Bakterier som bildar biofilm orsakar stora problem i vården. Forskare vid Chalmers har nu utvecklat en metod som dödar bakterier utan antibiotika eller giftiga metaller – med hjälp av årets Nobelprisbelönade material, metallorganiska ramverk.
Bakterier som fastnar på ytor kan växa och bilda biofilm – ett segt hölje som skyddar bakterierna och gör dem svåra att bekämpa. Biofilmer trivs i fuktiga miljöer och orsakar stora problem inom vården, där bakterier kan fästa på katetrar, implantat och andra medicintekniska produkter. Det kan leda till vårdrelaterade infektioner och ökad risk för antibiotikaresistens.
Beläggning dödar bakterier
I en studie visar nu forskare på Chalmers att de hittat ett nytt sätt att angripa biofilm genom att skapa en beläggning med en sorts nanostrukturer – metallorganiska ramverk – som dödar bakterier mekaniskt.
– Vår studie visar att de här strukturerna kan fungera som en form av spetsar som fysiskt skadar bakterierna, och helt enkelt punkterar dem så att de dör. Det är ett helt nytt sätt att använda metallorganiska ramverk, säger Zhejian Cao, forskare i materialteknik vid Chalmers i ett pressmeddelande.
Beläggningen är uppbyggd på ett sätt som gör att den kan appliceras på en mängd olika ytor, och också användas med andra material. En stor fördel, enligt forskarna, är att metoden förhindrar eller minskar bildning av biofilm utan att antibiotika eller giftiga metaller behöver användas.
– Det motverkar ett stort globalt problem, eftersom det eliminerar risken för att bakteriebekämpningen orsakar antibiotikaresistens, säger Zhejian Cao.
Upptäckare får kemipriset
Metallorganiska ramverk, så kallade MOF-material, är en relativt ny materialklass vars upptäckare belönas med 2025 års Nobelpris i kemi. MOF består av metalljoner som binds samman till tredimensionella nätverk med stora håligheter och kanaler, vilket ger materialen speciella egenskaper.
Tekniken väntas få bred användning, bland annat för biogaslagring, koldioxidinfångning, katalys och för att utvinna vatten ur torr luft. Chalmersforskarna har utforskat en helt annan funktion i sin studie.
– Det har gjorts tidigare försök att använda metallorganiska ramverk för antibakteriella ändamål, men då har bakterierna dödats av giftiga metalljoner eller antimikrobiella medel som strukturerna har släppt ut. Vi har i stället odlat en MOF-struktur ovanpå en annan, vilket gör att det bildas vassa nanospetsar som tränger igenom och dödar bakterierna när de närmar sig, säger Zhejian Cao.
Rätt avstånd löste utmaning
Nanospetsarna skapades genom att kontrollera kristalltillväxten i materialet. En stor utmaning var att hitta rätt avstånd mellan dem för att maximera effekten.
– Om avståndet mellan spetsarna är för stort kan bakterier slinka igenom och fästa på ytan. Om avståndet i stället är för litet kan spetsarnas mekaniska belastning på bakteriehöljet minska så att bakterierna klarar sig undan – samma mekanism som gör att man kan ligga på en spikmatta utan att skada sig, säger Zhejian Cao.
Storskalig produktion möjlig
Forskaren Lars Öhrström, som har arbetat med metallorganiska ramverk i 30 år, lyfter fram flera praktiska fördelar med att använda MOF-beläggningar för bakteriebekämpning på ytor.
– De här beläggningarna kan produceras vid mycket lägre temperaturer än till exempel de spikar av grafen som tidigare har tagits fram på Chalmers. Det underlättar för storskalig produktion och gör det möjligt att applicera beläggningarna på temperaturkänsliga material, till exempel de plaster som används i medicinska implantat, säger Lars Öhrström, professor i kemiteknik vid Chalmers och fortsätter:
– Dessutom kan de organiska polymererna i metallorganiska ramverk skapas från återvunnen plast, vilket potentiellt kan bidra till en cirkulär ekonomi.
Biofilm kan bildas av bakterier. Illustration: Depositphotos
Biofilm orsakar problem på många håll
När bakterier fäster vid en yta börjar de producera ett segt, skyddande hölje. Detta skapar en gemensam struktur – biofilm – där bakterierna kan växa och kapsla in sig. De blir då betydligt svårare att bekämpa.
Förutom att det orsakar problem i vården kan biofilm också bildas på fartygsskrov och leda till påväxt av alger och havstulpaner, vilket sänker fartygens fart och ökar bränsleförbrukningen. Dessutom används ofta biocidfärger, som innehåller giftiga bekämpningsmedel, i kampen mot biofilm på skrovet. Detta skapar risk för att skadliga ämnen läcker ut i vattnet.
Även industriella rörsystem kan drabbas, med korrosion, igensättningar och högre energiförbrukning som resultat.
En ny studie från Uppsala universitet kopplar traumatiska upplevelser i barndomen till svårare graviditet och förlossning senare i livet. Födande med barndomstrauman får oftare havandeskapsförgiftning, föder oftare med kejsarsnitt och får oftare stora blödningar jämfört med andra.
Hur barndomstrauman eventuellt påverkar förlossningar finns hittills mycket lite kunskap om, konstaterar forskare vid Uppsala universitet.
Deras nya studie bygger på svar från 1 253 kvinnor som svarade på tre frågeformulär under tidig graviditet. Kvinnorna följdes också upp ett år efter förlossningen. Frågorna rörde barndomstrauman, förlossningssätt och förlossningskomplikationer.
De trauman som avses handlar om fysiskt och emotionellt trauma, fysisk och emotionell försummelse och familjär dysfunktion. De tillfrågade grupperades efter antalet rapporterade traumatiska upplevelser:
42 procent av kvinnorna uppgav noll barndomstrauman och 46 procent uppgav ett till tre trauman.
12 procent uppgav fyra eller fler barndomstrauman.
Tuffare på många vis
De med fyra eller fler trauman hade överlag flest komplikationer vid sina förlossningar jämfört med andra, visade det sig.
Fyra gånger fler i gruppen med flest trauman fick havandeskapsförgiftning, jämfört med gruppen utan rapporterade barndomstrauman. Dubbelt så många födde med kejsarsnitt. Förekomsten av stor blödning vid förlossning var också mer än trefaldigad. Gruppen med flest trauman fick också mycket oftare antibiotika i samband med födseln.
Viktigt att fånga upp utsatta
Det här är något som vården bör uppmärksamma, menar Per Kristiansson, specialistläkare i allmänmedicin och adjungerad professor vid Uppsala universitet.
– Vården behöver våga fråga kvinnor om händelser som barn, för att kunna ge de traumatiserade ökad uppmärksamhet under graviditeten för att förebygga eller mildra de negativa följderna efter förlossningen, säger Per Kristiansson i ett pressmeddelande.
En ny studie från Lunds universitet tyder på att tatueringar kan vara en riskfaktor för melanom. I studien syns en 29-procentig ökad melanomrisk för tatuerade personer, jämfört med icke-tatuerade personer.
Forskare vid Lunds universitet har under flera år undersökt eventuella samband mellan tatueringar och cancer.
Utgångspunkten är att det inte finns mycket forskning och kunskap om långsiktiga hälsoeffekter av tatueringar.
