Klimatförändringar försämrar folkhälsan och kan leda till förtida död. Samtidigt står sjukvården själv för stora utsläpp. Studier av intensiv- och operationsvård i Sverige visar att över 60 procent av klimatpåverkan kommer från en växande mängd engångsprodukter.
Linn Hemberg, som har en bakgrund inom miljövetenskap, har i en avhandling vid Lunds universitet beräknat klimatpåverkan från intensivvård och kirurgi. Det har hon gjort med hjälp av livscykelanalyser, en metod som gör det möjligt att uppskatta den samlade klimatpåverkan – från råvaruutvinning och tillverkning till användning och avfallshantering.
– I dag står sjukvården för omkring fem procent av de globala utsläppen av växthusgaser. Det är faktiskt mer än flyget och sjöfarten tillsammans. Jag tror att sjukvården länge har kommit undan med resursslöseri eftersom verksamheten handlar om att rädda liv, säger Linn Hemberg i ett pressmeddelande från Lunds universitet.
Stor mängd engångsprodukter
I analyserna ingår instrument och förbrukningsmaterial, energianvändning och ventilation, medicinsk bilddiagnostik, narkosgaser samt läkemedel och vätskor.
Resultaten visar tydliga skillnader mellan Sverige och många andra länder. I Sverige är den viktigaste åtgärden att minska användningen av engångsprodukter, som står för 63 procent av klimatpåverkan från intensivvården. Internationellt är det i stället energianvändningen som står för den största delen av utsläppen.
Avhandlingen pekar också ut konkreta utsläppskällor inom intensivvården. I topp finns engångshandskar, plastförkläden, sprutor, kompresser och tvättlappar – produkter som ibland används mer än nödvändigt. En del av engångsartiklarna skulle också kunna ersättas med flergångsalternativ.
Vanor bakom materialval
När Linn Hemberg har träffat personal på sjukhusen i Helsingborg, Landskrona, Lund och Malmö har hon sett att det ofta är tradition och personliga preferenser som styr inköp till materialförråd och operationssalar.
– Jag vill inte skuldbelägga vårdpersonalen, de sliter redan hårt i sin vardag. Men det handlar ofta om vanor. Därför behövs mer utbildning, även för inköpare, och på politisk nivå behöver man lösa infrastrukturen så att de nödvändiga förändringarna faktiskt går att genomföra, säger Linn Hemberg.
Över 60 procent av intensivvårdens klimatpåverkan kommer från ett stor mängd engångsprodukter, till exempel handskar och plastförkläden. Bild: Depositphotos
Miljötänkande behöver komma in tidigt
Linn Hemberg lyfter fram att miljö- och klimatpåverkan borde kunna vägas in tidigare i olika beslut. Om två behandlingsalternativ ger lika god vård för patienten borde även klimatpåverkan kunna vara en del av beslutsunderlaget, menar hon. På så sätt skulle vården kunna minska sina utsläpp utan att tumma på kvalitet eller patientsäkerhet.
En viktig etisk ledstjärna inom sjukvården är den så kallade ”do no harm”-principen, att inte orsaka någon skada. Och enligt Hemberg handlar åtgärder för att minska sjukvårdens klimatpåverkan inte bara om miljön, utan också om att förebygga ohälsa. Klimatförändringarna i världen gör att fler människor blir sjuka och dör i förtid till följd av exempelvis värmeböljor och luftföroreningar, vilket kan öka trycket på vården.
– I dag behöver principen ”first, do no harm” tolkas bredare. Det handlar inte bara om att inte skada den enskilda patienten, utan om att värna folkhälsan i ett längre perspektiv och även hälsan hos framtida generationer, säger Linn Hemberg.
Sjukvårdens klimatpåverkan
Hälso- och sjukvården i världen står för knappt 5 procent av de globala utsläppen av växthusgaser. Om den globala sjukvårdssektorn vore ett land skulle den vara världens femte största utsläppare.
Den största delen av utsläppen kommer från värdekedjan, det vill säga produktionen av de varor och tjänster som används i vården. En betydande del kommer också från energiförbrukning, både i värdekedjan och på sjukhusen.
Även i Sverige bedöms hälso- och sjukvården stå för omkring 4–5 procent av de nationella växthusgasutsläppen, enligt internationella och svenska sammanställningar. Här domineras klimatpåverkan av förbrukningsmaterial snarare än av energianvändning i vårdens lokaler, vilket beror på att elen till stor del kommer från förnybar energi.
Gymnasieelever upplever betyg både som en drivkraft och som en källa till stress. Flickor beskriver oftare än pojkar att betyg väcker negativa känslor, och för elever som har det svårt i skolan kan de snarare vara en bromskloss än en väckarklocka.
Det finns mycket forskning om betyg och prestationer, men mindre om hur elever själva påverkas av betygen. Därför har forskare vid Göteborgs universitet undersökt gymnasieelevers egna perspektiv på motivation och känslor som betyg väcker.
– Om vi vill förstå vad betyg får för konsekvenser i skolan behöver vi också undersöka hur eleverna själva tolkar och reagerar på dem, säger Hampus Liljeröd, doktorand i pedagogik vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Studien bygger på data från drygt 9 400 elever i gymnasiets tredje år. Enkätsvar har kombinerats med registeruppgifter om betyg, kognitiv förmåga och föräldrars utbildningsnivå.
Tydliga skillnader mellan elevgrupper
Resultaten visar att flickor oftare än pojkar upplever att betyg leder till negativa känslor, som stress, sämre mående och minskad motivation att lära. Mönstret är detsamma bland elever med lägre kognitiv förmåga och elever vars föräldrar har lägre utbildning.
– Skolan kan upplevas som kravfylld och snarare än ett trevligt ställe där man utvecklas blir det ett sammanhang där man ofta utsätts för ganska otrevliga mätningar. Den känslan kan påverka elever starkt, säger Hampus Liljeröd.
När det gäller hur motiverande eleverna tycker att betyg är ses ingen tydlig skillnad mellan tjejer och killar. Däremot upplever elever med mer gynnsamma förutsättningar i högre grad betyg som motiverande.
