Det som arkeologer länge trodde var en björnfäll visar sig vara delar av en 2000 år gammal sko. Fyndet bär spår av romerskt skomode och beskrivs som mycket ovanligt i Norden.
Ett skinnfragment har funnits i Statens historiska museers samlingar sedan 1943, då arkeologer undersökte ett gravröse i Igelsta i Söderby-Karl, Norrtälje kommun.
Vid utgrävningen hittades bland annat en unik romersk bronskittel. I kitteln låg beslag och kedjor till två praktfulla dryckeshorn. Fynden har daterats till omkring år 100 e.Kr.
Sensationell upptäckt
Under bronskitteln fanns skinnfragment som då tolkades som rester av en björnfäll. När två antikvarier och en arkeolog nyligen granskade fyndet på nytt upptäckte de något som beskrivs som sensationellt.
– Vi kunde se att skinnfragmenten var tillskurna och hade olika öppningar, vilket gjorde att det inte kunde vara en björnfäll. Nya undersökningar och analyser visade att det var ett helt unikt fynd av två fragment av en 2 000 år gammal sko, säger Thomas Eriksson, antikvarie vid Statens historiska museer, i ett pressmeddelande.
I romerska delar av Europa kallas modellen Ramshaw-sko, en brukssko som var anpassad för att kunna gå längre sträckor. Skon användes både av män, kvinnor och barn.
– Fyndet är delar av ett vardagligt nyttoföremål där man kan se inspiration av det romerska skomodet, och det liknar inget annat fynd i Norden, säger Thomas Eriksson.
Hund- eller vargskinn
Att skon lagts ned i graven tyder på att den haft en viktig roll i gravritualen. En ny dna-analys av skinnet visar att skon sannolikt var tillverkad av hund- eller vargskinn.
De nya resultaten pekar också på att människorna i Roslagen hade fler kontakter med omvärlden än tidigare känt. De exklusiva föremålen från Romarriket som påträffats i graven tyder på att området ingick i omfattande handels- och kontaktnät runt Östersjön redan under romersk järnålder.
Över tusen arter behöver ekar i sin närhet, men gamla eklandskap och naturbetesmarker blir allt färre. Nu har forskare kartlagt hur mycket livsmiljö som krävs för att hotade arter ska kunna överleva – kunskap som kan hjälpa naturvårdare att sätta in rätt åtgärder i tid.
Eken är det trädslag som hyser störst biologisk mångfald i Sverige, med omkring 1 800 arter knutna till sig. Men eklandskap och naturbetesmarker minskar, vilket hotar många arters överlevnad.
Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit reda på hur stora och sammanhängande dessa miljöer behöver vara för att säkra den biologiska mångfalden på lång sikt. I stället för omfattande fältinventeringar har de tagit hjälp av privata databaser, olika artprojekt och Artportalen, där allmänheten kan rapportera in observationer.
Forskare identifierade trösklar
Forskarna kombinerade flera miljoner inrapporterade artuppgifter med data över utbredning av livsmiljöer, till exempel inventeringar av stora ekar som gjorts av länsstyrelser och andra tillgängliga data över betesmarker. Genom att lägga ihop fynden av arter med data om livsmiljön på platsen, kunde forskarna söka efter mönster.
Forskarna visar att mängden livsmiljö hänger ihop med om olika arter förekommer på platsen. Dessutom kunde de identifiera trösklar för hur mycket livsmiljö som behövs för att en art skulle kunna finnas.
– Det är ju högre sannolikhet att en känslig art finns i ett ekrikt landskap än på en plats med få ekar. Vi har kunnat räkna på var gränsen går för olika arter. Vi kan med relativt stor säkerhet ge ett mål för hur mycket livsmiljö som behövs, säger Karl-Olof Bergman, biträdande professor vid Linköpings universitet, i ett pressmeddelande.
Hotad svamp visar vägen
Saffranstickan, en akut hotad svamp i Sverige, tillhör de arter som ställer allra högst krav på sin livsmiljö. Den är beroende av många gamla ekar i sin närhet. I studien kom forskarna fram till hur mycket livsmiljö som krävs för att arten ska kunna finnas på en plats. Och om saffranstickan kan leva på platsen, är kraven också uppfyllda för alla andra arter som är beroende av gamla ekar. Resultaten ger naturvårdare konkreta, vetenskapligt grundade underlag för att kunna prioritera insatser där de gör mesta möjliga nytta.
– Särskilt viktigt är att vi kan peka ut stora områden där hotade arter förekommer i dag, men där livsmiljöerna är för små eller splittrade för att arten ska kunna överleva långsiktigt. Artrikedomen på de platserna är på lånad tid. Vi har ett tidsfönster nu där vi kan agera och återställa miljöerna för att rädda arter som annars kommer att försvinna därifrån, säger Karl-Olof Bergman.
Nytta och egenvärde
Biologisk mångfald är en grundförutsättning för många av de funktioner som samhället är beroende av. Artrika ekosystem bidrar till rent vatten, ren luft och bördiga jordar, medan pollinerande insekter är avgörande för goda skördar. Dessutom bygger flera läkemedel på ämnen som upptäckts i naturen.
– Nyttoperspektivet är viktigt, men allting i naturen har ett egenvärde. Vad har vi för rätt att utrota arter som har miljoner år av evolution bakom sig? Arterna som försvinner under vår livstid är också förlorade för alla framtida generationer, säger Karl-Olof Bergman.
Pappor som tar flera månaders föräldraledighet löper lägre risk att utveckla depressiva symtom under småbarnsåren än pappor som tar kortare ledighet. Det visar en ny svensk studie.
Forskning om föräldraledighet har traditionellt fokuserat på mammors hälsa, medan pappors psykiska hälsa studerats i mindre utsträckning. I en studie från bland annat Karolinska institutet har forskare nu följt 746 svenska pappor under 18 månader. Studien startade när deras barn var omkring nio månader gamla och avslutades vid en uppföljning när barnen var cirka 27 månader.
Papporna svarade på frågor om depressiva symtom både vid studiestart och vid uppföljningen. Uppgifter om hur mycket föräldraledighet papporna hade tagit samlades in vid uppföljningen.
Eftersom psykisk hälsa kan påverka hur mycket föräldraledighet som tas ut justerade forskarna analyserna för depressiva symtom som rapporterades vid studiens början. De justerade också analyserna för faktorer som familjesituation, socioekonomiska förhållanden samt hur mycket föräldraledighet mamman tog ut.
Bättre psykisk hälsa
Resultaten visar att pappor som tog ut 14–40 veckors föräldraledighet hade en betydligt lägre sannolikhet att uppvisa tecken på depression jämfört med pappor som tog ut fyra veckor eller mindre. Pappor som tog 5–13 veckor visade inte samma mönster, och inte heller de som tog mer än 40 veckors föräldraledighet, jämfört med gruppen med kortast ledighet.
