motsvarande användning av levonorgestrel-produkter resulterade i knappt 20 procent ökad risk.
P-piller som innehåller drospirenon kombinerat med östrogen, vilka också är vanliga i Sverige, var inte kopplade till någon ökad risk för bröstcancer. Dessa kan därför vara ett säkrare alternativ för kvinnor med högre grundrisk.
– Hormonella preventivmedel är mycket effektiva och ger viktiga hälsofördelar, och vi uppmanar inte kvinnor att sluta använda dem. Utöver att skydda mot oönskade graviditeter minskar de risken för äggstocks- och endometriecancer, lindrar menssmärtor, rikliga blödningar, hjälper mot akne, och ger kvinnor större kontroll över sin reproduktiva hälsa. Samtidigt är bröstcancer den vanligaste cancerformen bland kvinnor och tills bättre förebyggande behandling finns tillgänglig kan det göra stor skillnad att undvika läkemedel som ökar risken – särskilt för kvinnor som redan har en högre risk. Resultaten från vår studie ger läkare och kvinnor användbar information att agera på, säger Fatemeh Hadizadeh, forskare vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi på Uppsala universitet.
Forskare har hittat ett tydligt samband mellan osteomalaci – en form av benuppmjukning som ofta orsakas av D-vitaminbrist – och en femfaldigt ökad risk för akuta kejsarsnitt eller behov av sugklocka vid förlossningar.
Vid två tillfällen har forskare på Uppsala universitet undersökt 52 somaliska och 71 svenska kvinnor som varit inskrivna vid mödrahälsovården i Borlänge. De ville ta reda på hur risken för förlossning med sugklocka eller akut kejsarsnitt påverkas av osteomalaci – en allvarlig komplikation till följd av D-vitaminbrist – hos kvinnor med hög risk för D-vitaminbrist, jämfört med kvinnor med förväntat högre D-vitaminnivåer.
Första undersökningstillfället skedde under tiden kvinnorna var gravida. Då tog forskarna blodprover, gjorde en klinisk undersökning och genomförde ett frågeformulär med kvinnorna.
Två år senare undersökte forskarna deltagarna igen, denna gång genom att samla in registerdata med information om vilka förlossningsmetoder som användes när de födde barn. Kvinnor som fick missfall, dödfödsel eller som hade flyttat från regionen exkluderades.
Av deltagarna var det 20 kvinnor, 19 somaliska och en svensk, som diagnosticerades med osteomalaci och forskarna kunde se ett samband mellan tillståndet och en femfaldigt ökad risk för att akut kejsarsnitt eller sugklocka användes vid förlossningen.
– Våra resultat tyder på att osteomalaci där D-vitaminbrist är en viktig bakomliggande orsak, kan påverka förlossningsförloppet på ett sätt som ökar behovet av akuta obstetriska ingrepp, säger Paul Kalliokoski, specialistläkare, och universitetslektor vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Muskelsvaghet kan vara förklaring
Studien är den första i sitt slag att särskilt undersöka sugklocksanvändning som primärt utfall i relation till osteomalaci.
Forskarna kom fram till att muskelsvaghet, som är ett huvudsymtom vid osteomalaci till följd av en brist på kalcium som krävs för normal muskelfunktion, tillsammans med eventuell påverkan på bäckenets benstruktur, kan vara en möjlig förklaring till det ökade behovet av de akuta förlossningsingrepp som observerats i studien.
Resultaten kan få betydelse för både mödravården och folkhälsostrategier, särskilt i befolkningsgrupper där D-vitaminbrist är vanligt förekommande.
– Vi vet sedan länge att osteomalaci kan behandlas effektivt med solljus, D-vitamin och kalcium. Därför finns det en tänkbar möjlighet att vi kan minska riskerna och lidandet för både kvinnor och barn vid förlossning om vi lyckas identifiera osteomalaci tidigt under graviditeten, säger Paul Kalliokoski
Utsläppen av växthusgaser från svenska avloppsreningsverk kan vara betydligt större än man tidigare trott. Det visar en studie där forskare använt speciella drönare för att mäta utsläpp av metan och lustgas från tolv reningsverk.
– Vi visar att vissa växhusgasutsläpp från avloppsreningsverk har varit okända. Nu när vi vet mer om utsläppen så vet vi också mer om hur de kan minska, säger Magnus Gålfalk, docent vid Tema miljöförändring vid Linköpings universitet, i ett pressmeddelande.
Modeller ger inte hela bilden
Vattenreningsverk som tar emot avloppsvatten från hushåll och industrier står för cirka fem procent av utsläppen av metan och lustgas som är orsakade av människan, enligt beräkningar från FN:s klimatpanel IPCC.
