Svenska nyhetsrubriker har blivit alltmer negativa samtidigt som antalet nya sjukskrivningar för psykisk ohälsa har ökat med 79 procent. En ny studie visar en långsiktig samvariation mellan negativa nyheter, sökningar på nätet om psykisk ohälsa och efterföljande sjukskrivningar.
Forskare på Handelshögskolan i Stockholm har undersökt hur negativitet i nyhetsrapporteringen hänger samman med psykisk ohälsa i Sverige. Studien omfattar perioden januari 2010 till september 2025 och resultaten visar ett mönster där mer negativa nyhetsrubriker följs av fler sökningar på nätet om bland annat stress, oro och ångest.
Den ökade sökaktiviteten följs i sin tur av fler nya sjukskrivningar för psykisk ohälsa.
– Vi tänker ofta på nyheter som något som informerar oss om vad som händer i världen. Men våra resultat tyder på att tonen i nyhetsrapporteringen också kan ha betydelse för hur vi mår och i förlängningen vår psykiska hälsa, säger Micael Dahlen, professor vid Handelshögskolan i Stockholm.
3,8 miljoner rubriker analyserades
Forskarna analyserade närmare 3,8 miljoner rubriker från sex stora svenska dagstidningar: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Expressen, Göteborgs-Posten och Sydsvenskan.
Genom att jämföra förekomsten av negativa och positiva ord har de undersökt hur nyhetsrapporteringens ton förändrats över tid. Resultaten har sedan jämförts med sökstatistik från Google och uppgifter om sjukskrivningar från Försäkringskassan.
Mellan 2010 och 2024 ökade antalet nya sjukskrivningar för psykisk ohälsa med 79 procent, från omkring 6 400 till 11 500 per månad.
Under samma period blev nyhetsrubrikerna alltmer negativa och sökningarna om psykisk ohälsa fler.
Fler sjukskrivningar under hösten
Studien visar också tydliga årstidsvariationer. Både sökningar om psykisk ohälsa och nya sjukskrivningar minskar under sommaren. Sjukskrivningarna är som flest i oktober och november, medan sökningarna når sina högsta nivåer i januari och oktober.
Av de tre sambanden var det sökningar och sjukskrivningar som följdes åt tätast. En månad med ovanligt många sökningar om psykisk ohälsa följdes i genomsnitt av omkring 950 fler nya sjukskrivningar månaden därpå, även när forskarna tog hänsyn till sjukskrivningarna föregående månad.
– Vi ser i våra data att sökaktiviteten säger något om vart sjukskrivningarna är på väg. För den som planerar vård och insatser vid psykisk ohälsa kan en månads förvarning vara värd att ha, säger Nora Bittár, doktorand vid Handelshögskolan i Stockholm.
Forskarna betonar att resultaten visar långsiktiga samband, inte omedelbara effekter. Studien kan inte fastställa orsakssamband, bara att mönstret är samstämmigt över tid.
Hur ställer sig svenska läkarstudenter till att i sin kommande yrkesroll hjälpa obotligt sjuka personer att avsluta sina liv genom så kallat läkarassisterat döende? Majoriteten är positivt inställda, men en stor majoritet anser att läkares medverkan bör vara frivillig, visar en studie.
I Sverige är det inte tillåtet för läkare att hjälpa patienter att avsluta sina liv, oavsett hur svår sjukdomen är eller hur stort personens lidande är.
– Detta är en viktig debatt att föra och ha på agendan. Samhällets inställning har förändrats och fler ställer sig positiva till assisterat döende, säger Jenny Lindberg, forskare i medicinsk etik vid Lunds universitet och överläkare i njurmedicin vid Skånes universitetssjukhus.
Begreppet dödshjälp är en paraplyterm. Det kan betyda att läkaren rent handgripligen hjälper en person att avsluta sitt liv, så kallad eutanasi. Men i en ny studie, från Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus, har forskare undersökt så kallat läkarassisterat döende, där en läkare förskriver dödande läkemedel som patienten sedan själv kan välja att ta.
Drygt 9 000 läkarstudenter vid alla läkarprogram i Sverige och från alla terminer fick en enkät skickad till sig. För att se om ordvalet kunde påverka svaren utformades två olika enkäter som gick ut till ungefär lika många studenter:
I den ena kallades läkarens insats för läkarassisterat döende
I den andra kallades det läkarassisterat självmord
57 procent positiva
I enkäterna ställdes studenterna inför ett fiktivt patientfall baserat på den så kallade Oregon Death with Dignity Act, en metod för läkarassisterat döende som ger dödssjuka personer rätt att avsluta sina liv genom att frivilligt själva inta dödliga läkemedel som uttryckligen har ordinerats av en läkare för det ändamålet.
Det är också denna metod som oftast har diskuterats som en tänkbar väg även för Sverige.
2 107 studenter svarade på enkäten. Forskarna hade gärna sett en högre siffra, men är ändå trygga i sina resultat: 57 procent av studenterna ställde sig positiva till läkarassisterat döende/självmord, 23 procent var emot och resten var osäkra.
Siffrorna var överensstämmande i båda enkäterna, oavsett ordval. Störst enighet fanns i frågan om det skulle vara frivilligt eller tvingande för läkaren att medverka till assisterat döende: 68 procent motsatte sig att det ska vara obligatoriskt.
– Vi var noga med att ta fram ett så representativt patientfall som möjligt utifrån Oregonmetodens egen statistik. Så det är fall liknande detta som svenska läkare skulle ställas inför om läkarassisterat döende infördes här, säger August Näsström, specialistläkare i internmedicin vid Skånes universitetssjukhus.
Självbestämmande och skadeprincipen vägde tungt
Patientens självbestämmande, autonomi, var den tyngst vägande aspekten bland studenter som var för assisterat döende. Principerna att göra gott och undvika skada användes både för att försvara och förkasta läkarassisterat döende. Att undvika skada kunde å ena sidan tolkas som att inte avsluta ett liv, å andra sidan som att befria patienten från utdraget lidande.
Bland studenter med religiös övertygelse fanns ett större motstånd till dödshjälp.
Utöver de fasta frågorna och svarsalternativen i enkäterna, kunde studenterna formulera sig fritt under varje fråga.
– Där kunde vi se en betydande polarisering mellan dem som tycker att livet är ett värde i sig och de som tycker att man själv måste få bestämma över sitt liv. Det fanns även de som tyckte att vissa patienter bör få hjälp att dö, men att det då inte ska ske med hjälp av läkare utan av en helt annan yrkeskategori, berättar August Näsström.
– Ett ganska vanligt argument, både hos de här studenterna och i samhällsdebatten när dödshjälp diskuteras, är risken för ett så kallat sluttande plan. Det handlar om rädslan för att det, trots en tydlig lagstiftning, med tiden kan finnas en risk att patienter får tillgång till läkarassisterat döende på allt vidare indikationer, säger Jenny Lindberg.