De 90 dagar som är reserverade för varje förälder i Sverige motsvarar cirka 13 veckors föräldraledighet
– Våra resultat tyder på att pappor som tar ut föräldraledighet utöver de 90 dagarna, men inte mer än 60 procent av den totala föräldraledigheten, kan ha bättre psykisk hälsa, säger Michael Wells, docent vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska Institutet.
Tryggare i föräldrarollen
En möjlig förklaring till den lägre sannolikheten för depressiva symtom är att en längre sammanhängande tid hemma kan hjälpa pappor att bygga en närmare relation till sitt barn, känna sig tryggare i föräldrarollen och etablera fungerande vardagsrutiner. Det kan i sin tur minska risken för depressiva symtom.
Samtidigt betonar forskarna att studien är observationsbaserad och därför inte kan fastställa orsak och verkan. En annan begränsning är att uppgifter om föräldraledighet bygger på pappornas egna rapporter.
Tidiga insatser riktade mot ett centralt stressprotein kan skydda mot bestående förändringar i beteende och hjärna kopplade till svåra upplevelser i barndomen. Detta visar en studie som gjorts på möss.
Motgångar i tidig ålder, såsom barndomstrauma, övergrepp eller försummelse, är en betydande riskfaktor för att utveckla psykiatriska tillstånd, som till exempel depression, ångest och posttraumatiskt stressyndrom senare i livet. Hur dessa erfarenheter blir biologiskt inpräntade i hjärnan har dock varit oklart.
I en ny studie har forskare vid bland annat Karolinska institutet sett att behandling med en hämmare mot ett stressprotein under en kritisk utvecklingsperiod kan förebygga långsiktiga effekter av tidig stress hos möss.
Studien fokuserade på genen FKBP5 och dess kodade protein FKBP51, en väletablerad regulator av kroppens stresshormonsystem som är starkt kopplad till sårbarhet för psykisk ohälsa.
För att undersöka hur tidiga trauman påverkar social dynamik använde forskarna en musmodell för tidiga negativa livshändelser i kombination med ett avancerat, datorseendebaserat spårningssystem.
Hämmare av stressprotein motverkade beteendeförändringar
Forskarna fann att möss som utsattes för tidiga motgångar utvecklade omfattande och bestående brister i socialt beteende, vilket yttrade sig som social underordning både under ungdomsperioden och i vuxen ålder. Dessa stressade möss hamnade i oproportionerligt hög grad längst ned i sina sociala hierarkier.
När SAFit2, en mycket selektiv och hjärnpenetrerande hämmare av genproteinet FKBP51, gavs till mössen under perioden av tidig stress kunde dessa beteendeförändringar dock motverkas.
De behandlade mössen utvecklade framgångsrikt en normal social hierarkidynamik och visade inga skillnader jämfört med de icke-stressade kontrollmössen.
– Att en tillfällig behandling tidigt i livet kan leda till bestående förbättringar i socialt beteende och gruppinteraktioner upp i vuxen ålder är mycket uppmuntrande, säger Xiuqi Ji, doktorand vid institutionen för neurovetenskap på Karolinska institutet.
Belyser möjligheten till riktade behandlingar
För att förstå den biologiska grunden till dessa beteendeförändringar analyserade forskarna genuttrycket i flera stressrelaterade hjärnregioner.
Motgångar tidigt i livet ledde till omfattande förändringar i genaktiviteten i hela hjärnan. Behandling med SAFit2 motverkade i stor utsträckning dessa förändringar.
De mest uttalade effekterna sågs i områden som är involverade i känsloreglering och belöningsprocesser. Resultaten tyder på att behandlingen bidrar till att återställa normala molekylära signalvägar, inklusive sådana kopplade till immun- och inflammatoriska processer.
Resultaten belyser både den långvariga påverkan som motgångar i tidig ålder kan ha och möjligheten till riktade behandlingar. Det visade sig att tidig stress formar beteendet över tid och förändrar hjärnans funktion, men dessa effekter kan förebyggas genom behandling i rätt tid.
– Våra resultat fastställer FKBP51 som ett kritiskt farmakologiskt mål för att motverka de långvariga effekterna av tidiga trauman på hjärnans funktion, säger forskaren Mathias Schmidt.
Studien pekar på nya förebyggande metoder. En tidig, tidsbegränsad behandling återställde både socialt beteende och genuttrycksmönster i hjärnan, vilket indikerar ett potentiellt fönster där de långsiktiga effekterna av stress kan mildras.
– Även om vi inte alltid kan förhindra att motgångar i tidig ålder inträffar, öppnar detta arbete ett viktigt förebyggande fönster. Det visar en tydlig väg mot utveckling av riktade, proaktiva behandlingar som förhindrar att stress permanent förankras som en risk för psykiatrisk sjukdom, säger Juan Pablo Lopez, biträdande professor vid Institutionen för neurovetenskap vid Karolinska institutet.
En ny metod utvecklas nu för att spåra bakteriers dna direkt i patientprover på akuten, i stället för att odlas. Målet på sikt är att korta tiden för diagnos vid allvarliga infektioner.
Med hjälp av metoden som har utvärderats vid Universitetssjukhuset Örebro kan bakterier i blodet upptäckas blodet på några timmar i stället för dagar.
– Vi har visat att det teoretiskt är möjligt att identifiera sjukdomsorsakande bakterier direkt från ett blodprov taget på akutmottagningen. Nu behöver vi fortsätta utveckla metoderna för att göra dem tillräckligt känsliga och tillförlitliga, säger ST-läkaren David Nestor, som nyligen disputerat vid Örebro universitet.
Sköra löper störst risk för sepsis
Varje år drabbas omkring 900 personer i Örebro län av bakterieinfektioner som sprider sig till blodbanan. I värsta fall kan tillståndet utvecklas till sepsis, ett livshotande tillstånd där kroppens reaktion på infektionen leder till organsvikt.
– Vem som helst kan drabbas, men äldre och sköra personer löper större risk att bli allvarligt sjuka, berättar han.
Bakterier i blodet påvisas i dag genom odling. Cirka 40 milliliter blod från patienten placeras i en näringslösning där eventuella bakterier får växa i ett värmeskåp. Metoden fungerar väl, men det kan ta mellan tolv timmar och tre dygn innan bakterier identifieras och deras känslighet för antibiotika kan analyseras.
– Dessutom vet vi att träffsäkerheten påverkas av hur mycket blod som tas och om patienten redan har fått antibiotika, vilket kan hämma bakteriernas tillväxt, säger David Nestor.