– Vi känner inte till de långsiktiga hälsoeffekterna av tatueringar. Därför behöver vi klargöra hur kopplingen mellan tatueringsfärg och hudcancer ser ut, säger Christel Nielsen, docent och forskare i epidemiologi vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
En tatuerad befolkning
Ungefär en av fem i Sverige är tatuerade. Av kvinnor under 40 år är över 40 procent tatuerade. De flesta får sin första tatuering mellan 18 och 35 år och vissa är ännu yngre. De yngre exponeras därmed för tatueringsfärg under nästan hela livet.
Samtidigt har förekomsten av melanom, även kallat malignt melanom, ökat kraftigt under de senaste 30 åren, bland annat på grund av mer UV-strålning. Men även exponering för kemikalier misstänks spela en roll.
Årligen drabbas ungefär 5 000 svenskar av melanom.
Exponering för kemikalier tros öka risk för hudcancer. Bild: Annie Spratt, Unsplash.
Nya fynd om melanom
Forskarnas första studie publicerades våren 2024 och visade på ett möjligt samband mellan tatueringar och lymfom. I en andra studie fann forskarna inget samband mellan tatueringar och skivepitelcancer i huden.
I den nu publicerade studien identifierade forskarna 2 880 personer mellan 20 och 60 år som diagnostiserats med melanom. Dessa personer matchades sedan, var och en, med tre individer från befolkningsregistret, av samma kön och ålder men utan melanom.
Via enkäter fick forskarna information om huruvida personerna var tatuerade eller inte. De tittade sedan på andra faktorer som solvanor, solarieanvändning och hudtyp och justerade resultaten efter dessa. På så sätt kunde forskarna uppskatta risken för melanom hos tatuerade personer jämfört med icke-tatuerade personer – och samtidigt säkerställa att resultatet inte berodde på andra skillnader, som sol- och solarievanor.
Risken tycks öka
– Efter att vi tagit hänsyn till dessa faktorer såg vi en 29 procent ökad relativ risk bland tatuerade personer, säger Emelie Rietz Liljedahl, biträdande forskare i toxikologi vid Lunds universitet.
Risken för melanom är alltså 29 procent högre, enligt studien, om man är tatuerad jämfört med om man inte är det.
Resultaten gäller på gruppnivå och inte på individnivå. De säger alltså inget om en enskild persons cancerrisk.
Forskarna betonar dock att fler studier behövs innan det går att fastställa ett orsakssamband.
Hur ska tatuerade läsare tänka kring detta?
– Vi ser en riskökning. Men det är en relativ ökning av en risk som är förhållandevis låg till att börja med, det får man tänka på, säger Christel Nielsen.
– Det är alltid bra att ta hand om sin hud och vara observant. Är man minsta tveksam kring något på huden, gå och kolla upp det.
I fall där samband kan misstänkas mellan tatueringar och cancer är det inte alltid som hudförändringen dyker upp på eller intill tatueringen, såvitt forskarna har kunnat se.
– Därför är det bra att man håller koll på hela kroppen, oavsett om man har tatueringar eller inte, säger Christel Nielsen.
Färger kan bli skadliga
Något i färgen bör vara förklaringen till en eventuellt ökad cancerrisk, enligt forskarna. När tatueringsfärg sprutas in i huden uppfattar kroppen den som ett främmande ämne, vilket gör att immunförsvaret aktiveras. Färgpigmenten kapslas in av immuncellerna som dels håller dem på plats och dels, via lymfvätskan, transporterar dem till lymfkörtlarna.
– Azopigment är de vanligaste organiska färgämnena i tatueringsfärg. Det kan vara en potentiell risk eftersom man sedan tidigare vet att de kan brytas ner till skadliga kemikalier som kan orsaka cancer. Speciellt gäller det vid exponering för UV-strålning från solen, solarier eller laserbehandlingar, säger Emelie Rietz Liljedahl.
Fram till 2022 var marknaden för tatueringsfärg relativt oreglerad, men då trädde ett tillägg till EU:s kemikalielagstiftning i kraft och införde koncentrationsgränser för kemikalier i tatueringsfärg. Trots det visar marknadskontroller att färgen fortfarande kan innehålla giftiga kemikalier över gränsvärdena, säger Emelie Rietz Liljedahl.
Autoimmunt spår
– Parallellt med att myndigheterna fortsätter arbetet med att reglera marknaden behöver vi förstå vilka mekanismer som gör att tatueringar eventuellt kan öka risken för cancer. Som epidemiologer är vår roll att hitta mönster i befolkningen. Nu behövs uppföljande studier som undersöker varför de här mönstren uppstår, säger Christel Nielsen.
– Våra resultat tyder på att det kan vara något som händer i immunförsvaret och därför går vi nu vidare och fortsätter utforska möjliga samband mellan tatueringsexponering och autoimmuna sjukdomar, som psoriasis och sköldkörtelsjukdom där också immunförsvaret är inblandat.
Bild: Depositphotos
Några fakta om melanom
Melanom och malignt melanom är samma sak.
Melanom är en av de allvarligaste formerna av hudcancer och även en av de cancersjukdomar som ökar mest.
Det är vanligare med melanom om man har bränt sig många gånger i solen. Men melanom kan uppstå var som helst på huden.
Det vanligaste symtomet på melanom är en helt ny fläck eller knuta som har vuxit eller ändrat utseende. Det kan också vara ett gammalt födelsemärke som börjar förändras i färg, form eller storlek.
Risken att insjukna i melanom före 80 års ålder, i hela befolkningen, är ungefär 3,1 procent för kvinnor och 3,5 procent för män.
År 2024 var melanom den tredje vanligaste cancerformen hos män och den fjärde vanligaste hos kvinnor i Sverige.
Överlevanden är god, särskilt vid tidig upptäckt. 94 av kvinnorna och 90 procent av männen överlever minst 10 år efter att de fått diagnosen malignt melanom i huden.
Källor: 1177, Kari Nielsen, Lunds universitet, samt Cancerfonden
Luftprover som samlats in för att mäta radioaktivt nedfall visar sig rymma ett oväntat dna-arkiv. Nu kan forskare följa hur mossors sporspridning har förändrats över decennier – och hur snabbt naturens kalender ställs om i takt med ett varmare klimat.
När Försvarsmakten på 1960-talet började samla in luftprover för att mäta radioaktivt nedfall från kärnvapentester fanns ingen tanke på mossor. Men på de glasfiberfilter där proverna sparades fastnade också dna från pollen, sporer och andra biologiska partiklar – något som långt senare uppmärksammades av forskare vid Umeå universitet.
– Proverna har visat sig utgöra ett oväntat, helt unikt och mycket spännande arkiv över dna från biologiska luftspridda partiklar, säger Nils Cronberg, växtforskare vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Spridning av sporer startar tidigare
Forskarna vid Lunds universitet och Umeå universitet har undersökt hur spridningsperioden för luftburna sporer från mossor förändrats under 35 år för 16 olika arter och grupper. Analysen visar att spridningen av sporer nu i genomsnitt börjar fyra veckor tidigare och når sin topp sex veckor tidigare jämfört med 1990.
– Det är en stor skillnad, särskilt med tanke på att sommaren är kort i norr, säger Nils Cronberg.
