I ett nödläge där medicinsk utrustning börjar ta slut kan enkla rengöringsmetoder bli en sista utväg. En studie visar att tre metoder minskade mängden bakterier på använd medicinsk engångsutrustning.
Vid kris och krig kan brist på medicinsk engångsutrustning vid exempelvis operationer bli ett allvarligt problem. Samtidigt är kunskapen om enkla och fältanpassade metoder för rengöring begränsad.
Nu visar en studie från Göteborgs universitet att flera enkla rengöringsmetoder kan minska mängden bakterier på använd utrustning.
Forskarna testade vanligt diskmedel, 70-procentig alkohol och perättiksyra på använd medicinsk engångsutrustning. Alla tre metoderna minskade bakteriemängden tydligt. Forskarna kunde inte påvisa någon skillnad i effekt mellan de tre metoderna.
Mängden bakterier minskade
I testerna ingick 90 använda engångsprodukter av sex olika typer som används inom operationsvård. Utrustningen rengjordes med borstning och blötläggning och fick sedan lufttorka under förhållanden som efterliknade vård med begränsade resurser.
På 14 av 30 prover från utrustning som används i luftvägarna fanns genetiskt material från luftvägssmittor före rengöringen. Efteråt fanns inget sådant material kvar i något av proverna.
Rengöringen verkade inte heller påverka utrustningens funktion på något synligt sätt.
– Enkla rengöringsmetoder kan minska mängden mikroorganismer på använd utrustning. Det ersätter inte steril utrustning, men kunskapen kan komma till nytta i en katastrof- eller krigssituation, säger Karl Chevalley, doktorand vid Sahlgrenska akademin och överläkare på Prehospital intensivvård på Sahlgrenska universitetssjukhuset, i ett pressmeddelande.
Sista utväg i katastroflägen
Forskarna såg tecken på att föroreningar kunde spridas när sprutor och utrustning som används vid infusioner rengjordes tillsammans. Det problemet sågs inte när utrustningen rengjordes separat.
– Beredskapslager och fungerande leveranskedjor är det viktigaste. Men i krig eller i en katastrof behövs nöd- och reservmetoder som en sista utväg, säger Göran Sandström, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och Försvarshögskolan.
Studien omfattade ett begränsat antal produkter och bara en omgång rengöring. Den visar inte att utrustningen är säker att använda på patienter. Resultaten behöver därför följas upp i fler studier.
När vi har tråkigt tycks vi bli mer känsliga för smärta. Och när vi har roligt tycks vi bli mindre känsliga för smärta. Det framgår av en studie från Linneéuniversitetet där deltagare fick se en rolig och en tråkig video.
114 smärtfria personer deltog i studien. Deltagarna ombads att ange när ett gradvis ökande tryck mot musklerna, från en apparat som kallas algometer, övergick från att kännas neutralt till att kännas obehagligt.
En algometer. Bild: Helena Gunnarsson, Linnéuniversitetet.
Tråkig eller rolig video
Forskarna undersökte fyra punkter på kroppen: Höger och vänster nackmuskel samt höger och vänster underben. Därefter fick varje deltagare göra något av följande:
Se en video som skulle framkalla uttråkning, närmare bestämt en långsamt berättad instruktionsvideo om att plöja åkrar
Se en humoristisk video från en ståupp-komiker
Sitta och vänta i några minuter.
Ont i nacke och ben
När smärt-testet sedan upprepades syntes tydliga skillnader i resultaten beroende på om deltagaren var uttråkad eller underhållen.
För gruppen som fått se videon som skulle framkalla tristess syntes en tydlig sänkning av smärttröskeln. Det behövdes ett betydligt mindre tryck innan deltagarna började uppleva ett obehag. Effekten återfanns både på nackmusklerna och på benen.
Oväntat tydligt
– Resultaten visar att uttråkning har en tydlig effekt på smärttröskeln. Jag hade väntat mig en effekt, men inte att den skulle vara så här stor, säger Helena Gunnarsson, docent i psykologi vid Linnéuniversitetet.
En motsatt effekt uppmättes hos deltagarna som fått se ett humoristiskt videoklipp, i det här fallet en video med en ståuppkomiker. För dem behövdes ett större tryck innan det upplevdes som obehagligt, jämfört med den första testomgången. Skillnaden var dock inte lika stor och sågs endast i axelmusklerna.
En tredjedel av deltagarna satt bara och väntade i några minuter i tystnad, utan att se video. De utgjorde därmed en kontrollgrupp. När de personerna genomförde testet en andra gång sågs ingen förändring.
Signaler i olika riktningar
Hur kommer det sig att deltagarnas känslighet för tryck förändrades beroende på vilket videoklipp de hade sett precis före testet? En möjlig förklaring är att kroppens system för att bearbeta potentiell smärta blir mindre aktivt när vi utsätts för något som vi upplever som tråkigt. Det som händer omkring oss påverkar hur kroppen bearbetar smärtsignaler.
– När vi utsätts för ett tryck färdas smärtsignaler från kroppen via ryggmärgen upp till hjärnan. Samtidigt skickar hjärnan signaler i andra riktningen som kan förstärka eller dämpa smärtsignalerna, säger Helena Gunnarsson.
– Man kan likna det vid en grind som reglerar hur mycket smärtsignaler som släpps igenom. Våra resultat kan bero på att känslan av att vara uttråkad påverkar den regleringen och gör oss mer känsliga för smärta.
Kronisk smärta intressant
Framöver vill forskarna undersöka om liknande effekter syns hos personer som lider av kronisk smärta. Relationen mellan kronisk smärta och känslan av att vara uttråkad är särskilt intressant, enligt Helena Gunnarsson, eftersom personer med kronisk smärta ofta är begränsade i sin vardag.
– Livet riskerar att bli tråkigt eftersom man inte kan göra det man vill. Då skulle det kunna vara så att fler smärtsignaler släpps fram till bearbetning uppe i hjärnan, vilket kan leda till mer smärta. Det är något vi vill undersöka vidare.
