Två jordbakterier kan samverka och påverka potatisens utveckling, visar en studie vid Umeå universitet. Samspelet gav tidigare knölbildning och ökad avkastning i växthusförsök. Enligt forskarna kan bakteriekombinationer bli ett framtida verktyg i potatisodling.
Potatis är en av världens viktigaste livsmedelsgrödor och en viktig del av kosten för miljontals människor. Samtidigt kräver stora skördar ofta insatser av bland annat gödselmedel.
Forskare vid Umeå universitet har nu undersökt om naturligt förekommande mikroorganismer i marken kan bidra till en mer hållbar potatisproduktion.
– Vi ville ta reda på om två typer av nyttiga bakterier fungerar bättre tillsammans än var för sig, säger forskaren Benedicte Albrectsen vid Institutionen för fysiologisk botanik och Umeå Plant Science Centre, i ett pressmeddelande från Umeå universitet.
Forskarna fokuserade på två naturligt förekommande jordbakterier, Pseudomonas protegens och Pseudomonas simiae, som är kända för att kunna främja växters tillväxt och hälsa. I experimenten jämfördes effekterna av bakterierna var för sig och i kombination på potatisplantor. I studien ingick flera olika potatissorter.
Bakterierna samspelar med varandra
När bakterierna tillsattes etablerade de sig snabbt i potatisplantornas rötter och påverkade signaler som styr knölbildningen. De behandlade plantorna visade tidigare knölbildning än obehandlade plantor, och analyser av genuttryck visade ökad aktivitet i gener kopplade till den här processen.
I flera fall gav kombinationen av bakterier starkare effekter än när de användes var för sig.
– Vi blev positivt överraskade. Även om vi förväntade oss positiva effekter var samspelet mellan de två bakteriestammarna tydligare än väntat, säger Benedicte Albrectsen.
Potatisplantor under växthusförsöken där nyttiga jordbakterier tillsattes till rötterna. Bild: Benedicte Albrectsen, Umeå universitet
Påverkar växternas försvar
Bakteriebehandlingarna påverkade inte bara tillväxten utan även gener som är viktiga för växternas försvar mot stress och sjukdomar. Forskarna såg också förändringar i knölarnas kvalitet, bland annat i stärkelse- och C-vitaminhalt. Effekterna skilde sig dock mellan potatissorterna ”Mandel” och ”Désirée”, som båda odlas i Sverige.
I nästa steg vill forskarna se hur naturliga kombinationer av nyttiga jordbakterier fungerar under verkliga odlingsförhållanden.
– Det som fascinerar mig mest är hur jordens biologiska mångfald kan bidra till att potatisen växer och utvecklas bättre. Genom att förstå hur jordbakterier samspelar kan vi få kunskap som även är relevant för andra grödor, säger Benedicte Albrectsen.
En silikonfärg utan biocider skyddar båtbottnar bättre än traditionella kopparfärger, enligt en studie i europeiska vattenmiljöer. Resultaten pekar också på att flera vanliga bottenfärger innebär betydande miljörisker – och ett alternativ som marknadsförs som miljövänligt visade sig vara extremt giftigt.
En båtbotten kan på bara några veckor täckas av alger, havstulpaner och andra marina organismer, vilket gör båten tyngre och ökar bränsleförbrukningen.
För att motverka påväxt målar många båtägare botten med antifoulingfärger som släpper ut giftiga ämnen, biocider, för att hindra organismer från att få fäste. Vanligast är färger med kopparoxid, som skyddar så länge de släpper ifrån sig koppar. Nackdelar är att kopparn kan påverka andra organismer och förorena både vatten och bottensediment.
En studie har nu undersökt om bottenfärgernas negativa effekter kan minska.
– Målet med vår studie var att se hur miljöpåverkan av antifoulingfärger kan minskas, samtidigt som båtägare får den effekt de vill ha, säger Maria Lagerström, forskare på avdelningen för maritim miljövetenskap vid Chalmers i ett pressmeddelande.
Sju färger i olika marina miljöer
I studien undersökte forskare från svenska, danska och franska universitet sju olika bottenfärger. Fem av färgerna innehöll mellan 6 och 32 viktprocent koppar, en var en biocidfri silikonfärg med en yta som försvårar för organismer att fästa, och en innehöll biociderna tralopyril och zinkpyrition i stället för koppar.
För att testa färgernas effektivitet målades paneler som sänktes ned i kustvatten vid Tjärnö i Sverige, Hundested i Danmark och Arcachonbukten i Frankrike i upp till sex månader. Forskarna mätte både påväxten på panelerna och hur mycket biocider som läckte ut i vattnet.
Trots att vattenmiljöerna i de olika länderna skiljer sig åt, pekar resultaten åt samma håll. Den biocidfria silikonfärgen gav bäst skydd mot påväxt, följd av färgen med tralopyril*. För kopparfärgerna hade kopparhalten liten betydelse – de motverkade påväxt ungefär lika effektivt oavsett koncentration.
*Färg med tralopyril säljs inte i Sverige men i flera andra EU-länder, däribland Danmark och Frankrike, där den marknadsförs som säker för miljön.
Olika båtbottenfärger målade på paneler som sänktes ner i kustvatten i upp till sex månader. Bilden visar hur panelerna i varierande utsträckning har täckts med alger, havstulpaner och andra marina arter. Panelerna med allra mest påväxt var omålade, och användes för att kunna jämföra färgernas effektivitet. Bild: Ann Larsson, Göteborgs universitet
Forskarna valde flera olika vattenmiljöer eftersom både mängden påväxt och vilka organismer som dominerar varierar mellan olika havsområden.
Tjärnö, Sverige – västkustmiljö med kallare vatten och annan typ av påväxt än längre söderut.
Hundested, Danmark – övergångsområde mellan Nordsjön och Östersjön.
Arcachon, Frankrike – Atlantmiljö med hög biologisk aktivitet och omfattande ostronodling.
Miljövänlig färg var giftigast
Forskarna genomförde även tester för att bedöma hur färgerna påverkar miljön. I en miljöriskbedömning baserad på uppmätta utsläpp bedömdes ingen av de biocidhaltiga färgerna klara dagens miljökrav. Störst miljörisk bedömdes färgen med tralopyril innebära, trots att den marknadsförs som ett miljövänligare alternativ.