Bakteriernas dna visas snabbt
Den nya forskningen bygger i stället på att identifiera bakteriers arvsmassa direkt från cirka 5 milliliter blod. Cellerna i provet bryts ner och allt frisläppt dna analyseras med avancerad sekvensering och databaserade analyser som skiljer ut bakterie-dna från den stora mängden mänskligt dna.
– Målet är att denna analys ska kunna ge svar inom några timmar. Den stora utmaningen är att mängden bakterie-dna ofta är mycket liten jämfört med mängden mänskligt dna. Det gör det tekniskt mycket krävande och mer forskning behövs.
Viktigt steg mot snabbare diagnostik
Tekniken är dyr och experimentell, men kostnaderna för dna-sekvensering har minskat kraftigt de senaste åren. Resultaten pekar på särskilt stor nytta för de svårast sjuka patienterna och för patienter med hög misstanke om infektion där standardmetoder inte kunnat påvisa orsak.
Nästa steg blir att utveckla metoden för stabil påvisning av små mängder bakterie-dna i patientprover.
I studien har prover analyserats från cirka 500 patienter i Region Örebro län som sökt vård med misstanke om bakterier i blodet mellan åren 2014–2016. Utöver den vanliga diagnostiken lämnade patienterna extra blodprover som kunde användas i forskningen.
Män är överrepresenterade när det kommer till hjärtsjukdom, men det finns vissa tillstånd som främst drabbar kvinnor, som till exempel ”brustet hjärta”. Stress och ångest är vanligt förekommande i denna grupp och en ny studie visar att internetbaserad KBT kan minska symtomen och hjälpa patienterna att bättre hantera sina känslor.
Det finns en grupp patienter som har tydliga symptom på hjärtinfarkt, som bröstsmärtor och andfåddhet, men där man inte kan se några tydliga förträngningar i kranskärlen. I patientgruppen ingår till exempel de som drabbas av ”brustet hjärta”, takotsubo syndrom. Det är ett tillstånd som ofta utlöses av extrem stress och ger dessa symtom.
Trots att personer som drabbas av dessa typer av hjärtsjukdom kan uppleva stress och ångest både före och efter händelsen, finns idag inga behandlingsriktlinjer för psykologiskt stöd. Forskare vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet har därför undersökt om internetbaserad kognitiv beteendeterapi (KBT) kan hjälpa patienterna att bättre hantera sina känslor.
− Vi kan se att vår behandling, som består av en internetbaserad KBT inriktad på att hantera stress och ångest, minskar symtomen. Minskningen är signifikant och ligger i linje med resultaten man brukar se i psykologiska behandlingar. Dessutom var det få som hoppade av, vilket tyder på att behandlingen var uppskattad, säger Philip Leissner, psykolog och forskare.
Kvinnor överrepresenterade i studien
I studien ingick totalt 88 personer med symptom på hjärtinfarkt. De hade antingen takotsubo eller hjärtinfarkt utan tydliga förträngningar i kranskärlen, det som i sjukvården kallas för MINOCA (Myocardial Infarction with Non-Obstructive Coronary Arteries).
Patienterna rekryterades strax efter att de drabbats av hjärtsjukdomen från sjukhus i Stockholm, Örebro och Östersund. Det är fler kvinnor i denna patientgrupp än bland de som drabbas av vanlig hjärtinfarkt. Kvinnor är också mer benägna att delta i psykologisk behandling. Därför var 91 procent av deltagarna i studien kvinnor.
Deltagarna delades in i två grupper: ena halvan fungerade som kontrollgrupp medan andra halvan erbjöds KBT via nätet samt två korta telefonsamtal med psykolog.
KBT:n som patienterna fick genomgå hade forskarna tagit fram tillsammans med patienter som hade upplevd erfarenhet av dessa diagnoser. Terapin pågick i mellan sju till nio veckor, anpassat efter patienternas behov. Efter behandlingen mätte forskarna patienternas förmåga att hantera ångest och stress med tre olika formulär.
− Både symptom av stress och ångest minskade till följd av behandlingen. Vi kunde framförallt se att patienterna inte reagerade lika negativt på stress, snarare än att de upplevde att de kunde kontrollera stressfyllda situationer i sin vardag. Det tolkar vi som att det finns faktorer i deras vardag som de inte kan göra så mycket åt, som till exempel att de drabbats av den här sjukdomen. Men de blev i alla fall bättre på att hantera känslorna som uppkommer, säger Philip Leissner.
Bäst effekt vid takotsubo
Bland de 52 patienterna som diagnostiserats med takotsubo fungerade KBT bättre än sedvanlig vård i mycket större utsträckning än hos de 36 som fick andra diagnoser än takotsubo (MINOCA-gruppen).
− Dessa patienter hade mycket stor nytta av behandlingen. En förklaring skulle kunna vara att det var fler takotsubopatienter med i gruppen som utformade behandlingen. Men det skulle också kunna bero på att de här personerna har ett större behov av psykologisk behandling. Att de kanske lidit av stress och ohälsa under en längre tid och faktiskt behöver hjälp.
I den aktuella studien angav patienterna att de drabbats av sin sjukdom i samband med händelser som dödsfall i familjen, chockande händelser eller konflikter på arbetsplatsen.
Eftersom tanken med behandlingen är att patienterna ska lära sig hantera stress och ångest, blir de förhoppningsvis också bättre på att hantera sådana här situationer i framtiden.
− Det här är en grupp som varit ganska osedd, eftersom män är överrepresenterade i den vanliga hjärtsjukdomsstatistiken. Men kvinnor drabbas också, men då på andra sätt. Därför måste vi utveckla nya behandlingsmetoder även för denna grupp.
Forskarna ska nu fortsätta att utveckla modellen och utvärdera exakt vad det var som hjälpte i behandlingen.
Takotsubo orsakas ofta av psykisk eller fysisk stress
MINOCA (Myocardial Infarction with Non-Obstructive Coronary Arteries), är ett samlingsnamn på hjärtinfarkter där man inte kan se några tydliga förträngningar i kranskärlen. Upp till 10 procent av alla hjärtinfarkter är av denna typ. Runt 60 procent av de som drabbas av MINOCA är kvinnor.
Takotsubo har historiskt varit en undergrupp inom MINOCA, men har senare exkluderats eftersom den inte klassas som en ischemisk sjukdom, dvs att den inte beror på syrebrist i kranskärlen.
Takotsubo kan ge symtom som är identiska med en hjärtinfarkt så som bröstsmärta och andfåddhet. 90 procent av de som drabbas är kvinnor efter klimakteriet. Sjukdomen orsakas ofta av psykisk eller fysisk stress och leder till att hjärtats vänstra kammare får en karaktäristisk form. Tillståndet upptäcktes i Japan och har fått sitt namn efter att hjärtats vänstra kammare liknar en bläckfiskfälla, en takotsubo.