En registerstudie visar ett samband mellan probiotika och lägre risk för den allvarliga tarmsjukdomen NEC och död hos barn som vårdats på neonatalavdelning. Studien bygger på data från nästan 4 700 barn.
Mycket för tidigt födda barn löper ökad risk att drabbas av nekrotiserande enterokolit (NEC), en allvarlig tarmsjukdom som kan vara livshotande. Sedan 2020 rekommenderar Svenska neonatalföreningen att barn som föds i graviditetsvecka 28–31 får probiotika varje dag. Probiotika innehåller levande bakterier som kan påverka tarmfloran.
Lägre risk för tarmsjukdomen
I en registerstudie har forskare undersökt om probiotika var kopplat till risken att dö eller drabbas av tarmsjukdomen NEC under vårdtiden på neonatalavdelning. Studien omfattade data från nära 4 700 barn som föddes mellan 2017 och 2024. Av dem fick drygt 1 500 probiotika med tre utvalda bakteriestammar, medan drygt 3 100 inte fick något tillskott.
– Vi såg att barn som fick probiotika hade tydligt lägre risk för både NEC och död jämfört med barn som inte fick tillskott. Samtidigt var dödligheten låg i båda grupperna, säger Ayoub Mitha, läkare och forskare vid Institutionen för medicin på Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Siffror från studien
Bland barn som fick probiotika drabbades 0,8 procent av död eller tarmsjukdomen NEC, jämfört med 3,4 procent bland dem som inte fick tillskottet.
Risken för död var 0,3 procent i probiotikagruppen jämfört med 1,4 procent i gruppen utan probiotika.
Risken för NEC var 0,6 procent respektive 2,5 procent.
Ingen tydlig koppling till sepsis
Forskarna använde olika statistiska metoder för att ta hänsyn till skillnader mellan grupperna. Resultaten var likartade oavsett metod. Ytterligare analyser tydde på att en betydande andel av den lägre dödligheten var kopplat till att färre barn utvecklade den allvarliga tarmsjukdomen.
Däremot såg forskarna ingen tydlig koppling mellan probiotika och sepsis, alltså blodförgiftning. Ungefär lika många barn i båda grupperna drabbades av sepsis.
– Våra resultat bidrar till den internationella kunskapsbasen och kan hjälpa vårdpersonal och familjer att fatta beslut om probiotikatillskott till mycket för tidigt födda barn. Samtidigt är det viktigt att resultaten inte generaliseras till extremt för tidigt födda barn, de som föds före vecka 28, eftersom den gruppen inte ingick i studien, säger Ayoub Mitha.
Forskarna betonar att det rör sig om en observationsstudie. Det innebär att studien kan visa samband men inte säkert fastställa orsak och verkan.
Dofter spelar en avgörande roll i stickmyggans liv. Nu har forskare identifierat en doftreceptor som styr en viktig förändring i unga mygghonors matvanor – från att leta efter nektar i blommor till att söka blod.
Rickard Ignell är professor i kemisk ekologi vid SLU och har länge forskat om hur myggor reagerar på olika dofter. Hans forskning har bland annat handlat om sjukdomsspridande arter som denguemyggan, Aedes aegypti, och vilka dofter som hjälper blodsökande honor att hitta människor och andra värddjur.
Nu har hans forskargrupp, tillsammans med kollegor i Etiopien och USA, studerat ett mindre känt skede i mygghonans liv: övergången från att ha varit inriktad på nektar till att bara söka blod.
Myggans matvanor ändras
För nykläckta och några dagar gamla mygghonor är sökandet efter nektar avgörande. De behöver bygga upp energireserver för överlevnad, flygning och spridning. När honorna blir könsmogna utvecklar de förmågan att tillgodogöra sig blod. Efter parning skyndas processen på och myggorna dras i högre grad till människor.
Mygghonorna är utrustade med en stor mängd doftreceptorer, framför allt på antennerna. En receptor tycks ha en central roll i övergången mellan nektar- och blodsökande.
– Receptorerna fungerar som en form av lås och nyckel, där en enskild receptor bara kan aktiveras av vissa doftämnen. Det vi har visat är att det sker en förändring i en enda receptor som helt omkonfigurerar honans födosöksbeteende, säger Rickard Ignell.
Känsliga för en speciell doft
Den aktuella doftreceptorn, Or117, visade sig vara känslig för kamfer och liknande ämnen som finns i blomdoft som myggorna gärna söker sig till. Kamfer har en karakteristisk doft och finns bland annat i tigerbalsam.
Receptorn visade sig, enligt studien, vara nödvändig för nektarsökandet hos unga, oparade honor. Med åldern och efter parning minskar deras attraktion till blomdofter, samtidigt som känsligheten för kamfer avtar.
– Ju mer vi förstår om myggornas doftsinne och de beteenden det styr, desto större möjligheter har vi att hitta sätt att manipulera beteenden hos dessa sjukdomsspridande insekter, säger Rickard Ignell.
Stora mängder mat, plast och pappersförpackningar hamnar fortfarande i soporna trots att de kan återvinnas, visar en rapport. I stället går materialet till förbränning.
För första gången har avfall från hushåll och återvinningscentraler samt blandat avfall från kommunala verksamheter sammanställts på nationell nivå. Resultaten presenteras i en rapport från forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet.
Studien bygger på över 550 plockanalyser och mer än 50 kompletterande analyser av textilier och batterier.
– Resultatet visar att det finns stor potential att öka återvinningen genom bättre utsortering av avfall, både från hushållens och verksamheternas sida. Det skulle ge stora resursbesparingar och minska klimatutsläppen, säger Jurate Miliute-Plepiene, forskare på IVL, i ett pressmeddelande.
Restavfall som kan återvinnas
1
Matrester utgör fortfarande den största delen av hushållens avfall – nästan en fjärdedel. Detta trots att matavfall samlas in separat i stor omfattning.