Utsläppen beräknas med hjälp av så kallade emissionsfaktorer, som bland annat är kopplade till hur många hushåll som är anslutna till ett reningsverk. Resultatet blir en uppskattad siffra för utsläppen, inte faktiska mätningar på plats. Det här kan vara problematiskt, menar forskarna.
– Det vore bättre om rapporterade utsläpp baseras på verkliga mätningar. Då skulle det vara lättare för kommunerna att motivera investeringar i reningsverken, säger Magnus Gålfalk.
Drönare upptäckte dubbelt så stora utsläpp
Forskare vid Linköpings universitet har nu använt en specialbyggd drönare för att mäta utsläpp av metan och lustgas vid tolv svenska reningsverk som använder slamrötning för att producera biogas.
Mätningarna visade att utsläppen är betydligt högre än vad IPCC:s beräkningsmodeller visar – ungefär 2,5 gånger mer.
Utsläppen uppstår framför allt när rötningen är klar och restslammet läggs på hög. Slamlagringen görs för att minska mängden potentiellt skadliga mikroorganismer innan slammet används, till exempel som gödning.
Växthusgas har underskattats
Den aktuella studien visar att mängden metan som frigörs under lagringen har underskattats. Mätningarna visade dessutom att stora mängder lustgas också släpps ut.
Lustgas är en kraftfull men ganska okänd växthusgas. Den har nästan 300 gånger högre klimatpåverkan än koldioxid per kilo.
– Vi visar att klimatpåverkan från lustgasutsläppen från lagring av slam är lika stora som de från metan, och det visste man inte innan. Så det är en stor extrakälla att hålla koll på, säger Magnus Gålfalk.
Två kolesterolsänkande läkemedel kan göra att miljögiftet PFAS lämnar kroppen snabbare, enligt en studie från Göteborgs universitet. Om det ger hälsovinster är ännu oklart.
I Ronneby i Blekinge innehöll dricksvattnet tidigare mycket höga halter av kemikalierna PFAS. Föroreningen upptäcktes 2013 och kunde spåras till brandsläckningsskum som använts vid brandövningar på flygflottiljen i Kallinge.
En tidigare kartläggning har visat att många invånare i området hade mycket förhöjda PFAS-halter i blodet. För flera av ämnena tar det många år innan de lämnar kroppen, men det varierar mycket mellan olika personer. Hittills har detaljerad kunskap saknats om varför det ibland kan gå snabbare.
Kraftigt ökad utsöndring
Forskare vid Göteborgs universitet har nu genomfört en studie i Ronneby. Tio personer mellan 25 och 47 år fick testa olika läkemedel för att sänka halterna av PFAS i kroppen. Varje deltagare fungerade som sin egen kontrollperson genom att ta läkemedlen i tolv veckor och sedan vara utan under lika lång tid.
Resultaten visar att två av läkemedlen bidrog till att PFAS-ämnena fick en rejäl skjuts ut ur kroppen. Det gäller det kolesterolsänkande läkemedlet kolestyramin – vilket bekräftar fynden i en dansk studie från i fjol – och systerpreparatet kolesevelam, vars effekt på PFAS-nivåer inte tidigare påvisats.
– Under tolv veckor utan läkemedel sjönk nivån av de studerade PFAS-ämnena med några få procent, medan perioden med läkemedel gav sänkningar på som mest 40 procent för ett av ämnena, säger Axel Andersson, forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Oklart kring hälsovinster
Axel Andersson betonar att det enbart är utsöndringen som studerats, inte om det finns några hälsofördelar av att PFAS lämnar kroppen snabbare.
– I grupper med höga halter av PFAS i blodet kan läkemedel användas för att sänka halterna och påskynda den annars långsamma utsöndringen, det är det ingen tvekan om, men det behövs mer forskning framöver för att påvisa eventuella hälsovinster på både kort och lång sikt med att sänka halterna snabbare. Det är också viktigt att väga hälsofördelar mot eventuella risker, säger han.
PFAS – evighetskemikalierna
PFAS är en stor grupp kemikalier som inte bryts ned i naturen. De finns i allt från stekpannor och regnkläder till brandskum och kosmetika.
PFAS står för per- och polyfluorerade alkylsubstanser. De används för att göra material vatten-, fett- och smutsavvisande.
Eftersom PFAS sprids lätt och stannar kvar länge i miljön har de hittats i vatten, mark, djur och människor över hela världen.
Flera PFAS-ämnen kan påverka hälsan – till exempel immunförsvar, lever och reproduktion – och därför vill EU införa en bred begränsning av hela gruppen.