Varm höst ger sporerna en kick
Varmare höstar gör att mossornas sporkapslar hinner utvecklas längre innan vintern startar, vilket ger en biologisk kickstart som gör att sporerna frigörs tidigare på våren. Det mest överraskande är dock att det inte är vårens väder som styr tidpunkten för sporspridningen.
– Vi hade förväntat oss att det var tiden för snösmältningen eller lufttemperaturen under samma år som skulle vara avgörande, men det visade sig vara klimatförhållandena under föregående år som vägde tyngst, säger Fia Bengtsson, tidigare växtforskare vid Lunds universitet.
Prover som en gång samlades in för att spåra radioaktivt nedfall används nu för att avslöja hur klimatförändringarna påverkar mossorna. Analyser visar att mossor i norra Sverige påverkas av varma höstar. Bild: Nils Cronberg, Lunds universitet.
Ny förståelse av biologiska förändringar
Förutom att visa hur snabbt klimatförändringarna påverkar ekosystemen öppnar studien dörren till en helt ny metod för att förstå biologiska förändringar över tid. Samma typ av dna-analyser kan också göras för andra växt- och djurgrupper. Eftersom mätplatser finns över hela Sverige kan forskarna följa utvecklingen bakåt genom decennierna – från norr till söder.
– Vi förutser att våra resultat och kunskap om hur naturen har förändrats från 1970-talet och framåt kommer att bli en del av den internationella klimatpanelens, IPCC:s, nästkommande rapport om dokumenterade effekter av klimatförändringar, säger Nils Cronberg.
Det finns tecken på att vargar och människor, för länge sedan, kan ha levt tätt ihop på ön Stora Karlsö några kilometer utanför Gotlands kust. Överraskande fynd av tusentals år gamla varglämningar pekar på det. Det säger forskare från bland annat Stockholms universitet.
Fyndet av varglämningarna gjordes i en grotta, Stora Förvar-grottan, på ön Stora Karlsö som ligger ungefär sex kilometer utanför Gotlands västkust. Lämningarna är mellan 3 000 och 5 000 år gamla och enligt en analys av arvsmassan är lämningarna från vargar, utan spår av hundhärkomst.
Ön Stora Karlsö är känd för att ha använts intensivt av säljägare och fiskare under den yngre stenåldern och under bronsåldern. Ön är bara 2,5 kvadratkilometer stor och har inga inhemska landlevande däggdjur. Det innebär, enligt forskarna, att den här typen av djur måste ha förts till ön med människors hjälp.
Vy mot grottan på Stora Karlsö, Gotland. Bild: Jan Apel/Stockholms universitet.
Vargar åt människors mat
I lämningarna syns flera egenskaper som vanligtvis förknippas med ett liv nära människor. En isotopanalys av djurbenen avslöjar en kost rik på marint protein, som säl och fisk. Det överensstämmer med den mat som människorna på ön åt – vilket i sin tur tyder på att vargarna har utfodrats.
Varg-upptäckten var helt oväntad, säger forskaren Pontus Skoglund vid Ancient Genomics Laboratory vid Francis Crick Institute.
– Det var en fullständig överraskning att se att det var en varg och inte en hund.
De kan ha varit husdjur
Det är oklart om vargarna på Stora Karlsö tämjdes, hölls i fångenskap eller hanterades på något annat sätt. Men deras närvaro i en människobebodd, isolerad, miljö tyder på en avsiktlig och ihållande interaktion mellan varg och människa.
– Detta är en utmanande upptäckt som väcker möjligheten att människor i vissa miljöer kunde hålla vargar i sina bosättningar och fann ett värde i att göra det, säger Pontus Skoglund.
En del av ett överarmsben från en varg. Bild: Jan Storå/Stockholms universitet.
Vissa tecken på avel
De funna vargarna är mindre än typiska fastlandsvargar. Arvsmassan hos en av vargarna visar också tecken på låg genetisk mångfald – ett vanligt resultat av isolering eller kontrollerad avel, säger Anders Bergström vid University of East Anglia.
– Detta liknar vad man ser i isolerade eller dramatiskt minskade populationer eller i domesticerade organismer. Även om vi inte kan utesluta att dessa vargar hade låg genetisk mångfald av naturliga skäl, tyder resultaten på att människor interagerade med och hanterade vargar på sätt som vi tidigare inte övervägt.
En varg, daterad till bronsåldern, har också en skada som kan ha begränsat dess rörlighet. Detta tyder på att den kan ha blivit omhändertagen, eller kunnat överleva i en miljö där den inte behövde jaga stora byten.
Helt nytt perspektiv
Kombinationen av osteologi och genetiska analyser har gett unik information som inte hade varit tillgänglig annars, säger Jan Storå, professor i osteoarkeologi vid Stockholms universitet.
– Kombinationen av data har avslöjat nya och mycket oväntade perspektiv på interaktioner mellan människor och djur under stenåldern och bronsåldern i allmänhet, och specifikt gällande vargar och hundar.
Studien tyder på att interaktionen mellan människor och vargar under förhistorisk tid var mer mångfacetterad än man tidigare trott. Den tycks ha sträckt sig bortom enkel jakt eller undvikande till att omfatta komplexa relationer och interaktioner, som belyser nya aspekter av domesticering utan att leda till de hundar vi känner idag.
Små djur minskar i våtmarker, medan gäss och svanar blir fler. En avhandling har undersökt hur detta påverkar den biologiska mångfalden – och visar att de större fåglarna i vissa fall kan ha positiv effekt på ekosystemen.
Bakgrunden till forskningen är att många sötvattensvåtmarker i Norden har fått försämrad ekologisk status. Flera populationer av exempelvis änder och små vattenlevande djur har minskat. Samtidigt ökar stora växtätande fåglar – som grågås och sångsvan – kraftigt i flera områden.
Vad betyder den här utvecklingen för den biologiska mångfalden? Det är en av de frågor som Elsie Kjeller har undersökt i en doktorsavhandling i ekologi.
– Vi gick in i projektet med hypotesen att fler gäss och svanar skulle innebära färre andra våtmarksarter. Men vi såg snarare motsatsen, säger Elsie Kjeller, forskare vid Högskolan Kristianstad.
Stora fåglar kan ha positiv effekt
Hon har genomfört omfattande fältstudier och experiment i ett stort antal våtmarker i södra Sverige och Finland.
– Vi har räknat vattenfåglar, tagit vattenprover, undersökt näringshalter och kartlagt vegetation. I de experimentella studierna satte vi även upp hägnader för att se vad som händer när fåglarna inte får beta och jämfört det med områden där de gör det.
Resultaten visar att kopplingen mellan gäss, svanar och andra arter i våtmarker inte är så entydig som man tidigare antagit.
– Vi såg i flera fall positiva samband mellan förekomst av gäss och svanar och både växtlighet och biologisk mångfald. Däremot kan vi inte säga att det enbart är på grund av dem. Det handlar sannolikt om en kombination av faktorer. Det kan också vara så att dessa fåglar dras till redan artrika och näringsrika miljöer snarare än att de själva skapar dem, säger Elsie Kjeller.
Betning bra till viss gräns
Det finns också tecken på att betning i vissa fall kan ha gynnsamma effekter. Genom att hålla vegetationen öppen bidrar gäss och svanar till variation i strukturen, vilket i sin tur gynnar fler arter. Men effekterna är inte entydigt positiva.