– Det som överraskade mig var hur tydlig könsskillnaden var i de negativa emotionerna, men att vi inte såg samma skillnad när det gäller motivation, säger Hampus Liljeröd.
Kan både sporra och skapa press
Studien visar också att elever som förknippar betyg med negativa känslor i genomsnitt har lägre betyg, medan de som tycker att betyg är motiverande presterar bättre i skolan.
– Betyg verkar inte fungera som någon väckarklocka för elever som har det svårt i skolan. Snarare kan de bli en bromskloss som förstärker känslan av att det går dåligt, säger Hampus Liljeröd.
Forskarna betonar att betyg inte bara påverkar prestationer, utan också elevernas självbild och lärande.
– Vi vet att bedömning har kraftfulla effekter både på lärande och på hur elever ser på sig själva. Betyg påverkar både vägar framåt och självkänsla. Det handlar om både känslor och tänkande. Därför är det ett viktigt område att forska om, säger Alli Klapp, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet.
Det är välkänt att myggors jakt på blod styrs av människors doft, men de kemiska mekanismerna har länge varit oklara. En studie visar nu att både menstruationscykel och graviditet påverkar vilka kvinnor myggor dras till. Forskarna har också funnit högre halter av så kallad svampalkohol i doften hos dem som myggorna gillar mest.
Det har varit känt sedan 1950-talet att människans doft påverkar myggors beteende. Forskning har pekat ut flera faktorer som kan spela in, bland annat blodgrupp, hudens mikroflora, sjukdom och alkoholkonsumtion. Däremot har de bakomliggande kemiska mekanismerna varit okända.
Nu har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, studerat doftsinnet hos myggor som kan sprida allvarliga sjukdomar.
– Vi har känt till en hel del om de doftkomponenter som myggorna använder för att hitta just människor. Men vår studie är den första som ger en kemisk förklaring till människors olika attraktionskraft, säger Rickard Ignell, professor vid SLU, i ett pressmeddelande.
Gulafebernmyggan hade tydlig preferens
Forskarna utgick från tidigare studier av malariamyggor som visat att gravida kvinnor kan locka upp till dubbelt så många myggor, vilket ökar infektionsrisken.
I den nya studien använde forskarna gulafebernmyggan, Aedes aegypti, för att undersöka hur 42 kvinnor påverkade mygghonors beteende. Resultatet visar att både menstruationscykel och graviditet spelar roll för attraktiviteten. Gravida i andra trimestern var särskilt attraktiva för myggorna, medan intresset minskade i sen graviditet.
Stickmyggan Aedes aegypti, som numera finns i stora delar av tropikerna, sprider virus som bland annat orsakar gula febern, denguefeber, zika och chikungunya. Bild: Depositphotos
Svampalkohol lockade myggor
Forskarna samlade därefter in doftprover från kvinnorna för att identifiera vilka kemiska ämnen som myggornas antenner reagerade på. Hud och utandningsluft innehåller hundratals ämnen, och 27 av dem bedömdes kunna påverka hur attraktiv en människa är för myggor.
Ett särskilt intressant ämne var oktenol, även känt som svampalkohol. Det förekom i högre halter hos både gravida och andra deltagare som myggorna gillade extra mycket. Ämnet bildas vid nedbrytning av talg.
Attraktionskraften avgörs dock inte av enstaka ämnen. Vissa kvinnor som var attraktiva för myggor hade bara måttliga nivåer av oktenol. I stället tycks kombinationen av ämnen och deras proportioner vara avgörande.
Testade syntetiska doftblandningar
Forskarna tog därför fram syntetiska doftblandningar som motsvarade låg, medelhög och hög attraktionskraft. I beteendestudier reagerade myggorna i enlighet med nivåerna i blandningarna.
– Vi har alltså kommit en bit på väg, men skulle behöva öka antalet kvinnor i studien och följa dessa genom menscykeln och graviditeten. Det hade även varit intressant att jämföra med män och att undersöka om andra arter av stickmyggor använder sig av samma strategi för att skilja mellan oss, säger Rickard Ignell.
Varje dag tittat mer än hälften av svenska befolkningen på den amerikanska videodelningstjänsten Youtube, som därmed har gått om traditionell tv i popularitet. Samtidigt ökar andelen hushåll som betalar för strömningstjänster.
Användningen av sociala medier och strömningstjänster ökar stadigt. Störst uppgång under 2025 stod Youtube för, enligt Mediebarometern från Nordicom. 52 procent av svenskar i åldern 9–85 år tittade på tjänsten en genomsnittlig dag, en ökning med fem procentenheter jämfört med året före.
– Den växande populariteten hos Youtube sticker ut i årets rapport. Och även om användningen fortsatt är klart mest utbredd bland yngre människor sker den snabbaste ökningen i de äldre åldersgrupperna, säger Elisabeth Falk, utredare på Nordicom vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Digitala klyftor minskar
Enligt rapporten prenumererar mer än 70 procent av de svenska hushållen på en strömningstjänst för antingen rörlig bild eller ljud, till exempel Netflix eller Spotify.
– Under 2025 fortsatte intresset för prenumererade strömningstjänster på nätet att stiga i den svenska befolkningen, och är idag uppe på mycket höga nivåer, också i en internationell jämförelse. Även här sker den snabbaste tillväxten bland de äldre. Det betyder att de digitala klyftorna i fråga om tillgång till det digitala medieutbudet minskade under 2025, säger Elisabeth Falk.
Traditionell tv minskar
När det gäller användningen av olika strömningstjänster för rörlig bild toppas listan av SVT Play och Netflix, med en daglig räckvidd på 35 respektive 34 procent under 2025. TV4 Play kommer på tredje plats med 22 procent.
– Användningen av traditionell tv minskar i en allt snabbare takt, och därför är det avgörande för de svenska tv-företagen att locka över publiken till deras digitala tjänster. Det gäller inte minst för TV4, som från och med 2026 har valt att sluta sända sina kanaler i det traditionella marknätet, säger Elisabeth Falk.
–Ur det perspektivet är det förstås positivt att både SVT och TV4 lyckas så bra i konkurrensen från de stora amerikanska strömningstjänsterna, som Netflix, Disney och HBO, fortsätter hon.