Många studenter tryckte också på vikten av en tydlig reglering och en strikt bedömning av varje enskilt fall om läkarassisterat döende skulle bli lagligt i Sverige.
Nya dna-analyser ger en bild av hur folkvandringar formade Europas språk och vilka människor som blev vikingarnas förfäder. Forskarna har spårat de germanska språkens ursprung 4 000 år tillbaka i tiden och samtidigt hittat nya ledtrådar till de keltiska språkens historia.
En internationell forskargrupp, där arkeologer från Göteborgs universitet ingår, har analyserat dna från över 4 500 forntida människor. Bland dem har 712 fått sin arvsmassa kartlagd för första gången.
Genom att kombinera genetiska data med arkeologiska fynd och språkvetenskap har forskarna kunnat rekonstruera omfattande folkvandringar som bidragit till att forma dagens europeiska språk.
– Dna-sekvenser kan inte ensamt tala om för oss vilket språk människor talade. Men genom att kombinera forntida dna med språkvetenskapliga och arkeologiska belägg kan vi börja kartlägga hur språk har spridits och förändrats under tusentals år, säger Eske Willerslev, professor vid Globe Institute på Köpenhamns universitet, i ett pressmeddelande.
Folkvandring kan ha spridit de germanska språken
Forskarna har identifierat en tidigare okänd och stor invandring till Skandinavien för omkring 4 000 år sedan.
Människorna kom sannolikt från områden kring Östersjön och spred sig snabbt över Skandinavien. De lämnade bestående spår i norra Europas befolkning och kan, enligt forskarna, ha fört med sig den tidigaste föregångaren till dagens germanska språk.
Resultaten tyder därmed på att grunden för språk som engelska, tyska, nederländska och de skandinaviska språken kan ha spridits i Europa omkring tusen år senare än man tidigare trott.
Vikingar och anglosaxare hade gemensamma rötter
Forskarnas studier har också avslöjat ett oväntat kapitel i Skandinaviens historia. Flera århundraden före vikingatiden invandrade människor från nuvarande norra Tyskland till Danmark och södra Sverige. Folkvandringen sammanföll med framväxten av fornnordiskan, det språk som senare talades av vikingarna.
– Den stora överraskningen kom för omkring 1600 år sedan, när fornnordiskan växte fram. Människor från norra Tyskland ersatte till stor del den lokala befolkningen. Men de förde också med sig en ny religion, med Oden som främsta gud, och en ny materiell kultur inspirerad av hunnerna, säger Kristian Kristiansen, professor i arkeologi vid Göteborgs universitet.
Deras genetiska ursprung liknar anglosaxarnas. Upptäckten kan bidra till att förklara de sedan länge kända likheterna mellan vikingarnas och anglosaxarnas kulturer, bland annat gemensamma konstnärliga traditioner och närbesläktade språk.
– Många danska och svenska vikingar hade alltså gemensamma rötter med anglosaxarna, säger Kristian Kristiansen.
Oghamstenar är monument från tidig medeltid med inskriptioner i ogham, ett alfabet som främst användes för att skriva på äldre iriska. Inskriptionerna är huvudsakligen från 300–600-talen e.Kr. och innehåller vanligtvis personnamn, släktskapsförhållanden och uppgifter om härkomst. De har därmed en visuell koppling till den språkhistoria som undersöks i studien. På bilden syns oghamstenen Ballycrovane i grevskapet Cork på Irland. Bild: Nicolas Delgado Clausen
Bättre bild av keltiska språkens spridning
I en parallell studie använde forskarna samma metod för att undersöka en annan omdiskuterad fråga, nämligen de keltiska språkens ursprung. I över hundra år har forskare diskuterat om språken uppstod längs Atlantkusten eller längre österut, i Centraleuropa.
I dag talas de keltiska språken främst i Irland, Wales, Skottland och Bretagne. För omkring 2 500 år sedan talades de däremot i stora delar av Europa.
Analyserna av forntida dna pekar på en folkvandring från Centraleuropa för omkring 3 000 år sedan. Människor spred sig då västerut till Frankrike, Storbritannien, Irland och Iberiska halvön. Enligt forskarna är detta den enklaste förklaringen till hur de keltiska språken spreds.
Nya spår av bronsålderns folkvandringar
Resultaten kan också bidra till att förklara flera omdiskuterade frågor inom bronsåldersarkeologin, bland annat urnefältskulturens expansion och de förändrade maktförhållandena i Europa, menar forskarna.
De omfattande folkvandringarna från Centraleuropa kan kopplas till urnefältskulturens framväxt. Kulturen präglades av nya gravskick, befästa bosättningar, utvecklad metallproduktion och förändrade sätt att föra krig.
– Det verkligt spännande är att vi nu får genetiska belägg för omfattande befolkningsrörelser som tidigare främst har kunnat studeras genom arkeologiska fynd. Det ger oss nya möjligheter att förstå de politiska och kulturella omvälvningar som präglade Europa under yngre bronsåldern, säger Johan Ling, professor i arkeologi vid Göteborgs universitet.
Skandinavien uppvisar ett annat mönster
Studien visar samtidigt att befolkningsexpansionen kopplad till urnefältskulturen inte fick något större genomslag i Skandinavien. Där fortsatte i stället den nordiska bronsålderskulturen att utvecklas.
– Det är särskilt intressant att Skandinavien uppvisar ett annat mönster än stora delar av Västeuropa. Under samma period förändrades kontakterna med Centraleuropa, samtidigt som de maritima förbindelserna med Atlantkusten fick ökad betydelse. De nya dna-resultaten ger oss en viktig pusselbit för att förstå denna utveckling, säger Johan Ling.
Genom att kartlägga när och vart människor flyttade har forskarna kunnat pröva etablerade hypoteser om hur språken spreds över Europa och ge en mer detaljerad bild av kontinentens historia.
– Det visar vilka möjligheter som öppnas när genetik, arkeologi och språkvetenskap förenas. Frågor som har förblivit obesvarade i generationer kan nu undersökas med hjälp av belägg på en nivå som tidigare inte varit möjlig, säger Kristian Kristiansen.
Studierna leddes av forskare vid Köpenhamns universitet, Leidens universitet och Göteborgs universitet.
Bra sömnvanor kopplas till bättre hjärnhälsa hos personer med typ 2-diabetes, hjärtsjukdom eller stroke. En ny studie tyder på att sömn kan bidra till att motverka sjukdomarnas negativa effekter på hjärnan.
Typ 2-diabetes, hjärtsjukdom och stroke tillhör gruppen kardiometabola sjukdomar och är kopplade till en ökad risk för kognitiv försämring och demens. Nu har forskare vid Karolinska institutet undersökt om god sömn kan mildra sambandet mellan sjukdomarna och försämrad hjärnhälsa.