2
Mer än tio procent av hushållens restavfall består av pappersförpackningar som hade kunnat återvinnas. För plastförpackningar är andelen drygt elva procent.
3
Även verksamheternas blandade avfall innehåller stora mängder återvinningsbara material. Pappersförpackningar står för cirka 14 procent och plastförpackningar för cirka nio procent.
EU-krav på uppföljning
Rapporten har tagits fram på uppdrag av Naturvårdsverket som ett led i att möta nya EU-krav.
– EU ställer allt högre krav på uppföljning av avfallets sammansättning, bland annat för textilier, batterier och förpackningar och kommunalt avfall. Det här underlaget stärker Sveriges möjligheter att möta de nya kraven, säger Linn Due, expert inom avfall och resursflöden på IVL.
Forskare vid IVL har utvecklat en metod för att kartlägga undervattensbuller från fritidsbåtar. Studien visar att båtarna orsakar betydande buller i känsliga kustområden och att lägre hastigheter kan göra stor skillnad.
I en studie i Kosterhavet har forskare kombinerat satellitbilder, akustiska mätningar och modeller för ljudutbredning för att ta fram kartor över undervattensbuller.
Buller från fritidsbåtar har tidigare varit svåra att kartlägga eftersom de saknar AIS-sändare, automatiska identifikationssystem som visar var båtarna befinner sig.
– Tidigare har man varit tvungen att mäta, men nu kan vi förutsäga bullernivåer med hjälp av satellitbilder och modeller för hur mycket en båt bullrar och hur bullret sprider sig. Resultaten kan användas för att göra miljöbedömningar och planera åtgärder för att minska påverkan på marina ekosystem, säger Torbjörn Johansson, forskare i undervattensakustik på IVL Svenska Miljöinstitutet, i ett pressmeddelande.
Båtar i känsliga kustområden
I Sverige finns över en miljon fritidsbåtar. Under sommaren rör de sig ofta i känsliga kustmiljöer där många djur fortplantar sig och växer upp. Flera studier visar att undervattensbuller från fartyg och båtar kan påverka djurlivet negativt.
– Sjöfarten ökar, motorbåtarna blir fler och många marina arter utsätts redan för andra påfrestningar. I många känsliga kust- och skärgårdsmiljöer är det troligen just fritidsbåtar som är den främsta källan till buller, ändå finns det lite kunskap om fritidsbåtar som bullerkälla och det saknas reglering för att minska bullrets miljöpåverkan, säger Anna-Sara Krång, forskare i marin ekologi på IVL.
Hastigheten har stor betydelse
Den nya studien visar att undervattensbullret från fritidsbåtar i Kosterhavet ligger klart över den naturliga bakgrundsnivån i stora delar av området.
Forskarna har också undersökt effekten av sänkt hastighet för båtarna. Bättre efterlevnad av en hastighetsgräns på fem knop kan minska bullret märkbart, enligt modellen.
– Det visar att sänkta hastigheter kan vara en effektiv bulleråtgärd. Medan en fartbegränsning på 15 knop inte skulle minska undervattensbullret nämnvärt, gör det stor skillnad att få ner snittfarten från sju till fem knop. Vi räknade också på påverkan av en stor ökning av antalet båtar och såg att i utvalda områden kan detta mer än väl kompenseras av en rätt genomförd fartsänkning, säger Torbjörn Johansson.
Älgar skiljer sig åt i hur dominanta och sällskapliga de är och hur de reagerar på människor. Det visar en mindre studie från SLU som är ett första steg mot att undersöka älgars personligheter.
Det finns en hel del forskning som beskriver djurs personlighet och beteende. Men trots att skogens konung fascinerat människan i tusentals år har älgens personlighet fått begränsad uppmärksamhet inom forskningen i Sverige. Tills nu.
Forskare från SLU har ägnat tio sommarveckor åt att undersöka om det är möjligt att mäta skillnader i beteenden mellan älgarna i älgparken Älgens hus utanför Bjurholm.
– Traditionellt sett förväntar vi oss att alla vilda djur beter sig på ett liknande vis. Men precis som människor har även älgar olika personligheter som påverkar individens beteende, säger Bruno Esattore, forskare vid SLU.
Precis som människor har även älgar olika personligheter som påverkar individens beteende, berättar SLU-forskaren Bruno Esattore, som i ett första steg för att öka kunskapen studerat älgar i en älgpark. Bild: Nikola Jantosova, SLU.
Dominans hängde ihop med tolerans mot människor
Forskarna fann tydliga belägg för skillnader i dominans och sällskaplighet mellan älgarna och i hur toleranta olika individer var i möten med människor.
– Mötena med människor inträffade främst under utfodringen, när tillgång till mat också krävde att älgarna närmade sig människor och tolererade eller trängde undan andra älgar. Vi såg att dominanta individer tenderade att ta störst plats vid utfodringen, kunde tränga undan de mer undergivna älgarna och verkade känna sig mer bekväma i närheten av besökare, säger Bruno Esattore.
Det finns cirka 30 älgparker i Sverige där besökare har möjlighet att interagera med älgarna i olika utsträckning. Kunskapen om älgars personligheter kan användas för att anpassa aktiviteterna efter olika individer och på så sätt bidra till att säkerställa djurens välbefinnande och människors säkerhet.
– Det här är en inledande studie, men den visar att det finns möjligheter att bedöma personlighetsdrag hos älgar i fångenskap. Det är ett viktigt första steg mot en bättre förståelse av hur olika individer reagerar på både artfränder och människor, säger Bruno Esattore.
Nu studeras personligheten hos vilda älgar
Forskarna har nu tagit sig an en ny utmaning genom att för första gången undersöka personlighet hos vilda älgar. De använder sig av rörelsedata från GPS-märkta älgar.
