Is påskyndar aktivt nedbrytningen av järnmineral och kan frigöra mer järn än vad dagens klimatmodeller tar hänsyn till, visar en studie. Resultaten är viktiga för att kunna förutsäga hur näringskretslopp, kolinlagring och vattenkvalitet påverkas i polar- och bergsområden när klimatet blir varmare.
Cirka 17 procent av jordens landyta består av permafrost, och ytterligare stora områden fryser säsongsmässigt. I takt med att klimatet förändras blir frys-tö-cykler vanligare och permafrosten bryts ned.
Det leder till att processer kopplade till is kan frigöra järn och andra spårämnen i en omfattning som dagens klimat- och miljömodeller inte fångar. Järn är ett viktigt näringsämne som styr algtillväxt i sjöar och hav, binder kol i marken och påverkar vattnets färg och kvalitet. Förändringar i hur mycket järn som frigörs kan därför få följdeffekter genom hela ekosystem, från fjällbäckar till arktiska kustområden.
– För att förstå hur klimatförändringarna påverkar naturliga system måste vi också förstå kemin inne i isen, säger Jean‑François Boily, professor vid Kemiska institutionen på Umeå universitet.
Starkare bindning ger större effekt
Forskare vid Umeå universitet har undersökt hur olika lösta salter, som finns överallt i naturen, påverkar järnmineraler. De studerade särskilt upplösningen av goetit, ett rostfärgat järnmineral, som är vanligt i jordar, sediment och damm.
– Resultatet var anmärkningsvärt tydligt. Is ökade upplösningshastigheten för alla salter som binder till järn, och ju starkare bindning, desto större effekt, säger Jean‑François Boily.
– Det avslöjar en enkel tumregel: om man vet hur starkt ett ämne binder till järn kan man också uppskatta hur mycket is förstärker effekten.
Fluorid, som band starkast till järn i experimenten, frigjorde mer än fyra gånger så mycket järn i is som i flytande vatten. Sulfat, som binder svagare, gav en mindre men ändå tydlig ökning. Perklorat, som knappt alls samverkar med järn, gav ingen upplösning i någon av faserna.
Värdefullt verktyg för modellering
Förklaringen ligger i vad som händer när vatten fryser. Ämnen som inte kan införlivas i isen koncentreras till små fickor av kvarvarande vätska mellan iskristallerna. I dessa miljöer, där salthalten kan vara upp till 500 gånger högre, kan kemiska reaktioner gå betydligt snabbare.
Detta förklarar den ökade nedbrytning av mineral som forskarna observerade.
– Det som förvånade oss mest var hur konsekvent denna effekt var för de ämnen vi testade. Om mönstret gäller mer generellt skulle vi kunna förutsäga hur is förstärker nedbrytning av mineral utifrån en enda kemisk egenskap. Det skulle vara ett värdefullt verktyg för miljömodellering, säger Jean‑François Boily.
En studie visar ett tydligt samband mellan olika molntyper och trädens savflöde och transpiration i europeiska skogar. Forskarna har beräknat hur förändringar i molnigheten påverkar mängden fukt som träden avger till atmosfären, något som också påverkar vattnets kretslopp på jorden.
En stor grupp internationella forskare har undersökt molnens roll för trädens savflöde och transpiration (avdunstning från växter och andra organismer). Trädens transpiration är en viktig källa till fukt och stor för en stor andel av regn över land. För första gången har forskare nu tagit hjälp av markmätningar för att visa hur olika molntyper påverkar trädens savflöde och transpiration i skogar i Europa.
– Du har kanske smakat björksav någon dag på våren? Både savflödet inuti trädet och transpirationen kan kännas som naturliga underverk och är en del av det hydrologiska kretsloppet. De regleras av ett antal faktorer och processer som samverkar. I den här studien kan vi visa att molnigheten är en del som påverkar regleringen, säger Abhay Devasthale, forskningsledare inom SMHI:s meteorologiska forskning.
Resultaten visar att total molnighet minskar det maximala savflödet med upp till 40 procent. Men under vissa molniga förhållanden kan savflödet till och med vara större än vid klar himmel. Det återspeglar de olika strålningseffekterna hos olika molntyper.
En viktig slutsats är att låga och höga moln påverkar på olika sätt. Låga moln hämmar transpirationen genom att begränsa den inkommande strålningen, medan höga moln har en försumbar inverkan även vid molnigt väder.
– Dessa resultat understryker hur förändringar i molntäcke och molntyp kan förändra fuktflödet till atmosfären genom vegetationsfeedback, vilket påverkar regionala och globala vattenkretslopp, säger Abhay Devasthale.
Trädens savflöde och transpiration
Trädens savflöde och transpiration styrs bland annat av årstid, markfuktighet, ångtrycksunderskott (skillnaden mellan den faktiska och den maximalt möjliga mängden vattenånga som luften kan innehålla) och strålning. Dessa faktorer har olika betydelser under olika årstider.
Moln påverkar samtliga dessa faktorer. Variationer i molnigheten leder till variationer i solinstrålning, nederbörd och markfuktighet. Moln förändrar också ångtrycksunderskottet genom sina direkta och indirekta strålningseffekter.
Trädens transpiration är en viktig källa till fukt och står för cirka 40 procent av den totala nederbörden över land.
Satellitdata visade på färre låga moln och ökad transpiration
Efter att forskarna hade fastställt sambandet mellan molnighet och transpiration genom markmätningar använde de satellitdata för att undersöka de historiska trenderna för molnighet över skogar. Då kunde de uppskatta hur mycket fukt som tillförts eller avlägsnats av skogarna till följd av fröändringar i molnigheten.
Till exempel visade satellitdatan över de studerade nordiska markstationerna att de låga molnen har minskat med cirka 0,48 till 0,66 procent per decennium under sommarmånaderna de senaste 40 åren.