Presterade bättre på tester
Studien omfattar data från över 400 000 medelålders och äldre personer i den brittiska databasen UK Biobank. Av deltagarna hade drygt 54 000 minst en kardiometabol sjukdom. För närmare 35 000 personer fanns även magnetkamerabilder av hjärnan.
Sömnvanorna bedömdes utifrån fem självrapporterade faktorer: sömnlängd, dygnsrytm, sömnsvårigheter, snarkning och dagtrötthet.
Studien visar att personer med kardiometabol sjukdom och god sömn presterade något bättre på tester av övergripande kognitiv förmåga, problemlösning och bearbetningshastighet än personer med samma sjukdomar men sämre sömn. De hade också större total hjärnvolym och större volym av grå och vit hjärnsubstans.
Bättre sömn möjligt för många
Sambanden mellan sömn och hjärnans struktur var tydligare hos personer med typ 2-diabetes, hjärtsjukdom eller stroke än hos personer utan dessa sjukdomar.
– Kardiometabola sjukdomar är mycket vanliga hos äldre vuxna och hör till de mest välkända riskfaktorerna för försämrad kognitiv funktion och hjärnhälsa. Våra resultat tyder på att en god sömn kan bidra till att motverka vissa av de negativa konsekvenserna som dessa sjukdomar kan ha för hjärnan, säger Abigail Dove som är forskare vid Karolinska institutet.
– Det är betydelsefullt eftersom förbättrad sömn är ett tillgängligt och uppnåeligt mål för de flesta människor, fortsätter hon.
Mer än hälften av patienterna som drabbats av en hjärtinfarkt slutar ta sina läkemedel. Det kan få allvarliga konsekvenser, visar en ny studie.
Forskare vid Uppsala universitet har följt 65 000 patienter som vårdats för sin första hjärtinfarkt i Sverige. Studien visar att mer än hälften hade slutat hämta ut sina läkemedel fyra år efter utskrivningen från sjukhuset.
Patienter som slutade med blodförtunnande, blodfettssänkande eller blodtryckssänkande behandling redan under det första året hade upp till dubbelt så hög risk att dö under de följande tre åren, jämfört med dem som fortsatte behandlingen.
Hjärtpatienter behöver behandling
Personer som haft en hjärtinfarkt har redan en hög risk att drabbas igen.
– Att en patient saknar de viktigaste riskfaktorerna diabetes, rökning, högt kolesterol och högt blodtryck, betyder inte att risken är låg efter en hjärtinfarkt. Den som redan har drabbats av en hjärtinfarkt har per definition en hög risk, säger Emil Hagström, lektor vid Uppsala universitet och överläkare vid Akademiska sjukhuset, i ett pressmeddelande från Hjärt-Lungfonden.
– Resultaten talar för att även dessa patienter behöver få och fortsätta med sin behandling efter infarkten, fortsätter han.
Eftersom studien bygger på registerdata går det inte att slå fast att den ökade dödligheten beror på att patienterna slutade ta sina läkemedel.
Studien bygger på data från kvalitetsregistret SWEDEHEART.
Nästan varannan lastbilstransport med containrar i Sverige sker utan last. Forskare vid Chalmers har kartlagt transporterna och visar hur bättre planering och samordning kan minska onödiga körningar, kostnader och utsläpp.
Transportsektorn stod 2019 för omkring 15 procent av världens utsläpp av växthusgaser. Vägtrafiken var den största utsläppskällan inom sektorn. Ett sätt att minska utsläppen är att effektivisera godstransporterna.
Containrar är en viktig del av världshandeln och kan transporteras med fartyg, tåg och lastbil. Men när en container har lossats finns det inte alltid någon ny last i närheten. Då måste den flyttas till en annan plats innan den kan användas igen.
Forskare vid Chalmers tekniska högskola har analyserat svensk godstrafik mellan 2016 och 2019. Studien visar att 44–46 procent av alla lastbilstransporter med containrar kördes utan last. De tomma transporterna stod sammantaget för omkring en tredjedel av den totala körsträckan inom godstrafiken.
– En stor del av containertransporterna fraktar inget gods, men tar ändå upp vägkapacitet och kräver bränsle, infrastruktur och arbetstid. Det innebär kostnader och utsläpp som vi vill undvika, säger Violeta Roso, universitetslektor vid Chalmers, i ett pressmeddelande.
Geografin påverkar tomkörningarna
De tomma transporterna var ojämnt fördelade över landet. Omkring 77 procent skedde inom samma län. Vilket län transporten startade och slutade i hade större betydelse för sannolikheten för en tom transport än vilken bransch det handlade om.
I Blekinge, Västra Götaland, Skåne och Kalmar län var sannolikheten lägre för att en container skulle transporteras utan last om resan startade där. Däremot var risken högre när transporten hade sin slutdestination i något av länen. Samtliga fyra län har stora hamnar där importen är större än exporten.
– Tomma transporter var också betydligt kortare än transporter med last. Det tyder på att lastbilar ofta styrs om för att begränsa sträckan med tom container, säger Iván Sánchez-Díaz, universitetslektor vid Chalmers.
Riktade åtgärder mot tomma transporter
Forskarnas modeller tar hänsyn till skillnader mellan platser och branscher, och visar därmed var åtgärder kan ge störst effekt.
– Modellerna visar vilka ursprung, destinationer och sektorer som har högst sannolikhet för tomkörning. Det gör det möjligt att rikta insatser mer precist, mot exempelvis hamnregioner eller vissa branscher, säger Violeta Roso.
Enligt studien kan bättre samordning och informationsdelning minska antalet transporter med tomma containrar. Forskarna föreslår bland annat att åkerier kan arbeta mer med planering av returlaster eller att rederier delar mer information om tillgängliga containrar och var de behövs.
Modellerna kan användas internationellt
Tomma containertransporter är ett globalt problem. Forskarna menar att deras modeller kan användas i fler länder för att kartlägga hur vanligt det är med tomma transporter och vilka faktorer som ligger bakom dem.
– Vi hoppas att forskningen ska hjälpa transportbranschen att se var det finns störst möjligheter att minska onödiga körningar, och bidra till att aktörer kan samordna sina transporter bättre. Det kan bli ännu ett steg mot att minska transportsektorns klimatpåverkan, inte bara i Sverige utan också internationellt, säger Violeta Roso.
Studien bygger på data från svenska lastbilstransporter som samlats in av Trafikanalys under åren 2016 – 2019. Forskarna använde statistiska modeller för att uppskatta både lastvikter och sannolikheten att en containertransport sker utan last.
Så kan tomma containertransporter minska
Åkerier kan förbättra planeringen av returlaster.