– Personligheten påverkar olika delar av ett vilt djurs liv. Den kan avgöra varför djuret helst lever i ett visst område eller rör sig mer än andra individer. Vi undersöker om älgar uppvisar återkommande beteenden och sätt att använda landskapet som kan tillskrivas personligheten och om det har någon betydelse för förvaltningen, säger Bruno Esattore.
Dominanta älgar tenderade att ta störst plats vid utfodringen. Bild: Nikola Jantosova, SLU.
Djurs personligheter
Inom forskningen definieras personlighet hos djur som skillnader i beteende mellan individer av samma art, som är stabila över tid och i olika situationer.
Forskare studerar oftast djurs personligheter utifrån olika kategorier, så kallade beteendedimensioner. Till exempel:
Djärvhet: Benägenheten att ta risker, till exempel att exponera sig för rovdjur eller andra okända faror.
Utforskande: Benägenheten att undersöka nya situationer, föremål eller miljöer.
Aggressivitet: Benägenheten att ge sig in i konfrontativa eller konfliktfyllda interaktioner med andra individer av samma art.
Aktivitet: Individens allmänna nivå av rörelse och aktivitet i sin vardagliga miljö.
Sällskaplighet: I vilken utsträckning djuret söker sig till eller tolererar närhet till andra individer av samma art.
Infektioner som i sällsynta fall kan överföras från den gravida till fostret är kopplade till en ökad risk för autism och intellektuell funktionsnedsättning hos barnet. Även en koppling mellan infektion och lägre skolbetyg syns, enligt en ny studie från Karolinska Institutet.
Forskarna har undersökt hur så kallade TORCH-infektioner påverkar barns senare utveckling. TORCH är en grupp infektioner som kan överföras från den gravida till fostret. Några exempel är cytomegalovirus, röda hund, toxoplasma och herpesvirus. Till skillnad från många vanliga infektioner kan dessa smittämnen ibland passera moderkakan och direkt infektera fostret.
Den nya studien omfattar 3,7 miljoner personer födda i Sverige mellan 1987 och 2021. Av dessa hade 975 diagnostiserats med en medfödd TORCH-infektion. Forskarna följde deltagarna i upp till tre decennier för att undersöka om infektionerna kunde kopplas till senare diagnoser och skolresultat.
Fler med autismdiagnos
Det visar sig att barn med en medfödd TORCH-infektion hade ungefär tre gånger högre sannolikhet att senare få en autismdiagnos jämfört med barn utan infektionen.
Barn med medfödd infektion hade också mer än sju gånger högre sannolikhet att få diagnosen intellektuell funktionsnedsättning. Risken för svår till grav intellektuell funktionsnedsättning var upp till 30 gånger högre.
– Det är viktigt att betona att det är ovanligt att infektionerna överförs från mamma till barn. De står för en väldigt liten andel av alla autismfall i befolkningen, men för de barn som faktiskt drabbas ser vi en tydligt förhöjd risk för både autism och intellektuell funktionsnedsättning, säger Reneé Gardner, forskare vid institutionen för global folkhälsa vid Karolinska Institutet.
Tydligare än förut
Infektionerna är ovanliga hos nyfödda. Forskarna uppskattar att medfödda TORCH-infektioner kan kopplas till ungefär 1,2 procent av alla fall med svår intellektuell funktionsnedsättning, samtidigt som omkring 0,034 procent av alla autismfall i Sverige kan förklaras av infektionerna. De beräknar även att ungefär vart femte barn som föds med en TORCH-infektion senare kan utveckla autism.
– Att dessa infektioner kan orsaka intellektuell funktionsnedsättning är känt sedan tidigare. Däremot har kopplingen till autism varit mindre tydlig i tidigare forskning, som ofta byggt på små patientgrupper. Den här studien är den största hittills på området och bygger på nationella registerdata från nästan hela Sveriges befolkning, säger doktoranden Hugo Sjöqvist.
Lägre betyg i skolan
För att bättre kunna avgöra om sambanden berodde på själva infektionerna jämförde forskarna också barn som haft en TORCH-infektion med deras syskon som inte haft infektionen. Resultaten var liknande i syskonjämförelserna, vilket talar för att sambanden inte enbart kan förklaras av faktorer som delas inom familjer.
Forskarna fann inga tydliga samband mellan TORCH-infektioner och andra neuropsykiatriska tillstånd, som adhd eller tvångssyndrom. Däremot sågs en påverkan på skolprestationer. Även barn som inte hade fått diagnosen autism eller intellektuell funktionsnedsättning hade i genomsnitt lägre betyg än jämnåriga utan infektionen.
Viktigt att förebygga
– Våra resultat tyder på att vissa infektioner som överförs till fostret under graviditeten kan ha långvariga effekter på hjärnans utveckling. Även om dessa medfödda infektioner är ovanliga går vissa av dem att förebygga, vilket gör dem viktiga ur ett folkhälsoperspektiv, säger Reneé Gardner.
Resultaten understryker, enligt forskarna, vikten av att upprätthålla vaccinationsprogram och andra strategier för att förebygga infektioner som kan överföras från den gravida till fostret.
Så kan TORCH-infektioner förebyggas
T = Toxoplasma: Undvika rått eller otillräckligt tillagat kött, tvätta grönsaker, försiktighet vid kontakt med kattavföring.
O = Other (andra infektioner där bland annat syfilis ingår): Screening under graviditet och antibiotikabehandling.
R = Röda hund (rubella): Vaccination före graviditet (MPR-vaccin).
C = Cytomegalovirus (CMV): God handhygien, undvika kontakt med små barns saliv och urin, särskilt för gravida.
H = Herpes simplex (HSV): Identifiering och behandling av infektion under graviditet, ibland kejsarsnitt vid aktiv genital herpes inför förlossning.
Källa: Karolinska institutet.
När färjan Marco Polo gick på grund utanför Blekinge 2023 läckte stora mängder olja ut. Oljeutsläppet påverkade fisken i området, men effekterna blev kortvariga. Det framgår av en studie från SLU och SVA.