– Detta har sannolikt lett till ökad transpiration motsvarande ett utsläpp av ungefär 40 till 120 kubikmeter vatten per hektar och decennium till atmosfären, säger Abhay Devasthale.
Det stora intervallet i utsläpp av vatten beror på vilken typ av träd som finns i skogen; om det är björk, tall eller gran.
– Ett annat sätt att uttrycka resultatet är att minskningen av låga moln ger en ökning av transpirationen som motsvarar ungefär 0,6–1,2 millimeter nederbörd per år. Eller att man för varje decennium lägger till 3-7 stycken 58-åriga träd – det är medelåldern för ett träd – till de ungefär 600 träd som finns i varje hektar skog, förklarar Abhay.
Kraftig och varaktig viktminskning har tidigare kunnat kopplas till minskad risk för cancer och cancerrelaterad död, främst hos kvinnor. Två nya studier ger nu ledtrådar till varför risken minskar – och tyder på att kön, ämnesomsättning och genetik kan spela en avgörande roll.
Vid Göteborgs universitet görs den långsiktiga SOS‑studien (Swedish Obese Subjects) som undersöker effekter av långvarig viktminskning genom viktkirurgi. Drygt 4 000 personer med obesitas ingår, varav hälften genomgått viktkirurgi.
Nu har forskare utgått från SOS-studien i två nya studier som undersökt könsskillnader, insulinnivåer och långsiktiga cancerutfall samt om genetisk bakgrund kan påverka sambandet mellan obesitaskirurgi och minskad risk för bröstcancer.
Forskarna såg att viktkirurgi var kopplad till både lägre cancerrisk och lägre cancerrelaterad död hos kvinnor, men inte hos män. Sambandet var särskilt tydligt för kvinnospecifika cancerformer, såsom bröst‑ och gynekologisk cancer, och starkast hos kvinnor som hade höga insulinnivåer redan före operationen.
Resultaten pekar på att insulin kan vara en nyckelfaktor i sambandet mellan obesitas, viktminskning och cancer.
Vikten av genetisk bakgrund
När forskarna gick steget vidare och undersökte om genetisk bakgrund kan påverka sambandet mellan obesitaskirurgi och minskad risk för bröstcancer undersöktes kvinnor med obesitas som följts i upp till 33 år.
Det visade sig att kvinnor som bar på en vanlig genetisk variant i FTO‑genen – en gen som tidigare kopplats till både högt BMI och ökad bröstcancerrisk – uppvisade det tydligaste sambandet mellan kirurgi och lägre bröstcancerrisk. Hos dessa kvinnor var bröstcancerrisken cirka 47 procent lägre efter operation jämfört med sedvanlig obesitasbehandling.
Hos kvinnor som saknade genvarianten sågs ingen tydlig riskminskning.
Sambandet var ännu starkare hos kvinnor som både bar på FTO‑varianten och hade höga insulinnivåer vid studiestart, i denna grupp var bröstcancerrisken cirka 64 procent lägre efter kirurgi. Resultaten tyder på att genetisk bakgrund kan påverka hur kroppen svarar på en omfattande och långvarig viktminskning när det gäller cancerrisk.
Tillsammans tyder studierna på att sambandet mellan fetmakirurgi och lägre cancerrisk antagligen inte beror på en enda faktor utan att flera biologiska mekanismer kan samverka, där faktorer som insulin, kön och genetisk bakgrund sannolikt spelar en viktig roll.
Strategier för cancerprevention
Enligt forskarna tyder resultaten på att det finns biologiska skillnader mellan individer som påverkar hur mycket cancerrisken minskar efter viktminskning.
– Genom att förstå dessa skillnader kommer vi närmare de mekanismer som ligger bakom sambandet mellan obesitas och cancer, säger Kajsa Sjöholm, docent vid Göteborgs universitet.
Fynden är särskilt aktuella i ett läge där nya, mycket effektiva läkemedel för viktminskning snabbt förändrar behandlingen av obesitas.
Kunskap om vilka mekanismer som kan ligga bakom minskad cancerrisk kan på sikt bidra till mer träffsäkra strategier för cancerprevention.
– På längre sikt kan detta bana väg för ett mer precisionsmedicinskt angreppssätt, där förebyggande insatser anpassas efter exempelvis kön, metabol hälsa och genetisk bakgrund, säger Magdalena Taube, docent vid Göteborgs universitet.
Obesitaskirurgi: Över 5 000 operationer varje år
Varje år görs drygt 5 000 operationer för viktminskning i Sverige. Det finns 38 opererande enheter i landet och den vanligaste metoden är gastric bypass, då en stor del av magsäcken och en del av tunntarmen kopplas bort.
Det är stora regionala skillnader i kötid och 16 procent har själva betalat sin operation.
Källa: Årsrapport 2024 från SOReg (Scandinavian Obesity Surgery Registry) och 1177
Patienter som söker akut med diffusa eller ospecifika symtom kan vara känsligare för långa väntetider än andra patientgrupper. Det visar en avhandling om patientflöden på akutmottagningar.
En avhandling från Örebro universitet har undersökt vad som påverkar patientflödet på akutmottagningar och vilken betydelse vistelsetiden faktiskt har för patienterna.
– Tid är viktigt för upplevelsen av ett besök på akuten. Men i många fall lägger vi för mycket fokus på hur lång tid ett akutbesök tar. Den största delen av tiden beror på alla undersökningar som vi gör – undersökningar som de flesta patienter efterfrågar, säger Jonas Andersson, doktorand i medicinsk vetenskap vid Örebro universitet.
I sin avhandling konstaterar han att svensk akutsjukvård på många sätt fungerar väl, men också att dagens sätt att mäta kvalitet inte alltid ger hela bilden.
– Total vistelsetid är ett otillräckligt mått för att mäta kvalitet. Det behövs andra indikatorer för att identifiera vilka delar av akutvårdskedjan som fungerar bra och var det finns förbättringspotential, säger Jonas Andersson.