Trots uppmaningar från myndigheter saknar fortfarande många en vevradio för krissituationer. Bild: Depositphotos
60 procent saknar nödradio
Det försämrade säkerhetsläget har synliggjort sårbarheten i digitala medier vid störningar som strömavbrott och extremväder. Myndigheter har därför uppmanat hushåll att skaffa nödradio, som drivs av batterier, solenergi eller vev. Enligt rapporten har 40 procent tillgång till en sådan.
– Trots aktiva kommunikationsinsatser från myndighetshåll har merparten av de svenska medborgarna fortfarande inte tillgång till en nödradio vid krissituationer. Mest utbredd är tillgången bland äldre, bland högutbildade och på landsbygden. Lägst är tillgången bland unga vuxna. Fortsatt är det så att bilradio är det absolut vanligaste sättet att ta emot direktsänd radio på i Sverige, säger Jonas Ohlsson, medieforskare vid Nordicom.
Mediebarometern är den största årliga undersökningen av den svenska befolkningens tillgång till, och användning av, olika typer av medier. Undersökningen har genomförts sedan 1979. Resultaten i 2025 års undersökning bygger på svar från omkring 6 000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 9 till 85 år. Mediebarometern genomförs av Nordicom vid Göteborgs universitet på uppdrag av Kulturdepartementet.
Månskenet avgör när den rödhalsade nattskärran äter, flyttar och får ungar. En långtidsstudie visar hur flyttfågelns hela årscykel följer månens rytm.
I en studie har forskare vid Lunds universitet undersökt hur månen påverkar den rödhalsade nattskärran. Fågeln, som har ett karakteristiskt knackande läte, häckar i södra Europa och övervintrar i Västafrika.
Studien visar att nattskärran påverkas tydligt av månens ljus. Vid fullmåne kan fågeln jaga insekter under stora delar av natten. Vid mörkare nätter begränsas jakten till korta perioder i skymning och gryning.
– Till skillnad från fladdermöss saknar nattskärran förmåga att navigera effektivt i totalt mörker. Det här är ett djur som lever på marginalen. Utan månljus går energibudgeten helt enkelt inte ihop, säger Anders Hedenström, biologiprofessor vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Fåglarnas liv loggades
Studien bygger på över tio års fältarbete i Doñana nationalpark i Spanien, där forskare har följt fåglarna med avancerade multisensoriska dataloggar. Tekniken har gjort det möjligt att mäta flygaktivitet, kroppstemperatur och beteende dygnet runt och året om, samt att koppla förändringarna direkt till månens faser som följer en 29 dagar lång cykel.
Forskarna använde avancerad utrustning för att följa fåglarna. Deras flygaktivitet, kroppstemperatur och beteende övervakades dygnet runt. Bild: Carlos Carmacho
Resultaten visar att fåglarna saktar ner när ljuset försvinner. De sitter då stilla under långa perioder och sparar energi genom att sänka kroppstemperaturen, en form av tillfälligt viloläge som annars är ovanligt hos fåglar.
– Det mest överraskande var hur tydligt de mörka nätterna triggar den här energisparstrategin. De stänger ner regelbundet varje månad, säger Gabriel Norevik, biologiforskare vid Lunds universitet.
Månen styr flytt och häckning
När fullmånen återkommer förändras förutsättningarna snabbt. Då ökar födointaget, energireserver byggs upp och fåglarna kan börja förbereda sig för nästa krävande fas i livet. Vårflytten från Afrika startar först när energibalansen tillåter det, vanligtvis omkring två veckor efter fullmåne.
Månens rytm påverkar också häckningen. Äggen läggs så att ungarna kläcks när tillgången på nattaktiva insekter är som störst, vilket ökar deras chans att överleva under de första kritiska veckorna.
Resultaten visar hur sårbara nattlevande djur är för förändringar i ljusmiljön, inte minst i en tid med ökande ljusföroreningar och klimatförändringar. Även små förändringar i ljusnivåer kan få stora konsekvenser för arter som redan lever nära sin energigräns, menar forskarna.
– Nästa steg är att förstå hur artificiellt ljus påverkar de här systemen. Om vi förändrar nattens ljus, riskerar vi att störa hela deras livscykel. Den här kunskapen är mycket viktig när det gäller att genomföra bevarandeåtgärder, säger Anders Hedenström.
Forskare vid FOI undersöker hur AI kan användas för att utveckla radarabsorbenter, material som gör det svårare att upptäcka militära farkoster och soldater med radar. Målet är att designa nya mönster med bättre förmåga än dagens.
Att dölja militära farkoster, trupper och utrustning från upptäckt, till exempel med radar eller ekolod, kallas stealthteknologi. En sådan teknik är radarabsorbenter, strukturer som placeras på höljet av farkoster.
– När det sedan kommer radarvågor utifrån absorberar strukturen energin i radarvågorna så att de inte studsar tillbaka, vilket gör det svårare att läsa av var farkosten befinner sig, säger Tomas Wilkinson som är forskare vid enheten för sensornära dataanalys och simulering vid Totalförsvarets forskningsinstitut, i ett pressmeddelande.
Komplexa mönster i flera lager
Strukturerna består av repetitiva geometriska mönster i millimeterstorlek, till exempel cirklar, kors och stjärnor. Mönstren läggs i flera lager som kan ha olika egenskaper och dessutom interagera med varandra. Det gör strukturerna komplexa att utforma.
I dag tar materialvetare ofta fram designen genom att använda datorprogram för att simulera vilka egenskaper olika utformningar får.
– Efter två eller tre lager blir det väldigt tidsödande. Då behövs en väldigt god idé kring exakt vilka strukturer som är lämpade att kombinera. När man designar strukturerna utgår man traditionellt från vissa geometrier, annars blir utfallsrummet för stort, säger forskaren David Gustafsson vid enheten för sensornära dataanalys och simulering.
Forskare vid FOI har i en förstudie undersökt hur maskininlärning kan användas för att utforma radarabsorbenter.
– Vi hoppas på att kunna designa nya mönster, som har bättre förmågor än de som finns i dagsläget, säger Tomas Wilkinson.