Under passagerarfärjan Marco Polos grundstötning i oktober 2023 läckte mellan 50 och 90 ton tjock bunkerolja ut i västra Blekinges kustvatten.
Experter från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, har undersökt hur oljeutsläppet påverkade fiskar i ålgräsängar, en av Östersjöns viktigaste livsmiljöer för kustfisk. Undersökningen gjordes i ett drabbat område utanför Karlshamn.
Ovanligt gott utgångsläge
Tack vare tidigare utförda provfisken, det vill säga undersökningar för att kartlägga fiskbestånden i ett område, visste experterna hur fisksamhället hade sett ut före olyckan.
Genom att upprepa provfiskena efter oljeutsläppet, och samtidigt studera opåverkade referensområden, gick det att få en bra bild av oljeutsläppets effekter.
– Den här typen av studier är sällsynta. Ofta saknas både data från tiden före en olycka och lämpliga referensområden, vilket gör det svårt att avgöra vilka förändringar som verkligen beror på ett oljeutsläpp, säger Örjan Östman, forskare på institutionen för akvatiska resurser vid SLU.
– Det visar också varför långsiktig miljöövervakning är så viktig. Den gör det möjligt att snabbare och mer tillförlitligt bedöma konsekvenserna av oväntade miljöolyckor.
En snabb återhämtning
Under somrarna 2024 och 2025 inventerade forskarna fisk i ålgräsängarna. Sommaren direkt efter olyckan, 2024, minskade förekomsten av tånglake medan storspigg blev betydligt vanligare i de oljepåverkade områdena. Två år efter utsläppet hade dock fiskbestånden återgått till ungefär samma nivåer som före olyckan.
– Resultaten visar att fisksamhället relativt snabbt återhämtade sig efter oljeutsläppet. En tänkbar anledning kan i detta fall vara att fisk kunde röra sig bort från oljedrabbade områden till mer opåverkade för att sedan kunna återvända när oljepåverkan minskat, säger Örjan Östman.
Gälar undersöktes
Forskarna undersökte också om oljeutsläppet hade påverkat fiskarnas hälsa. Vid SVA analyserades gäl- och levervävnad från tånglake i mikroskop. Tånglake och storspigg skickades iväg till analys av polycykliska aromatiska kolväten, PAH, en grupp miljögifter som finns i olja.
Analyserna visade att fisk från de mest oljepåverkade områdena visserligen hade något högre halter av PAH än fisk från referensområdet. Halterna var dock genomgående låga. Inte heller analyserna av gälar och lever hos tånglake visade tydliga skador.
Undersökta tånglakar hade S-kurvning på sina gälar vilket tyder på låg syrehalt i vattnet. Men det observerades också hos tånglakar från områden utan direkt oljepåverkan och beror därför troligen inte på oljeutsläppet. Bild: Charlotte Axén, SVA.
Fiskarna tycks må bra
– Resultaten indikerar att oljeutsläppet inte påverkat de undersökta fiskarternas hälsa nämnvärt, vilket förhoppningsvis innebär att även andra fiskarter i området också klarat sig bra, säger Charlotte Axén, biträdande statsveterinär på SVA.
Forskarna understryker att effekterna av oljeutsläppet hade kunnat bli större och mer bestående om inte stora mängder olja hade sanerats till havs och längs stränderna. Samtidigt betonar de att studien belyser en viktig del av ekosystemet – men inte hela.
– Fisksamhället i ålgräsängarna och fiskarnas hälsa tycks inte drabbats så hårt av den här typen av oljeutsläpp, men för andra organismer och livsmiljöer kan konsekvenserna se annorlunda ut, säger Örjan Östman.
Högerextrema grupper lockar anhängare på sociala medier med bilder av friluftsliv, vackra landskap, mumintroll och söta kattungar. Bilderna kan förmedla känslor av kärlek, gemenskap och mening. Det framgår av en avhandling vid Örebro universitet.
Maria Darwish, forskare i genusvetenskap vid Örebro universitet, har studerat budskap i ekofascistisk kommunikation.
– Det hatiska och uttalat våldsamma inom rörelsen får ofta mest uppmärksamhet. Men det är minst lika viktigt att förstå hur föreställningar om omsorg och kärlek fungerar som drivkrafter, säger Maria Darwish.
Begreppet ekofascism
I forskningen finns ingen tydlig definition. I den aktuella avhandlingen beskrivs ekofascism som ett spektrum av idéer. Dessa syns framför allt i den yttersta högerns sociala medier och bygger på föreställningen om att ett visst folk hör hemma på ett visst territorium. Ekofascismen förenar, i sin mest extrema form, kärlek till naturen med rasism och våld.
Källa: Örebro universitet.
Nationalism och natur
Tidigare forskning om högerextrem mobilisering har ofta uppmärksammat känslor som ilska, rädsla och hat. Maria Darwish fann många bilder med en helt annan framtoning: Vackra landskap, söta djur och familjer och människor som lever nära naturen.
Forskningen bygger på fyra års observationer av nordiska, radikalnationalistiska, miljöer på nätet. Drygt 11 000 bilder från 41 ekofascistiska Telegramkanaler har studerats. Bilderna samlades in mellan 2020 och 2025.
Vita män som vandrar
Särskilt bilderna av män överraskade Maria Darwish.
– Jag hade inte väntat mig att hitta så mycket utrymme för lugna och stillsamma skildringar av framför allt manlighet, i en ideologi som annars förknippas med hypermaskulinitet, aggression och våld.
Ett återkommande motiv är det som Maria Darwish och hennes medförfattare Lucas Gottzén kallar ”den kontemplativa mannen”. Det handlar om vita män som vandrar, sitter vid en eld eller blickar ut över ett landskap. Mannen framställs som lugn, naturälskande och omsorgsfull – men samtidigt som en beskyddare av det egna folket och det egna territoriet.