Lång väntan ökar inte dödlighet – men en grupp var mer tidskänslig
Avhandlingen visar att det är svårt att se något tydligt samband mellan fördröjningar i patientflödet och ökad dödlighet generellt.
– När patientens tillstånd verkligen är kritiskt är vi ganska duktiga på att prioritera och hitta snabba vägar till definitiv vård och behandling, säger Jonas Andersson.
Ett resultat som överraskade honom var att de grupper som man ofta tror är mest sårbara för långa vistelsetider på akuten inte stack ut i analyserna. Forskarna såg inte någon uttalad sårbarhet hos till exempel äldre patienter eller patienter som väntar på en vårdplats på sjukhuset. Men en grupp hade en tydligare tidskänslighet:
– Däremot såg vi att patienter som söker akut för ospecifika eller diffusa symtom hade en tydligare tidkänslighet och högre dödlighet än patienter med både bröstsmärta och andningsbesvär.
Vill bidra till bättre upplevelse för patienten
På sikt hoppas Jonas Andersson att forskningen ska kunna bidra till att ge patienter bättre information om hur länge de kan förvänta sig att vara på akuten.
– Det vore också otroligt spännande att fortsätta studera vad som egentligen döljer sig bakom resultaten från de ospecifika symtomen, så att svensk akutsjukvård kan bli ännu bättre på att identifiera tidkritiska sjukdomstillstånd, säger Jonas Andersson.
Narkotikapolitiken i Sverige formas inte enbart av evidens utan är snarare ett komplext policyområde som drivs av konkurrerande moraliska värderingar. En avhandling visar att personer som använder droger och deras anhöriga i stor utsträckning utesluts från beslutsprocesser.
En avhandling från Stockholms universitet har undersökt hur aktörer, processer och kontext samverkar till svensk narkotikapolitik. Forskningen har gjorts genom intervjuer med nationella intressegrupper och analyser av medietexter och policydokument.
– Resultaten tyder på att narkotikapolitik och policyprocesser inte bara handlar om evidens. De påverkas i hög grad av värderingar, moraliskt resonerande och av vem som får delta i policyprocesserna, säger Tuulia Lerkkanen, doktorand vid Institutionen för folkhälsovetenskap på Stockholms universitet.
Kärnan i den svenska narkotikapolitiska debatten utgörs av en långvarig ideologisk spänning. Tuulia Lerkkanen identifierar två dominerande läger: anhängare och kritiker av landets restriktiva linje som historiskt fokuserat kring målet om ett narkotikafritt samhälle. Dessa positioner är inte bara tekniska meningsskiljaktigheter, utan vilar på fundamentalt olika moraliska åsikter kring droganvändning och olika syn på folkhälsans prioriteringar.
– Det är viktigt att påpeka att oenigheten inte bara fanns mellan olika intressegrupper utan även inom dem. Denna “ingroup-dissonans”, där aktörer internt har motstridiga uppfattningar, kan bidra till att förklara varför svensk narkotikapolitik har stått stilla, säger Tuulia Lerkkanen.
Ökat stöd för vissa skademinskande åtgärder
Målet om ”ett samhälle fritt från narkotika” har på senare tid utmanats av förslag om att i stället sträva mot “ett samhälle med minskade skador av narkotika”.
I analysen av detta förslag hittade studien tre grupper:
Progressiva aktörer som vill reformera politiken utifrån jämlikhet och social rättvisa
Konservativa aktörer som försvarar nuvarande mål utifrån folkhälsans nytta
En mellanposition som föreslår alternativa justeringar
Samtidigt visar forskningen på en gradvis förändring. Intressegrupper över hela spektrumet uttrycker i ökande grad stöd för vissa skadereducerande åtgärder – som sprututbytesverksamhet – samtidigt som de förespråkar stränga straff för narkotikabrott.
Detta skapar vad Tuulia Lerkkanen beskriver som en “uppsplittring” av traditionella positioner: en mer komplex policyarena där till synes motsägelsefulla uppfattningar samexisterar.
Resurser avgör ofta vilka som har inflytande
Resultaten visar att nästan alla aktörer använder en kombination av strategier för att påverka politiken. Dessa sträcker sig från formellt deltagande i remisser och statliga utredningar till informella metoder som nätverkande, medverkan i media och opinionsbildning. Tillgången till dessa kanaler varierar dock kraftigt.
Även om statliga utredningar har högt anseende uttrycker många aktörer frustration över att deras rekommendationer ofta inte genomförs. Klyftan mellan utredning och handling pekar på strukturella begränsningar i hur narkotikapolitiken utvecklas.
Tuulia Lerkkanens forskning lyfter fram en tydlig obalans; resurser avgör ofta vilka som har inflytande. Aktörer och organisationer med ekonomiska resurser, institutionellt stöd och tillgång till beslutsfattare har större möjligheter att påverka utfall – oavsett hur starkt andra grupper påverkas av politiken.
Trots att många upplever att de har möjligheter att påverka, råder bred enighet om att personer som använder droger och deras anhöriga har svårt att göra sina röster hörda. Tuulia Lerkkanen betonar behovet av att stärka deras delaktighet i policyprocesser, då ett bredare deltagande kan leda till mer jämlika resultat och bättre välbefinnande för dessa grupper.
– Några av de senaste statliga utredningarna har inkluderat representanter av dessa grupper i expertgrupper och många intressenter som jag intervjuade ansåg det som en positiv utveckling, säger Tuulia Lerkkanen.
Avhandlingen visar att aktörer och organisationer med ekonomiska resurser, institutionellt stöd och tillgång till beslutsfattare har större möjligheter att påverka narkotikapolitiken. Bild: Depositphotos
Skadereducering vinner mark – parallellt med hårdare straff
Avhandlingen visar att Sverige rör sig mot ökad acceptans för skadereducering och samtidigt behåller, och i vissa fall skärper, straffrättsliga åtgärder.