Maskininlärning är ett område inom AI där datorprogram tränas att se samband mellan data och lösa uppgifter. Den metod som forskarna vill använda kallas övervakad inlärning. Då får programmet tillgång till ett facit som det använder för att skapa regler, samtidigt som processen övervakas av en människa.
Mycket snabb modell
Nu börjar försök att ersätta dagens beräkningsmjukvara med en maskininlärningsmodell, en så kallad surrogatmodell. Den härmar beräkningsmjukvaran men kan utföra arbetet uppemot tusen gånger snabbare.
Det kortar ledtiden för att ta fram nya material och minskar därmed kostnaderna.
– Det är en ganska stor trend inom området vad vi kan se. Den andra stora ansatsen är inverse design. Istället för att försöka komma på en design och utvärdera dess egenskaper, så vänder man på steken och matar in önskemålen i AI-modellen: ”Vi vill ha den här absorptionen på de här frekvenserna” eller vad man nu är intresserad av. Då spottar den idealt ut förslag på designer som uppfyller de egenskaperna, säger Tomas Wilkinson.
Kan skapa helt ny design
Maskininlärning kan därmed inte bara användas för att snabba på utformningen av radarabsorbenter, utan också för att ta fram helt ny design. AI har inte samma begränsningar som människor när det gäller tidsåtgång eller förutfattade uppfattningar om hur något ska se ut, konstaterar forskarna.
– Det gör det möjligt att utforska sådant som är svårt att komma på även för den som är insatt i ämnet. Med maskininlärning kan vi designa material och mönster som är väldigt konstiga, utfallet kan bli väldigt annorlunda jämfört med det traditionella. Just att AI inte utgår från hur vi har gjort tidigare öppnar upp för väldigt intressanta spår, säger David Gustafsson.
Många tillämpningar inom försvaret
Försvarsmakten skulle också kunna ha nytta av maskininlärning för att utforma andra typer av kamouflage, till exempel på kläder och fordon där många olika kriterier behöver uppfyllas.
– Det verkar finnas nästan oändligt många försvarstillämpningar. En ganska stor grej är lättviktiga nya material, till exempel metallegeringar eller andra material som är både starka och lätta. Allt som flyger vill man ha lättare material i. Det drar mindre energi, ger lägre utsläpp och mindre signatur, säger Tomas Wilkinson.
Forskarna på FOI har nu börjat arbeta med en fortsättning på förstudien, där de ska försöka designa nya radarabsorbenter i praktiken.
– Om tio år är det kanske den här typen av AI-forskning som kommer ha gjort störst avtryck. Det här påverkar vilka saker som finns i den fysiska verkligheten. Det har oerhört stor påverkan, säger David Gustafsson.
Vaccin mot influensa kan minska risken för hjärtinfarkt. Det visar en ny forskningsöversikt. Resultaten tyder på att vaccinet inte bara skyddar mot influensa utan även kan dämpa inflammation kopplad till hjärt-kärlsjukdom.
Forskare vid Örebro universitet har gått igenom flera observationsstudier och egna randomiserade studier. Resultatet visar att personer som vaccinerar sig mot influensa har lägre risk för allvarliga hjärt-kärlhändelser. Den största nyttan ses hos patienter som nyligen haft en hjärtinfarkt.
– Influensavaccination verkar göra mer än att förebygga influensa. Hos patienter med hjärt-kärlsjukdom, särskilt efter hjärtinfarkt, är den kopplad till färre hjärt-kärlhändelser och lägre dödlighet. Det gör den till en enkel och underutnyttjad förebyggande åtgärd, säger Ole Fröbert, affilierad professor vid Örebro universitet, i ett pressmeddelande.
Risk med kraftig inflammation
Sambandet mellan influensa och hjärtinfarkt är välkänt. När kroppen bekämpar en infektion ökar inflammationen, vilket i sin tur kan bidra till att plack i blodkärlen brister och utlöser en hjärtinfarkt.
– Influensa kan utlösa en hjärtinfarkt genom att orsaka en kraftig inflammatorisk reaktion i kroppen. Det kan aktivera kärlväggen, öka blodets levringsförmåga och göra plack mer instabila, vilket ökar risken för blodpropp i kranskärlen, säger Ole Fröbert.
Forskarna lyfter också fram att influensavaccin kan påverka immunförsvaret på fler sätt än tidigare känt.
– I studier har nyttan setts mycket tidigt, ibland redan inom en vecka, innan kroppen hunnit bygga upp ett fullt antikroppssvar. Det tyder på att vaccinet kan ha bredare immunmodulerande effekter, säger Ole Fröbert.
Bör ges till hjärtpatienter
Forskarna betonar dock att mer kunskap behövs.
– Vi behöver bättre förstå exakt vilka immunologiska mekanismer som ligger bakom effekten, och om till exempel upprepad vaccination eller nya vaccintekniker kan ge ännu bättre skydd, säger Ole Fröbert.
Samtidigt menar forskarna att evidensläget är så starkt att influensavaccination bör ges systematiskt, särskilt till patienter med hjärt-kärlsjukdom och efter hjärtinfarkt.
Hur ett par delar på jobb och ansvar hemma påverkar hur mycket kvinnor förlorar ekonomiskt vid en separation. En studie visar att kvinnor i jämställda relationer klarar sig bättre – men eget ansvar för barn kan göra situationen mer sårbar.
Forskare har jämfört samkönade och olikkönade relationer för att undersöka hur familjestrukturer påverkar ekonomisk ojämlikhet.
Studien bygger på registerdata från Finland och visar att kvinnor i samkönade relationer drabbas mindre ekonomiskt vid en separation. En möjlig förklaring är att paren oftare har en jämnare fördelning av både förvärvsarbete och omsorgsarbete. När ansvar och inkomster delas mer lika under relationen minskar den ekonomiska sårbarheten vid en separation.
Samtidigt är forskarna tydliga med att fördelen inte gäller i alla situationer.
– Det är inte bara kön som avgör kvinnors ekonomiska situation efter en separation, utan också vem som tar huvudansvaret för omsorgen, säger Maaike van der Vleuten, forskare vid NIDI vid Groningens universitet och Institutet för social forskning vid Stockholms universitet, i ett pressmeddelande.