– Vi ser att det verkar finnas en tröskel. Vi ser att effekterna av betning tycks variera beroende på vattenkvaliteten. Till exempel att betning samvarierar med förändringar i vattenfärg, vilket kan tyda på synergier.
Forskningen har väckt intresse, bland annat hos kommuner och biosfärområden som arbetar med förvaltning av våtmarker.
– Det finns fortfarande frågetecken. En av de frågor vi vill fortsätta att studera är när beteseffekter är gynnsamma och när de börjar bli negativa, och var den gränsen går, säger Elsie Kjeller.
Forskare vid Karolinska Institutet har i en studie visat att en viss nervkrets i hjärnan kan sätta beteenden i ett slags ”upprepningsläge”, där möss fortsätter att göra samma saker om och om igen. Den här upptäckten, tror forskarna, kan på sikt ge nya insikter om hur exempelvis beroende och tvångssyndrom fungerar hos människor.
Både djur och människor kan fastna i vissa beteenden, men exakt hur detta regleras i hjärnan har varit okänt.
Nu har forskare vid Karolinska Institutet, i en studie, undersökt en nervkrets i hjärnan hos möss. Kretsen går från nucleus accumbens, en del av hjärnans belöningssystem, till en region i hypotalamus som i sin tur är kopplad till laterala habenula, ett område som bearbetar obehagliga upplevelser.
Gräva, nosa, gräva, nosa
Genom att aktivera denna krets med hjälp av optogenetik, en metod där nervceller styrs med ljus, kunde forskarna framkalla ett negativt tillstånd hos möss som ledde till repetitiva beteenden som grävande och nosande. Dessa beteenden pågick även när mat eller andra belöningar fanns tillgängliga.
Kretsen i hjärnan kunde alltså skifta mössens beteende till ett repetitivt läge.
Kan ge insikter om tvång
– Det hjälper oss att förstå hur tvångsmässiga handlingar uppstår och kan bidra till insikter om tillstånd som tvångssyndrom och beroende, säger Konstantinos Meletis, professor vid institutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet, i ett pressmeddelande.
Av studien framgår att upprepade aktiveringar av nervkretsen gradvis framkallar ett negativt tillstånd som får mössen att prioritera repetitiva beteenden framför naturliga behov. När forskarna stängde av den vidarekopplade delen av kretsen, från hypotalamus till habenula, försvann det tvångsmässiga beteendet.
– Det här ger oss en ny förståelse för hur hjärnan kan prioritera vissa beteenden över andra, även när de inte är funktionella eller belönande, säger Konstantinos Meletis.
Är anställda mest rädda för att förlora jobbet om de klickar på en konstig länk på jobbmejlen – eller är de rädda för att andra kan komma till skada? Att veta svaret kan minska bedrägerier och hackerattacker mot svenska arbetsplatser, enligt forskning vid Örebro universitet.
Forskning har visat att medarbetarnas beteende är en av de största orsakerna till att exempelvis hackerattacker lyckas slå ut datasystem. Men det är svårt för medarbetare att följa regler som inte är anpassade till arbetet.
Det säger Marcus Gerdin, forskare i informationssäkerhet vid Örebro universitet. Hans forskning handlar om att förstå varför anställda ibland väljer att inte följa riktlinjer för informationshantering och datasäkerhet.
– För medarbetarna krockar vardagen ibland med anvisningarna om hur man ska hantera lösenord eller e-post. I vården ska en sjuksköterska eller läkare exempelvis lägga tid på patienterna, så när informationssystemen tar tid skapas en värdekonflikt för medarbetaren, säger Marcus Gerdin.
En lite okänd ledtråd
Marcus Gerdin har i arbetet med sin doktorsavhandling intervjuat anställda i en kommun och studerat hur dessa ser på anvisningar för informationssäkerhet.
”Konsekvenser” av felsteg i säkerhetssammanhang tolkas i forskningen ofta som risken att bli av med jobbet, kostnader för organisationen och liknande. Men de svenska kommunanställda var i första hand oroliga för följder för de personer som de hade i uppdrag att hjälpa.
– De kommunanställda oroade sig inte för konsekvenserna för sitt eget jobb om de exempelvis klickade på en farlig länk, säger Marcus Gerdin.
– De tänkte snarare på konsekvenser för tredje part, alltså för brukare eller personer som är beroende av tjänsterna för att klara sig och överleva.
Pejla prioriteringar på golvet
Den här typen av tankegångar hos anställda är något som förbises i forskningen och som sällan noteras i arbetet med informationssäkerhet. Men om arbetsgivare är medvetna om detta kan de anpassa sina riktlinjer på ett sätt som ger säkrare informationshantering, menar Marcus Gerdin.
Att mycket av forskningen på området kommer från USA påverkar också förståelsen för hur anställda har det på jobbet.
– I en annan kultur kan rädslan för att bli av med jobbet vara större, och då kan det vara effektivt att formulera en policy utifrån det. Men om den rädslan är mindre än omsorgen om dem man är satt att hjälpa är det bättre att ta fasta på de anställdas motivation för att få dem att hantera bluffmejl eller inloggningar på rätt sätt, säger Marcus Gerdin.
– Det får man bara reda på om man faktiskt utgår från de anställda.
Morötter kan vara bäst
En stor fråga inom informationssäkerhet är om piska eller morot ger bäst resultat.
– Men om man använder piska och straffar felaktiga beteenden leder det till ökad kontroll på arbetsplatsen. Det kan vara dåligt av andra skäl. Kanske passar det bättre att jobba med morötter på svenska arbetsplatser.
Marcus Gerdins slutsats är att det finns brister i forskningen på området, som bygger på lånade beteendeteorier från andra forskningsfält och därför inte fullt ut förklarar varför anställda inte följer anvisningar om informationssäkerhet. Det är exempelvis vanligt att man inte mäter det man definierat som problem och att det påverkar forskningsresultaten.
Trots ett starkt jämställdhetsfokus i Sverige under 2000-talet fortsatte anknytningsteorin att beskriva mamman som barnets främsta omvårdnadsperson, och pappan som den sekundära. Det framgår av en doktorsavhandling vid Umeå universitet.
När psykologen och forskaren Katarina Blume började granska hur anknytningsteorin tolkades och användes i Sverige under 2000-talet upptäckte hon ett tydligt mönster:
Trots att Sverige samtidigt drev en aktiv jämställdhetspolitik framställdes mamman som barnets huvudsakliga anknytningsperson i såväl psykologisk litteratur som inom praktiskt behandlingsarbete.
Gick inte ihop
– Jag såg att mamman i de flesta texter beskrevs som barnets ”huvudförälder”, medan pappan snarare blev ”andraförälder”. Det här gick på tvärs mot den samtida politiska diskursen om jämn fördelning av omsorgsansvar, säger Katarina Blume.
Anknytningsteorin, som började utvecklas på 1950-talet, har haft stort inflytande över förståelsen för föräldraskap och för barns utveckling. Teorin betonar vikten av en trygg relation mellan barnet och dess omvårdnadsperson. Det är en tanke som fått starkt fäste i både forskning och samhällsdebatt.
Sällan ifrågasatt modell
Runt millennieskiftet ökade anknytningsteorins närvaro i Sverige. Den syntes inte bara i psykologisk praktik utan även i myndighetsrapporter, statliga utredningar och i populärvetenskapliga medier.