Analysen visar att två stora frågor – narkotikarelaterade dödsfall och ökad oro i samhället kring gängkriminella som säljer narkotika och gängrelaterat våld kopplat till detta – har drivit den senaste tidens debatt. Trots brett stöd har försök att utvärdera kriminaliseringen av eget bruk bromsats, medan oro för kriminella nätverk har lett till strängare straff.
Tuulia Lerkkanen menar att denna dubbla utveckling beror på samspelet mellan aktörernas föränderliga värderingar och den bredare politiska och kulturella kontexten, där stödet för en restriktiv linje fortfarande är starkt.
– Snarare än en enkel policyförändring tyder resultaten på en lager-på-lager-effekt. Nya folkhälsobaserade angreppssätt läggs ovanpå ett befintligt straffrättsligt ramverk, snarare än att ersätta det. Skadereducering erkänns men förblir underordnad kontrollinriktade strategier, vilket gör det svårt att vidareutveckla skadereducering i Sverige, till exempel när det gäller att testa brukarrum, säger hon.
Folkhälsoperspektivet i narkotikapolitiken behöver stärkas
Avhandlingen belyser olika sätt att förstå folkhälsa, enligt Tuulia Lerkkanen.
– Min avhandling väcker frågor som: “Vad innebär ett folkhälsoperspektiv i praktiken för svensk narkotikapolitik?” och “Är det möjligt att samtidigt prioritera allmänprevention och skadereducering för personer som redan använder droger?” Den visar hur ett folkhälsoperspektiv kan stärkas i förhållande till ett kontrollperspektiv.
I takt med att debatten om droganvändning, skadereducering och kriminalisering fortsätter – både i Sverige och internationellt – ger avhandlingen insikter i hur politik formas och varför förändring ofta är både långsam och motsägelsefull. När länder världen över hanterar narkotikarelaterade problem erbjuder Sverige ett belysande exempel. Även i evidensbaserade policykontexter kan det i slutändan vara avgörande vem som har inflytande över beslutsprocesserna – och vilka värderingar som får genomslag.
Forskare vid Karolinska institutet har utvecklat en ny vaccinstrategi som lett till antikroppar med förmåga att neutralisera många olika hiv-varianter. Studien ger ny kunskap om hur immunförsvaret kan riktas mot en särskilt svåråtkomlig del av viruset.
Hiv är ett virus som förändras snabbt, vilket har gjort det svårt att ta fram ett effektivt vaccin. En stor utmaning har varit att få immunförsvaret att bilda så kallade brett neutraliserande antikroppar som kan känna igen delar av viruset som är gemensamma för många olika hiv-varianter.
I en ny studie har forskare fokuserat på en liten struktur högst upp på virusets ytprotein, kallad apex. Apex är likartat hos många virusvarianter, men skyddas samtidigt av täta lager av sockermolekyler. Det här gör det svårt för antikroppar att nå fram.
– Vi utvecklade en strategi där specialdesignade hiv-proteiner kopplades till små fettpartiklar, så kallade liposomer, för att presentera många kopior av virusets ytprotein samtidigt och på så sätt förstärka immunsvaret, säger Monika Ádori, forskare vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska institutet.
Immunförsvaret tränades
Vaccinet testades i en modell där försöksdjur först immuniserades med ett hiv-protein. Därefter fick de påfyllnadsdoser med hiv-proteiner från olika virusvarianter. Syftet var att träna immunförsvaret att känna igen gemensamma drag hos olika hiv-varianter.
Med denna strategi utvecklade samtliga vaccinerade individer antikroppar som kunde neutralisera ett stort antal olika hiv-varianter. Vid analys av antikropparna visade det sig att de binder till virusets apex, på ett sätt som liknar effektiva antikroppar som ibland utvecklas hos människor efter långvarig hiv-infektion.
Viktigt steg för framtiden
– Studien visar att det är möjligt att med vaccination styra immunförsvaret mot just den här delen av hiv-virusets ytprotein, säger Gunilla Karlsson Hedestam, professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska Institutet.
– Det här är också ett viktigt steg för att förstå hur ett hiv-vaccin skulle kunna utformas. Nu pågår diskussioner om hur strategin skulle kunna tas vidare till kliniska studier, forsätter hon.
Studien har gjorts i samarbete med forskare vid The Scripps Research Institute och Emory University i USA.
Unga personer med hög kondition har tidigare visat sig ha en ökad risk för förmaksflimmer. En ny studie som undersökt drygt en miljon män visar att denna risk är mindre än tidigare beräkningar, och att fördelarna i form av minskad risk för all annan hjärt-kärlsjukdom är större.
Flera tidigare studier har visat att unga män som antingen är konditionsidrottare eller har hög kondition i allmänhet verkar ha en förhöjd risk att drabbas av förmaksflimmer senare i livet jämfört med de som inte idrottar eller som har låg kondition. Men stämmer det?
− Tidigare studier har inte gett oss något tydligt svar på hur mycket av den ökade risken beror på konditionen i sig eller andra faktorer. Det har också varit okänt hur risken varierar över livets gång i förhållande till de fördelar som hög kondition samtidigt kan ge. När man ska bedöma de eventuella riskerna behöver man alltså samtidigt väga dem mot de fördelar som kan finnas, säger Marcel Ballin, associerad forskare vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap på Uppsala universitet.
I en studie från Uppsala universitet har forskarna gjort en mer omfattande analys. Samtidigt som de studerade risken för förmaksflimmer tittade de också på risken för annan hjärt-kärlsjukdom för att ta reda på vid vilken ålder nyttan börjar överväga riskerna.