Vad blir konsekvenserna om statliga ersättningar och löner inte kan betalas ut under en krissituation? Enligt en rapport från FOI skulle ett längre avbrott i utbetalningar slå hårt mot både hushållen och samhällsekonomin. Antalet personer i hushåll med låg inkomst kan öka till över 2,5 miljoner.
En studie från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, har undersökt vad som kan hända om staten tillfälligt inte kan betala ut löner, pensioner och sjuk- eller familjeersättningar till följd av en allvarlig störning, kris eller annan samhällspåverkande händelse.
Enligt rapporten är utbetalningarna en grundläggande förutsättning för att samhället ska fungera.
– Statens utbetalningsförmåga är en del av samhällets motståndskraft. När utbetalningarna uteblir påverkas inte bara hushållens ekonomi utan även kommuner, arbetsmarknad och samhällsekonomi, säger Susanna Holzer, försvarsekonom vid FOI och projektledare för studien, i ett pressmeddelande.
Slår hårt mot hushållen
Statliga ersättningar utgör en viktig del av försörjningen för stora delar av befolkningen och bidrar samtidigt till konsumtion, skatteintäkter och ekonomisk stabilitet. Om utbetalningarna upphör riskerar många hushåll snabbt att få brist på pengar. Konsumtionen väntas minska samtidigt som kommunernas kostnader för ekonomiskt bistånd kan öka.
Enligt studiens simuleringar kan antalet personer som lever i hushåll med låg inkomst öka från knappt 500 000 till över 2,5 miljoner vid ett längre avbrott i de statliga utbetalningarna.
Konsekvenserna av uteblivna statliga löner bedöms till en början bli mer begränsade, eftersom många löntagare har andra inkomster eller ekonomiska buffertar. På längre sikt kan dock störningar få betydande effekter genom att myndigheter kan få svårt att rekrytera och behålla personal samt upprätthålla sin verksamhet.
Kopplat till motståndskraft
Rapporten visar också att statliga utbetalningar är mer än en administrativ funktion. De är en del av samhällets ekonomiska infrastruktur och nära kopplade till det civila försvarets förmåga att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner under störda förhållanden.
– Vi är vana vid att se statliga ersättningar som trygghetssystem för individen. Vår studie visar att de också har betydelse för samhällets samlade motståndskraft. Förmågan att fortsätta betala ut ersättningar och löner är därför viktig även ur ett totalförsvarsperspektiv, säger Susanna Holzer.
Studien har gjort på uppdrag av Försäkringskassan.
Kvinnor uppger oftare än män att de sovit dåligt trots att objektiva mätningar visar att deras sömn i flera avseenden är bättre. Det visar en studie från Karolinska institutet.
Forskare vid bland annat Karolinska institutet har undersökt skillnader mellan mäns och kvinnors sömn, både vad gäller objektiva mått och upplevd sömnkvalitet.
238 kvinnor och 238 män i åldern 29–85 år registrerade sin sömn under en natt i hemmet med hjälp av polysomnografi, en metod som mäter hjärnaktivitet, andning och rörelser under sömn. Morgonen efter fick deltagarna själva skatta sin sömnkvalitet.
Resultaten visar ett tydligt mönster: Kvinnor skattade generellt sin sömn som sämre än män, trots att mätningarna visade att de i genomsnitt sov bättre. Kvinnorna hade bland annat färre uppvaknanden per timme, längre total sömntid, högre sömneffektivitet och mer djupsömn än männen.
– Det är en paradox, men vi har hittat en möjlig förklaring till varför sömnkvaliteten upplevs så olika, säger Torbjörn Åkerstedt, professor emeritus vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet.
Könsskillnader i vad vi minns
Kvinnor skattade antalet uppvaknanden på natten betydligt närmare det som faktiskt mättes, medan män underskattade hur många gånger de varit vakna. Män hade i genomsnitt kortare vaken tid vid varje uppvaknande. Män med korta uppvaknanden skattade i genomsnitt sin sömn som god, medan kvinnor på gruppnivå skattade sin sömn som sämre, oavsett om uppvaknandena var korta eller längre.
När forskarna tog bort män med korta, knappt märkbara uppvaknanden ur analyserna försvann skillnaden i självrapporterad sömnkvalitet mellan könen.
– Våra resultat tyder på att mäns mer positiva bild av sin sömn delvis kan bero på att de inte uppfattar eller minns korta uppvaknanden under natten lika bra som kvinnor. Vi vet ännu inte vad detta beror på, säger Torbjörn Åkerstedt.
Studien visar också att skillnaderna mellan mäns och kvinnors sömn blev tydligare med åldern. Med stigande ålder fick män allt mindre djupsömn och fler uppvaknanden per timme, medan kvinnornas objektiva sömn försämrades i lägre utsträckning. Samtidigt fortsatte kvinnor att rapportera sämre sömnkvalitet än män.
En svaghet med studien är att sömnen mättes under en enda natt och inte nödvändigtvis speglar sömnmönstret över tid.
För många som ägnar sig åt sexuella möten i offentliga miljöer, så kallad cruising, är parker viktiga. Det visar en studie från Danmark. Men fenomenet uppskattas inte alltid av parkförvaltare.
Begreppet cruising beskriver sexuella möten i offentliga miljöer, oftast mellan homosexuella män. Det kan vara spontana eller planerade möten, ibland mellan främlingar. En studie från Sveriges lantbruksuniversitet har nu undersökt vilka som ägnar sig åt cruising, deras upplevelse av naturen och konflikter med parkförvaltare.
– För cruisers är de här mötena och grönområdena oerhört viktiga. På många platser har cruising pågått i årtionden, men trots det vet vi väldigt lite om personerna bakom. Att öka förståelse för vår komplexa värld är angeläget, det var drivkraften bakom studien, säger forskaren Lisbet Christoffersen vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Få klagomål på diskreta möten
Hon är en av forskarna bakom studien som genomförts i Danmark. Där är sex utomhus inte olagligt, men det är förbjudet att ofreda andra – något som kan aktualiseras vid sex på offentliga platser.
– Vår studie visar att det har kommit in få klagomål på cruisers. Det är inte förvånande. Generellt vill cruisers varken störa eller bli störda, säger Lisbet Christoffersen.
Studien omfattar fyra parker och urbana skogsområden i Köpenhamnsområdet: Västskogen, Amager Fälled, Utterslevs mose och Kögebugt Strandpark. Forskarna satte upp information på platser där de visste att cruising förekommer och bad deltagare svara på en enkät via QR-kod. Totalt svarade 45 personer och resultaten överraskade forskarna.
– Anonymitet är väldigt viktigt för cruisers, men samtidigt visade många en stor vilja att berätta. Vi fick utförliga svar på mycket personliga frågor och ny kunskap om den här outforskade gruppen, säger Lisbet Christoffersen.