Rederier kan dela mer information om tillgängliga containrar och var de behövs.
Godsägare och speditörer kan samordna exporttransporter med tillgängliga containrar.
Hamnar och terminaler kan förbättra lagring, samlastning och utbyte av tomma containrar.
Offentliga aktörer kan stödja gemensamma datastandarder och digitala plattformar som underlättar samordning.
En blandning av yngre och äldre politiker kan stärka amerikanernas förtroende för politiska institutioner. Det visar en internationell studie, som också pekar på att ålderssammansättningen kan spela roll för om politiska beslut uppfattas som rättvisa och trovärdiga.
Amerikansk politik domineras av äldre politiker. När 81-årige Joe Biden drog sig ur presidentvalet 2024 med hänvisning till sin ålder tog den då 78-årige Donald Trump över Vita huset. Medianåldern i representanthuset är 58 år och i senaten 65 år. Det kan jämföras med 39 år, som är genomsnittsåldern bland USA:s befolkning.
Men ålder är inte bara en siffra när det gäller hur amerikanska medborgare uppfattar politiska institutioners legitimitet och trovärdighet. Det visar en ny internationell studie, ledd av forskare vid Göteborgs universitet.
– När beslutsfattandet domineras av äldre personer kan det ge intrycket att vissa generationers perspektiv får större utrymme än andras. Att ha både yngre och äldre representerade kan därför stärka upplevelsen av att beslutsprocessen är rättvis och att institutionerna är värda att lita på, säger Aksel Sundström, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Blandning av åldrar ger större förtroende
I studien fick drygt 6 000 amerikaner bedöma hypotetiska politiska kommittéer med olika ålderssammansättning. I den ena bestod alla ledamöter av politiker över 60 år. I den andra var hälften över 60 och hälften under 40 år.
Resultaten visar att fler uppfattade beslutsprocessen som rättvis när kommittén bestod av både yngre och äldre politiker. Skillnaden var 21 procentenheter. Även förtroendet för kommitténs förmåga att fatta bra beslut i framtiden var högre.
Effekten var särskilt tydlig bland yngre deltagare och personer som identifierade sig som demokrater.
– Det intressanta är att vi ser den här tendensen i urvalet i stort, men att effekten är tydligt starkare bland dem som identifierar sig som demokrater. Det tyder på att åldersrepresentation kan spela roll för hur människor bedömer politiska institutioner, men att den betydelsen också påverkas av politiska värderingar och partitillhörighet, säger Aksel Sundström.
USA:s president Donald Trump var 78 år när han vann presidentvalet 2024. Bild: Depositphotos
Äldres erfarenhet är inte allt
Varför spelar då politikernas ålder roll? Enligt forskarna handlar det bland annat om vilka erfarenheter medborgarna anser att politikerna har.
Yngre politiker uppfattas ha bättre förståelse för yngre generationers vardag och framtidsfrågor. I studien ansåg 61 procent av deltagarna att yngre politiker är bättre på att företräda unga människor.
– Erfarenhet är förstås värdefull i politiken, men det är inte självklart att mer erfarenhet i sig gör att medborgarna uppfattar en politisk institution som mer legitim. Det verkar också, i väljarnas ögon, finnas ett värde i att beslutsfattarna har erfarenheter som ligger nära medborgarnas egna, säger Aksel Sundström.
Kan påverka synen på demokratin
Forskarna genomförde även ett liknande experiment i Storbritannien, med drygt 1 300 deltagare. Även där uppfattades politiska institutioner med en blandning av yngre och äldre politiker som mer representativa, rättvisa och trovärdiga.
Aksel Sundström menar att mellanårsvalet i USA aktualiserar frågan om vilka generationer som får politiskt inflytande och vilken betydelse det har för medborgarnas syn på landets demokrati.
– Den politiska representationen har också en generationsdimension. Hur väl olika generationer finns representerade kan ha betydelse för hur människor uppfattar det demokratiska systemet, säger han.
Risken att drabbas av njurskador är förhöjd upp till ett år efter covid-19. Det visar en avhandling från Umeå universitet. Studien visar också att sjukvårdens register missar mer än hälften av fallen med allvarlig njurskada.
När covid-19 först upptäcktes sågs sjukdomen främst som en luftvägsinfektion. Det visade sig snart att viruset sars-cov-2 även kan påverka andra organ, bland annat njurarna. Hur vanligt det är med njurskador efter covid-19, och hur länge risken är förhöjd, har dock varit oklart.
Sambandet mellan covid-19 och njurskador i stora nordiska befolkningsgrupper har nu undersökts i en avhandling.
– Njurskador är ofta en tyst komplikation som utvecklas utan tydliga symtom i början, men som kan få allvarliga konsekvenser på lång sikt. Därför ville vi undersöka hur många som faktiskt drabbas och hur väl sjukvårdens system fångar upp dessa fall, säger Hanna Jerndal, Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
Ökad risk i upp till ett år
Hanna Jerndal har analyserat nationella hälsodataregister från Sverige och Danmark, med uppgifter om fler än tolv miljoner personer. Analysen visar att risken för akut njurskada är förhöjd under de första 60 dagarna efter en covid-19-infektion. Den ökade risken kvarstår i upp till ett år efter insjuknandet och är störst bland män, personer över 50 år och patienter som haft svår infektion.
Avhandlingen visar också att de nationella patientregistren missar mer än hälften av alla fall av allvarlig njurskada. Endast 47,3 procent av fallen som bekräftades hade fått diagnosen registrerad. Det tyder på att den verkliga förekomsten av njurskador, och följderna för både individer och samhälle, sannolikt är betydligt större än vad statistiken visar.
– Vi vet inte säkert varför så många patienter med allvarlig njurskada inte får en diagnos. Det behöver utredas vidare i uppföljande studier, säger Hanna Jerndal.
Patienter behöver följas upp
Resultaten från studierna visar att patienter som haft måttlig eller svår covid-19 kan behöva följas upp för att njurskador ska upptäckas i tid och risken för kronisk njursjukdom minska. Behovet är särskilt stort bland personer över 50 år.
Avhandlingen lyfter också vikten av att förebygga svår covid-19. Vaccination minskar risken för ett allvarligt sjukdomsförlopp och kan därmed även minska risken för njurskador efter infektionen.
För att fler fall av njurskador ska upptäckas behövs också laboratorievärden i de nationella hälsoregistren, som komplement till diagnoskoder. I Danmark finns redan ett system där laboratoriedata samlas in inom några timmar efter provsvar.
– Vi skulle behöva ett nationellt register för laboratoriedata som kan kombineras med andra svenska hälsoregister, likt den danska modellen. Det skulle underlätta tidig upptäckt av sjukdomar, förbättra datakvaliteten i forskningen och ge patienter bättre möjligheter att få rätt vård innan irreversibla skador uppstår, säger Hanna Jerndal.