Föräldraskap förändrar bilden
Skillnaderna är särskilt tydliga för par som har barn. I olikkönade relationer drabbas mammor betydligt hårdare ekonomiskt vid en separation jämfört med kvinnor som inte har barn. En trolig förklaring är att mammorna oftare går ner i arbetstid eller tar ett större ansvar för barnen, vilket påverkar inkomster och karriär på sikt.
I samkönade relationer är skillnaden mindre. Det tyder på att en jämnare fördelning av arbete och omsorg kan dämpa de ekonomiska konsekvenserna av att få barn.
Den som föder barnet drabbas mest
Den enskilt viktigaste faktorn är dock vem i relationen som har fött barn. Oavsett typ av relation förlorar den förälder som fött barn mest i inkomst efter en separation. En förklaring är att barnet eller barnen oftast bor kvar hos mamman, vilket innebär större ansvar och sämre möjligheter att arbeta. När omsorgsansvaret samlas hos en förälder minskar den ekonomiska fördel som annars finns i mer jämställda relationer.
Delat ansvar minskar ojämlikheten
När barnens boende delas mer jämnt mellan föräldrarna minskar de ekonomiska förlusterna.
– Resultaten pekar på vikten av strukturer och policyer som stödjer en mer jämn fördelning av arbete och omsorg, både under relationen och efter en separation, säger Maaike van der Vleuten.
Studien omfattar över 68 000 kvinnor som separerat under åren 2002–2020.
Underjordiska svampar spelar en viktig roll i atollöarnas sårbara ekosystem. Svamparnas samarbete med regnskogsträden kan vara avgörande för att naturen på öarna ska kunna återhämta sig – och i förlängningen även skydda korallreven. Det menar forskare bakom en studie.
Palmyraatollen är en obebodd ögrupp med korallrev och havsområden mellan Hawaii och Samoa. Naturvårdare har på senare tid arbetat med att minska effekten av kokosnötplantager för att det viktiga regnskogsträdet Pisonia grandis ska kunna etablera sig igen.
Men en ny studie visar att det kanske inte räcker att ta bort kokospalmer för att återställa ursprungliga skogar på Palmyraatollen. Det krävs också rätt svampar i marken.
Unika svampar under marken
Ett internationellt forskarlag har dokumenterat ett underjordiskt nätverk av unika svampar som bidrar till att upprätthålla den sköra balansen i atollen.
I markprov som togs under pisoniaträd på 27 av Palmyraatollens öar fann forskarna sällsynta svampar, däribland flera arter som aldrig dokumenterats tidigare. Eftersom pisonia är ett dominerande trädslag på många av världens omkring 600 atoller pekar resultaten på att dessa marksvampar har en central roll i öarnas ekosystem.
Svamparna stödjer pisoniaträden som i sin tur erbjuder häckningsplatser för stora mängder sjöfåglar. Fåglarnas spillning tillför näring till havet, vilket gynnar plankton och korallrev.
– Vår forskning avslöjar ett dolt beroende i hjärtat av ett helt ekosystem, säger Charlie Cornwallis, professor i evolutionsbiologi vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Forskarna har därför identifierat så kallade svamp-hotspots där jord med mycket marksvampar kan flyttas för att underlätta etablering av nya trädplantor. De konstaterar att en lyckad restaurering kräver att inhemska växter återintroduceras tillsammans med inhemska svampar.
Svampar i symbios med världens växter
Det är ett känt fenomen att marksvampar samverkar med träd och andra växter genom symbios. Mykorrhizasvampar bildar nätverk som stödjer omkring 80 procent av all växtlighet genom att tillföra vatten, fosfor och kväve i utbyte mot kol.
På Palmyraatollen har marksvamparna inte tidigare undersökts. Deras roll i näringsutbytet mellan skog och hav har inte heller kartlagts. Men nu visar forskarnas studie att svamparna har en central funktion i atollens ekosystem.
Studien visar att ekosystem är beroende av samspelet mellan olika delar och att naturvård inte bara handlar om arter som kan ses. Enligt forskarna kan kartläggning av marksvampar vara viktig för att motverka att ekosystem eller kollapsar.
– Tar man bort en länk i kedjan kan hela systemet falla samman, säger Charlie Cornwallis.
Forskare vid Lunds universitet har fångat in vilda plattmaskar som är experter på att reparera sig själva efter skador. För första gången har deras regenerativa förmåga utnyttjats för att påskynda sårläkning i mänskliga hudmodeller.
Regenerativ förmåga innebär att en organism kan reparera skadad vävnad, eller i vissa fall återskapa hela kroppsdelar. Plattmaskar är särskilt skickliga på detta och kan bilda upp till 200 nya individer från en liten del av sig själva.
Forskningen om de här speciella maskarna är ännu i ett tidigt skede, men studier har visat att så kallade exosomer – små vesiklar med signalmolekyler – spelar en roll i vävnadsreparation hos maskarna. Exosomerna transporteras mellan celler och påverkar bland annat tillväxt, genuttryck och immunförsvar.
Exosomer togs fram från maskar
Forskare vid Lunds universitet har nu studerat om dessa signalmolekyler även kan stimulera regeneration i andra organismer, något som tidigare inte har prövats. För att undersöka detta samlade forskarna in plattmaskar från Pildammsparken i Malmö.
– Trots att det finns etablerade plattmaskmodeller som odlas i laboratoriemiljö, ville vi knyta forskningen närmare den organism som lever i naturen, säger forskaren Rakel Bjurling i ett pressmeddelande från Lunds universitet.
Efter att de cirka fem millimeter stora plattmaskarna fångats in delades de på mitten i laboratoriemiljö för att frigöra exosomer. Nio dagar senare hade bakdelen på masken utvecklat ögon och efter två veckor var båda delarna lika stora som före delningen. Det är första gången exosomer tas fram från vildlevande plattmaskar.
– Exosomerna är ungefär lika stora som virus, vilket gör arbetet otroligt pilligt, säger Rakel Bjurling.