– Det var tydligt att teorin användes som förklaringsmodell i många sammanhang, men sällan ifrågasattes. Jag ville undersöka vad som händer när vi betraktar den genom ett feministisk-psykologiskt perspektiv, säger Katarina Blume i ett pressmeddelande.
Mammor får skulden
I sin avhandling har Katarina Blume analyserat svensk anknytningsteoretisk litteratur från 2002 till 2012 och intervjuat psykologer som arbetar med föräldrar och barn. Det visar sig att behandling och rådgivning ofta riktas till mammor, och betydligt mer sällan till pappor.
Katarina Blume menar att konsekvensen blir att mamman riskerar att framstå som den som bär huvudansvaret för barnets välmående. Därmed riskerar mammor också att få skulden när något inte fungerar.
– Inom feministisk psykologi kallas detta ”mother-blaming”. Det innebär att mamman görs till bärare av barnets psykiska hälsa eller ohälsa, även när det finns strukturella eller andra relationella faktorer som spelar in.
Viktigt att granska egna teorier
Även om studien fokuserar på 2000-talet menar Katarina Blume att frågorna är fortsatt aktuella. Anknytningsteorin har fortfarande stort inflytande både i forskning och i praktiskt psykologiskt arbete.
– Psykologin som disciplin påverkar hur vi tänker om människor och relationer. Därför är det viktigt att vi också granskar våra egna teoretiska utgångspunkter. Min förhoppning är att avhandlingen bidrar till en mer reflekterande psykologi, säger Katarina Blume.
Avhandlingen visar hur teorier kan formas av sin tid och sina könsnormer.
– Jag tror att psykologi som ämne behöver kunna rymma den här typen av självreflekterande studier. Bara då kan vi utveckla både teori och praktik i takt med samhället, säger Katarina Blume.
Vilken hjälp våldsutsatta kvinnor får när de behöver ett nytt hem skiljer sig stort mellan olika kommuner, visar en rapport. I brist på nationella riktlinjer blir enskilda tjänstemäns attityder avgörande och stödet blir oförutsägbart.
För kvinnor som lämnar en våldsam relation är en ny trygg bostad avgörande. De har ofta med sig många år av fysisk, psykisk och ekonomisk misshandel. Det finns också en risk att våldet ökat i samband med separationen och det är inte ovanligt att våldsutsatta kvinnor går tillbaka till de farliga hem som de har flytt ifrån eftersom de inte får tillräcklig hjälp att hitta ett nytt tryggt permanent boende.
En rapport från Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet visar att det är stor skillnad mellan olika kommuner vilken hjälp misshandlade kvinnor får när de behöver ett nytt hem.
Tjänstemäns attityder är avgörande och eftersom det saknas nationella eller kommunala riktlinjer hamnar besluten långt ner i organisationen och det gör att enskilda handläggares eller arbetsgruppers inställning och kunskaper påverkar i hög grad.
– Det finns kommuner i vår studie där drabbade kvinnor inte fått hjälp till egen bostad, trots att det finns lediga lägenheter. Det beror på bristande samordning mellan socialtjänsten och bostadsförsörjningen. I ett fall har det kommunala bostadsbolaget ordnat fram en lägenhet, men socialtjänsten gjorde en annan bedömning och tyckte att kvinnan inte hade särskilt skäl för att få hjälp med den typen av kontrakt, säger Sara Skoog Waller, doktor i psykologi vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa: Nationellt centrum för kvinnofrid på Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Flera kommuner saknar handlingsplaner
Forskarna har undersökt vilken hjälp våldsutsatta kvinnor får från sin kommun när det gäller att hitta en ny långsiktig bostad. De har intervjuat ett femtiotal handläggare och beslutsfattare i åtta kommuner och studerat allmänna handlingar i form av utredningar och beslut om skyddat, tillfälligt och permanent boende under två års tid.
Resultatet visar att det ofta finns en vilja att samverka lokalt och att många kommuner gör ett mycket bra arbete, också tillsammans med andra kommuner. Men i frånvaro av nationell styrning blir stödet ofta personberoende, kortsiktigt och sårbart vid omorganisationer eller ändrade arbetssätt.
I flera kommuner saknas handlingsplaner och insatserna är mer händelsestyrda än grundade i skriftliga rutiner. Det här mönstret finns i flera kommuner oavsett storlek, demografi och graden av bostadsbrist.
– Ju längre ner i organisationen frågan hamnar, desto mer oförutsägbart blir stödet. I en av kommunerna i studien har man hänvisat kvinnor till ett vanligt akutboende för hemlösa. Det är ingen trygg eller bra lösning för den här gruppen, och särskilt inte för deras barn. Det visar att kommunen missat bostadsfrågans betydelse i arbete mot våld.
”Du får ta vad du får”
Sara Skoog Waller har flera exempel på när det inte blivit bra. Ett exempel är när tjänstemän signalerar till hjälpsökande kvinnor att ”du får ta vad du får, var glad att du lever”. Då ses inte kvinnan som en individ utan bara ett överlevnadsprojekt. Kvinnor i studien beskriver hur de efter en flytt har varit tvungna att lämna sin arbetsplats, sina nätverk och trygga platser som de har vuxit upp på. De kan även ha behövt tvingas byta identitet. Att då hamna i undermåliga bostäder långt bort och isolerat förvärrar allt.
– De behöver bo på ett ställe där de kan ha ett hem och bygga en vardag som fungerar. Där det är nära andra människor och dit det är lätt att ta sig till och från skola och arbete. Oftast är det bästa för barnen att kunna gå kvar i sin skola och behålla sina sociala sammanhang.
I frånvaron av nationell styrning för våldsutsatta kvinnor som behöver ny bostad blir stödet ofta sårbart vid omorganiseringar eller ändrade arbetssätt i kommuner. Bild: Ashwini Chaudhary, Unsplash
Små kommuner ibland bättre
Forskarna har tittat på både större och mindre kommuner, både tätort och glesbygd, och de har sett att stödet till kvinnorna ofta fungerar bättre i de mindre kommunerna, tack vare en mindre organisation och tätare samarbete mellan olika arbetsgrupper.
De är också mer beroende av bra samarbete med andra kommuner. I de större kommunerna var det vanligare att kvinnorna slussades runt mellan olika instanser som alla resonerade olika.
Studien kom också fram till att ekonomiskt våld, vårdnadstvister och rättsprocesser förstärker och förlänger kvinnornas utsatthet, även efter att relationen avslutats. Många saknar i dag möjlighet att stå på ett kontrakt, till exempel på grund av skulder, bodelning eller att de inte har varit yrkesverksamma under relationen.
– Kommunerna måste erkänna våld som en särskild faktor. Stödet måste handla om att ge möjlighet till trygghet och återhämtning och inte krav på prestation och egen drivkraft. Man pratar om att kvinnorna ska bli självständiga och ta eget ansvar men man ser inte att de blivit av med hela sina liv. Man måste fråga sig vad står kvinnorna i för situation när de lämnar, för att kunna hjälpa dem.
Behövs nationell styrning för våldsutsatta kvinnor
Rapporten visar att det behövs nationell styrning, tydliga riktlinjer och en erkänd rätt till stadigvarande boende för våldsutsatta.