Vill helst ha vild och otämjd natur
Studien i Köpenhamn visar att genomsnittliga personen som ägnar sig åt cruising är en 49-årig dansk man från medelklassen. Men stora variationer finns. Deltagarna i enkäten var mellan 25 och 76 år och kom från olika samhällsklasser, vissa med bakgrund från länder utanför Europa. För många handlar det om spänning och äventyr, medan en del uppger att cruising är deras enda möjlighet att uttrycka sin sexualitet.
– Det är slående hur många som lyfter fram naturupplevelsen. Att känna solen, vinden och vara omgiven av grönska är en viktig del av varför de söker sig till cruising, säger Lisbet Christoffersen.
Parkförvaltare är inte positiva
Många uppgav att de föredrar grönområden där naturen får växa fritt. Där skapar cruisers avskilda platser för möten. En man berättar att han beskär buskar för att lättare kunna ta sig fram på smala stigar.
– Cruisers beskriver hur de känner att de har rätt att använda grönområdena, samtidigt som de är noga med att inte störa andra, säger Lisbet Christoffersen.
Trots få klagomål från allmänheten visar studien att vissa parker försöker motverka cruising. Forskarna har intervjuat sju parkförvaltare, och flera av dem beskriver det som en moralisk skyldighet att motverka dessa möten.
De röjde buskage, använde kameror och försökte på olika sätt göra områdena mindre attraktiva för cruisers. I vissa fall byggdes lekplatser nära mötesplatserna, och i andra började hundar tillåtas i områdena.
– I Danmark ska den offentliga parken vara till för alla. Samtidigt är det inte självklart vad lagen kräver att parkförvaltare ska göra när det gäller cruising. Det skapar osäkerhet hos personalen och leder ibland till åtgärder som ska hålla cruisers borta, säger Lisbet Christoffersen.
Så kan förvaltare och cruisers mötas
Studien visar att cruising är mycket viktigt för många av utövarna och de planerar att fortsätta träffas. Många vill se parker med mer otämjda delar där de kan mötas utan att störa andra besökare. Lisbet Christoffersen tror att det går att minska konflikterna mellan cruisers och parkförvaltare.
– Studien visar att cruisers gärna delar med sig av sina tankar om hur parker ska utvecklas, men dialogen måste ske på deras villkor. Jag tror att parkförvaltare skulle kunna hitta fungerande lösningar genom att prata med dem. Det skulle ge bättre förutsättningar att utveckla parker som fungerar för alla, säger Lisbet Christoffersen.
Döden kan komma snabbt i livets slutskede, och många närstående önskar i efterhand att de hade förstått hur kort tid som återstod. En ny studie lyfter behovet av bättre utbildning för vårdpersonal och riktade insatser till närstående för att stärka stödet under den sista tiden.
En långvarig sjukdom kan ha ett snabbt förlopp i slutskedet, och det är inte ovanligt att patienten avlider kort efter att närstående har lämnat rummet. Enligt Annika Söderman, forskare i omvårdnadsvetenskap vid Örebro universitet, kan situationen vara svår att hantera för både anhöriga och vårdpersonal.
– Även om ingen i förväg kan veta när döden inträffar, kan ökad kompetens hos vårdpersonal göra att de närstående är bättre förberedda, säger Annika Söderman i ett pressmeddelande från Örebro universitet.
Saknar information
Annika Söderman har tillsammans med kollegor vid Örebro universitet följt upp svar från 563 närstående i det nationella registret för palliativ vård. Forskarna har särskilt analyserat svar om den sena palliativa fasen, vård i livets slutskede.
Studien visar att de flesta närstående upplever att vården i hemmet fungerar bra när den väl är på plats. Brister rör främst samordning, information och kommunikation.
– Väldigt många närstående upplever att vården är bra och att de får emotionellt stöd från vårdpersonalen. De brister som är tydligast är att närstående får för lite information om att döden närmar sig och vad som kommer att hända den sista tiden, säger Annika Söderman.
– Om vårdpersonalen har mer kunskap om dödsprocessen kan det underlätta för närstående att förstå och förbereda sig. Vårdpersonalen kan se tecknen på att döden närmar sig och då fortlöpande informera närstående, fortsätter hon.
Närstående känner sig ensamma
Som sjuksköterska ser hon att äldre patienter med allvarlig sjukdom inte alltid får tillgång till specialiserad palliativ vård i hemmet i samma utsträckning som yngre har, till exempel vid långt framskriden cancersjukdom.
– Ofta finns brister i vårdkedjan när den äldre personen kommer hem från sjukhuset. Det kan ta lång tid att samordna vården innan specialistteamet från den palliativa vården kommer på plats, vilket kan leda till att de närstående känner sig ensamma och faller mellan stolarna, säger Annika Söderman och fortsätter:
– Ofta känns det tryggare för dem när specialisterna kommer in och tar över en del av ansvaret för vården i hemmet, men det krävs ändå utbildning för att personalen ska lära sig mer om hur man inkluderar de närstående, samt resurser som ger den möjligheten, säger Annika Söderman.
Fler behöver utbildas i palliativ vård
Hon menar att vården i livets slutskede kan förbättras på flera sätt.
– Organisationen måste vara öppen för att prova nytt, exempelvis arbetssätt som utvärderats inom forskningen. Jag tror att vi skulle kunna förbättra vården genom att utvärdera vårdprocesserna och vårdkvaliteten i högre grad. På så sätt kan vi dra lärdom av det som inte fungerar och lära av de goda exemplen, säger Annika Söderman.
I pågående forskning ingår även intervjuer med vårdpersonal, vilket ger ytterligare underlag för vad som kan förbättras.
– Framför allt är det tydlig information och palliativ kunskap som ibland saknas. Vården kan inte bygga på att enskilda sjuksköterskor är engagerade och får fortbildning, fler i vårdteamet måste få den kompetens som krävs för att ge döende patienter och deras närstående ett värdigt avslut, säger Annika Söderman.
Alkoholfrågor är fortfarande känsliga att diskutera på många arbetsplatser, vilket påverkar förebyggande insatser. Enligt en studie sätts ofta åtgärder in först när problemen blivit tydliga, trots att de flesta arbetsplatser har riktlinjer för alkohol.
Svenska arbetsgivare är enligt lag skyldiga att arbeta förebyggande med organisatoriska och sociala risker, men alkoholfrågor hamnar trots det ofta långt ned på dagordningen. Det visar en studie där forskare, genom fokusgrupper, har intervjuat 24 chefer inom både offentlig och privat sektor om deras erfarenheter av alkoholpreventivt arbete.
Studien visar att de flesta arbetsplatser har riktlinjer för alkohol. Samtidigt beskrivs de i många fall som formella dokument snarare än verktyg som används aktivt i vardagen.