– Jag har gjort den här sortens miljöriskmodeller förut, men aldrig sett så höga värden. Mängden biocid som släpptes ut i vattnet var flera tusen gånger högre än de acceptabla halterna, så jag är förvånad över att den här färgen uppges vara miljövänlig, säger Maria Lagerström.
I ett annat test exponerades fyra marina arter i laboratoriemiljö för lakvatten från de målade panelerna för att undersöka hur de påverkades. Även här gav färgen med tralopyril störst negativa effekter, följd av färgen som hade högst kopparhalt.
Silikonfärgen mest hållbar
Forskarnas slutsats är att de kopparfria alternativen faktiskt var effektivare än de som innehåller koppar – men med väldigt olika effekter på miljön.
– Testvinnare är silikonfärgen som har bäst hållbarhetsprofil eftersom den ligger lågt både i påväxt och i toxicitet. Det krävs ett lite annat arbetssätt och förarbete för att få silikonfärgen att fästa på båtbotten, men i vår jämförelse ser den extremt lovande ut och kan vara värd att prova, säger Maria Lagerström.
– Det blir också en extremt onödig miljöpåverkan att använda färgerna med den högsta kopparhalten nu när vi visat att det fungerar med lägre halter. Fasar vi ut dem hade det gjort en väldigt stor skillnad för miljön i våra europeiska kustvatten. Och jag kan inte se varför supergiftiga produkter som tralopyrilfärgen ska tillåtas på marknaden i något europeiskt land över huvud taget, fortsätter hon.
Enkla och vardagliga aktiviteter kan förbättra livskvaliteten för personer med svår psykisk sjukdom. Även små förändringar på särskilda boenden kan göra skillnad och öka känslan av meningsfullhet, visar en avhandling vid Umeå universitet.
Personer som inte längre klarar att bo hemma själva kan få plats på särskilt boende med dagligt stöd. Forskning visar dock att de ofta tillbringar mycket tid ensamma, stillasittande och socialt isolerade, med få meningsfulla aktiviteter. En ny avhandling vid Umeå universitet har därför undersökt en insats för personer med svår psykisk sjukdom som bor på särskilt boende.
Meningsfulla aktiviteter i vardagen
Insatsen, eller interventionen, kallas Everyday Life Rehabilitation (ELR). Målet är att deltagarna ska må bättre genom att delta i vardagliga aktiviteter som de själva väljer och upplever som meningsfulla. Det kan handla om att laga mat, gå till gymmet, sjunga i kör eller ta en promenad.
– Interventionen passar väl in i den ordinarie verksamheten och våra resultat visar vilken stor betydelse meningsfulla vardagsaktiviteter kan ha för den här gruppen. Även små insatser kan leda till tydliga förbättringar, säger André Sjöberg, hälsoekonom och doktorand vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa, i ett pressmeddelande från Umeå universitet.
Början på en förändring
Att delta i vardagsaktiviteter kan verka som en liten insats, men för personer med allvarlig psykisk sjukdom kan det vara början på en viktig förändring. För många är varken aktivitet eller självbestämmande en självklarhet. År av sjukdom, institutionalisering och stigma har ofta lett till passivitet och minskat självförtroende. Avhandlingen visar att personer som deltog i interventionen upplevde en ökad livskvalitet.
– De hälsoekonomiska metoderna är framtagna för hälso- och sjukvården och bör tolkas med viss försiktighet i ett kommunalt sammanhang, men resultaten tyder ändå på att ELR är en god investering för kommuner som vill öka hälsan och livskvaliteten för dem som bor på särskilda boenden, säger André Sjöberg.
Verksamheter kan utvecklas
Särskilda boenden är en av samhällets mest resurskrävande insatser, med personal på plats dygnet runt. Trots det är verksamheten relativt osynlig i både den offentliga debatten och bland beslutsfattare, menar André Sjöberg.
– Det läggs för lite fokus på verksamheternas långsiktiga utveckling och förbättring. Det är särskilt bekymmersamt eftersom många brukare är unga, och en del kan komma att tillbringa stora delar av sitt liv i dessa miljöer. Kommunerna är skyldiga att erbjuda rehabiliterande insatser och vi menar att det finns mycket mer som både kan och bör göras, säger André Sjöberg.
För många med depression handlar sjukdomen inte bara om nedstämdhet, utan också om minskad motivation och svårigheter att uppskatta aktiviteter man tidigare tyckt om. Ett läkemedel mot Parkinsons sjukdom kan fungera som tilläggsbehandling för att lindra dessa symtom hos vissa patienter med svårbehandlad depression, visar en studie.
Forskare vid Lunds universitet och psykiatrin i Region Skåne har hittat en möjlig ny behandling för det tillstånd inom depression som innebär minskad förmåga att känna glädje, lust eller motivation – så kallad anhedoni. Personer som drabbas kan tappa intresse för sådant som tidigare upplevts meningsfullt eller belönande.
Det handlar om pramipexol, som sedan länge används vid Parkinsons sjukdom. Det fungerar genom att efterlikna signalsubstansen dopamin i hjärnan vilket kan vara effektivt, men kan även orsaka biverkningar som illamående, yrsel, sömnproblem, ångest – och i mindre vanliga fall impulskontrollstörningar (till exempel problem med spelande eller överdrivna inköp).
– Anhedoni är ett av de mest invalidiserande symptomen vid depression och något som dagens antidepressiva behandlingar ofta har begränsad effekt på. Våra resultat tyder på att pramipexol kan vara ett viktigt nytt behandlingsalternativ för denna patientgrupp, säger Daniel Lindqvist, forskare vid Lunds universitet och överläkare i psykiatri i Region Skåne.
Tydligare förbättring
82 personer ingick i studien och alla hade uttalad anhedoni. Patienterna fick antingen pramipexol eller placebo som tillägg till sin ordinarie behandling under nio veckor.
– Personerna som behandlades med pramipexol uppvisade en tydligare förbättring av anhedoni jämfört med placebogruppen. Effekten kvarstod även under en sex månader lång uppföljningsfas hos de patienter som valde att fortsätta behandlingen, säger Daniel Lindqvist.
Forskarna använde avancerade hjärnavbildningsmetoder för att undersöka möjliga biologiska mekanismer bakom effekten och aktivitetsmätare för att undersöka om behandlingen påverkade patienternas vardagliga rörelse och aktivitetsnivå.