Det skulle minska skillnaderna mellan kommuner och skapa bättre förutsättningar för återhämtning, trygghet och barnens långsiktiga välmående.
– Det krävs att kommunerna skriver in våldsutsatta som en särskild prioriterad grupp i sin bostadsförsörjningsplan. Både staten och kommunerna måste ta ett större ansvar för att den här gruppen som har allvarliga och komplexa behov, i en väldigt utsatt situation, verkligen får det sammanhållna stöd som de behöver, säger Sara Skoog Waller.
Allt fler unga män placerar sig till höger politiskt, medan unga kvinnor står mer till vänster – en klyfta som vuxit sedan 2016. Det är några av fynden i en rapport från SOM-institutet vid Göteborgs universitet.
Resultaten från de årliga nationella SOM-undersökningarna ger möjlighet att studera hur unga personer idag skiljer sig från unga under 80-, 90- och 00-talen.
Den rapport som nu ges ut är en kartläggning av ungas åsikter, vanor och livsåskådning under 40 års tid. Unga personer är i detta fall personer mellan 16 och 24 år. Rapporten jämför också ungdomarna med riksgenomsnittet.
Unga män svänger åt höger
En del av frågorna rör politik. En tydlig utveckling, enligt rapporten, är ökande skiljelinjer mellan könen vad gäller politiska åsikter. Så här ser det ut:
En majoritet av unga män, 52 procent, placerar sig numera något eller klart till höger politiskt i sina svar. Det är fler än någonsin tidigare i undersökningens historia.
Endast 24 procent av männen anser sig stå till vänster. Bland unga kvinnor står 43 procent till vänster och 31 procent till höger.
De stora könsskillnaderna har vuxit fram sedan omkring 2016.
Män vill ha färre flyktingar
Unga män, visar rapporten, får också en allt mer kritisk inställning till flyktingmottagning och 69 procent vill ta emot färre flyktingar i Sverige. Motsvarande andel bland unga kvinnor är 44 procent.
Unga män har även sedan 2022 varit överrepresenterade vad gäller att ange integration och immigration som ett viktigt samhällsproblem.
De konservativa är killar
En fjärdedel av unga män definierar sig numera som konservativa. Motsvarande siffra bland svenskarna i allmänhet är 7 procent och bland unga kvinnor endast 2 procent.
Omvänt betraktar sig 68 procent av unga kvinnor som feminister jämfört med 19 procent av männen.
Tilliten till andra sjunker
Ungdomar i dag har också en tydligt lägre grad av tillit till andra människor jämfört med tidigare. Klyftan mellan unga och befolkningen i stort har vuxit långsamt sedan millennieskiftet på denna punkt.
Där 57 procent av svenskarna i gemen klassas som ”höglitare” är motsvarande siffra bland unga 38 procent. Sedan 2021 har unga kvinnor lägre tillit till andra människor än unga män har.
– Det växande tillitsglappet är en av rapportens mer oroande punkter, säger Anders Carlander, forskare vid SOM-institutet, i ett pressmeddelande.
Bild: Depositphotos.
Mer ur rapporten om unga
Unga människors intresse för politik är lägre än genomsnittet i befolkningen. Dagens ungdomar är dock inte mindre intresserade av politik än ungdomar var under 90- och 00-talen. Unga män har generellt varit mer intresserade av politik än unga kvinnor.
Unga anser i något lägre utsträckning än befolkningssnittet att Sverige ”är på väg åt fel håll”. Unga män är något mindre pessimistiska än kvinnorna. Dessutom är unga nästan lika nöjda med demokratin som övriga i befolkningen.
Unga är även i allmänhet mindre oroliga inför framtiden och i många frågor är skillnaderna mycket stora. Exempelvis är 32 procent av unga människor och endast 24 procent av unga män mycket oroade för situationen i Ryssland jämfört med 61 procent bland svenskarna överlag.
Skolfrågor står inte högt i kurs bland dagens unga. Endast 11 procent nämner något kopplat till skola eller utbildning som viktig samhällsfråga, jämfört med 27 procent i hela befolkningen.
Endast 13 procent vill begränsa det fria skolvalet. Här är motsvarande siffra bland svenskarna i allmänhet 36 procent.
Trots att många unga kvinnor anger något kopplat till miljö, klimat och energi som viktig samhällsfråga och är oroade för klimatförändringar, dalar det allmänna intresset för miljöfrågor. Alla unga, och unga män i synnerhet, är betydligt mindre intresserade av miljöfrågor än befolkningen i stort.
Unga människor är i princip dubbelt så oroliga för ökande inflation som svenskarna i genomsnitt.
Unga handlar med aktier i högre utsträckning än någonsin tidigare. 31 procent av unga män gör detta varje månad jämfört med 15 procent av hela befolkningen.
Unga dricker mindre alkohol än snittet och unga män något mindre än kvinnorna. Går man tillbaka till år 2000 var det tvärtom de unga männen som drack mest, och över snittet.
Källa: Svenska ungdomstrender 1986-2024, Göteborgs universitet.
Mer om forskningen
De nationella SOM-undersökningarna genomförs varje höst sedan 1986. De är postala enkätundersökningar till stora slumpmässiga urval av människor.
I rapporten definieras unga som 16-24-åringar. Undersökningarna har haft olika övre gränser vad gäller ålder men i regel inte gått ut till personer under 16 år.
Rapporten återger svar från tiotusentals unga över tid utan viktning.
Representativiteten bedöms vara god men felmarginalerna är större bland unga än bland befolkningen i stort, i synnerhet efter uppdelning på kön.
En ny rapport visar att den snabba förlusten av Amazonas regnskog drivs av en komplex mix av lokal efterfrågan och globala handelsmönster. Även den svenska konsumtionen bidrar – och numera har kaffe gått om nötkött som den produkt som påverkar avskogningen mest.
Världsnaturfonden har tillsammans med forskare från Chalmers tagit fram en rapport som för första gången visar vilka faktorer som driver avskogningen i Amazonas. Rapporten kartlägger även hur avskogningen hänger samman med lokal och global handel.
– Det här är den mest utförliga studien av vad som driver Amazonas avskogning hittills. Dels eftersom den rent geografiskt går ner på väldigt lokal nivå – i många fall ända ner på kommunnivå – dels eftersom den inkluderar all jordbruksproduktion i regionen och kopplingen både till lokal och global konsumtion, säger Martin Persson, biträdande professor på Chalmers och en av rapportens författare, i ett pressmeddelande.
Boskapsskötsel bakom skövling
I studien har forskarna analyserat satellitbilder över markanvändningen i Amazonas och kopplat dem till data om jordbruksproduktion och handelsflöden. Enligt rapporten är det främst den inhemska efterfrågan som driver avskogningen, även om internationell handel också spelar in. Expansionen av boskapsskötsel står för den största delen av skövlingen, följt av sojaodling.
Svenskt kaffedrickande kopplas till hundratals hektar avverkad regnskog i Amazonas. Bild: Depositphotos
Sverige sticker ut med kaffet
För Sveriges del ser mönstret annorlunda ut. Här beräknas kaffekonsumtionen sedan flera år ha större påverkan på avskogningen i Amazonas än konsumtionen av soja. Enligt den senaste mätningen har kaffe dessutom gått om nötkött och är därmed den importerade vara som bidrar mest till avskogningen.