Studien gjordes på mönstringsdata från åren 1972 till 1995 och omfattade drygt en miljon män. Männen var i genomsnitt 18 år och hade då genomfört ett test som mätte deras fysiska kapacitet. Med hjälp av nationella register följde forskarna männens sjukdomsdata fram till 2023 för att se vilka som drabbats av förmaksflimmer eller andra hjärt- och kärlsjukdomar, som till exempel stroke och hjärtinfarkt.
Fördelarna med hög kondition är större än riskerna
Av de som mönstrat var nästan en halv miljon helsyskon, och bland dessa genomförde forskarna en separat analys för att försöka få en mer korrekt skattning av effekterna. I syskonanalyser jämförs helsyskon med olika konditionsnivå, vilket gör det möjligt att kontrollera för ytterligare faktorer som skulle kunna påverka resultaten, så som genetiska faktorer och miljöfaktorer som delas inom familjen.
I den traditionella analysen hade männen med högst kondition en högre risk för förmaksflimmer än de med lägst kondition. Fram till omkring 40 års ålder var denna ökade risk för flimmer större än de positiva effekterna i form av minskad risk för annan hjärt-kärlsjukdom. Därefter började fördelarna väga över och bli större än riskerna.
När forskarna jämförde helsyskon blev kopplingen mellan hög kondition och risk för förmaksflimmer svagare. De upptäckte också att balansen mellan risker och fördelar förändrades i positiv riktning.
− Vi kunde då se att den åldersberoende effekten försvann. Vi såg i stället att nettoeffekten var positiv från start och att fördelarna blev större i takt med stigande ålder. Över ett livslångt perspektiv visar resultaten att fördelarna med hög kondition är större än riskerna.
Nyanserar bilden
Syskonanalysens resultat tyder på att de samband som man sett i tidigare studier delvis kan förklaras av faktorer som syskon delar, snarare än av konditionen i sig.
− Syskon delar ungefär hälften av sina gener, men också i någon mån socioekonomiska faktorer, miljöfaktorer, tidig uppväxtmiljö och beteendemässiga faktorer. Detta skulle kunna påverka både konditionsnivåer och risken för olika sjukdomar, inklusive hjärt-kärlsjukdomar. Därför kan man anta att resultatet blir lite mer tillförlitligt när vi tar hänsyn till de här faktorerna, jämfört med i en traditionell analys, säger Marcel Ballin.
− Vår studie visar att det finns goda skäl att nyansera och tona ner det budskap som ibland florerar kring att hög kondition eller att delta i motionslopp skulle utgöra en stor risk för hjärt-kärlhälsan. Risken för förmaksflimmer är förvisso inte noll, men med det sagt är nyttan betydligt större.
Spel om pengar är vanligt bland svenska juniora elitfotbollsspelare, även bland minderåriga, visar en studie. Förekomsten av spelproblem är betydligt högre än i befolkningen i stort, och kunskapen om klubbarnas spelpolicy är låg.
Forskare vid Karolinska institutet har undersökt spelvanor och spelproblem bland manliga juniora elitfotbollsspelare i Sverige. Studien omfattar 741 spelare i de högsta nationella serierna för ungdomar.
Resultaten visar att 32 procent av spelarna hade spelat om pengar det senaste året. Bland spelare som fyllt 18 år var andelen betydligt högre, över 60 procent, men även bland minderåriga rapporterade drygt var femte att de spelat trots gällande åldersgräns.
Spelproblem, vilket mättes med etablerade screeninginstrument, förekom hos 9,4 procent av deltagarna. Förekomsten var nästan dubbelt så hög bland spelare över 18 år jämfört med yngre spelare, men även i gruppen under 18 år uppfyllde en betydande andel kriterier för problemspelande.
– Vår studie visar att juniorfotbollsspelare på elitnivå löper en hög risk att utveckla spelproblem, vilket kan få mycket allvarliga konsekvenser för hälsan och ekonomin. Det är även oroväckande att så många minderåriga spelar om pengar, säger Anders Nilsson, psykolog och forskare vid Centrum för psykiatriforskning på institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet.
Flera riskfaktorer
Forskarna såg flera faktorer som är kopplade till ökad risk för spelproblem.
Deltagande i snabba spel som nätkasino var starkast associerat med problemspelande. Även symtom på depression var kopplade till en ökad risk. Samtidigt var sportspel den vanligaste spelformen totalt sett.
Endast 15 procent av spelarna uppgav att de kände till att deras klubb hade en skriftlig policy kring spel om pengar. Det tyder på ett behov av tydligare strukturer och förebyggande arbete inom fotbollen.
– Det finns uppenbarligen ett stort behov att stärka det förebyggande arbetet kring spel om pengar i klubbarna. Inte minst då spelbolagen har en stark närvaro genom sponsring av klubbarna och reklam i samband med tv-sändningar, säger Anders Nilsson.
En studie från Norge visar höga nivåer av PFAS-ämnet trifluorättiksyra, TFA, i människors blod. Det tyder på att den totala exponeringen för fluorerade kemikalier kan vara kraftigt underskattad.
PFAS brukar kallas evighetskemikalier eftersom de bryts ner mycket långsamt. De kan därför stanna kvar länge både i naturen och i människokroppen.
I en studie analyserade forskare vid bland annat Örebro universitet blodprover från deltagare i Norge. De mätte halterna av trifluorättiksyra (TFA) – en hittills relativt förbisedd kemikalie i PFAS-gruppen – tillsammans med 64 andra kända ämnen i samma grupp. Proverna visade att deltagarna hade mycket TFA i blodet.
— TFA fanns i blodproverna i nivåer som översteg många välkända PFAS-föreningar. Detta tyder på att nuvarande exponeringsbedömningar inte ger en fullständig bild av exponeringen för fluorerade kemikalier, PFAS, säger Leo Yeung, forskare i kemi vid Örebro universitet, i ett pressmeddelande.