Om du har produkter hemma som innehåller PFAS behöver du inte vara orolig, skriver Kemikalieinspektionen. De innehåller oftast mycket låga halter. Det är framför allt de som tillverkar PFAS-ämnen eller produkter som innehåller dem som riskerar att utsättas för skadliga nivåer. Källa: Kemikalieinspektionen
Patienter uppskattar tillgängligheten i vårdchattar, men deras upplevelser av bemötande och tydlig kommunikation varierar. Det visar en studie av den digitala plattformen 1177 Direkt.
Den ökade efterfrågan på primärvård kräver effektivare resursanvändning. Digitala vårdtjänster ses som ett lovande sätt att nå bättre effektivitet, men för att lyckas är det viktigt att förstå vilka faktorer som påverkar patienters val att använda tjänsterna.
Forskare har därför genomfört en kvalitativ studie baserad på 23 intervjuer med patienter som använt tjänsten 1177 Direkt – en plattform som flera svenska regioner använder för digitala vårdkontakter.
Rådgivning via chatt
Patienter som använder tjänsten börjar med att svara på några frågor i en chatt och beskriva sina symtom. Beroende på hur allvarligt ärendet bedöms får patienten råd om egenvård, kontakt med vårdpersonal via chatt eller telefon, eller uppmanas att ringa 112 vid akuta situationer.
Åsikterna om den digitala plattformen varierade bland studiens deltagare.
– Tillgängligheten upplevdes som bra då de kunnat skriva i chatten när som helst men sedan upplevde en del otydligheter kring när de kunde förvänta sig att få svar från personalen, säger Felicia Gabrielsson Järhult, doktorand vid Hälsohögskolan på Jönköping University, i ett pressmeddelande.
Bemötande varierade
Studien visade också att patienterna upplevde att bemötandet i chatten varierade. Vårdpersonalens förmåga att kommunicera i text skiljde sig åt. Ibland möttes patienterna av en omtänksam dialog, andra gånger var svaren mycket korta. För personer som hade flera vårdkontakter kunde upplevelsen skilja sig från gång till gång.
– Det ställer höga krav på att både patienter och vårdpersonal kan uttrycka sig tydligt i text. Studien visar på att personalen behöver mer utbildning i hur de kommunicerar vården genom text i realtid, säger Felicia Gabrielsson Järhult.
Forskarna anser att fokus bör ligga på tillgänglighet, tidsbesparing, en mer personlig användarupplevelse och att ta hänsyn till återkommande patienters behov för att förbättra effektiviteten.
När gruvdriften tvingade fram en flytt av Kiruna såg stadsplanerarna en chans att skapa en modern stad. Men den nya platsen ligger i en sänka där kylan biter sig fast och vinden drar genom centrum. Resultatet är ett kallare Kiruna – något som redan uppmärksammats av invånarna, visar en studie från Göteborgs universitet.
Vid stadsbyggande i arktiskt klimat är det viktigt att välja en plats med många soltimmar och att utforma hus och gator så att invånarna skyddas från iskalla vindar. När det nya Kiruna planerades fick dessa principer ge vika för andra önskemål. Det menar Jennie Sjöholm, bebyggelseantikvarie vid Göteborgs universitet, som följt arbetet med flytten av Kiruna under 25 år.
– Beslutsfattarna har inte optimerat stadsklimatet när de planerade för hur staden skulle formas. Men man visste att förutsättningarna var sämre än när stadsplaneraren Per Olof Hallman drog upp stadsplanen för Kiruna 1900, säger Jennie Sjöholm i ett pressmeddelande.
Gamla Kiruna hade bättre mikroklimat
När stadsplaneraren och arkitekten Per Olof Hallman planerade Kiruna valdes den klimatmässigt bästa platsen. Staden placerades i en södersluttning, nära gruvorna och med ett gynnsamt mikroklimat. Gatorna följde terrängen för att undvika vindtunneleffekter och bevara utsikten för de boende. I stället för ett stort torg eller en central park valde Hallman att rita in små gröna platser vid gatukorsningarna.
När gruvverksamheten hos LKAB under 1900-talet hade närmat sig södersluttningen blev det till slut nödvändigt att flytta Kiruna.
Ny plats i en kylig sänka
Efter att flera platser hade utretts valdes ett område nära befintlig infrastruktur som vägar och VA-ledningar. Den nya platsen ligger dock i en sänka där kall luft samlas, särskilt under vintermånaderna. Jämfört med den tidigare placeringen kan medeltemperaturen vara upp till tio grader lägre under vintern. De nyanlagda gatorna följer ett rutnät, och i centrum är husen så höga och gatorna så smala att den lågt stående solen har svårt att nå ner stora delar av året.