– Alkoholpolicys i sig räcker inte för att det förebyggande arbetet ska fungera. Avgörande är i stället hur frågorna integreras i det dagliga arbetet och i organisationens ordinarie rutiner, säger Ewa Wikström, forskare vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Känslig fråga att ta upp
Alkohol är fortfarande en självklar del av många sociala sammanhang på arbetsplatsen. Julbord, representation, nätverksträffar och informella after work-aktiviteter kan skapa förväntningar att dricka alkohol. Samtidigt upplevs det ofta som känsligt att ta upp oro kring en medarbetares alkoholvanor.
– Medan ergonomi, stress eller liknande arbetsmiljöfrågor ofta kan diskuteras öppet, förknippas alkoholrelaterade svårigheter fortfarande med skam och personligt misslyckande. Det gör att både medarbetare och chefer kan dra sig för att ta upp frågan, säger Ewa Wikström.
Studien visar också att insatser ofta sätts in först när problemen blivit tydliga. Samtal eller andra åtgärder aktualiseras exempelvis när en medarbetare kommer berusad till arbetet eller när arbetet påverkas. Då kan situationen redan ha pågått under lång tid.
– Om alkohol blir synligt på arbetsplatsen har problemet ofta redan gått ganska långt. Därför behövs strukturer som gör det möjligt att upptäcka risker tidigare, säger Ewa Wikström.
Del av löpande arbetsmiljöarbete
Forskarna såg att fyra faktorer återkom i samtalen med cheferna, och som bedöms vara avgörande för att förebyggande arbete ska fungera: tid, kunskap, stödjande rutiner och en arbetsplatskultur där frågor om alkohol kan diskuteras öppet. Särskilt betydelsefullt tycks vara att integrera frågan i det ordinarie arbetsmiljöarbetet.
– När alkoholprevention blir en naturlig del av introduktion, arbetsmiljöarbete och chefsdialoger minskar beroendet av enskilda chefers initiativ och arbetet blir mer hållbart över tid, säger Ewa Wikström.
Två jordbakterier kan samverka och påverka potatisens utveckling, visar en studie vid Umeå universitet. Samspelet gav tidigare knölbildning och ökad avkastning i växthusförsök. Enligt forskarna kan bakteriekombinationer bli ett framtida verktyg i potatisodling.
Potatis är en av världens viktigaste livsmedelsgrödor och en viktig del av kosten för miljontals människor. Samtidigt kräver stora skördar ofta insatser av bland annat gödselmedel.
Forskare vid Umeå universitet har nu undersökt om naturligt förekommande mikroorganismer i marken kan bidra till en mer hållbar potatisproduktion.
– Vi ville ta reda på om två typer av nyttiga bakterier fungerar bättre tillsammans än var för sig, säger forskaren Benedicte Albrectsen vid Institutionen för fysiologisk botanik och Umeå Plant Science Centre, i ett pressmeddelande från Umeå universitet.
Forskarna fokuserade på två naturligt förekommande jordbakterier, Pseudomonas protegens och Pseudomonas simiae, som är kända för att kunna främja växters tillväxt och hälsa. I experimenten jämfördes effekterna av bakterierna var för sig och i kombination på potatisplantor. I studien ingick flera olika potatissorter.
Bakterierna samspelar med varandra
När bakterierna tillsattes etablerade de sig snabbt i potatisplantornas rötter och påverkade signaler som styr knölbildningen. De behandlade plantorna visade tidigare knölbildning än obehandlade plantor, och analyser av genuttryck visade ökad aktivitet i gener kopplade till den här processen.
I flera fall gav kombinationen av bakterier starkare effekter än när de användes var för sig.
– Vi blev positivt överraskade. Även om vi förväntade oss positiva effekter var samspelet mellan de två bakteriestammarna tydligare än väntat, säger Benedicte Albrectsen.
Potatisplantor under växthusförsöken där nyttiga jordbakterier tillsattes till rötterna. Bild: Benedicte Albrectsen, Umeå universitet
Påverkar växternas försvar
Bakteriebehandlingarna påverkade inte bara tillväxten utan även gener som är viktiga för växternas försvar mot stress och sjukdomar. Forskarna såg också förändringar i knölarnas kvalitet, bland annat i stärkelse- och C-vitaminhalt. Effekterna skilde sig dock mellan potatissorterna ”Mandel” och ”Désirée”, som båda odlas i Sverige.
I nästa steg vill forskarna se hur naturliga kombinationer av nyttiga jordbakterier fungerar under verkliga odlingsförhållanden.
– Det som fascinerar mig mest är hur jordens biologiska mångfald kan bidra till att potatisen växer och utvecklas bättre. Genom att förstå hur jordbakterier samspelar kan vi få kunskap som även är relevant för andra grödor, säger Benedicte Albrectsen.
En silikonfärg utan biocider skyddar båtbottnar bättre än traditionella kopparfärger, enligt en studie i europeiska vattenmiljöer. Resultaten pekar också på att flera vanliga bottenfärger innebär betydande miljörisker – och ett alternativ som marknadsförs som miljövänligt visade sig vara extremt giftigt.
En båtbotten kan på bara några veckor täckas av alger, havstulpaner och andra marina organismer, vilket gör båten tyngre och ökar bränsleförbrukningen.
För att motverka påväxt målar många båtägare botten med antifoulingfärger som släpper ut giftiga ämnen, biocider, för att hindra organismer från att få fäste. Vanligast är färger med kopparoxid, som skyddar så länge de släpper ifrån sig koppar. Nackdelar är att kopparn kan påverka andra organismer och förorena både vatten och bottensediment.
En studie har nu undersökt om bottenfärgernas negativa effekter kan minska.
– Målet med vår studie var att se hur miljöpåverkan av antifoulingfärger kan minskas, samtidigt som båtägare får den effekt de vill ha, säger Maria Lagerström, forskare på avdelningen för maritim miljövetenskap vid Chalmers i ett pressmeddelande.
Sju färger i olika marina miljöer
I studien undersökte forskare från svenska, danska och franska universitet sju olika bottenfärger. Fem av färgerna innehöll mellan 6 och 32 viktprocent koppar, en var en biocidfri silikonfärg med en yta som försvårar för organismer att fästa, och en innehöll biociderna tralopyril och zinkpyrition i stället för koppar.
För att testa färgernas effektivitet målades paneler som sänktes ned i kustvatten vid Tjärnö i Sverige, Hundested i Danmark och Arcachonbukten i Frankrike i upp till sex månader. Forskarna mätte både påväxten på panelerna och hur mycket biocider som läckte ut i vattnet.