Påskyndade sårläkning
Efter att forskarna samlat in exosomerna placerades de på mänskliga hudmodeller, av samma typ som används vid tester inom kosmetikaindustrin. Resultaten visar att huden blev tjockare när signalmolekylerna tillsattes.
När huden skadades och ett sår uppstod påskyndades läkningsprocessen. Även vid brännskador läkte blodkärlen snabbare med hjälp av plattmaskarnas exosomer.
– Studien tyder på att signalmolekyler från plattmaskar kan påskynda kroppens egna läkningsprocesser. Det här är första gången någon visar att det går att använda regeneration från plattmask i en annan organism, säger Martin Hjort, biträdande forskare vid kemisk biologi och läkemedelsutveckling, vid Lunds universitet.
Risken för celiaki är inget skäl att avstå från antibiotikabehandling. Det menare forskare bakom en svensk studie som har analyserat sambandet mellan antibiotikaanvändning och sjukdomen.
Celiaki, eller glutenintolerans, är en kronisk autoimmun sjukdom. Antalet diagnoser har ökat, särskilt bland barn och unga. Antibiotikabehandling tidigt i livet har ibland pekats ut som en möjlig riskfaktor för sjukdomen, men bilden är inte entydig.
I en nationell studie analyserade forskare antibiotikaanvändning fram till ett år före diagnos hos 27 789 personer med celiaki, som bekräftats med gastroskopi och vävnadsprov från tarmen.
Gruppen jämfördes med 133 451 personer i en kontrollgrupp med matchande kön, ålder och bostadsort. Forskarna justerade även för socioekonomi, samsjuklighet och vårdkontakter. Personerna i celiakigruppen jämfördes också med 33 112 syskon som inte hade sjukdomen.
Andra tänkbara förklaringar till celiaki
Resultaten visar att personerna med celiaki oftare hade använt antibiotika och fått fler upprepade kurer än kontrollgruppen. Skillnaden var dock begränsad: 69 procent i celiakigruppen hade använt antibiotika, jämfört med 63 procent i kontrollgruppen. Syskonanalysen visade ett liknande mönster.
Forskarna analyserade även data från drygt 225 000 personer som genomgått gastroskopi med vävnadsprov utan tecken på celiaki. Trots normal tarmslemhinna hade de högre antibiotikaanvändning. 73 procent hade använt antibiotika, jämfört med 64 procent i en matchad kontrollgrupp på över en miljon individer.
– Det är lätt att tänka att celiaki är ett resultat av antibiotikaexponering, men sambanden är avsevärt mer intrikata. Kanske är det faktorer som infektionskänslighet och kostvanor som bidrar till att personen utvecklar celiaki, möjligen via påverkan på tarmfloran, säger Maria Ulnes, doktorand inom barnmedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
– I vilket fall förefaller adekvat antibiotikaanvändning inte vara en risk i sig, fortsätter hon.
Ingen anledning att avstå antibiotika
Att det starkaste sambandet med antibiotikaanvändning fanns i gruppen med normal tarmslemhinna tyder på att ökad utredning, till följd av mag-tarmsymtom, bidrar mer till mönstret.
– Vi ser inget orsakssamband mellan celiaki och antibiotika. Ansvarsfull antibiotikaanvändning är förstås viktig, men det finns ingen anledning att avstå antibiotika av rädsla för att få celiaki, avslutar Maria Ulnes.
Fakta om celiaki
• Celiaki innebär att kroppen inte tål gluten, ett protein som finns i vete, råg och korn.
• Sjukdomen gör att tunntarmen blir inflammerad och får svårare att ta upp näring.
• Vanliga symtom är magbesvär, trötthet och viktnedgång.
• Behandlingen är en strikt glutenfri kost.
• När gluten utesluts läker tarmen och symtomen försvinner oftast inom några månader.
Bristen på fosfor i skogens mark kan leda till att de globala klimatförändringarna ökar. Det visar en studie som undersökt samspelet mellan koldioxidgödning, fosforbrist och trädtillväxt.
Världens skogar spelar en viktig roll i kampen mot klimatförändringar. De tar upp omkring en fjärdedel av de globala utsläppen av växthusgaser som släpps ut i atmosfären. Träden använder kolatomer för sin tillväxt och binder därmed stora mängder koldioxid från luften.
Vid högre halter av växthusgaser kan träd och växter dessutom öka sin fotosyntes, vilket gör att de kan växa snabbare än normalt och därmed lagra ännu mer kol. Fenomenet kallas koldioxidgödning.
Effekter av fosfor undersöktes
I en studie från Lunds universitet har forskare undersökt effekterna av koldioxidgödning och i vilken utsträckning den kan bidra till att minska halterna av växthusgaser i atmosfären.
– För att koldioxidgödning ska fungera behöver träden näringsämnen som fosfor och kväve från marken, säger Benjamin Smith, professor i ekosystemvetenskap vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Forskarna studerade hur tillgång på näring i marken påverkar trädens tillväxt vid ökade koldioxidhalter. Detta har gjorts med hjälp av datormodeller och ett fältexperiment i Australien, där marken generellt har brist på fosfor.
I experimentet höjdes koldioxidhalterna i luften och fosfor i marken på konstgjord väg för att studera effekterna på eukalyptusträd.
Mer fosfor förstärker inte kolupptag
Resultaten visar en oväntat komplex balans mellan olika processer. Datorsimuleringar tyder på att träden kan växla mellan tillväxtfaser drivna av antingen högre koldioxidhalter eller ökad fosfortillgång. Samtidigt verkar mer fosfor i sig inte förstärka koldioxidens effekt på tillväxt och kolinlagring, den så kallade koldioxidgödningen.
Det innebär att många skogar kan få svårare att öka sitt upptag av växthusgaser de kommande decennierna, menar forskarna. Stora skogsområden i tropikerna och torra regioner bedöms vara fosforbegränsade, med naturligt låga halter av fosfor i marken.
Stödgödsling hjälper inte
Det skulle därmed inte hjälpa att stödgödsla med fosfor i de här områdena för att upprätthålla en ökad kolinlagring i träden. Det gör det ännu mer angeläget att de globala utsläppen av växthusgaser minskar, enligt Benjamin Smith.