– Även om stadsplanerarna har tillfört kvaliteter i form av ett kommersiellt centrum med tre gallerior, ett torg och ett nytt stadshus så har de också skapat ”en jäkla vindtunnel”, som en boende uttryckte det till mig om torget mot handelsgatan, säger Jennie Sjöholm.
I sin studie lyfter Jennie Sjöholm att Kiruna gärna marknadsförs som en vinterstad, med långa, snörika vintrar och goda möjligheter till utomhusaktiviteter. Samtidigt har själva stadsmiljön blivit mindre trivsam att vistas i under vintern, menar hon.
Lekplatser på norrsidan
Kunskapen om hur man bygger för arktiska förhållanden har funnits länge. När Kiruna växte under efterkrigstiden fick arkitekten Ralph Erskine i uppdrag att utforma ett nytt bostadsområde. Han ritade höga hus som gav lä åt gårdarna med lägre byggnader utan att skugga dem för mycket, rundade husens hörn för att minska vindtunneleffekter och använde snö som isolering på taken.
– Beslutsfattarna har gjort andra prioriteringar än att fullt ut värna mikroklimatet i det nya Kiruna. Men delvis handlar det också om okunskap, det har byggts lekplatser och balkonger på norrsidan av vissa kvarter i den nya staden. Nu är inte det nya Kiruna färdigt, och det går att kompensera en del med trädplanteringar och gatuinredning, säger Jennie Sjöholm.
Levercirros, som också kallas skrumplever, är betydligt vanligare vid låg hushållsinkomst än vid hög. Det visar en svensk studie som, enligt forskarna, manar till förebyggande insatser bland de mest utsatta grupperna.
Tidigare i år visade en studie att risken att avlida i den vanligaste formen av primär levercancer, hepatocellulär cancer (HCC), är cirka 30 procent högre bland personer med låg inkomst jämfört med dem med medel- eller hög inkomst.
I en ny studie fokuserar forskarna i stället på levercirros – den vanligaste riskfaktorn för HCC. Vid levercirros är levern skadad, men en drabbad person kan vara symtomfri under många år. Leverfunktionen kan bevaras till dess att sjukdomen utvecklas till mer allvarliga stadier.
I Sverige är omkring hälften av fallen kopplade till långvarig överkonsumtion av alkohol. Andra vanliga orsaker till levercirros är kroniska virusinfektioner och fettlever, som ofta är kopplat till diabetes eller fetma.
Fler med låg inkomst drabbade
Studien bygger på registerdata och omfattar alla personer från 15 år och uppåt som var bosatta i Sverige under perioden 2001–2022. I materialet identifierades 49 550 fall av levercirros.
Förekomsten av alkoholrelaterad levercirros var tre gånger högre bland personer med de lägsta hushållsinkomsterna jämfört med dem med de högsta. För levercirros kopplad till fettlever var förekomsten nästan dubbelt så hög.
Den största skillnaden sågs vid virusorsakad levercirros (hepatit B och C), där incidensen var mer än nio gånger högre bland personer med låg hushållsinkomst.
Riktade insatser behövs
Resultaten ska ses i ljuset av att levercirros orsakar omfattande sjuklighet och dödlighet, med stort mänskligt lidande och stora samhällskostnader som följd. Sjukdom ökar dessutom i spåren av alkoholöverkonsumtion och metabol ohälsa.
– Förekomsten av levercirros ökar i Sverige och är ojämnt fördelad mellan inkomstgrupper, ett resultat som troligen gäller även i andra höginkomstländer. Det som behövs är riktade förebyggande insatser och att sjukdomen upptäcks tidigare, särskilt bland socioekonomiskt missgynnade grupper, säger Juan Vaz, forskare inom samhällsmedicin och folkhälsa på Sahlgrenska akademin Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Symtom kommer ofta sent
En utmaning, menar han, är att levercirros ofta upptäcks först när sjukdomen är långt framskriden.
– Primärvården gör redan mycket, men det är svårt att upptäcka dessa patienter i tid. För att lyckas bättre behövs enklare verktyg, till exempel riskalgoritmer och biomarkörer, som kan hjälpa läkare att identifiera de patienter som har störst behov av tidig utredning, säger Juan Vaz.
Studien som undersöker sambandet mellan socioekonomiska faktorer och levercirros är den största i sitt slag i Sverige.
När barn berättar om våld i hemmet leder det långt ifrån alltid till att de får hjälp. Deras upplevelser tas ofta inte på allvar i socialtjänstens utredningar.