– Vi såg att behandlingen hängde samman med en positiv effekt på hjärnans belöningssystem och ökad fysisk aktivitet i vardagen. Det stärker teorin att läkemedlet påverkar dopaminsystem med betydelse för motivation och belöningsbearbetning, säger Filip Ventorp, postdoktor vid Lunds universitet och ST-läkare i Region Skåne.
Inga större problem av behandlingen för de flesta
De flesta patienter upplevde inga större problem av behandlingen och få patienter hoppade av under studiens gång. Exempel på vanliga biverkningar var sömnproblem, illamående och yrsel men oftast kunde man hantera dessa med justering av dosen.
Även de som valde att gå in i uppföljningsdelen av studien under ytterligare sex månader svarade generellt sett bra på behandlingen.
– Effekten och säkerheten stod sig över tid under uppföljningsfasen, vilket är särskilt relevant vid långvariga och svårbehandlade depressionstillstånd. Även om de flesta i vår studie tolererade läkemedlet väl är det viktigt att följa eventuella biverkningar, som nedsatt impulskontroll och dagtrötthet, säger Marie Asp, psykiatriforskare vid Lunds universitet och överläkare i psykiatri vid Region Skåne.
Blodprov har visat sig vara ett lovande verktyg för att upptäcka och följa upp cancersjukdomar. Nu har forskare utvecklat en ny metod som gör det möjligt att analysera prover med så lite som 5 procent cancer-dna i blodet, jämfört med de 15–20 procent som krävs i dag. Det kan leda till bättre cancervård och större möjligheter att följa tumörers utveckling.
Att via blodprov analysera förändringar i tumör-dna är en teknik som för närvarande utforskas i flera kliniska studier globalt.
Dagens analysmetoder fungerar bra när mängden cancer-dna är relativt stor, omkring 15–20 procent av den totala mängden dna i blodet. Men cancer-dna-halten är ofta betydligt lägre än så, vilket kan leda till att provkvaliteten inte är tillräckligt bra för detaljerade analyser.
– Vi ville ta fram en metod som fungerar särskilt bra i svåra fall när det finns väldigt lite cancer-dna i blodet och mycket så kallat brus, det vill säga främst friskt dna. Våra resultat visar att den nya metoden fungerar bättre när det gäller dåliga prover där andelen cancer-dna ligger runt 5 procent. Den fungerar alltså precis som vi hoppats, säger Lotta Eriksson, doktorand vid institutionen för matematiska vetenskaper vid Chalmers och Göteborgs universitet.
Bättre uppföljning och individanpassad behandling
Blodbaserade metoder som testas i kliniska studier används ofta för att avgöra om cancer överhuvudtaget kan upptäckas. Att få en mer detaljerad bild är svårare, bland annat på grund av höga kostnader och låg provkvalitet.
Den nya metoden kan ta fram information som tidigare varit dold i lågkvalitativa prover och ge mer detaljer om tumörens sammansättning. Det kan bidra till bättre förståelse av hur cancern förändras över tid hos en patient.
– När behandlingen fungerar minskar mängden cancer-dna i blodet kraftigt. Då blir det svårare att både upptäcka cancern och följa hur den förändras. För att få en tydligare bild av hur patienten svarar på behandling är det viktigt att kunna analysera prover med låga halter av cancer-dna, säger Eszter Lakatos, biträdande universitetslektor vid institutionen för matematiska vetenskaper vid Chalmers och Göteborgs universitet.
I dag krävs ett vävnadsprov från själva tumören för att få detaljerad information om dess sammansättning. Möjligheten att följa tumörens utveckling med hjälp av blodprov skulle kunna leda till betydligt bättre vård för cancerpatienter.
– En patient opereras kanske en eller två gånger, medan blodprov kan tas med bara några veckors mellanrum i samband med behandling. Om vi kan få information om tumörförändringar från dessa prover kan vi följa utvecklingen mycket närmare och se vad som händer mellan behandlingarna. Det kan hjälpa läkare att fatta mer välinformerade beslut, till exempel att anpassa behandlingen efter tumörens sammansättning, säger Eszter Lakatos.
Statistisk metod fungerade bättre än maskininlärning
Metoden är utvecklad för att analysera data från så kallad lågupplöst helgenomsekvensering, en teknik som resulterar i en översiktlig bild av dna-strukturen. Tekniken har stora ekonomiska fördelar men ger begränsad information eftersom datakvaliteten är låg.
– Man kan jämföra det med att bläddra igenom en bok i stället för att läsa den noggrant. Vi får en överblick över dna-strukturen, men ingen detaljerad bild, säger Eszter Lakatos.
Med hjälp av en statistisk algoritm kan den nya metoden förstärka de mycket svaga signaler som finns i den här typen av prover.
– I dag löser man mycket med maskininlärning, och vi testade sådana metoder först. Men till vår förvåning visade det sig att klassisk statistik fungerade bättre i det här fallet, vilket gjorde oss matematiker och statistiker extra glada, säger Lotta Eriksson.
Siktar på kliniska studier
Nästa steg i forskningen är att analysera den information om tumörers sammansättning som metoden ger.
Forskarna vill utveckla ytterligare en metod för att identifiera de dolda egenskaper hos cancern som påverkar hur patienten svarar på behandlingen.
– Om vi kan visa att den här informationen är användbar kan det förhoppningsvis leda till fler samarbeten och att vår metod används bredare inom forskningen. På sikt hoppas jag att metoderna vi utvecklar kan användas i kliniska studier och förhoppningsvis göra skillnad för vården av cancerpatienter, säger Eszter Lakatos.
När demens drabbar mitt i livet påverkas både den som blir sjuk och partnern. En ny studie visar att stödet ofta inte räcker till, vilket kan få konsekvenser för ekonomi, livskvalitet och relationen.
Omkring 10 000 personer under 65 år lever med en demenssjukdom i Sverige. När sjukdomen debuterar i yrkesverksam ålder sammanfaller den ofta med arbete, familjeansvar och sociala relationer. Det gör att situationen blir särskilt utmanande. Sjukdomen påverkar inte bara den som drabbas, utan också partnern och det gemensamma vardagslivet.
En avhandling har nu undersökt hur stödet till yngre personer med demenssjukdom och deras partners är organiserat, erbjuds och upplevs över tid.
Konsekvenser för ekonomin
Avhandlingen bygger på data från det nationella kvalitetsregistret för demenssjukdomar. Utöver det har tio samboende par, där den ena partnern fått en demensdiagnos före 65 års ålder, intervjuats och följts regelbundet under 18 månader.