Det politiska skyms
Avhandlingen visar också hur välkända och uppskattade motiv som friluftsliv, moderskap och djur blandas med fascistiska symboler. På så sätt kopplas extrema idéer samman med sådant som redan upplevs som tryggt och positivt.
– Bilderna bidrar till att knyta känslor av tillhörighet, omsorg och beskydd till idén om en etnisk nationalstat, så att den upplevs som personlig och naturlig snarare än politisk, säger Maria Darwish.
De positiva skildringarna erbjuder också olika roller att identifiera sig med – exempelvis kvinnan som livgivare eller mannen som en naturälskande och omsorgsfull beskyddare.
Viktigt att se budskapen
Maria Darwish menar att forskningsresultaten kan bidra till förståelsen av den yttersta högerns attraktionskraft, inte minst den hos unga män. Kunskapen kan vara till nytta för bland annat skolor, myndigheter och organisationer som arbetar med att förebygga våld och stärka digital kompetens.
– Positiva framtidsbilder och utopiska föreställningar är styrande för den yttersta högerns självbild. Vi behöver kunna upptäcka extremism även när den inte syns som uttalat hat, säger Maria Darwish.
Var tredje patientjournal i Region Stockholm innehöll dokumentationsbrister som skulle kunna försvåra att cancer upptäcks tidigt. Det visar en studie från Karolinska institutet. En möjlig förklaring är att läkare vill undvika att oroa patienter som läser sin journal.
Studien bygger på en granskning av 1 116 patientjournaler från 27 vårdcentraler i Region Stockholm. Granskningen gjordes av medicinskt ansvariga läkare vid vårdcentralerna. De gick igenom journalerna med hjälp av ett strukturerat verktyg för kvalitetsarbete.
Patienterna var 40–75 år och hade sökt vård för ospecifika symtom eller fynd som i vissa fall kan vara tidiga tecken på cancer, till exempel trötthet, viktnedgång eller blodbrist.
– Det här är väldigt vanliga symtom som oftast inte beror på cancer, men primärvården har en viktig roll att följa upp de här patienterna och starta en utredning vid behov, säger Elinor Nemlander, forskare vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle på Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Brister i en tredjedel av journalerna
I 32 procent av journalerna fanns minst en brist i dokumentationen som kan göra det svårare att ställa rätt diagnos i tid. Vanligast var att det saknades en tydlig beskrivning av läkarens resonemang kring möjliga diagnoser, vilket förekom i 21 procent av journalerna. Journalerna beskrev ofta vilka åtgärder som vidtagits, som provtagning och remisser, men inte varför.
Andra brister var otillräcklig informationsinsamling och att det inte framgick om alternativa diagnoser hade övervägts. I de kvalitativa analyserna framkom också att vissa läkare kan vara försiktiga med att dokumentera misstankar om allvarlig sjukdom.
– Vi såg att misstankar om cancer ibland inte dokumenterades, möjligen för att läkare velat undvika att skapa onödig oro när patienter har direkt tillgång till journalen via 1177. Det kan samtidigt göra det svårare för andra läkare att i efterhand förstå vilka diagnostiska överväganden som gjorts, säger Elinor Nemlander.
Kan försvåra uppföljning
Granskningen visade också att läkare inte alltid omprövade sina bedömningar, trots att symtomen fanns kvar eller förändrades. Dessutom tycks fragmenterad vård, där flera vårdgivare är inblandade, kunna försvåra uppföljning och helhetsbedömning.
– Vi har inte undersökt om de här bristerna har fått konsekvenser för patienterna. Däremot pekar vår studie på områden där dokumentation och uppföljning kan utvecklas för att stärka patientsäkerheten i primärvården, säger Elinor Nemlander.
Slängda frallor och limpor kan omvandlas till proteinrikt foder för odlad fisk, enligt en ny doktorsavhandling vid Högskolan i Borås.
Intresset ökar för nya proteinkällor till fiskfoder. Forskning pågår i många länder om användning av bland annat insekter, alger, bakterier, jäst och svampproteiner.
Nu presenteras ännu ett alternativ, nämligen kasserat bröd. Varje år slängs stora mängder bröd – som kanske blivit torrt men fortfarande är fullt av näringsämnen.
– Vi ville undersöka om en stor restström från livsmedelssektorn kan omvandlas till en värdefull resurs för vattenbruk, säger Vahid Abbasi vid Högskolan i Borås.
Brödet omvandlas
Vahid Abbasi har i sitt avhandlingsarbete tagit fram en metod där gammalt bröd fermenteras med hjälp av svamp. Brödet omvandlas på så sätt till så kallat mycelium-bröd som kan ges som mat till fiskar, i det här fallet odlad regnbågsöring.
I avhandlingen syntes goda resultat av det nya fodret. Fiskar som fick foder med mycelium-bröd växte bättre och utnyttjade fodret mer effektivt än fiskar som fick sitt vanliga foder. Filéer från fisk som hade fått mycelium-bröd hade också, enligt avhandlingen, tillfredsställande färg och nivåer av antioxidanter.
Via fermenteringsprocessen ökade brödets proteinhalt från cirka 12 till 35 procent. Processen tillförde även bland annat enzymer och antioxidanter.
Miljöpåverkan minskade
En del av forskningsprojektet var att även undersöka miljöpåverkan och ekonomi.
– Därför kombinerade vi laboratoriestudier och försök med fiskodling med miljö- och kostnadsanalyser för att bedöma om lösningen är hållbar även i praktiken, säger Vahid Abbasi.
Slutsatsen är att användning av mycelium-bröd i fiskfoder kan minska klimatpåverkan, markanvändning och övergödningseffekter, jämfört med konventionella fodersystem. I den aktuella forskningen minskade klimatpåverkan med upp till 31 procent och markanvändningen minskade med upp till 43 procent.
Klimatförändringarna gör att fjärilar flyttar på sig i större omfattning än forskare tidigare trott. Vissa arter breder ut sig, medan andra minskar och försvinner från områden där de tidigare har funnits.