Under 2022 uppskattas svenskarnas kaffedrickande ha lett till att 331 hektar – en yta som motsvarar cirka 463 fotbollsplaner – regnskog avverkades i Amazonas. För nötkött ligger siffran på 236 hektar.
– Globalt sett har det varit mycket fokus på sojaproduktionens och boskapsuppfödningens inverkan på avskogningen, så konsumtionen av kaffe kanske har flugit lite under radarn, säger Martin Persson.
Samtidigt betonar han att studien inte omfattar specifika data om de enskilda produkterna som importeras, utan är baserad på en genomsnittlig beräkning av kaffets påverkan.
– Det innebär att det inte syns om vi i Sverige exempelvis skulle konsumera en stor andel hållbarhetscertifierat kaffe, som inte bidrar till skogsförstörelsen på samma sätt, säger Martin Persson.
Snart lättare att spåra varor
Idag finns ingen märkning som specifikt anger om en vara är avskogningsfri.
Men för konsumenter som vill veta varifrån produkter i affären som soja, kaffe, nötkött eller kakao kommer, blir det lättare efter den 30 december 2025. Då träder en ny EU-lag, avskogningsförordningen (EUDR), i kraft.
Den ska motverka handel med varor som bidrar till världens avskogning och skogsförstörelse, genom att ställa krav på producenter och importörer att spåra och dokumentera att produkter inte orsakar avskogning.
8,6 miljoner hektar regnskog försvann
Mellan 2018 och 2022 förlorade Amazonas omkring 8,6 miljoner hektar regnskog, en yta större än Österrike. Den nya studien visar även stora geografiska skillnader när det gäller vilken jordbruksproduktion som påverkar avverkningen. Forskarna lyfter samtidigt en risk för att odlade grödors betydelse för avskogningen underskattas.
– Det är känt att expansion av betesmark för köttproduktion är en viktig faktor bakom avskogning i framför allt Brasilien, men bilden är betydligt mer komplex än så. Den utökade produktionen och efterfrågan av grödor som soja, palmolja, kakao och kaffe är en viktig drivkraft i andra områden, särskilt Bolivia, Ecuador och Peru, säger Martin Persson.
Olika lösningar krävs
Han hoppas att rapporten ska hjälpa aktörer som vill motverka avverkningen, och göra det tydligt att samma lösning inte fungerar för alla.
– I vissa regioner är det viktigt att fokusera på internationella handelsflöden, i andra kan det handla om att stödja lokala producenter av majs eller ris för att de ska kunna öka skördarna utan ytterligare avskogning. Vi hoppas också att företag som handlar varor som kaffe, soja eller kakao från regionen får en större förståelse för risker kopplade till avskogningen, säger Martin Persson.
Rapporten släpptes i samband med klimatmötet COP30, och är ett samarbete mellan Världsnaturfonden WWF, Chalmers och Stockholm Environment Institute.
Ju högre blodtryck i 18-årsåldern, desto högre risk för åderförfettning i medelåldern. Det framgår av en ny studie av svenska mäns blodtryck.
I dag riktas insatser för att förebygga och behandla högt blodtryck främst till vuxna personer. Men en ny svensk studie, ledd från Linköpings universitet, stärker bilden av att blodtryckets hälsopåverkan kan börja redan tidigt i livet.
Granskning av kranskärl
I studien har forskarna använt avancerad datortomografi för att undersöka kranskärlen som förser hjärtat med blod. Metoden ger högupplösta bilder av hur stora åderförfettningsplack som finns i blodkärlen och vad de innehåller.
Kranskärlsmätningarna gjordes på runt 15 000 män när de var i åldrarna 50 till 64 år i en stor, nationell, befolkningsstudie.
Drygt 10 200 av dessa män hade mönstrat för värnplikt vid runt 18 års ålder och då genomgått hälsoundersökningar. Forskarna undersökte om det fanns samband mellan det blodtryck männen haft i 18-årsåldern och hur deras kranskärl mådde nära 40 år senare.
Bild: Jack Atkinson, Unsplash.
Högt blodtryck
Blodtrycket är den kraft som uppstår när blodet pressas mot kärlväggarna. När hjärtat pumpar ut blod är tycket högre, och kallas systoliskt eller övertryck. När hjärtat slappnar av och fylls med blod inför nästa hjärtslag, är trycket lägre och kallas diastoliskt eller undertryck.
Blodtrycket anges med båda talen och mäts i millimeter kvicksilver, mmHg. Ett blodtryck under 140/90 mmHg räknas som normalt, enligt svenska riktlinjer.
– Högt blodtryck är den största påverkbara riskfaktorn för hjärt-kärlsjukdom, som i sin tur är den största enskilda dödsorsaken globalt, säger Pontus Henriksson, biträdande professor i näringsfysiologi vid Linköpings universitet.
Källa: Linköpings universitet
Ett viktigt fynd är att de ungdomar som hade ett övertryck på 140 eller ett undertryck på 90 eller mer, löpte en tydligt ökad risk för åderförfettning i kranskärlen senare i livet.
Åderförfettning börjar tidigt
– Men det fanns en riskökning redan vid blodtryck på 120/80 mmHg, säger Karin Rådholm, biträdande professor i allmänmedicin vid Linköpings universitet och specialistläkare i allmänmedicin, i ett pressmeddelande.
Nyligen har vissa internationella rekommendationer sänkt gränsvärdet för vad som räknas som förhöjt blodtryck till 120/80 mmHg. Sänkta gränsvärden innebär att fler än tidigare är i riskzonen.
Ju högre blodtryck vid mönstringstillfället, desto högre risk för åderförfettning i medelåldern, enligt studien.
– Studien visar att utveckling av åderförfettning börjar tidigt. Vården måste behandla högt blodtryck hos unga mer aktivt, säger Karin Rådholm.
Lurigt hälsoproblem
Problemet är att högt blodtryck sällan ger symtom.
– Det är inget som känns, så om man inte mäter sitt tryck kan man ha högt blodtryck utan att veta om det, säger Karin Rådholm.
Några av de faktorer som ökar risken för högt blodtryck, som övervikt och dålig kondition, är vanligare bland ungdomar i dag än när studiedeltagarna var unga, för 40 år sedan.
– På bara en till två generationer har andelen unga med obesitas ökat rejält medan konditionen har gått ner. Så de här resultaten är i högsta grad relevanta för de som är unga i dag, säger Pontus Henriksson, biträdande professor i näringsfysiologi vid Linköpings universitet.
När männen som ingick i studien mönstrade var det obligatoriskt i Sverige för män att mönstra. Det innebär att data är representativa för svenska män i den åldern. Det går dock inte att utifrån studien dra slutsatser om kvinnors sjukdomsrisk, eftersom bara män har ingått.
När vegansk mat serveras i en bowl i stället för på en tallrik kan den uppfattas som mer hälsosam, visar en studie. Eftersom det är bra för vår hälsa att äta mindre kött kan kunskapen bidra till att fler får bättre matvanor, enligt forskarna.
För att främja mer hållbara och hälsosamma matvanor behöver vi förstå hur sättet att presentera och beskriva vegetariska rätter påverkar vad människor tycker om dem, något som en studie från Örebro universitet undersökt.