– När en partner i en parrelation får en demensdiagnos påverkas båda och det gemensamma dagliga livet förändras i grunden. Trots ökande forskning inom området är kunskapen begränsad när det gäller hur stöd organiseras, erhålls och upplevs av par som lever med demenssjukdom i yngre ålder, säger Fanny Kårelind, doktorand vid Hälsohögskolan på Jönköping university, i ett pressmeddelande.
Hennes studier visar att demenssjukdom i yngre ålder ofta får tydliga ekonomiska konsekvenser. När den ena partnern får kognitiva svårigheter tar den andra ofta ett större ansvar i hemmet, vilket kan göra det svårt att arbeta heltid. Samtidigt är det ekonomiska stödet till den friska partnern begränsat. Det kan öka hushållets ekonomiska sårbarhet.
Meningsfulla aktiviteter saknas
Avhandlingen visar vidare att många stödinsatser är utformade utifrån äldre personers behov. Dagverksamheter och gruppaktiviteter upplevs ofta som dåligt anpassade till yngre personers intressen, fysiska förutsättningar och livssituation. När meningsfulla aktiviteter saknas riskerar relativt unga personer med demens att bli isolerade eller helt beroende av sin partner.
Det framkommer också att paren går en balansgång mellan att ta emot stöd och att bevara självständighet. Stöd upplevs som mest meningsfullt när det är anpassat till vardagen och till parets aktuella behov.
Bristande samordning i stödet
Ett återkommande problem är bristande samordning mellan regionens minnesmottagningar och kommunala stödinsatser. Många par tycker att det är svårt att veta vart de ska vända sig och vem som ansvarar för vad. Om en tydlig kontaktperson saknas måste paren ofta själva måste samordna insatser och driva processen framåt, något som beskrivs som energikrävande.
Samtidigt visar avhandlingens resultat att minnesmottagningar ofta fungerar bra som en stabil och sammanhållen vårdkontakt, till skillnad från hur det kommunala stödet upplevs.
Hänsyn till paret
Sammantaget visar forskningen att yngre par där en lever med demens befinner sig i ett mellanrum i dagens stödsystem. När stödet i huvudsak utformas utifrån äldre personers behov riskerar både parets gemensamma situation och de långsiktiga konsekvenserna för ekonomi och hälsa att förbises.
– Resultaten pekar på behovet av ett mer proaktivt, samordnat och individuellt anpassat stöd som erkänner paret som en gemensam enhet och som bättre möter de särskilda utmaningar som demenssjukdom i yngre ålder innebär, säger Fanny Kårelind.
En ny AI-modell kan förutsäga hur molekyler utvecklas över tid och på sikt snabba på testning av nya läkemedel. Modellen har utvecklats av forskare vid Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet.
Utveckling av nya läkemedel tar ofta över tio år och kostar flera miljarder kronor. En stor del av både tid och kostnad ligger i de tidiga utvecklingsstegen, där tusentals molekyler screenas i tester för att hitta lovande kandidater. Bara en liten andel går vidare i processen.
Traditionellt simuleras molekylers rörelser med så kallad molekyldynamik. Forskare beräknar steg för steg krafterna mellan alla atomer och flyttar dem en liten bit i taget. För att simuleringarna ska vara stabila krävs tidssteg på omkring en femtosekund (10⁻¹⁵ sekunder). Eftersom relevanta processer för läkemedelsutveckling sker över betydligt längre tidsskalor innebär det miljarder beräkningssteg, vilket gör metoden mycket resurskrävande.
Stora förändringar med AI
Med hjälp av AI kan forskare nu förutsäga molekylers beteende utan att simulera varje enskilt tidssteg. Maskininlärning kan snabba på beräkningarna, och generativa modeller kan direkt skapa sannolika molekylformer utan att simulera rörelsen.
Forskare vid Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet har nu tagit ytterligare ett steg framåt genom att utveckla en AI-modell som kan göra läkemedelsutvecklingen effektivare. Modellen är upp till omkring 10 000 gånger snabbare än konventionella simuleringar.
– Det som skiljer ut vår AI-modell är att den lär sig själva dynamiken över längre tidsskalor. Den tar inte bara in kunskap om vilka former molekylerna antar utan också hur snabbt och via vilka vägar molekylernas övergång sker. Det är, såvitt vi vet, första gången detta görs på ett sätt som fungerar för många olika molekyler, säger forskningsledaren Simon Olsson vid Chalmers och Göteborgs universitet i ett pressmeddelande.
Tusentals molekyler har testats
I studien analyserades över 12 000 organiska molekyler, som exempelvis involverar kol-, kväve-, väte- och syreatomer, samt drygt 1 000 korta peptider, det vill säga kedjor av aminosyror som bygger proteiner.
AI-modellen lärde sig molekylernas beteende och kunde därmed hoppa framåt i tid i simuleringarna, samtidigt som resultaten fortfarande följer fysikens lagar.
– Vi tränar modellen på simulerade exempel av hur atomerna i en molekyl rör sig över tid. Utifrån dessa sekvenser lär sig modellen de underliggande reglerna för molekylernas rörelse, och kan sedan förutsäga hur nya molekyler beter sig, säger Simon Olsson.
Modellen är grunden för de beräkningsmässiga förutsägelser som forskarna sedan gör i laboratoriet.
– Där mäter vi väldigt specifika saker: egenskaper hos molekylerna, hur ”nöjda” de är med att vara i en viss lösning eller om de till exempel vill ta sig igenom ett membran in till en cell, säger Simon Olsson.
Förändringar kan förutspås
AI-modellen arbetar med ultrakorta tidsskalor. En styrka, enligt forskarna, är att den kan användas på molekyler som inte ingått i träningsdatan. Det beror på att modellen lärt sig generella regler för molekylers rörelser snarare än att memorera enskilda system.
– Det finns ett slags mönster som modellen hjälper oss att få fram. AI-modellen utgår från ett antal exempel, där den bara ser utvecklingen under upp till tio nanosekunder. Ändå kan den förutsäga egenskaper och förändringar hos molekylerna som utvecklas under tusen gånger så lång tid, säger Simon Olsson och fortsätter:
–Vi kan alltså med hjälp av artificiell intelligens ta reda på vad som ska hända i framtiden. Den kan förutsäga hur molekylerna förändras trots att den aldrig sett utvecklingen.