Flera ämnen ännu inte kända
Forskarna fann också att de mest kända ämnena bara stod för ungefär hälften av de fluorerade kemikalier som mättes i blodproverna. Det tyder på att en stor del fortfarande är oidentifierade.
Det är första gången som TFA har undersökts i norska blodprover.
— Även om det inte är oväntat att TFA kan påvisas, är det överraskande att TFA var den dominerande PFAS-föreningen i proverna. Fynden understryker behovet av att identifiera källorna till TFA-exponering och utvärdera möjliga hälsorisker, säger Hubert Dirven, toxikolog vid Folkhälsoinstitutet i Norge.
Liknande mönster i Sverige
Studien visade också kopplingar mellan förhöjda nivåer av TFA och användning av vissa fluorerade läkemedel. Läkemedel har tillsammans med köldmedier och bekämpningsmedel tidigare pekats ut som möjliga källor till exponering för TFA.
— Även om studien är gjord i Norge bedömer vi att exponeringsmönstret ser liknande ut i Sverige, då de nordiska länderna delar många källor till PFAS och andra fluorerade föreningar. Eftersom dessa ämnen redan har identifierats i svenska dricksvatten, livsmedel och i vår miljö, är studiens resultat i högsta grad relevanta även för oss, säger säger Leo Yeung vid Örebro universitet.
Enligt forskarna behövs dock fler studier för att bättre förstå källorna till TFA-exponering och möjliga hälsoeffekter.
Mer om PFAS och TFA
PFAS eller högfluorerade ämnen är ett samlingsnamn för en stor och komplex ämnesgrupp på mer än 10 000 identifierade ämnen med varierande egenskaper och bred användning i samhället.
Trifluorättiksyra, TFA, är ett PFAS-ämne som kan bildas vid nedbrytning av vissa växtskyddsmedel. TFA löser sig lätt i vatten, är mycket lättrörlig i mark och bryts inte ner naturligt i miljön.
Gymnasieelever kan dra sig för att diskutera kriget mellan Israel och Hamas i skolan. Rädsla för att säga fel, brist på kunskap och starka känslor gör att viktiga samtal uteblir trots att de är centrala för skolans demokratiuppdrag, visar en studie från Göteborgs universitet.
Efter Hamas attack mot Israel den 7 oktober 2023 blev konflikten snabbt närvarande i klassrummen. Forskare vid Göteborgs universitet har intervjuat 33 gymnasieelever vid två svenska skolor. Intervjuerna genomfördes hösten 2023, efter attackerna den 7 oktober.
Resultaten visar hur starka känslor och polarisering gör att många elever väljer tystnad.
– Vill man vara neutral som elev är det svårt, eftersom det nästan krävs att man ska ta ställning, säger Jennie Karlsson, doktorand i barn- och ungdomsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Elever som saknar en tydlig egen position drar sig ofta undan samtal.
– Eleverna är framför allt rädda för varandra. Det uppstår en osäkerhet kring vad som går att säga, säger Jennie Karlsson.
Moralisk press att välja sida
Studien visar att samtalen också präglas av en stark moralisk dimension. Att stödja en sida kopplas till att vara en “anständig” person.
– Det blir viktigt att utmåla den andra sidan som ond. Det gör det svårt att föra nyanserade samtal, säger Jennie Sivenbring, docent i barn- och ungdomsvetenskap.
Studien visar också att elever försöker skilja mellan kritik av Israel och antisemitism, men att gränsen ofta är svår att dra i praktiken.
– Elever vill ta avstånd från antisemitism, men i diskussionerna uppstår ibland förenklingar och motsägelser som visar hur svårt det är att prata om frågan på ett nyanserat sätt, säger Jennie Karlsson.
Digitala medier påverkar
När diskussioner uteblir i klassrummet söker elever kunskap på andra håll, ofta via sociala medier.
– Tystnaden riskerar att förstärka ett ensidigt kunskapsinhämtande. Eleverna får inte hjälp att se flera perspektiv, säger Jennie Karlsson.
Att lärare undviker ämnet handlar ofta om en medveten strategi.
– Om man öppnar den här Pandoras ask kan det ta över hela undervisningen. Lärare vill undvika att elever blir kränkta eller att situationen spårar ur, säger Jennie Karlsson.
Viktig demokratifråga
Om skolan inte tar sig an de svåra samtalen riskerar polariseringen att fördjupas. Forskarna efterlyser mer stöd till lärare och ett mer långsiktigt arbete med kontroversiella frågor.
– Elever behöver både kunskap och trygghet för att kunna skilja mellan fakta, åsikter och känslor, säger Jennie Karlsson.
I grunden handlar det om skolans demokratiuppdrag.
– Om elever inte lär sig att prata om svåra frågor blir det ännu mer polariserat. Skolan är en av få platser där de kan möta fler perspektiv än det egna, säger Jennie Karlsson.
Graviditetsdiabetes är en stark riskfaktor för framtida typ 2-diabetes, även hos kvinnor med normal vikt före graviditeten. Det visar en studie från Göteborgs universitet.
Graviditetsdiabetes är en speciell typ av diabetes som kan drabba gravida och som definieras som förhöjda blodsockernivåer, utan tidigare känd diabetes. Behandlingen innebär egenkontroll av blodsocker, råd om levnadsvanor och vid behov läkemedel.
Att identifiera graviditetsdiabetes är viktigt eftersom sjukdomen ökar risken för komplikationer som havandeskapsförgiftning, behov av kejsarsnitt och hög födelsevikt på barnet. De som haft graviditetsdiabetes löper också högre risk att senare utveckla typ 2-diabetes.
I en ny studie från Göteborgs universitet visar forskare att graviditetsdiabetes är en stark indikator på framtida risk att utveckla typ 2-diabetes, även hos kvinnor med normal vikt före graviditeten.
Studien baseras på data från Medicinska födelseregistret om drygt 1,15 miljoner förstföderskor i Sverige, som födde barn åren 1987-2019.