En vanlig genetisk variant kan försämra lungornas försvar mot bakterier och öka risken för lunginflammation. Det visar en studie, där forskarna också har upptäckt en tidigare okänd mekanism i immunförsvarets försvar mot bakterier i luftvägarna.
Lunginflammation är en vanlig infektion som varje år drabbar mellan 20 000 och 30 000 personer i Sverige. Sjukdomen kan ibland få ett allvarligt förlopp.
Hög ålder, rökning och underliggande sjukdomar är kända riskfaktorer. Nu visar en studie från Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus att även genetiska skillnader i det medfödda immunförsvaret kan påverka risken att drabbas.
– Vi undersökte hur en vanlig genetisk variant, som ungefär en av sju europeer bär på, påverkar immunreceptorn Dectin-1. Receptorn finns på celler i lungvävnaden, där den känner igen främmande ämnen och hjälper kroppen att reagera på dem, säger Kristian Riesbeck, professor i klinisk bakteriologi vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Dectin-1 har tidigare främst kopplats till immunförsvarets skydd mot svampinfektioner. Den nya studien visar att receptorn också spelar en viktig roll i försvaret mot bakterier i luftvägarna.
Ökad risk att få lunginflammation
Studien omfattade drygt 28 000 deltagare i befolkningsstudien Malmö Kost Cancer. De följdes i genomsnitt i mer än 17 år. Under perioden registrerades omkring 5 500 fall av lunginflammation.
– Den genetiska varianten gör att receptorn fungerar sämre. Bärarna hade omkring tolv procent högre risk att utveckla lunginflammation, även när vi tog hänsyn till rökning, kroppsvikt och sjukdomstillstånd som påverkar immunförsvaret, fortsätter Kristian Riesbeck.
Forskarna överraskades av att en enda, relativt vanlig genetisk variant kan ha så stor betydelse för risken att insjukna i lunginflammation.
Svårare att bekämpa två vanliga bakterier
För att bättre förstå varför risken ökar gjorde de även försök på möss. När receptorn saknades eller fungerade sämre hade mössen svårare att bekämpa pneumokocker, Streptococcus pneumoniae, och bakterien Haemophilus influenzae som kan kan orsaka luftvägsinfektioner.
Ju sämre receptorn fungerade, desto svårare hade kroppen att göra sig av med bakterierna.
– Vi upptäckte också att receptorn hjälper immunförsvaret att känna igen bakterier och sätta igång kroppens försvar. Om receptorn inte fungerar som den ska, blir vi därför också sämre på att bekämpa bakterier, säger Oskar Thofte, postdoktor vid Lunds universitet.
Bättre förståelse av infektionskänslighet
Studien visar ett tidigare okänt sätt för lungornas immunförsvar att upptäcka bakterier. På sikt kan resultaten bidra till en bättre förståelse av varför vissa människor är känsligare för infektioner än andra.
– Under mina trettio år som forskare är det här en av de studier som jag är stoltast över. Jag började undersöka Haemophilus redan 1999 och min långa erfarenhet av bakterien har varit viktig i arbetet. Men det är först med dagens tekniker, bland annat helgenomsekvensering, som vi har kunnat analysera deltagarnas genetiska bakgrund och nå de här resultaten, säger Kristian Riesbeck.
Mycket har hänt sedan kalla krigets slut. I dag finns åter en risk för väpnad konflikt mellan kärnvapenmakter. I det instabila världsläget kan Ryssland försöka skapa osäkerhet kring när och hur landet kan tänkas använda kärnvapen, enligt en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
I början av 2026 löpte Nya Start-avtalet ut, ett bilateralt nedrustningsavtal mellan USA och Ryssland. Sedan dess finns inget avtal som reglerar antalet strategiska kärnvapen hos världens två största kärnvapenmakter.
Under de senaste åren har det globala kärnvapenlandskapet genomgått stora förändringar.
– Den viktigaste är den snabba utvecklingen av Kinas kärnvapenförmåga. Den har skett i en sådan utsträckning att det relativt snart skulle kunna råda en omfattande jämbördighet mellan Kina, Ryssland och USA, säger Ian Anthony, forskare på FOI.
Ian Anthony har tagit fram en ny rapport inom FOI:s projekt för kärnvapenanalys. Projektet startade på uppdrag av Försvarsdepartementet för att bidra till utvecklingen av Natos kärnvapenpolitik.
Kärnvapen har moderniserats
Ryssland har löpande moderniserat sin kärnvapenarsenal under de senaste fyra decennierna och utvecklat kärnvapen som är anpassade för regional krigföring i Europa. I dag har landet en omfattande, modern och flexibel kärnvapenarsenal, enligt Ian Anthony.
– När det gäller strategiska kärnvapen råder i stort sett paritet med USA. Vad gäller vapen som är utformade och anpassade för regional krigföring har Ryssland däremot en betydligt större kapacitet, som snabbt skulle kunna utnyttjas i en krissituation, säger han.
Inom rysk säkerhets- och försvarspolitik har konflikter historiskt delats in i kategorierna lokalt krig, regionalt krig och storkrig. Planen var att kriget i Ukraina skulle vara ett lokalt krig, där Ryssland skulle kunna avgå med segern utan att använda kärnvapen, menar Ian Anthony.
– Vid ett regionalt krig i Europa – mot en eller flera Natoallierade – öppnar den ryska doktrinen för att kärnvapen kan komma till användning. I ett storkrig skulle kärnvapen utgöra ett centralt instrument.
Kinas kapacitet ökar snabbt
Den senaste tidens händelser har dock suddat ut gränserna mellan lokala, regionala och globala krig i Rysslands kärnvapendoktrin. Ryssland har inte lyckats besegra Ukraina och beskriver allt oftare konflikten som en kamp mot Europa eller västvärlden i stort.
Samtidigt ökar Kinas kärnvapenkapacitet snabbt och diskussioner saknas om nya internationella kärnvapenavtal. Sammantaget talar detta för att det pågår en allvarlig intern debatt i Ryssland om kärnvapnens roll, enligt Ian Anthony.
Putins Ryssland står inför nya vägval i kärnvapenpolitiken när kriget i Ukraina och det globala säkerhetsläget förändrar förutsättningarna, enligt en rapport från FOI.
Konflikter kan trappas upp
Det är därför svårt att dra säkra slutsatser om hur Ryssland kommer att agera framöver, enligt rapporten. Att försöka matcha den storlek som Kinas och USA:s kärnvapenarsenaler väntas få framöver skulle bli både kostsamt och tidskrävande, även om Ryssland har infrastrukturen som krävs.
Ett annat alternativ för Ryssland är att återgå till en mer traditionell strategi för vapenkontroll genom internationella överenskommelser om återhållsamhet.