Läkemedelskandidater sållas fram snabbare
Eftersom den nya AI-modellen kan öka hastigheten i molekylsimuleringar där stora mängder möjliga molekyler måste testas, hoppas forskarna att den kan bidra till en mer effektiv läkemedelsutveckling.
– Vår AI-modell skulle på sikt kunna bidra till att lovande läkemedelskandidater kan sållas fram fortare, och att träffsäkerheten i tidiga skeden förbättras. Forskningsstudien visar vad som nu är möjligt, säger Juan Viguera Diez, industridoktorand vid Institutionen för data- och informationsteknik på Chalmers och Göteborgs universitet.
– Det kan förhoppningsvis bana väg för en utveckling av mer generella tekniker, som i slutändan kan underlätta utvecklingen av nya läkemedel och nya behandlingar, och i bred bemärkelse också förståelsen för sjukdomar, fortsätter han.
När vården ställde om till covid-19-vård fick strokerehabiliteringen stå tillbaka: Rehabiliteringsinsatser begränsades, patientsäkerheten påverkades och personalen utsattes för etisk stress, visar en studie. Resultaten pekar på behovet av att ge rehabilitering en tydligare plats i framtidens krisberedskap.
Forskare vid bland annat Högskolan i Kristianstad har gjort en studie som bygger på svar från 340 medarbetare inom strokerehabilitering från samtliga 21 regioner i Sverige.
Resultatet visar att ingen av strokerehabiliteringsverksamheterna hade stängts helt under pandemin. Däremot rapporterade många att rehabiliteringsinsatser hade pausats eller anpassats när resurser och personal omfördelades till covid-vård.
Mer än hälften uppgav att deras arbetssituation förändrades, och många beskrev hur rehabiliteringsinsatser fick begränsas eller ställas in. Detta väckte oro för att patienter inte skulle få den rehabilitering de behövde och bidrog till etisk stress bland personalen.
– Studien visar hur sårbar rehabiliteringsverksamheten kan vara när vården snabbt behöver ställa om. Många medarbetare beskriver att de behövde hantera osäkerhet, omprioriteringar och etiska dilemman samtidigt som de försökte ge patienterna så god rehabilitering som möjligt. Erfarenheterna från pandemin är viktiga för att stärka beredskapen inför framtida kriser, säger Maya Kylén, biträdande professor i hälsovetenskap vid Högskolan Kristianstad.
Upplevde att patientsäkerheten påverkades
Studien visar också att deltagarna upplevde att patientsäkerheten påverkades, särskilt under pandemins första månader. Många uppgav att tillgången till personlig skyddsutrustning var begränsad och att riskbedömningar av arbetsmiljön inte alltid genomfördes i tillräcklig omfattning.
Samtidigt bidrog pandemin till en snabb utveckling av digitala arbetssätt. Digitala möten och kontakter med patienter och anhöriga blev vanligare, och många såg möjligheter att använda digital teknik för att göra rehabiliteringen mer flexibel och tillgänglig även efter pandemin.
Resultaten belyser enligt forskarna vikten av att inkludera rehabilitering i framtida krisberedskap, och att det finns ett behov av tydliga etiska riktlinjer, stöd till personal och strukturer för reflektion och återhämtning för att stödja personalens hälsa.
De korsar oceaner, glider på monsunvindar och kan dyka upp på nya platser efter tusentals kilometer i luften. Nu visar en studie att trollsländor tillhör naturens mest extrema migranter – och att deras resor kan ge nya insikter om klimatförändringarnas effekter.
Trollsländor och deras spensligare släktingar flicksländorna är rovinsekter med kraftfulla käkar, stora fasettögon och ofta spektakulära färger. Mindre känt är att de kan migrera långa sträckor och ta sig över hinder som Indiska oceanen och Alperna.
Nu har trollsländornas förmåga att flytta över stora avstånd undersökts i en sammanfattande studie. Efter att ha gått igenom 392 vetenskapliga artiklar identifierade forskarna 100 arter med dokumenterat flyttningsbeteende och ytterligare 85 som sannolikt migrerar. Resultaten tecknar bilden av en dold värld ovanför våra huvuden, där insekter genomför resor som i vissa fall kan mäta sig med flyttfåglarnas.
– Många ser trollsländor som något som svävar över en skogstjärn några sommardagar i juli. Men vissa arter flyger över kontinenter och öppet hav. Det är egentligen helt svindlande när man börjar förstå omfattningen, säger biologiforskaren Johanna Hedlund vid Lunds universitet i ett pressmeddelande.
Flytten kan ta flera generationer
Studien visar också att förmågan att migrera har utvecklats flera gånger under evolutionen, främst för att undkomma kyla, torka och miljöer där fortplantning inte är möjlig. De flesta migrerande trollsländor genomför flyttningen över flera generationer. Vissa arter uppvisar ett ännu ovanligare beteende. De flyger från kläckningsplatser i heta dalgångar till svalare bergsområden för att senare återvända.
– Jag blev genuint förvånad över hur många exempel det faktiskt finns på trollsländor som fullgör en hel migrationscykel, det vill säga tur-och-retur, inom sin egen livstid. Det är ovanligt hos insekter och märkligt nog något som forskningen inte uppmärksammat mer tidigare, säger Johanna Hedlund.
Visar vägen till ekosystem
Forskarna menar att trollsländor kan fungera som vägvisare för den globala massmigration av insekter som sker utom synhåll för människor. Eftersom de är lätta att känna igen kan de ge ny kunskap om hur andra insekter – från pollinatörer till skadeinsekter och sjukdomsspridare – rör sig mellan olika ekosystem.
Flyttvägarna kan också peka ut miljöer som är särskilt viktiga att skydda. Samtidigt är trollsländor känsliga för förändringar i vattenmiljön, vilket gör dem till värdefulla så kallade indikatorarter.
– Trollsländor fungerar nästan som naturens egna sensorer. Följer vi deras rörelser och var de trivs kan vi också förstå hur ekosystem och klimat förändras, säger Johanna Hedlund.
I Japan lever arten Sympetrum frequens – den röda trollsländan ”Akiakane” – som flyttar från dalgångar upp till svalare bergsområden under sommaren och sedan återvänder på hösten. En annan extrem migrant är monsuntrollsländan Pantala flavescens som tros genomföra årliga flyttningar mellan Indien, Maldiverna och östra Afrika.