En avhandling har undersökt hur socialtjänsten hanterar ärenden om fysiskt våld och sexuella övergrepp, och vilka möjligheter barn har att få skydd och stöd.
Sara Quarles van Ufford, socionom och jurist, har analyserat socialtjänstakter baserade på 291 anmälningar om våld och övergrepp under ett års tid. Hon har även intervjuat 16 arbetsledande socialsekreterare.
– Barn berättar om våld som påverkar deras livssituation, men deras röster ”försvinner” ofta och ges inte den tyngd de förtjänar i beslutsprocessen. Det innebär att barn riskerar att stå utan det skydd de har rätt till, säger Sara Quarles van Ufford i ett pressmeddelande från Högskolan Dalarna.
Få ärenden ledde till insatser
Resultaten visar att även om mer än hälften av barnen berättade att de utsatts för våld, avslutades över 70 procent av utredningarna utan skydds- eller stödinsatser. Endast åtta procent ledde till insatser som direkt riktades mot våldet.
– Det är viktigt att se att tystnad inte är huvudproblemet, utan att barn inte ges förutsättningar för meningsfull delaktighet och att de inte erkänns som kunskapsbärare. Det krävs ett organisatoriskt ansvar och resurser för att säkerställa barns rättigheter, säger Sara Quarles van Ufford.
Forskningen har genomförts inom ramen för Socialtjänstens utvecklingscentrum Dalarna (SUD), en samverkan mellan Högskolan Dalarna och 15 kommuner.
Migranter som fick vård i hemmet eller bodde på äldreboende hade högre dödlighet i covid-19 än svenskfödda under pandemins första år. Det visar en ny studie från Stockholms universitet. Resultatet förvånar forskarna, eftersom mönstret vanligtvis är det omvända.
Äldre migranter som bor i vårdmiljöer har vanligtvis lägre dödlighet än personer födda i Sverige. Inom forskningen kallas detta mönster för migrant-mortalitetsfördel.
Data från 2019, alltså före pandemin, bekräftar bilden. Äldre migranter från låg- och medelinkomstländer i institutionsvård levde längre än svenskfödda under liknande förhållanden. Denna skillnad har länge observerats i flera höginkomstländer, särskilt bland invandrare från icke-västerländska länder.
Mönster ändrades under pandemin
Men under covid-19-pandemin blev förhållandet det motsatta. Då var dödligheten högre bland äldre migranter än bland svenskfödda.
– Jag blev mycket förvånad över detta fynd. Denna avvikelse från mönstret visar tydligt hur oproportionerligt hårt pandemin drabbade migranter, även inom Sveriges välreglerade vårdsystem. Även efter att vi hade kontrollerat för tidigare sjukdomar kvarstod en skillnad, säger Eleonora Mussino, forskare i demografi vid Stockholms universitet, i ett pressmeddelande.
Skillnader – trots samma rutiner
Tidigare studier har visat att migranter i Sverige hade högre dödlighet i covid-19 än svenskfödda, särskilt under pandemins första år. En vanlig förklaring brukar vara att migranter rör sig enligt andra sociala mönster.
Mot den bakgrunden förväntade sig forskarna att risken att dö i covid-19 skulle vara ungefär lika stor för alla som bodde på vårdinrättningar, där livsvillkoren är mer lika.
Resultaten från studien visade att äldrevård visserligen hade en viss utjämnande effekt på dödligheten – men skillnaden mellan migranter och svenskfödda fanns kvar och var fortfarande tydlig.
– Vi tänkte att alla som bodde på en vårdinrättning skulle vara utsatta av samma typ av rutiner. Så det är väldigt konstigt att vissa drabbas mer än andra trots att de lever i samma sammanhang med samma människor, säger Eleonora Mussino.
Vikten av folkhälsostrategier
Att skillnaden i dödlighet i covid-19 mellan svenskfödda och migranter kvarstår även i vårdmiljöer tyder, enligt forskarna, på att faktorer som strukturella hinder, bristande kommunikation eller särbehandling kan spela in.
– Detta resultat belyser därför vikten av att folkhälsostrategier under framtida pandemier inte bara inriktar sig på hygienrutiner utan också på jämlikhet inom institutionerna, säger Eleonora Mussino.
Forskarna använde registerdata som omfattar hela den svenska befolkningen mellan 2019 och 2022. Personer över 70 år delades in efter vårdmiljö och migrationsbakgrund. Analysen omfattade både det första pandemiåret (mars 2020–februari 2021) och det andra året (mars 2021–februari 2022). För att kunna jämföra med tiden före pandemin användes data från 2019. Utfallet mättes som dödsfall i covid-19 och andra dödsorsaker.
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