En studie med forskare från en lång rad länder har undersökt hur fjärilars utbredning har förändrats över tid. Det är den största sammanställning som någonsin har gjorts. Resultaten är tydliga.
– Fjärilar förändrar sina utbredningsområden över hela världen, säger Lars Pettersson, docent i zooekologi vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Klimatförändringar och extrema väderhändelser tros vara de viktigaste orsakerna till att fjärilar flyttar på sig.
Fjärilar visar förändringar
Enligt Lars Pettersson kan fjärilar ge värdefulla signaler om hur naturen förändras. De är en av de bäst undersökta insektsgrupperna och reagerar ofta snabbt på förändringar i klimat och miljö.
– Fjärilar fungerar därför som viktiga indikatorer på hur naturen påverkas av ett varmare klimat, säger Lars Pettersson.
Förändrad markanvändning, bland annat genom jordbruk, spelar också en viktig roll för fjärilarnas förekomst, särskilt för arter vars utbredning minskar.
Vissa arter ökar – andra minskar
Studien omfattar 1 758 fjärilsarter från 105 länder. Av arterna hade 80 procent utökat sina utbredningsområden, medan 27 procent hade minskat sin utbredning. Hos 22 procent såg forskarna också förskjutningar mot högre eller lägre höjd i terrängen.
– Det är alltså både expansioner och tillbakagångar som vi ser, beroende på vilken art och vilken del av världen som vi pratar om, säger Lars Pettersson.
Sverige är ett av de länder där förändringarna är särskilt väl dokumenterade. Förändringarna i fjärilarnas utbredning blir också tydliga här, eftersom landet sträcker sig långt från norr till söder.
– Vi ser både arter som breder ut sig norrut och arter som drar sig tillbaka från de södra delarna av landet, säger Lars Pettersson.
Flytt till norra Sverige
Flera fjärilsarter minskar kraftigt i södra Sverige, bland annat vitfläckig guldvinge, ängsblåvinge och brunfläckig pärlemorfjäril. Samtidigt finns arterna fortfarande kvar i starka populationer längre norrut.
– I södra Sverige förlorar vi fler arter än vi vinner, medan det på sina håll längre norrut kan vara tvärtom när sydliga arter breder ut sig norrut, säger Lars Pettersson.
Han konstaterar att långsiktig övervakning är viktig för att följa förändringar i den biologiska mångfalden. Studien visar samtidigt att det finns stora kunskapsluckor, särskilt i tropiska områden.
Observationer under lång tid
Flera hundra frivilliga har under lång tid systematiskt samlat in data om Sveriges fjärilar. De långa tidsserierna gör det möjligt att följa hur fjärilsfaunan förändras över tid.
– Forskningsstudien visar verkligen hur värdefulla dessa frivilliga insatser kan vara. Både här i Sverige och runt om i världen arbetar forskare och naturintresserade för att lära sig mer om fjärilsfaunan. När sådana observationer samlas under lång tid och från många delar av världen kan vi börja se de stora förändringarna, säger Lars Pettersson.
Fler barn, relativt sett, är numera redan allvarligt sjuka när diagnosen typ 1-diabetes fastställs. Det handlar om ett livshotande tillstånd, surt blod, som uppstår vid svår insulinbrist. Nu försöker forskare att förstå vad som ligger bakom ökningen.
Forskarna har granskat årsrapporter från Nationella diabetesregistret. Det innehåller uppgifter om barn under 18 år som sedan år 2000 har insjuknat i typ 1-diabetes.
Ökning av farligt tillstånd
Det visar sig att andelen barn med diabetisk ketoacidos, förkortat DKA, var 17–20 procent mellan 2007 och 2011. Sedan dess har andelen ökat till 30 procent, år 2025.
Diabetisk ketoacidos innebär att blodet har blivit surt. Det är ett livshotande tillstånd som uppstår vid svår insulinbrist.
– Det är första gången som andelen är så hög. Det betyder att nästan vart tredje barn har hunnit utveckla DKA när de får diagnosen typ 1-diabetes, säger Frida Sundberg, överläkare och forskare i barnmedicin vid Örebro universitet.
Fördröjd diagnos ökar risken
Typ 1-diabetes utvecklas gradvis. Till en början har barnet normalt blodsocker, trots att sjukdomsprocessen redan har börjat. När insulinbristen ökar stiger blodsockret och vid svår insulinbrist kan barnet drabbas av DKA.
– Tidigare forskning har visat att en fördröjd diagnos ökar risken för DKA, säger Frida Sundberg.
Fler orsaker kan finnas
Men det kan finnas fler förklaringar till att andelen barn med DKA har ökat. Forskarna har jämfört utvecklingen av DKA med HbA1c, ett blodprov som speglar den genomsnittliga blodsockernivån under en längre tid.
Samtidigt som andelen barn med DKA har ökat syns inte en lika stor ökning av HbA1c-nivåerna.
– Om ökningen av DKA enbart berodde på att barnen kommer senare till vården skulle även HbA1c ha ökat i större utsträckning. Därför behöver vi undersöka om barn idag insjuknar snabbare i typ 1-diabetes, säger Frida Sundberg.
Blodsocker ska kollas bums
Nästa steg är att analysera resultaten mer detaljerat för att ta reda på om sjukdomsförloppet har förändrats.
– Jämfört med 80-talet löper barn dubbelt så stor risk att insjukna i typ 1-diabetes. Vi behöver förstå bättre vad som ligger bakom ökningen och vad den kan betyda för sjukvården, säger Frida Sundberg.
Även om forskarna ännu inte vet vad som ligger bakom DKA-ökningen är rådet till sjukvården tydligt:
– Barn med symtom som kan tyda på typ 1-diabetes ska få sitt blodsocker kontrollerat samma dag.