Resorna sker delvis över öppet hav och omfattar tusentals kilometer. Flera migrerande arter finns också i Sverige, bland annat höstmosaikslända och fyrfläckad trollslända. Samtidigt syns den bruna kejsartrollsländan – en art med ursprung i Afrika och Mellanöstern – allt oftare längre norrut i Europa, till och med i Sverige.
Var femte person som överlever ett hjärtstopp drabbas av insomni, som ofta hänger samman med annan ohälsa. Det visar en avhandling från Linnéuniversitetet.
Omkring 8 500 personer i Sverige drabbas årligen av plötsligt hjärtstopp. En avhandling har undersökt hur överlevare upplever sin hälsa under de två första åren efter händelsen.
Studien bygger på en enkät med 212 överlevare som fick skatta sin hälsa sex månader efter hjärtstoppet. Deltagarna följdes sedan upp efter 12 och 24 månader.
Svårigheter att somna
Under det första halvåret efter hjärtstoppet förekom symtom som trötthet, nedsatt ork, smärta och depression. Under uppföljningen uppgav dock de flesta en god självskattad hälsa.
Var femte person rapporterade dock sömnproblem motsvarande insomni, som innebär svårigheter att somna, sova hela natten eller att vakna för tidigt. Det kan jämföras med befolkningen i stort, där omkring tio procent uppskattas ha insomni.
– Sömnbesvären tycks dessutom vara långvariga. De flesta som upplevde problem efter sex månader hade kvar symtomen under hela uppföljningstiden, säger Patrik Hellström, doktor i hälsovetenskap vid Linnéuniversitetet, i ett pressmeddelande.
– Jag överraskades av hur vanligt det är med insomni efter hjärtstopp och hur tydligt sömnproblemen korrelerar med andra fysiska och psykiska besvär i den här gruppen. Man kan nästan förutsäga andra hälsoproblem utifrån hur stora sömnbesvär personerna rapporterar, fortsätter Patrik Hellström.
Viktigt med uppföljning
Det är inte bara insomni som kvarstår över tid. Enligt avhandlingen hade personer som upplevde fysiska och psykiska besvär vid första mätningen ofta kvar symtomen även efter två år. För att en förbättring ska ske behövs stöd, konstaterar Patrik Hellström.
– Resultaten talar för att överlevare efter hjärtstopp bör erbjudas en systematisk uppföljning av både fysisk, psykisk och social hälsa, där sömn är en viktig faktor att följa upp. Detta gör det möjligt att tidigt upptäcka överlevare i behov av stöd eller behandling, säger Patrik Hellström.
Förskolan kan spela en viktig roll i barns språkutveckling. En genomtänkt modell gör att måltider, lekar och andra vardagliga situationer blir tillfällen för barn att utveckla sitt språk, visar en ny avhandling.
Många barn lämnar förskolan utan att ha utvecklat ett fungerande språk, enligt forskaren Jeanette Koskinen vid Örebro universitet. I en avhandling presenterar hon en modell med konkreta förslag på hur språkutvecklingen kan stärkas och bli en naturlig del av förskolans vardag.
– Det överraskade mig att förskollärarna som jag pratat med upplever måltiden som ett så bra tillfälle för språkundervisning. Förskollärare har varit med och testat modellen, det är alltså inte endast en teori utan också väldigt praktiskt användbart i vardagen på förskolan, säger Jeanette Koskinen, forskare i pedagogik vid Örebro universitet, i ett pressmeddelande.
Måltider bra tillfällen
Forskningen skiljer mellan vardagsspråk och akademiskt språk. Vardagsspråket är enkelt med korta meningar, medan det akademiska språket används för att planera, beskriva och berätta mer utförligt om upplevelser.
– Det intressanta är att barn redan i 1–5-årsåldern kan börja utveckla språket så att det blir mer än korta meningar och vardagsspråk. Om förskollärare ges verktyg och tid att planera kan vanliga rutiner som måltider och högläsning bli tillfällen där barnen lär sig använda språket bättre, säger Jeanette Koskinen.
Språkutveckling genom lek
Förskollärarna ska inte lära ut grammatik eller föreläsa för barnen. Det är viktigt att språket är en del av leken och av vardagliga rutiner, enligt avhandlingen. Det kan ske genom lek som leds av vuxna och skapande verksamhet.
– Det är i förskolan grunden läggs för barns fortsatta språkutveckling. Om förskollärare har möjligheten att bedriva god språkundervisning i förskolan betalar det sig tillbaka till samhället i form av medborgare med goda språkkunskaper som kan vara delaktiga och påverka utvecklingen av vårt samhälle. Vi behöver läsande människor med ett utvecklat språk mer än någonsin, säger Jeanette Koskinen.
Antalet konflikter mellan stater ökade under 2025 till den högsta nivån sedan andra världskriget. En rapport visar också att kriget mellan Ryssland och Ukraina fortsätter att vara världens dödligaste konflikt.
Under 2025 pågick åtta konflikter mellan länder – det högsta antalet sedan andra världskriget. Hit räknas krigen mellan Ryssland och Ukraina samt mellan Iran och Israel. Mellanstatliga konflikter pågår också mellan Indien och Pakistan samt mellan Israel och Syrien.
– Vi ser en tydlig ökning av konflikter mellan stater. Under lång tid har mellanstatliga krig varit relativt ovanliga, men utvecklingen de senaste åren pekar mot ökade internationella spänningar och en förändrad global säkerhetsordning, säger Shawn Davies, senior analytiker vid Uppsala Conflict Data Program, UCDP, i ett pressmeddelande från Uppsala universitet.
Kraftig ökning av antalet döda
Totalt registrerades 65 konflikter där stater var inblandade på en eller båda sidor under 2025. Det är den högsta siffran sedan statistiken började registreras 1946.
Även antalet döda ökade kraftigt under 2025 både bland stridande och civila. Totalt dödades nästan en kvarts miljon människor i organiserat våld, vilket gör året till det näst blodigaste sedan folkmordet i Rwanda 1994.
– Det handlar inte bara om fler konflikter, utan också om mycket höga nivåer av dödligt våld. Framför allt ser vi en dramatisk ökning av våld riktat mot civila, särskilt i Sudan, säger Therese Pettersson, senior analytiker och projektledare vid UCDP.