16 870 kvinnor med konstaterad graviditetsdiabetes jämfördes med åldersmatchade kvinnor utan diagnosen och uppföljningstiden var i median nio år.
Tydlig risk även vid normalvikt
Resultaten visar att kvinnor med BMI från 35 och uppåt, alltså svår obesitas, hade nästan tiofaldigt förhöjd risk att utveckla graviditetsdiabetes jämfört med kvinnor med normalvikt.
Risken för efterföljande typ 2-diabetes ökade också med högre BMI, men den var markant förhöjd även vid normalvikt, vilket forskarna beskriver som särskilt oroande.
– Våra resultat visar att graviditetsdiabetes fungerar som ett slags stresstest för kroppens förmåga att hantera blodsocker, och identifierar kvinnor med en kraftigt ökad risk för framtida typ 2-diabetes, konstaterar Jon Edqvist, disputerad och anknuten till forskning vid Göteborgs universitet och operationssjuksköterska på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Mer uppföljning och fler studier behövs
Forskarna bakom studien välkomnar att Socialstyrelsen har uppdaterat rekommendationer kring graviditetsdiabetes, där en högre andel gravida med förhöjd risk väntas få erbjudande om testning tidigare i graviditeten.
– Diagnostik och vård av graviditetsdiabetes har sett mycket olika ut i olika delar av landet. Det behövs både förbättrad uppföljning efter graviditetsdiabetes, och fler studier som undersöker hur sådan uppföljning påverkar framtida hälsa och prognos, säger Annika Rosengren, professor vid Göteborgs universitet.
En engångsdos av det psykedeliska ämnet psilocybin kan ge snabb lindring av depressiva symtom – redan inom några dagar. I en studie från Karolinska institutet kvarstod effekten i över tre månader.
Depression är ett folkhälsoproblem som orsakar stort lidande. SSRI-läkemedel är den vanligaste behandlingen, men många patienter blir inte hjälpta av dessa. Effekten kan också dröja flera veckor och biverkningar är vanliga.
Psilocybin som finns i så kallade magiska svampar har visat antidepressiva effekter i tidigare studier. Men de flesta studier har riktat in sig på cancer-relaterad eller behandlingsresistent depression. I en studie från Karolinska institutet har forskare nu undersökt om även vanlig depression kan lindras av psilocybin.
Totalt deltog 35 personer i åldern 20 till 65 år med medelsvår till svår återkommande depression. Deltagarna lottades till att få antingen en engångsdos på 25 mg psilocybin eller aktivt placebo i form av niacin, ett vitamin som ger en märkbar kroppslig reaktion. Båda grupperna fick psykoterapeutiskt stöd vid fem tillfällen; före, under och efter behandlingen. Under doseringsdagen fick deltagarna ligga ned och fokusera inåt med ögonmask och lyssna på musik via hörlurar.
Hälften av deltagarna var i remission sex veckor efter behandling
Effekten av behandlingen mättes med depressionsskalan MADRS, Montgomery–Åsberg Depression Rating Scale (se faktaruta). Mätningarna gjordes av läkare, som inte visste vilka som fått behandlingen, på dag 8, 15, 42 och 365 efter doseringen.
För att inkluderas i studien krävdes en totalpoäng på minst 22 poäng, alltså i spannet för måttlig depression. Åtta dagar efter behandling hade MADRS-poängen minskat med i genomsnitt 9,7 poäng i gruppen som fick psilocybin, jämfört med 2,4 poäng i placebogruppen. Skillnaden var statistiskt säkerställd och bedöms som kliniskt meningsfull och effekten kvarstod även efter 15 och 42 dagar.
Deltagarna fyllde också i en självskattningsversion av MADRS. Deras egna skattningar visade en antidepressiv effekt redan dag två i behandlingsgruppen, som höll i sig drygt tre månader jämfört med placebogruppen.
Efter sex veckor var 53 procent av deltagarna i psilocybin-gruppen i remission jämfört med 6 procent i placebo-gruppen. Efter ett år var samma andel av psilocybingruppen fortsatt i remission, men då sågs ingen säkerställd skillnad mellan grupperna eftersom många av dem som fått placebo också hade tillfrisknat.
– Våra resultat tyder på att psilocybin kan ge snabb och kliniskt meningsfull effekt vid depression och därmed vara ett alternativ till standardbehandling när tidig symtomlindring är viktig, säger Hampus Yngwe, överläkare och doktorand vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet.
– Men långtidseffekterna är osäkra. Upprepade behandlingar kan behövas för att förebygga återfall. Det behöver undersökas i större studier.
Oftast milda eller måttliga biverkningar
Behandlingen tolererades överlag väl och de flesta biverkningar var milda eller måttliga och övergående. Två personer som fått psilocybin rapporterade dock svår och ihållande ångest som krävde vårdkontakt.
– Det är viktigt att betona att behandlingen inte är riskfri och att vissa patienter kan behöva extra stöd, säger Johan Lundberg, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap och Centrum för psykiatriforskning på Karolinska institutet.
Forskning om psykedeliska behandlingar brottas med metodproblem eftersom substanserna ger starka och lätt igenkännbara upplevelser. Det kan göra att både deltagare och forskare förstår vem som fått aktiv behandling, vilket i sin tur riskerar att förstärka förväntningar och påverka resultaten. I den aktuella studien kunde nästan alla deltagare gissa vilken behandling de fått, vilket kan ha påverkat resultaten, menar forskarna.
– Vi vill förstå hur faktorer som behandlingsförväntan och bristande blindning påverkar resultaten, då tidigare studier kan ha överdrivit behandlingseffekterna, säger Hampus Yngwe.
Nästa steg i forskningen är att analysera data från de PET-undersökningar, samt blod- och ryggvätskeprover som samlades in före och efter doseringen.