– Om du betalar 140 kronor för dagens lunch ska du kunna förvänta dig en upplevelse. Då är det viktigt hur du upplever måltiden: bestick, ljud i restaurangen, färg, miljö, former och annat. Vår studie bidrar förhoppningsvis till att restauranger, caféer och matsalar blir bättre på att skapa upplevelser som får fler att välja hälsosam mat, säger Johan Swahn, som forskar om måltider och sensorik på Restaurang- och hotellhögskolan vid Örebro universitet.
Studiens resultat visar att gäster uppfattar maten som mer hälsosam om den serverades i en bowl och om den beskrevs som ”vegansk” i stället för ”växtbaserad”.
– Just nu är bowls kopplat till nyttigare mat men eftersom det går trender i sådant kan det förändras; om några år kanske inte ”poke bowls” är lika inne. Det viktiga är kunskapen om att vi uppfattar måltiden olika beroende på miljö och sammanhang. Eftersom många vill äta mer hälsosamt är det bra om restaurangen vet att hjärnans tolkning av intryck får betydelse för upplevelsen av maten, förklarar Johan Swahn.
Små saker kan påverka hur mycket vi uppskattar maten
Resultaten stämmer väl överens med tidigare forskning på området som visat att ljudmiljö, bestick, tallrikar, skyltning och liknande är viktigt för kundens upplevelse. Små knuffar i olika situationer kan hjälpa oss att leva nyttigare, exempelvis kan färgen eller vikten på en tallrik påverka hur mycket vi uppskattar maten.
Forskarna känner inte till några tidigare studier där upplevelsen av mat i bowl eller på en tallrik jämförs för att ta reda på om de upplevs som olika hälsosamma.
– Det är mycket jobb med den här typen av experiment: att ta över en hel restaurang och mäta allt. Men jag brinner för att forskningen ska göra nytta för samhället, restauranger och leverantörer så att det gör skillnad där den verkligen behövs. Grossistföretagen som levererar till restauranger kan bidra till att allt från lokala pizzerior till fine-dining-krogar utvecklar upplevelsen i matsalen, säger Johan Swahn.
– Det här är en viktig del av den forskning inom måltidskunskap och värdskap som vi bedriver på Restaurang- och hotellhögskolan i Grythyttan. Det vi lärt oss i den här studien tas upp på nästa kurs som startar under hösten, “Sensorik 2”. Studenterna lär sig om multisensorik och upplevelsen av maten och drycken, det är avgörande kunskap – även för att kunna servera mer hälsosam mat, säger Johan Swahn.
Adhd ökar inte risken för komplikationer under en graviditet. Däremot är planerade kejsarsnitt vanligare hos kvinnor med diagnosen, enligt en studie.
Forskare vid Örebro universitet har studerat sambandet mellan adhd hos kvinnor och händelser under graviditet och förlossning. Studien omfattar 12 000 kvinnor med adhd och bygger på data från omkring 1,6 miljoner graviditeter i Sverige mellan 2006 och 2020.
– Vi kan visa att adhd i sig inte ökar risken för att föda för tidigt, vilket andra studier kommit fram till, säger Anneli Andersson, forskare vid Örebro universitet, i ett pressmeddelande.
Andra faktorer bakom komplikationer
– När vi justerade för andra psykiatriska diagnoser och rökning under graviditeten försvann sambandet mellan adhd och för tidig födsel och många andra graviditetsutfall, fortsätter hon.
Depression, ångest, bipolär sjukdom och beroendeproblematik är vanligare bland kvinnor som också har en adhd-diagnos.
– För tidigt födda barn och andra komplikationer vid graviditeten kan alltså förklaras av andra psykiatriska diagnoser och till exempel rökning – inte av adhd i sig, säger Anneli Andersson.
Fler planerade kejsarsnitt
Forskarna konstaterar dock att planerade kejsarsnitt är vanligare bland kvinnor med adhd. De föder också oftare barn som är större än förväntat i förhållande till graviditetslängden. Enligt Anneli Andersson finns det en möjlig förklaring till detta.
– Det är möjligt att dessa två utfall delvis hänger ihop – om vården under graviditeten bedömer att barnet växer mer än väntat kan det påverka beslutet att planera ett kejsarsnitt, säger hon.
Nyanserad bild av riskerna
Studien ger en mer heltäckande bild av sambandet mellan adhd och graviditetsutfall än tidigare forskning, eftersom den baseras på kliniska diagnoser och inte enbart på uppgifter om läkemedelsanvändning.
– Resultatet för med sig att vi behöver nyansera synen på risker kopplade till adhd och graviditeter. Det kan förhoppningsvis lugna kvinnor med adhd-diagnos, säger Anneli Andersson.
Bör erbjudas stöd
Forskarna pekar på att kvinnor med diagnosen bör erbjudas extra stöd under graviditeten.
– Ett helhetsperspektiv på kvinnans psykiska hälsa och riskbeteenden kan bidra till tryggare graviditeter och bättre utfall både för mamman och barnet, säger Anneli Andersson.
Myndigheters webbsidor kan vara svåra att använda, särskilt om sidorna har röriga menyer och ett krångligt språk. Tester som görs för att upptäcka sådana problem missar dessutom merparten av dem, enligt ny forskning från Högskolan i Skövde. Följden är att hundratusentals svenskar kan gå miste om avgörande samhällsinformation.
När allt fler samhällstjänster flyttar till den digitala sfären ökar klyftan mellan de som enkelt kan ta till sig information – och de som inte kan det. För personer som exempelvis har synnedsättning eller lässvårigheter kan en webbplats bli svår att använda.
Har webbsidan dessutom svårbegripliga rubriker, röriga menyer och ett krångligt, byråkratiskt, språk finns risken att användaren ger upp – och därmed missar relevant information och viktiga tjänster.
Enligt SCB lever omkring 725 000 personer i Sverige med funktionsnedsättningar som påverkar möjligheten att ta del av information på nätet.
Lag ställer krav
Myndigheter är sedan 2019 skyldiga att göra sina digitala tjänster brett tillgängliga. Det finns internationella riktlinjer för tillgänglighet, förkortade WCAG, som ligger till grund för europeisk och svensk lagstiftning.
Forskare vid Högskolan i Skövde har nu granskat hur stor del av tillgänglighetsriktlinjerna som testas när automatiska testverktyg används. I genomsnitt, visar det sig, testas bara en sjättedel av riktlinjerna.
Den myndighet som förlitar sig på automatiska testverktyg missar alltså majoriteten av de problem som finns, enligt forskarna.
Tester missar begriplighet
Verktygen klarar främst av de enklare, mätbara testerna, som färgkontraster och bildtexter.
– Sådant som går att beskriva i siffror fungerar oftast bra. Men krav som handlar om begriplighet, logisk struktur eller språklig tydlighet går nästan helt förlorade i automatiska tester, säger Thomas Fischer, lektor i datalogi vid Högskolan i Skövde, i ett pressmeddelande.
Forskarnas rekommendation är att myndigheter kombinerar flera olika verktyg och bygger in testerna direkt i de system där webbsidor produceras. Det skulle öka chansen att problemen upptäcks i tid, utan att öka arbetsbördan för webbredaktörer och andra tjänstepersoner som arbetar med webb.
– Automatiska tester har en viktig roll, men de måste användas på rätt sätt, säger Thomas Fischer.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