Flest offer i kriget mellan Ryssland och Ukraina
Kriget mellan Ryssland och Ukraina fortsatte att vara världens dödligaste konflikt under 2025. UCDP registrerade minst 94 700 döda. Det motsvarar omkring 62 procent av alla dödsfall som kan kopplas till strider globalt.
Även kriget mellan Israel och Hamas samt kriget i Sudan tillhörde världens dödligaste konflikter under året. I Sudan ökade dessutom det ensidiga våldet mot civila kraftigt. Efter att den paramilitära alliansen Sudan Founding Alliance (SFA) erövrat staden El Fasher i Darfur rapporteras omfattande massakrer på civila ha ägt rum.
– Civila har utsatts för mycket omfattande våld under kriget i Sudan sedan 2023, men händelserna i El Fasher under 2025 sticker ut även i ett historiskt perspektiv. De är den viktigaste förklaringen till att antalet döda i ensidigt våld nådde den högsta nivån på över 30 år, säger Therese Pettersson.
Konflikter mellan karteller minskar
UCDP registrerade totalt omkring 76 500 döda i ensidigt våld under 2025, en ökning med över 400 procent jämfört med året innan. Det är den högsta nivån sedan 1994.
Trots ökningen av konflikter där stater är inblandade fortsatte de icke-statliga konflikterna att minska. Konflikter mellan exempelvis drogkarteller i Mexiko, orsakade totalt omkring 14 500 dödsfall under 2025. Det är den lägsta siffran sedan 2013.
När unga avhoppare ser tillbaka på sitt kriminella förflutna försöker de både förklara sina handlingar och skapa en ny identitet. En studie visar hur berättelser om tjuvheder, ansvar och att bli vuxen blir viktiga när brottets bana lämnas.
I en avhandling har 20 unga vuxna djupintervjuats om sin väg in i och ut ur kriminalitet. Studien visar att personer som vill lämna brottslighet bakom sig ofta behöver förstå och förklara sin egen livshistoria, både för sig själva och för andra.
– Det räcker inte att sluta begå brott. Man behöver också skapa en berättelse om sitt liv som gör förändringen begriplig, både för en själv och för omgivningen. Den berättelsen är central för att kunna skapa sig en ny identitet och förhålla sig till sitt gamla liv, säger Hanna Edgren, som skrivit avhandlingen i socialt arbete vid Lund universitet, i ett pressmeddelande.
Avgörande händelser
Äldre personer som suttit i fängelse kan ofta beskriva brottsligheten som något som tillhör ett avslutat kapitel i livet och att de nu blivit bättre människor. För unga är det här svårare.
– Det är svårt att säga ”när jag var ung och dum” om något som hänt helt nyligen, säger Hanna Edgren.
De unga avhopparnas berättelser handlar snarare om att de nu blivit vuxna. Beslutet att lämna kriminaliteten sker ofta efter en dramatisk händelse, till exempel något som väckt en rädsla för att dö. Drogmissbruk, som ibland var vägen in i kriminaliteten, kan nu vara anledningen till att de vill sluta.
Att bli förälder eller inleda en nära relation lyfts också fram som viktiga skäl att lämna det kriminella livet bakom sig.
Balansgång mellan ansvar och förklaring
De avhoppare som intervjuades i studien var mellan 18 och 30 år gamla. Alla hade påbörjat sin kriminella bana i tidig ålder, i ett fall redan under lågstadiet.
När avhopparna berättar om varför de började begå brott handlade det om stökiga uppväxtförhållanden, ekonomisk utsatthet och problem i skolan. De beskriver också hur gemenskap, spänning och möjligheten att tjäna pengar lockade.
– Kriminaliteten blev ett sätt att umgås. I berättelserna försöker de ofta balansera ansvar och förklaring. De vill inte bortse från sitt eget ansvar men inte heller framstå som onda människor, säger Hanna Edgren.
Lyfte fram normer och värderingar
Enligt Hanna Edgren var det viktigt för avhopparna att framhålla att de hade en moralisk kompass. De skilde mellan ”anständiga kriminella” och ”avskummen”, som de absolut inte ville förknippas med.
Den som betraktas som en anständig kriminell följer det som brukar kallas tjuvheder – en oskriven norm om lojalitet och tystnad inom kriminella miljöer. Ett ”avskum” är däremot någon som exempelvis begår sexualbrott mot barn eller våldtäkt.
Avhandlingen syftar till att öka kunskapen om hur förändring upplevs och förstås av unga själva. Enligt Hanna Edgren kan deras berättelser – även när de är komplexa och motsägelsefulla – vara viktiga för personer som jobbar inom socialt arbete, kriminalvård och med andra stödinsatser.
– Om människor ska kunna förändra sina liv behöver det finnas utrymme att bli sedda som mer än sina tidigare misstag, säger Hanna Edgren.
Barn med astma och allergi som bor med en eller flera katter har inte mer astmabesvär än barn utan katt. Det visar en stor svensk registerstudie från Karolinska institutet. Forskarna betonar samtidigt att råd om pälsdjur bör anpassas efter varje barns situation.
Många familjer med barn som har astma avråds från att ha pälsdjur i hemmet. Tidigare forskning om hur katter påverkar barn med astma och allergi har dock varit begränsad och gett motstridiga resultat.
I en ny svensk studie har forskare följt över 30 000 barn mellan 4 och 17 år med diagnostiserad astma och allergi under två år. Barn som bodde i hushåll med katt jämfördes med barn utan katt. Uppgifter om kattägande hämtades från det nationella kattregistret och samkördes med data från flera svenska hälso- och kvalitetsregister.
Inga tecken på försämring på kort sikt
Forskarna analyserade bland annat försämringar av astma som krävt akut vård, sjukdomens svårighetsgrad, hur väl astman var kontrollerad och barnens lungfunktion. Barn som bodde med katt hade liknande astmabesvär som barn utan katt. Antalet katter i hemmet kunde inte heller kopplas till skillnader i astmabesvär.
– Vi fann inga tecken på att kattägande försämrar astman hos barn som redan har astma och allergi. Men tyvärr saknades information om vilken allergi barnen hade så vi vet inte om de var allergiska mot katt eller inte, säger Resthie R. Putri, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Individuella råd behövs
Forskarna lyfter fram det stora deltagarantalet och den nationella täckningen som studiens främsta styrkor. Samtidigt finns flera begränsningar. Det relativt nya kattregistret kan ha gjort att viss exponering inte fångades upp, och uppgifter saknas om hur länge barnen varit exponerade för katt samt hur mycket tid djuren tillbringade inomhus.