Trots att vattenmiljöerna i de olika länderna skiljer sig åt, pekar resultaten åt samma håll. Den biocidfria silikonfärgen gav bäst skydd mot påväxt, följd av färgen med tralopyril*. För kopparfärgerna hade kopparhalten liten betydelse – de motverkade påväxt ungefär lika effektivt oavsett koncentration.
*Färg med tralopyril säljs inte i Sverige men i flera andra EU-länder, däribland Danmark och Frankrike, där den marknadsförs som säker för miljön.
Olika båtbottenfärger målade på paneler som sänktes ner i kustvatten i upp till sex månader. Bilden visar hur panelerna i varierande utsträckning har täckts med alger, havstulpaner och andra marina arter. Panelerna med allra mest påväxt var omålade, och användes för att kunna jämföra färgernas effektivitet. Bild: Ann Larsson, Göteborgs universitet
Forskarna valde flera olika vattenmiljöer eftersom både mängden påväxt och vilka organismer som dominerar varierar mellan olika havsområden.
Tjärnö, Sverige – västkustmiljö med kallare vatten och annan typ av påväxt än längre söderut.
Hundested, Danmark – övergångsområde mellan Nordsjön och Östersjön.
Arcachon, Frankrike – Atlantmiljö med hög biologisk aktivitet och omfattande ostronodling.
Miljövänlig färg var giftigast
Forskarna genomförde även tester för att bedöma hur färgerna påverkar miljön. I en miljöriskbedömning baserad på uppmätta utsläpp bedömdes ingen av de biocidhaltiga färgerna klara dagens miljökrav. Störst miljörisk bedömdes färgen med tralopyril innebära, trots att den marknadsförs som ett miljövänligare alternativ.
– Jag har gjort den här sortens miljöriskmodeller förut, men aldrig sett så höga värden. Mängden biocid som släpptes ut i vattnet var flera tusen gånger högre än de acceptabla halterna, så jag är förvånad över att den här färgen uppges vara miljövänlig, säger Maria Lagerström.
I ett annat test exponerades fyra marina arter i laboratoriemiljö för lakvatten från de målade panelerna för att undersöka hur de påverkades. Även här gav färgen med tralopyril störst negativa effekter, följd av färgen som hade högst kopparhalt.
Silikonfärgen mest hållbar
Forskarnas slutsats är att de kopparfria alternativen faktiskt var effektivare än de som innehåller koppar – men med väldigt olika effekter på miljön.
– Testvinnare är silikonfärgen som har bäst hållbarhetsprofil eftersom den ligger lågt både i påväxt och i toxicitet. Det krävs ett lite annat arbetssätt och förarbete för att få silikonfärgen att fästa på båtbotten, men i vår jämförelse ser den extremt lovande ut och kan vara värd att prova, säger Maria Lagerström.
– Det blir också en extremt onödig miljöpåverkan att använda färgerna med den högsta kopparhalten nu när vi visat att det fungerar med lägre halter. Fasar vi ut dem hade det gjort en väldigt stor skillnad för miljön i våra europeiska kustvatten. Och jag kan inte se varför supergiftiga produkter som tralopyrilfärgen ska tillåtas på marknaden i något europeiskt land över huvud taget, fortsätter hon.
Enkla och vardagliga aktiviteter kan förbättra livskvaliteten för personer med svår psykisk sjukdom. Även små förändringar på särskilda boenden kan göra skillnad och öka känslan av meningsfullhet, visar en avhandling vid Umeå universitet.
Personer som inte längre klarar att bo hemma själva kan få plats på särskilt boende med dagligt stöd. Forskning visar dock att de ofta tillbringar mycket tid ensamma, stillasittande och socialt isolerade, med få meningsfulla aktiviteter. En ny avhandling vid Umeå universitet har därför undersökt en insats för personer med svår psykisk sjukdom som bor på särskilt boende.
Meningsfulla aktiviteter i vardagen
Insatsen, eller interventionen, kallas Everyday Life Rehabilitation (ELR). Målet är att deltagarna ska må bättre genom att delta i vardagliga aktiviteter som de själva väljer och upplever som meningsfulla. Det kan handla om att laga mat, gå till gymmet, sjunga i kör eller ta en promenad.
– Interventionen passar väl in i den ordinarie verksamheten och våra resultat visar vilken stor betydelse meningsfulla vardagsaktiviteter kan ha för den här gruppen. Även små insatser kan leda till tydliga förbättringar, säger André Sjöberg, hälsoekonom och doktorand vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa, i ett pressmeddelande från Umeå universitet.
Början på en förändring
Att delta i vardagsaktiviteter kan verka som en liten insats, men för personer med allvarlig psykisk sjukdom kan det vara början på en viktig förändring. För många är varken aktivitet eller självbestämmande en självklarhet. År av sjukdom, institutionalisering och stigma har ofta lett till passivitet och minskat självförtroende. Avhandlingen visar att personer som deltog i interventionen upplevde en ökad livskvalitet.
– De hälsoekonomiska metoderna är framtagna för hälso- och sjukvården och bör tolkas med viss försiktighet i ett kommunalt sammanhang, men resultaten tyder ändå på att ELR är en god investering för kommuner som vill öka hälsan och livskvaliteten för dem som bor på särskilda boenden, säger André Sjöberg.
Verksamheter kan utvecklas
Särskilda boenden är en av samhällets mest resurskrävande insatser, med personal på plats dygnet runt. Trots det är verksamheten relativt osynlig i både den offentliga debatten och bland beslutsfattare, menar André Sjöberg.
– Det läggs för lite fokus på verksamheternas långsiktiga utveckling och förbättring. Det är särskilt bekymmersamt eftersom många brukare är unga, och en del kan komma att tillbringa stora delar av sitt liv i dessa miljöer. Kommunerna är skyldiga att erbjuda rehabiliterande insatser och vi menar att det finns mycket mer som både kan och bör göras, säger André Sjöberg.
För många med depression handlar sjukdomen inte bara om nedstämdhet, utan också om minskad motivation och svårigheter att uppskatta aktiviteter man tidigare tyckt om. Ett läkemedel mot Parkinsons sjukdom kan fungera som tilläggsbehandling för att lindra dessa symtom hos vissa patienter med svårbehandlad depression, visar en studie.
Forskare vid Lunds universitet och psykiatrin i Region Skåne har hittat en möjlig ny behandling för det tillstånd inom depression som innebär minskad förmåga att känna glädje, lust eller motivation – så kallad anhedoni. Personer som drabbas kan tappa intresse för sådant som tidigare upplevts meningsfullt eller belönande.
Det handlar om pramipexol, som sedan länge används vid Parkinsons sjukdom. Det fungerar genom att efterlikna signalsubstansen dopamin i hjärnan vilket kan vara effektivt, men kan även orsaka biverkningar som illamående, yrsel, sömnproblem, ångest – och i mindre vanliga fall impulskontrollstörningar (till exempel problem med spelande eller överdrivna inköp).