Otydligare gräns mellan olika kärnvapen
Oavsett vägval kommer kärnvapen att fortsätta spela en central roll i landets försvars- och säkerhetspolitik, menar Ian Anthony. Ryssland väntas också fortsätta satsa på kärnvapen med räckvidd och prestanda som inte passar in i den tidigare klassificeringsmetoden. Det kan leda till att skillnaderna mellan strategiska och icke-strategiska kärnvapen suddas ut allt mer, eller helt försvinner.
Strategiska kärnvapen: Har ofta lång räckvidd och kan nå strategiska mål som större städer och militärbaser på andra kontinenter.
Icke-strategiska kärnvapen: Kallas också taktiska kärnvapen. Har kortare räckvidd och kan användas för militära insatser direk på ett slagfält.
Ett ryskt nederlag i Ukraina skulle kunna leda till ökad instabilitet i Ryssland och att regimen ser en upptrappning av konflikten som nödvändig, även mot europeiska länder som stöder Ukraina.
– I kriget i Ukraina strävar Ryssland efter att kontrollera territorium, men i en konflikt med Nato skulle målet sannolikt vara ett annat. Rysslands politik syftar till att forma det Europa som Ryssland vill leva i, säger Ian Anthony.
Osäkerhet som strategi
Ryssland kan använda kärnvapenhot för att försvaga sammanhållningen inom Nato, splittra den politiska opinionen och skapa rädsla bland befolkningen i västländerna. Nya uttalanden från den ryska ledningen antyder att landet kan överväga att använda kärnvapen i fler scenarier än tidigare.
Enligt Ian Anthony är det troligt att Ryssland framöver kommer använda retorik, militära övningar och göra officiella dokument offentliga för att skapa osäkerhet och splittring kring eventuell kärnvapenanvändning.
– Ryssland driver sina mål i Europa på flera nivåer, men kärnvapen utgör en viktig del i utformningen av det politisk-militära sammanhanget, säger han.
Rester av antibiotika som patienter får mot allvarliga infektioner hamnar i sjukhusens avlopp, där de gynnar resistenta bakterier. Det visar en studie från Göteborgs universitet. Forskarna har även identifierat vilka antibiotika som driver utvecklingen, något som kan göra det möjligt att sätta in riktade åtgärder.
Forskare har undersökt sjukhusavlopp i åtta svenska städer. Resultaten visar att avloppsvatten från samtliga sjukhus som ingick i studien gynnade antibiotikaresistenta bakterier. Motsvarande effekt kunde inte påvisas i avloppsvatten från kommunala reningsverk.
– Studien har genomförts vid tio svenska sjukhus och är det första direkta fältbeviset på över 25 år för en effekt i miljön av läkemedel efter mänsklig användning, säger Joakim Larsson, professor i miljöfarmakologi vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Bredspektrumantibiotika gav resistenta bakterier en fördel
När forskarna gjorde en känslig E. coli-bakterie resistent mot antibiotikagruppen fluorokinoloner och penicillinliknande antibiotika kunde den växa i sjukhusens avloppsvatten där den annars inte överlevde. Resultaten visar att dessa antibiotikagrupper gav resistenta bakterier en fördel.
Sambandet var särskilt tydligt med ciprofloxacin, som tillhör fluorokinolonerna, men penicillinliknande antibiotika som cefotaxim bidrog också. Flera oberoende metoder, däribland kemiska analyser och studier av hur bakterieceller påverkas, pekade i samma riktning.
– Resultaten talar för att liknande resistensselektion sker i avloppssystemen vid de flesta sjukhus världen över. I Sverige används förhållandevis lite antibiotika, men just på sjukhusen är antibiotikaanvändningen jämförbar med många andra länder, säger Joakim Larsson och fortsätter:
– Antibiotikaanvändningen måste alltid styras av patienternas medicinska behov, fortsätter han. Men när vi vet vilka läkemedel som driver resistensselektionen i avloppsvattnet kan vi också utveckla mer riktade tekniska lösningar för att minska problemet.
Öppnar för riktade insatser
Nationella och internationella riktlinjer betonar vikten av att begränsa utvecklingen av resistenta bakterier i miljön, eftersom det på sikt kan leda till att antibiotika förlorar sin effekt.
Att resistensutvecklingen främst sker i sjukhusens egna avloppssystem har betydelse för var åtgärder bör sättas in, menar forskarna. Reningsåtgärder längre nedströms kan begränsa spridningen av antibiotika och resistenta bakterier, men inte förhindra att resistens utvecklas i sjukhusavloppen. Studiens resultat pekar därför på sjukhusens avloppssystem som en viktig plats för riktade insatser.
– Att veta i vilka miljöer resistenta bakterier gynnas och var de inte gör det är helt avgörande för hur man ska fördela resurser och insatser för att begränsa risker för resistensutveckling, säger Joakim Larsson.
Forskargruppen arbetar nu intensivt med att utveckla en enkel, riktad reningsmetod som gör ciprofloxacin otillgängligt för bakterierna i avloppsvattnet.
Fakta: Studien och läkemedels effekter i miljön
Många studier av läkemedels miljöeffekter bygger på experiment där forskare tillsätter läkemedel i halter som uppmätts i miljön. Sådana försök visar vilka effekter som kan uppstå, men inte om de faktiskt sker i naturen.
I den nya studien kunde effekterna ses direkt i sjukhusens avloppsrör. Resistenta E. coli-bakterier anrikades i biofilmer i sjukhusens avloppsrör. Motsvarande effekt sågs inte vid kommunala reningsverk.
Ett tidigare tydligt fältbevis på läkemedels miljöpåverkan kom i slutet av 1990-talet, då feminisering av fisk nedströms reningsverk kopplades till läkemedel från mänsklig användning.
Studien gjordes vid Sahlgrenska sjukhuset, Östra sjukhuset och Mölndals sjukhus, Södra Älvsborgs sjukhus, Norra Älvsborgs länssjukhus, Skaraborgs sjukhus, Kungälvs sjukhus, Akademiska sjukhuset, Södersjukhuset och Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge.
Forskare har hittat ett sätt att förvarna om giftiga algblomningar upp till sju veckor i förväg. Metoden bygger på algernas rädsla för glupska hoppkräftor och deras säregna doft.
Giftiga alger orsakar problem världen över. Plötsliga algblomningar kan slå hårt mot fiskodlingar, eftersom gifterna kan döda fisk. Gifterna kan också ansamlas i musslor och andra skaldjur. Det kan till exempel orsaka matförgiftning.