– Ytterst är det ännu viktigare för det globala samhället att ta itu med utsläppen. Vi kan inte lita på att skogarna ska hindra alltför höga halter av växthusgaser och ständigt tilltagande klimatuppvärmning, säger han.
Forskare har identifierat två mänskliga cellproteiner som spelar en avgörande roll för hur virus som TBE, West Nile och dengue kan föröka sig i kroppen. Resultaten förändrar synen på hur dessa virus utnyttjar våra celler och pekar ut nya, lovande mål för framtida antivirala läkemedel.
TBE‑virus, West Nile‑virus och denguevirustillhör en grupp närbesläktade flavivirus och orsakar varje år sjukdom hos miljontals människor världen över. Trots den stora sjukdomsbördan saknas fortfarande godkända antivirala läkemedel. Ett alternativt angreppssätt är därför att rikta behandlingar mot värdcellens egna proteiner, som virusen är beroende av för att kunna föröka sig.
I två nyligen publicerade studier Umeå universitet har de mänskliga cellproteinerna NUP98 och NUP153 identifierats som centrala värdfaktorer vid ortoflavivirusinfektion.
– Virus har mycket liten arvsmassa och är helt beroende av cellens egna maskinerier. Genom att förstå vilka mänskliga proteiner virusen kapar kan vi hitta nya sätt att stoppa infektionen, säger Anna Överby Wernstedt, professor på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet.
Cellproteinerna rekryteras till virusets replikationsplatser
NUP98 och NUP153 är normalt en del av kärnpor‑komplexet, som reglerar transporten av proteiner och RNA mellan cellkärnan och cytosolen, den vätska som cellens inre delar flyter i.
Eftersom ortoflavivirus kopierar sitt RNA i cytosolen har dessa proteiner tidigare inte kopplats till virusets livscykel.
Forskarna visar nu att både NUP98 och NUP153 under infektion rekryteras till virusets replikationsplatser i cytosolen, där de direkt binder till viralt RNA. NUP153 interagerar dessutom med virusproteiner.
– Det var överraskande att se hur proteiner som normalt fungerar som ”grindvakter” till cellkärnan i stället blir aktiva medspelare i virusets kopieringsmaskineri, säger forskaren Marie Peters, tidigare doktorand på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet.
Finjusterar virusets proteinproduktion
Studierna visar att NUP98 och NUP153 har olika roller under infektionen. NUP98 är nödvändigt för effektiv kopiering av virusets RNA, medan NUP153 påverkar hur mycket av olika virusproteiner som produceras.
NUP153 binder till ett specifikt område på det virala RNA:t mellan de sekvenser som kodar för strukturella respektive icke‑strukturella proteiner. Genom denna interaktion styrs balansen mellan olika virusproteiner, vilket är avgörande i ett tidigt skede av infektionen.
– Våra resultat utmanar den etablerade bilden av att alla virusproteiner produceras i lika mängd. I stället ser vi att viruset finjusterar sitt proteinuttryck med hjälp av värdcellens egna proteiner, säger Marie Peters.
Banar väg för nya antivirala läkemedel
I arbetet med NUP98 gick forskarna vidare och identifierade, i samarbete med Uppsala universitet, en liten peptid som blockerar NUP98:s bindning till viralt RNA. När denna interaktion hindras minskar virusets förökning kraftigt.
– Det här visar att våra fynd inte bara är biologiskt intressanta, utan också kan översättas till konkreta antivirala strategier, säger Anna Överby Wernstedt.
Tillsammans ger studierna ny och fördjupad förståelse för hur ortoflavivirus utnyttjar mänskliga celler. Särskilt lyfts RNA‑bindande värdproteiner, som nukleoporiner, fram som en central men tidigare underskattad del av virusets livscykel.
– Genom att rikta in oss på stabila värdproteiner i stället för virusets snabbt muterande komponenter kan vi på sikt utveckla bredare och mer motståndskraftiga antivirala behandlingar.
Miljontals infekteras av ortoflavivirus varje år
Ortoflavivirus är ett virussläkte som omfattar flera allvarliga sjukdomsframkallande virus som sprids via myggor och fästingar. Miljontals människor infekteras varje år, framför allt i tropiska och tempererade regioner. Virusen är geografiskt spridda och ökar i utbredning till följd av klimatförändringar och global rörlighet.
Det finns inga godkända antivirala läkemedel mot de flesta ortoflavivirus. Exempel på ortoflavivirus är:
TBE‑virus (tick‑borne encephalitis virus) som sprids via fästingar och kan orsaka hjärninflammation.
West Nile‑virus sprids via myggor och kan ge neurologisk sjukdom.
Denguevirus sprids via myggor och orsakar denguefeber, som kan bli livshotande.
Forskning visar att grundskolornas beredskapsplaner vid kris främst har fokus på praktiska åtgärder vid dödsfall. Men ofta saknas tydliga rutiner för långsiktigt stöd till barn i sorg.
I en studie från Uppsala universitet har forskare analyserat 45 krisplaner från svenska grundskolor.
Resultaten visar att de flesta beredskapsplaner innehåller checklistor för hur skolan ska agera vid dödsfall. Det finns också rutiner för minnesstunder och andra ceremonier. Däremot är beskrivningarna av psykosocialt stöd ofta begränsade, otydliga eller saknas helt, särskilt när det gäller uppföljning och långsiktigt stöd till elever.
– Skolan spelar en avgörande roll i att stödja barn i sorg. Tidigare forskning visar att när stödet brister finns risk för långvariga konsekvenser för barns psykiska hälsa och skolgång. Samtidigt kan rätt stöd bidra till återhämtning och stärkt välmående, säger forskaren Rakel Eklund vid Uppsala universitet i ett pressmeddelande.
Barns sorg är komplex
De krisplaner som tar upp sorgearbete bygger ofta på äldre teorier där sorg beskrivs som en linjär process i olika faser. Modern forskning visar dock att barns sorg är mer komplex och varierar över tid. Studien pekar också på att barns egna perspektiv och delaktighet sällan lyfts fram i planerna.