Äldre med flera långvariga sjukdomar söker sig ofta till akutmottagningen, trots att besöken i vissa fall skulle kunna undvikas. En ny studie visar att bristande tillgång till vård, otydligt ansvar och brister i samarbete mellan vårdens olika delar kan bidra till onödiga akutbesök.
Äldre personer med flera långvariga sjukdomar står för en stor del av besöken på akutmottagningar, samtidigt som forskning visar att upp till vart fjärde besök kan vara möjligt att undvika. Nu har forskare vid Röda Korsets Högskola undersökt vad som ligger bakom dessa besök.
I studien deltog 100 undersköterskor, sjuksköterskor och läkare från bland annat akutmottagning, geriatrik, ambulanssjukvård, primärvård och hemsjukvård i Stockholm. Resultaten visar att begränsad tillgång till vård och brister i samarbete är några av de saker som kan bidra till onödiga akutbesök.
Studien identifierade fyra centrala områden:
Otillräcklig tillgång till hälso- och sjukvård och social vård
Bristande kommunikation och samarbete
Otillräcklig professionell
Geriatrisk kompetens samt otydligt ansvar och fragmenterad vård.
Störst problem: Begränsad tillgång till vård
Begränsad tillgång till vård lyftes som det största problemet i fem av de sex undersökta verksamheterna, medan primärvården framför allt betonade brister i kommunikationen.
– Flera av faktorerna går att påverka. Genom att stärka vården i hemmet, tydliggöra ansvar och förbättra samarbetet mellan olika verksamheter kan fler äldre få rätt vård utan att behöva åka till akutmottagningen, säger Katarina Bohm, professor vid Röda Korsets Högskola.
Studien visar också att framtida insatser behöver utgå från hela vårdkedjan. Genom att ta tillvara erfarenheter från olika vårdverksamheter kan insatser bättre anpassas till vårdens faktiska förutsättningar – och samtidigt bidra till minskad belastning på akutmottagningarna.
Att minska matsvinnet och mängden nötkött i den offentliga sektorn ger tydliga miljövinster och lägre kostnader, medan en ökad andel ekologisk mat ger små miljöeffekter till en högre kostnad. Det visar en ny studie från IVL Svenska Miljöinstitutet och KTH.
Varje dag serveras miljontals måltider i skolor, förskolor och äldreomsorg. Den offentliga sektorn är därmed en av Sveriges största inköpare av livsmedel och har en viktig roll i omställningen till ett mer hållbart livsmedelssystem.
Nu har forskare analyserat livsmedelsinköp till offentliga måltider utifrån elva olika miljöpåverkanskategorier, med Östersunds kommun som exempel.
Studien visar att åtgärder som minskar matsvinnet och mängden nötkött ofta ger större effekt än flera av de strategier som traditionellt förknippas med hållbar livsmedelsupphandling.
– Det är lätt att tro att hållbar upphandling framförallt handlar om att köpa in rätt produkter. Men våra resultat visar att frågan om vad som faktiskt hamnar på tallriken och vad som slängs ofta är ännu viktigare, säger Michael Martin, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Halverat matsvinn minskade klimatpåverkan med 9 procent
När matsvinnet halverades minskade klimatpåverkan med omkring nio procent. Samtidigt minskade kostnaderna med cirka 3,3 miljoner kronor per år.
– Det som var mest överraskande var hur stor effekt de här åtgärderna hade. Mindre matsvinn ger tydliga miljövinster inom flera områden samtidigt som kostnaderna minskar, säger Michael Martin.
En förklaring till att närproducerad mat inte har större klimateffekt är att transporterna ofta står för en relativt liten del av matens totala klimatpåverkan, jämfört med själva produktionen. Samtidigt visar studien att man genom att ersätta nötkött med lokalproducerat viltkött kan minska klimatpåverkan med cirka 16 procent.
– Många tänker att kortare transporter automatiskt gör maten mer klimatsmart. Men transporterna står ofta för en ganska liten del av den totala klimatpåverkan. Därför blir frågan om vad en produkt ersätter minst lika viktig som var den produceras, säger Michael Martin.
Hållbarhetsmål bör utgå från resultatsönskan
Forskarna betonar samtidigt att resultaten inte ska tolkas som att lokalproducerad eller ekologisk mat är oviktig, eftersom det innebär en rad andra fördelar som lokal livsmedelsproduktion, minskad användning av bekämpningsmedel och ökad biologisk mångfald.
Men när det gäller offentlig upphandling tycker forskarna att kommunerna i större utsträckning behöver gå från att sätta mål som beskriver vad de ska köpa in till mål som tydligare beskriver vad de vill uppnå.
– Många hållbarhetsmål fokuserar på andelen ekologiskt eller lokalproducerat eftersom de är lätta att mäta och följa upp. Men det säger inte nödvändigtvis vilken miljöeffekt som uppnås. Vi behöver i större utsträckning utgå från vilka resultat vi faktiskt vill se, säger Michael Martin.
Behöver inte öka kostnader
Studien visar också att olika hållbarhetsmål ibland kan stå i konflikt med varandra. En åtgärd kan se bra ut om man bara mäter klimat, men samtidigt öka påverkan på till exempel markanvändning eller toxicitet. Därför är det viktigt att kommunerna inte bara följer upp en indikator utan ser till helheten. För att kunna göra det behöver de tillgång till bättre data om livsmedel och regionala förhållanden.
– Om vi vill att offentlig upphandling ska bidra till både klimat och biologisk mångfald behöver data finnas för fler miljöaspekter än klimat. Frågor som kommunerna behöver ställa sig är vilka åtgärder som ger störst effekt, vilka mål som kompletterar varandra och var det finns målkonflikter, säger Sofia Lingegård, forskare vid KTH.
Forskarna betonar att hållbarhetsarbetet inte behöver innebära ökade kostnader.
– Det är kanske ett av de viktigaste praktiska budskapen från studien. Genom att prioritera rätt åtgärder kan kommuner i vissa fall både minska miljöpåverkan och använda sina resurser bättre, säger Michael Martin.