– Det har alltid varit svårt att förutse när giftiga algblomningar ska uppkomma. Fisk- och skaldjursnäringen liksom skaldjurskonsumenter efterfrågar bättre och säkrare prognoser, säger Erik Selander, ekolog vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Hoppkräftornas doft skrämmer algerna
Forskare vid Lunds universitet och i USA har tagit fram en metod som kan ge tidigare och mer träffsäkra varningar för giftiga algblomningar. Metoden bygger på upptäckten att mängden giftiga alger har ett tydligt samband med antalet hoppkräftor i vattnet.
Hoppkräftor äter alger, men deras närvaro kan också få algerna att börja försvara sig. När algerna känner av hoppkräftornas doft i vattnet reagerar de med att producera betydligt mer gift.
– Algerna fungerar precis som vi, de rustar upp i orostider, säger Erik Selander.
Forskarna har mätt hoppkräftornas doftämnen i Gullmarsfjorden och i Monterey Bay i Kalifornien. Mätningarna gav viktig kemisk information.
– Genom att koppla upp oss på havets kemiska signalsystem kan vi förbättra möjligheten att förutse giftiga algblomningar, säger Erik Selander.
Kan ge sju veckors förvarning
Tidigare har forskningen främst fokuserat på övergödning, havsströmmar och vattentemperatur för att förklara giftiga algblomningar. Men genom upptäckten om hur algerna reagerar på hoppkräftornas doft kan man nu förutspå giftiga algblomningar upp till sju veckor i förväg.
Det är drygt en månad tidigare än med dagens sätt att övervaka algblomningar. Det kan ge fiskodlingar och skaldjursindustrin mer tid att anpassa sin verksamhet.
– När vi identifierar och mäter de kemiska varningssignalerna kan vi inte bara förutspå giftiga algblomningar utan också bättre förstå de processer som leder fram till giftalgsblomningar, säger Erik Selander.
Hoppkräftan är världens vanligaste djurgrupp. De är:
Vanliga i vatten Hoppkräftor finns i nästan alla vattenmiljöer, från sjöar och bäckar till små vattensamlingar på växters blad.
Gömmer sig för fisk På dagen simmar många hoppkräftor ner på djupet för att undvika rovdjur. På natten tar de sig upp mot ytan för att äta.
Viktiga för kolets kretslopp När hoppkräftor äter vid ytan och sedan för ner kol med sin avföring bidrar de till att transportera kol till djupare vatten.
Påverkar klimatet Mängden kol som förs ner i havets djup är i samma storleksordning som människans utsläpp från fossila bränslen. Utan hoppkräftorna hade alltså den globala uppvärmningen varit mycket större.
Källa: Erik Selander, Lunds universitet.
Vid kontroller på tre skandinaviska flygplatser hade 14 procent av resenärerna antibiotika med sig. Högst var andelen bland resenärer från Asien. Risken finns att den dolda införseln driver på utvecklingen av resistenta bakterier, enligt forskarna bakom en ny studie.
Bakterier som är motståndskraftiga mot antibiotika är ett globalt hot mot folkhälsan. I Skandinavien försöker vården begränsa antibiotikaanvändningen, och all förskriven antibiotika registreras.
Samtidigt har tullpersonal larmat om att okända mängder antibiotika helt lagligt förs in via internationella flygplatser. Det är tillåtet att ta med läkemedel för eget bruk under en begränsad tid, men införseln syns inte i statistiken.
Kontroller vid tre flygplatser
För att undersöka hur stor införseln kan vara genomförde forskare en studie vid Arlanda, Landvetter och Gardermoen. Under fem dagar kontrollerades 406 internationella resenärer. Av dem hade 14 procent antibiotika i bagaget.
Forskarna blev överraskade av hur många av de kontrollerade resenärerna som hade antibiotika med sig.
– Man kan i alla fall inte säga att det här inte är ett problem, utan det är något man behöver titta närmare på, säger universitetslektor Anna Moberg vid Linköpings universitet i ett pressmeddelande.
Asien sticker ut
Andelen resenärer med antibiotika i bagaget varierade beroende på varifrån de kom. Bland resenärer från EU-länder samt Norge, Liechtenstein och Island, hade tre procent antibiotika med sig. Motsvarande andel bland resenärer från Asien var 27 procent. Mer än en tredjedel av den upptäckta antibiotikan tillhörde grupper som WHO bedömer innebär en högre risk för utveckling av antibiotikaresistens.
Även om urvalet av resenärer inte skedde slumpmässigt, utan gjordes av tullpersonal enligt ordinarie rutiner, ger resultatet en fingervisning om att betydande mängder antibiotika kan föras in via flygplatserna, enligt forskarna.
– Skulle resultatet gälla alla internationella resenärer och de faktiskt använder antibiotikan, skulle det kunna ha en konkret påverkan på resistensutvecklingen, säger Anna Moberg.
Vill se skärpta regler
Enligt Anna Moberg kan reglerna behöva skärpas. I dag får resenärer ta med antibiotika för upp till tolv månaders eget bruk från ett annat EES-land och tre månader från övriga länder. Så långa behandlingar behövs dock sällan, enligt Moberg som också lyfter fram att det är viktigt att öka medvetenheten om riskerna med överdriven antibiotikaanvändning.
Andelen resenärer med antibiotika skilde sig åt mellan flygplatserna:
Arlanda: 23 procent av de kontrollerade resenärerna hade antibiotika med sig.
Landvetter: 10 procent
Gardermoen: 10 procent.
Antal resenärer: Drygt 137 000 internationella resenärer anlände till flygplatserna under studiens fem dagar.
Studien genomfördes av forskare vid universiteten i Göteborg, Linköping, Lund, Oslo och Uppsala, tillsammans med Skånes universitetssjukhus, Region Jönköpings län, Västra Götalandsregionen och Region Östergötland. Även tullpersonal vid Arlanda, Landvetter och Gardermoen ingick i samarbetet.
Människor och schimpanser har nästan samma uppsättning gener, men hjärnorna har utvecklats på olika sätt. Nu pekar en ny studie på att en viruspandemi för miljontals år sedan kan vara en del av förklaringen.
Pandemier har uppstått både förr och i modern tid när populationer av människor eller djur varit tillräckligt stora. Nu har forskare vid Lunds universitet upptäckt att ett virus kan förändra en dna-sekvens hos en hel population.
Deras studie visar att en gammal virusrest i schimpansers arvsmassa stänger av genen LINC00662. Hos människor är genen däremot aktiv och har betydelse för hjärnans tidiga utveckling.
– Det virus vi undersökt drabbade just schimpanser. Men människor och schimpanser har i stort sett samma genuppsättning. Därför är det viktigt att förstå skillnader i hur generna regleras. Våra resultat tyder på att en gen, LINC00662, har en betydande roll under människans tidiga hjärnutveckling, säger Johan Jakobsson, professor i molekylär neurogenetik vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
– Det i sin tur bidrar till förståelsen av hur genreglering kan skydda eller orsaka skada i exempelvis hjärnan, tillägger han.