Resultaten kan också ha påverkats av att familjer med barn som har svårare allergi i högre grad avstått från att skaffa katt.
– Kliniska råd behöver alltid anpassas individuellt, och vår studie kan bidra till ett kunskapsunderlag i samtal med familjer om pälsdjur och astma, säger Catarina Almqvist Malmros, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska institutet, och barnläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus.
Barnen ska följas under längre tid
Forskarna planerar nu att studera hur olika typer av allergier kan påverka utfallet och om det spelar någon roll om barnet är kattallergiker eller inte. De vill också att följa barnen under en längre period för att se hur kattägande kan påverka astman över tid.
Ny forskning visar att antidepressiva läkemedel påverkar serotoninceller i hjärnan olika över tid. Det kan förklara både tidiga biverkningar och varför den positiva effekten kommer först efter en tids behandling.
Antidepressiva läkemedel används av mer än var tionde person i Sverige. Den vanligaste typen är selektiva serotoninåterupptagshämmare, SSRI, som ökar halten av signalsubstansen serotonin i hjärnan.
– Trots att läkemedlen används av så många vet vi fortfarande ganska lite om hur de påverkar hjärnan. Därför ville vi undersöka vilka förändringar som sker i hjärnans serotoninceller vid SSRI-behandling, säger Iskra Pollak Dorocic, forskare vid Institutionen för biokemi och biofysik på Stockholms universitet, i ett pressmeddelande.
Serotoninceller undersöktes
Studien undersökte SSRI-läkemedlet fluoxetin och hur det påverkar hjärnans viktigaste område för produktion av serotonin. Med hjälp av metoden spatial transkriptomik* kunde forskarna studera hur genaktiviteten förändrades efter både kortare och längre tids behandling.
– I stället för att se serotoninsystemet som en enda grupp av nervceller undersökte vi olika typer av serotoninceller i detalj. Då kunde vi se att de skiljer sig mer åt än man tidigare trott och att de reagerar olika på läkemedlet, säger Iskra Pollak Dorocic.
*Med spatial transkriptomik kan forskare kartlägga serotoninet, analysera genernas uttryck och koppla dem till specifika platser i hjärnan.
Nervcellerna reagerade olika
Studien visar att SSRI-läkemedel ger omfattande förändringar i hjärnans serotoninsystem. Forskarna identifierade två grupper av serotoninceller som reagerar olika på behandlingen över tid.
I den ena gruppen ökade aktiviteten i nervceller som producerar ämnet prodynorfin (Pdyn) i början av behandlingen. Pdyn har i tidigare forskning kopplats till stressrelaterade och depressionsliknande symtom. Effekten avtog dock med tiden.
I den andra gruppen såg forskarna i stället att aktiviteten i nervcellerna ökade först efter en längre tids behandling, men då av ämnet TRH, som i tidigare forskning har kopplats till antidepressiva effekter.
Kan kopplas till biverkningar
Resultaten visar alltså att olika serotoninceller i hjärnan reagerar på olika sätt på samma läkemedel.
– Den ena reagerar snabbt och tillfälligt, medan den andra påverkas först efter flera veckor. Det kan förklara varför biverkningar ofta märks i början av behandlingen, medan den positiva effekten kommer senare. Resultaten ger också nya ledtrådar för framtida forskning, säger Iskra Pollak Dorocic.
På sikt kan resultaten bidra till att utveckla mer effektiva antidepressiva behandlingar med färre biverkningar.
Elvaåriga pojkar är positiva till att vaccinera sig mot hpv, men många har begränsad kunskap om varför det är viktigt. Det visar en ny studie som lyfter fram behovet av bättre information till både barn och skolpersonal.
Vaccination mot humant papillomvirus, hpv, skyddar mot flera cancerformer. Det erbjuds numera även till pojkar inom det nationella vaccinationsprogrammet. En ny studie visar dock att kunskapen om hpv är begränsad bland elvaåriga pojkar.
Forskarna intervjuade 13 deltagare och fann att de flesta inte visste vad hpv är, vilka cancerformer vaccinet skyddar mot eller hur det kan kopplas till sexuellt överförbara infektioner. Trots kunskapsbristerna var pojkarna generellt positiva till att vaccinera sig.
– Många pojkar hade väldigt begränsad kunskap om hpv och uppfattade oftast att det är något som främst berör flickor, säger Eva Runngren, forskare i omvårdnadsvetenskap vid Örebro universitet, i ett pressmeddelande.
Viktigt att prata om vaccinationer
Studien visar också att pojkarna sällan var delaktiga i beslutet om vaccination. De beskrev att informationen från föräldrarna mer handlade om när vaccinationen skulle ges, snarare än varför den är viktig.
– Jag tycker att man ska involvera barnen tidigt och prata om vaccinationer. De behöver veta varför vi vaccinerar och vad syftet är, säger Eva Runngren.
Flera pojkar uppgav att de fått information om vaccinationen i skolan, men omfattningen varierade. Vissa deltagare kunde inte minnas att de fått någon information om hpv alls.
– Skolsköterskor och lärare kan aktivt främja hpv-vaccination genom att betona dess betydelse för både pojkar och flickor, säger Eva Runngren.
Skolan har en viktig roll
Hon ser ett behov av mer riktad information till barn i den här åldern. Det behövs även tydligare riktlinjer och utbildningsinsatser för att stärka kunskapen om hpv hos lärare och skolsköterskor.
– I dagsläget saknas kunskap om vilken kunskapsnivå lärare har kring hpv. Detta understryker vikten av att kartlägga deras kunskap för att ytterligare stärka det hälsofrämjande arbetet. Om barn får kunskap om vaccinationer i tidig ålder och tar den med sig in i vuxenlivet tror jag att vi som samhälle tjänar på det, säger Eva Runngren.
Mer om hpv och vaccination
• HPV är ett vanligt virus som i vissa fall kan orsaka cellförändringar och cancer.
• Vaccination ger skydd mot flera cancerformer och kan även skydda mot kondylom.
• Alla barn erbjuds vaccination genom elevhälsan, vanligtvis i årskurs 5.
• Sedan 2020 ingår även pojkar i det nationella vaccinationsprogrammet.
• Bäst skydd fås om vaccinationen ges före sexdebut, men även senare vaccination ger ett viktigt skydd.