Forskarna efterlyser därför uppdaterade riktlinjer för skolors krisarbete, där även död och sorg inkluderas.
– Modern forskning måste integreras, ett långsiktigt psykosocialt stöd tydliggöras och barns egna röster måste få större utrymme. Ett mer sammanhållet och kunskapsbaserat arbete kan ge bättre förutsättningar för att möta barns behov vid sorg och förlust i skolmiljön, säger Rakel Eklund.
Skolorna valdes ut slumpmässigt från Norrland, Svealand och Götaland, med 15 skolor från varje region. Forskarna kontaktade totalt 73 skolor för att få in 45 krisplaner till studien.
Forskare har kartlagt resmönstren för 25 kejsare i det tysk-romerska riket. Studien visar att inrikesresorna gjordes av strategiska skäl för att behålla makten. Om kontrollen försvagades i ett område ändrades resrutterna.
Det tysk-romerska riket tog form år 962, när den tyske kungen Otto I kröntes till kejsare. Riket omfattade stora delar av Centraleuropa, däribland områden som i dag utgör Tyskland, Österrike, Tjeckien och delar av Italien. Det spelade en viktig roll i europeisk politik under medeltiden och tidig modern tid. Efter långvariga inre spänningar och yttre påtryckningar upplöstes riket år 1806.
Splittrat rike med lokala makthavare
Det tysk-romerska riket var ingen enhetlig nation, utan bestod av många självstyrande furstendömen. Tidigare forskning har länge utgått från moderna, territoriella stater och därmed förbisett att makten under medeltiden var personbunden och rörlig, enligt forskare bakom en ny studie.
– Eftersom det tysk-romerska riket saknade en central byråkrati var kejsarna beroende av att resa för att utöva kontroll över lokala makthavare. Det innebar att de ständigt behövde göra strategiska avvägningar kring var deras närvaro gjorde störst skillnad, säger Andrej Kokkonen, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
I samarbete med forskare från Storbritannien och Danmark har Andrej Kokkonen undersökt hur kejsare valde sina resor och vilka politiska överväganden som styrde dem. Genom att analysera över 72 000 daterade och geografiskt identifierade dokument, till exempel kungliga beslut och privilegiebrev, har resrutter för 25 tysk-romerska kejsare mellan 919 och 1519 kartlagts.
– Vår strategi var att utnyttja en historisk brytpunkt, det så kallade interregnumet mellan 1250 och 1273, då den kejserliga makten kollapsade. Genom att jämföra kejsarnas resmönster före och efter denna period har vi identifierat hur förändringar i maktbalansen påverkade deras beteende, säger Andrej Kokkonen.
Starka kejsare undvek släktbesök
Resultaten är tydliga. Före 1250, när kejsarmakten var stark, undvek kejsarna oftare områden som kontrollerades av den egna släkten.
– Den ansågs tillräckligt lojal. Efter interregnumet 1273 förändrades kejsarnas resvanor abrupt. Då tillbringade kejsarna mer tid i familjens territorier.
Enligt forskarna kan det bero på att svagare kejsare inte längre kunde ta familjens lojalitet för given. I stället blev nära släktingar, särskilt manliga arvingar och rivaler, viktiga att kontrollera. Effekterna var tydligast i ekonomiskt betydelsefulla regioner, vilket pekar på att både politiska och materiella intressen styrde resandet under de 600 år som analyseras i studien.
Politisk kontroll bygger på närvaro
Studien visar att den kejserliga närvaron inte var jämnt fördelad över territoriet. Den var i stället selektiv och strategisk. Kejsaren var inte bara en symbolisk figur utan framträder som en mobil institution, där den fysiska närvaron var central för styret av det tysk-romerska riket.
– Vår forskning är relevant även för moderna auktoritära system. Genom att koppla historiskt material till modern statsvetenskaplig teori visar vi hur politisk kontroll alltid är beroende av relationer, resurser och närvaro. Detta gäller oavsett om den utövas från hästryggen under medeltiden eller via institutioner i moderna stater, säger Andrej Kokkonen.
Studien har gjorts tillsammans med forskare vid London School of Economics and Political Science och Aarhus universitet.
Att operera bort brösten i förebyggande syfte hos kvinnor med kraftigt förhöjd ärftlig risk för bröstcancer är ett mycket säkert ingrepp, både när det gäller att minska risken för bröstcancer och risken för kirurgiskt krävande komplikationer. Det visar en studie från Umeå universitet.
Bröstcancer drabbar omkring var tionde kvinna i Sverige. I ungefär 2,5 procent av fallen beror sjukdomen på ärftliga förändringar i bröstcancergenerna BRCA1 eller BRCA2.
Kvinnor som bär på dessa genetiska varianter har en mycket hög risk att utveckla bröstcancer någon gång i livet, upp till 70 procent, och erbjuds därför särskilda uppföljningsprogram eller förebyggande kirurgi där brösten opereras bort.
Nu har forskare vid Umeå universitet undersökt 1 208 svenska kvinnor som hade en bekräftad patogen variant i BRCA1 eller BRCA2, men som inte hade fått någon bröstcancerdiagnos, som identifierats mellan 1994 och 2019.
1 av drygt 500 utvecklade bröstcancer
Av de 1 208 kvinnorna opererade 507 bort brösten. Endast en kvinna i denna grupp utvecklade senare bröstcancer. Av de 701 kvinnor som inte gjorde någon operation utvecklade 112 bröstcancer.
– Våra resultat visar att risken för framtida bröstcancer är mycket låg. Det här är viktig evidens som kan ge stöd i kliniska beslut och rådgivning av kvinnor med förhöjd ärftlig risk för bröstcancer, säger Rebecca Wiberg, docent och biträdande universitetslektor vid Institutionen för diagnostik och intervention på Umeå universitet.
Dessutom såg forskarna en låg förekomst av kirurgiskt krävande komplikationer efter operationerna.
– Sammantaget är det här ett säkert ingrepp, säger Rebecca Wiberg.
.jpg#/media/File:2nd_ANGLICO_Marines,_Swedish_Army_call_for_fire_in_Sweden_during_BALTOPS_24_(8471883).jpg){kind=link}