Gammal virusrest stänger av gen
Virusresten tillhör ett så kallat endogent retrovirus, PTERV1, som infekterade schimpanser för miljontals år sedan. Virusets arvsmassa blev kvar i schimpansernas dna och har sedan förts vidare från generation till generation.
Forskarna såg att retroviruset har kopierat sig till många platser i schimpansens dna och att dessa virussekvenser systematiskt stängs av genom så kallad metylering, en mekanism som styr vilka gener som är aktiva eller inaktiva.
För att undersöka hur virusresten påverkar hjärnans utveckling använde forskarna stamceller från människor och schimpanser för att skapa hjärnorganoider. Det är tredimensionella miniatyrorgan som liknar hjärnvävnad och som kan visa typiska egenskaper i den tidiga hjärnutvecklingen.
Gen uttrycks inte hos aporna
När forskarna jämförde modellerna såg de att genen LINC00662 var aktiv i de mänskliga organoiderna, men helt avstängd i schimpansmodellerna.
– Genen uttrycktes starkt i de mänskliga organoiderna, men inte alls i schimpansernas, säger Patricia Gerdes, postdoktor i molekylär neurogenetik vid Lunds universitet.
För att pröva om virusresten verkligen var orsaken använde forskarna gensaxen Crispr-Cas9 för att klippa bort den virala dna-sekvensen ur schimpansceller. När virusresten försvann började genen uttryckas igen.
– Detta visar att det faktiskt är virusinsättningen som ligger bakom att genen stängs av hos schimpansen, säger Patricia Gerdes.
Skillnad kan handla om aktiva gener
Forskarna undersökte också vilken funktion genen har hos människor. Med hjälp av gensaxen Crispr stängde de av LINC00662 i mänskliga hjärnorganoider. Då minskade aktiviteten hos gener som är viktiga för nervcellernas utveckling och för hur nervceller kopplas samman.
Resultaten tyder på att skillnaderna mellan människor och våra närmaste släktingar inte bara handlar om vilka gener som finns i arvsmassan, utan också om vilka gener som är aktiva.
Nästa steg är att undersöka om andra virusrester har påverkat hjärnans utveckling under evolutionen och om sådana dna-sekvenser kan kopplas till hjärnsjukdomar.
Kvinnor som haft problem med smärta före eller under graviditeten löper större risk att ha långvarig smärta efter förlossningen. Det visar en studie där drygt 1 100 kvinnor följdes upp åtta månader efter att de fött barn.
Smärta i samband med förlossning är vanligt, men för vissa kvinnor finns smärtan kvar länge. En ny studie har undersökt vilka faktorer som hänger samman med långvarig smärta flera månader efter förlossningen.
– Genom att identifiera kvinnor som har en ökad risk för långvarig smärta kan vården bli bättre på att uppmärksamma deras behov och erbjuda stöd och behandling i ett tidigt skede, säger Beata Molin, lektor vid Röda korsets högskola, i ett pressmeddelande.
Tidigare smärtproblem ökar risken
Studien omfattade 1 171 kvinnor som fick svara på en enkät i samband med förlossningen. Efter åtta månader fick de besvara ytterligare en enkät. Resultaten visar att 7,6 procent fortfarande hade smärta som uppkommit i samband med förlossningen.
– Det finns flera faktorer som kopplas till en ökad risk för långvarig smärta. Kvinnor som före graviditeten hade haft menstruationssmärta, smärta vid samlag eller långvarig smärta hade ökad risk att drabbas. Även smärta som pågått längre än tre månader under graviditeten var förknippad med en ökad risk, säger Beata Molin.
Smärtans intensitet direkt efter förlossningen hade också betydelse. Kvinnor med måttlig eller svår smärta löpte större risk att ha kvarstående besvär åtta månader senare.
– Resultaten visar att det är viktigt att fråga om kvinnors tidigare smärterfarenheter, både före och under graviditeten. Det kan ge vårdpersonalen värdefull information om vilka kvinnor som kan behöva extra uppmärksamhet och uppföljning, säger Beata Molin.
Uppföljning för rätt stöd
Studien visar att flera riskfaktorer kan identifieras redan före förlossningen. Det kan hjälpa mödrahälsovården att tidigt uppmärksamma kvinnor med ökad risk för långvariga smärtbesvär.
– Det är också viktigt att uppmärksamma och behandla akut smärta efter förlossningen. Genom att systematiskt bedöma och behandla smärtan samt följa upp kvinnor med besvär kan vi skapa bättre förutsättningar för en god återhämtning efter förlossningen. Forskningsresultaten kan användas som underlag för att förbättra riskbedömning och uppföljning inom mödra- och förlossningsvården, säger Beata Molin.
Vad händer när mobilen stängs av i några dagar? I en studie upplevde deltagare som vistades i digitalfria stugor att de lättare kunde koppla av, komma närmare naturen och ägna mer tid åt andra.
Forskare har undersökt hur tre dygn utan mobiltelefon och internet påverkar människors välbefinnande genom att följa 23 deltagare under en vistelse i stugor utan digital utrustning.
I studien kombinerade forskarna intervjuer och deltagardagböcker med fysiologiska mätningar från bärbara sensorer.
– Tidigare forskning har ofta byggt på deltagarnas egna beskrivningar av sina upplevelser. Genom att kombinera intervjuer med fysiologiska mätningar kunde vi för första gången få en mer detaljerad bild av hur välbefinnandet förändras under en digitalfri vistelse, säger Scott Cohen som är gästprofessor i turism vid Linnéuniversitetet, i ett pressmeddelande.
Upplevelser i realtid
Genom att mäta hudens elektriska ledningsförmåga, som bland annat påverkas av stress och svettning, kunde forskarna följa hur deltagarnas stressnivåer och känslomässiga aktivering förändrades när all digital teknik var bortkopplad.
– Det som gör studien unik är att vi kunde följa både deltagarnas upplevelser och deras fysiologiska reaktioner i realtid. Det ger oss en djupare förståelse för hur en paus från digital teknik kan påverka återhämtning och välbefinnande, säger Scott Cohen.
Deltagarna kopplade av
Resultaten visade att frånkoppling från digitala enheter uppmuntrade deltagarna att sakta ner, engagera sig mer i sin omgivning samt tillbringa ostörd tid med familj och vänner. Många deltagare uppgav också att de omvärderade sin relation till teknik och uttryckte en önskan att minska sin mobilanvändning efter att de kommit hem.
– Våra resultat visar att digitalfria turistupplevelser kan bidra till återhämtning och även få människor att reflektera över sin relation till teknik i vardagen, säger Scott Cohen.
Studien leddes av forskare från University of Greenwich och University of East Anglia i samarbete med Linnéuniversitetet.