– Anhedoni är ett av de mest invalidiserande symptomen vid depression och något som dagens antidepressiva behandlingar ofta har begränsad effekt på. Våra resultat tyder på att pramipexol kan vara ett viktigt nytt behandlingsalternativ för denna patientgrupp, säger Daniel Lindqvist, forskare vid Lunds universitet och överläkare i psykiatri i Region Skåne.
Tydligare förbättring
82 personer ingick i studien och alla hade uttalad anhedoni. Patienterna fick antingen pramipexol eller placebo som tillägg till sin ordinarie behandling under nio veckor.
– Personerna som behandlades med pramipexol uppvisade en tydligare förbättring av anhedoni jämfört med placebogruppen. Effekten kvarstod även under en sex månader lång uppföljningsfas hos de patienter som valde att fortsätta behandlingen, säger Daniel Lindqvist.
Forskarna använde avancerade hjärnavbildningsmetoder för att undersöka möjliga biologiska mekanismer bakom effekten och aktivitetsmätare för att undersöka om behandlingen påverkade patienternas vardagliga rörelse och aktivitetsnivå.
– Vi såg att behandlingen hängde samman med en positiv effekt på hjärnans belöningssystem och ökad fysisk aktivitet i vardagen. Det stärker teorin att läkemedlet påverkar dopaminsystem med betydelse för motivation och belöningsbearbetning, säger Filip Ventorp, postdoktor vid Lunds universitet och ST-läkare i Region Skåne.
Inga större problem av behandlingen för de flesta
De flesta patienter upplevde inga större problem av behandlingen och få patienter hoppade av under studiens gång. Exempel på vanliga biverkningar var sömnproblem, illamående och yrsel men oftast kunde man hantera dessa med justering av dosen.
Även de som valde att gå in i uppföljningsdelen av studien under ytterligare sex månader svarade generellt sett bra på behandlingen.
– Effekten och säkerheten stod sig över tid under uppföljningsfasen, vilket är särskilt relevant vid långvariga och svårbehandlade depressionstillstånd. Även om de flesta i vår studie tolererade läkemedlet väl är det viktigt att följa eventuella biverkningar, som nedsatt impulskontroll och dagtrötthet, säger Marie Asp, psykiatriforskare vid Lunds universitet och överläkare i psykiatri vid Region Skåne.
Blodprov har visat sig vara ett lovande verktyg för att upptäcka och följa upp cancersjukdomar. Nu har forskare utvecklat en ny metod som gör det möjligt att analysera prover med så lite som 5 procent cancer-dna i blodet, jämfört med de 15–20 procent som krävs i dag. Det kan leda till bättre cancervård och större möjligheter att följa tumörers utveckling.
Att via blodprov analysera förändringar i tumör-dna är en teknik som för närvarande utforskas i flera kliniska studier globalt.
Dagens analysmetoder fungerar bra när mängden cancer-dna är relativt stor, omkring 15–20 procent av den totala mängden dna i blodet. Men cancer-dna-halten är ofta betydligt lägre än så, vilket kan leda till att provkvaliteten inte är tillräckligt bra för detaljerade analyser.
– Vi ville ta fram en metod som fungerar särskilt bra i svåra fall när det finns väldigt lite cancer-dna i blodet och mycket så kallat brus, det vill säga främst friskt dna. Våra resultat visar att den nya metoden fungerar bättre när det gäller dåliga prover där andelen cancer-dna ligger runt 5 procent. Den fungerar alltså precis som vi hoppats, säger Lotta Eriksson, doktorand vid institutionen för matematiska vetenskaper vid Chalmers och Göteborgs universitet.
Bättre uppföljning och individanpassad behandling
Blodbaserade metoder som testas i kliniska studier används ofta för att avgöra om cancer överhuvudtaget kan upptäckas. Att få en mer detaljerad bild är svårare, bland annat på grund av höga kostnader och låg provkvalitet.
Den nya metoden kan ta fram information som tidigare varit dold i lågkvalitativa prover och ge mer detaljer om tumörens sammansättning. Det kan bidra till bättre förståelse av hur cancern förändras över tid hos en patient.
– När behandlingen fungerar minskar mängden cancer-dna i blodet kraftigt. Då blir det svårare att både upptäcka cancern och följa hur den förändras. För att få en tydligare bild av hur patienten svarar på behandling är det viktigt att kunna analysera prover med låga halter av cancer-dna, säger Eszter Lakatos, biträdande universitetslektor vid institutionen för matematiska vetenskaper vid Chalmers och Göteborgs universitet.
I dag krävs ett vävnadsprov från själva tumören för att få detaljerad information om dess sammansättning. Möjligheten att följa tumörens utveckling med hjälp av blodprov skulle kunna leda till betydligt bättre vård för cancerpatienter.
– En patient opereras kanske en eller två gånger, medan blodprov kan tas med bara några veckors mellanrum i samband med behandling. Om vi kan få information om tumörförändringar från dessa prover kan vi följa utvecklingen mycket närmare och se vad som händer mellan behandlingarna. Det kan hjälpa läkare att fatta mer välinformerade beslut, till exempel att anpassa behandlingen efter tumörens sammansättning, säger Eszter Lakatos.
Statistisk metod fungerade bättre än maskininlärning
Metoden är utvecklad för att analysera data från så kallad lågupplöst helgenomsekvensering, en teknik som resulterar i en översiktlig bild av dna-strukturen. Tekniken har stora ekonomiska fördelar men ger begränsad information eftersom datakvaliteten är låg.
– Man kan jämföra det med att bläddra igenom en bok i stället för att läsa den noggrant. Vi får en överblick över dna-strukturen, men ingen detaljerad bild, säger Eszter Lakatos.
Med hjälp av en statistisk algoritm kan den nya metoden förstärka de mycket svaga signaler som finns i den här typen av prover.
– I dag löser man mycket med maskininlärning, och vi testade sådana metoder först. Men till vår förvåning visade det sig att klassisk statistik fungerade bättre i det här fallet, vilket gjorde oss matematiker och statistiker extra glada, säger Lotta Eriksson.
Siktar på kliniska studier
Nästa steg i forskningen är att analysera den information om tumörers sammansättning som metoden ger.
Forskarna vill utveckla ytterligare en metod för att identifiera de dolda egenskaper hos cancern som påverkar hur patienten svarar på behandlingen.
– Om vi kan visa att den här informationen är användbar kan det förhoppningsvis leda till fler samarbeten och att vår metod används bredare inom forskningen. På sikt hoppas jag att metoderna vi utvecklar kan användas i kliniska studier och förhoppningsvis göra skillnad för vården av cancerpatienter, säger Eszter Lakatos.