– Forskning antyder att samspelet mellan delar i hjärnan försämras vid depression och att detta kan hänga samman med förändringar i kopplingar mellan nervceller, synapser. Psykedelika har i prekliniska studier visats kunna stimulera synaptisk tillväxt. Vi vill därför undersöka om psilocybin förändrar synapstätheten i hjärnan, avslutar Hampus Yngwe.
Depressionsskalan MADRS
Depressionsskalan MADRS, Montgomery–Åsberg Depression Rating Scale, används för att bedöma graden av depressiva symtom. Skalan sträcker sig från 0 till 60 poäng, där högre poäng innebär svårare depression:
Små förändringar i blodsocker, blodfetter och inflammation flera år före en graviditet kan innebära ökad risk för högt blodtryck och havandeskapsförgiftning. Det visar en studie från Karolinska institutet.
Högt blodtryck under graviditeten är relativt vanligt och kan vara ett tidigt tecken på havandeskapsförgiftning. Därför kontrolleras blodtrycket noggrant vid varje besök på mödravården för att upptäcka förändringar i tid. I dag baseras riskbedömningen främst på uppgifter som samlas in när kvinnan redan är gravid.
En studie vid Karolinska institutet visar nu att risker för komplikationer kan ses redan före en graviditet.
– Vår studie visar att tidiga blodprover som redan används i vården i andra sammanhang kan hjälpa till att identifiera riskindivider långt innan de blir gravida. På sikt kan det ge nya möjligheter att förebygga graviditetskomplikationer, säger Karin Leander, lektor och docent vid Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet.
Blodprov flera år tidigare
Studien omfattar data från drygt 35 000 kvinnor som väntade sitt första barn. I genomsnitt fyra till sex år före graviditeten genomgick kvinnorna hälsoundersökningar och lämnade blodprover som bland annat mätte blodsocker, blodfetter och markörer för låggradig inflammation. Kvinnorna följdes sedan i nationella register.
Totalt drabbades 5,5 procent av kvinnorna av högt blodtryck under graviditeten eller havandeskapsförgiftning. Bland kvinnor med metabola avvikelser före graviditeten var andelen 5,5–12,8 procent, beroende på vilken markör som var förhöjd. Det kan jämföras med 4,1–5,3 procent bland kvinnor med normala nivåer.
Extra stöd vid riskbedömning
Även måttligt förhöjda nivåer av vissa blodfetter, inflammationsmarkören haptoglobin och så kallat TyG-index, som kan visa störd glukosomsättning, var kopplade till ökad risk för komplikationer.
– Våra resultat tyder på att riskökningen kan börja redan vid värden som i dag betraktas som normala. Det innebär att vanliga blodprov skulle kunna användas som ett extra stöd när vården bedömer risker och pratar livsstil med kvinnor i fertil ålder, både inför och tidigt i en graviditet, säger Karin Leander.
Forskning om långsiktig hälsa
Forskarna betonar att orsakerna bakom graviditetsrelaterat högt blodtryck är komplexa och inte helt klarlagda. Eftersom det rör sig om en observationsstudie ska resultaten tolkas med försiktighet, och det går inte att fastställa några orsakssamband.
Nästa steg är att undersöka om tidiga rubbningar i blodsocker, blodfetter och inflammation även kan förutsäga andra komplikationer som graviditetsdiabetes och för tidig födsel.
– Vi kommer även att undersöka kopplingen mellan dessa markörer och kvinnors långsiktiga hjärt-kärlhälsa, säger Karin Leander vid Karolinska institutet.
Nordliga torvmarker har länge fungerat som viktiga kolsänkor. Men vid kraftig global uppvärmning riskerar de i stället att börja släppa ut både koldioxid och mer metan – något som kan driva på klimatförändringarna.
Torvmarker har hittills setts som en naturtyp som kan dämpa klimatförändringarna, eftersom torven lagrar stora mängder koldioxid från atmosfären. Samtidigt släpper de ut metan, men den totala effekten har ändå bedömts vara positiv eftersom inlagringen av koldioxid överväger utsläppen. Därför räknas torvmarker som kolsänkor – områden som bidrar till att minska mängden växthusgaser i atmosfären.
Men inlagringen av koldioxid kan i framtiden ändras från att ha varit en tillgång i klimatarbetet till att bli ett direkt hot. Det framgår av en ny forskningsstudie.
– Detta innebär att klimatmålen kan bli svårare att nå, säger Nitin Chaudhary, forskare inom miljö- och geovetenskap vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Studien har beräknat framtida kolinlagring i nordliga torvmarker – områden ovanför den 25:e breddgraden på norra halvklotet, från Nordafrika och Mellanöstern till Asien, Stilla havet, Mexiko och Karibien.
Lagring av koldioxid kan upphöra
Resultaten visar att torvmarkerna kan fortsätta fungera som kolsänkor vid en begränsad global uppvärmning. Men om temperaturen stiger med 1,5–2,5 grader jämfört med förindustriell nivå riskerar de i stället att börja släppa ut koldioxid. Enligt forskarnas datormodeller kan detta ske redan vid mitten av seklet.
Ett sådant scenario innebär inte bara att torvmarkernas förmåga att lagra koldioxid går förlorad. Dessutom riskerar markerna att börja släppa ut koldioxid, vilket kan förstärka den globala uppvärmningen.
Forskare undersöker torvmark vid en klimatstation i Minnesota, USA. Enligt beräkningar riskerar torvmarker att gå från kolsänkor till källor för koldioxidutsläpp vid kraftig global uppvärmning. Bild: Nitin Chaudhary, Lunds universitet.
Metanutsläppen kan öka
Enligt studiens beräkningar kan torvmarkernas naturliga utsläpp av metan dessutom bli större vid en kraftig ökning av den globala temperaturen. Det beror på att den höjda temperaturen leder till att permafrosten i vissa torvmarker kommer att tina. Det skapar blöta och syrefattiga markmiljöer som i sin tur ökar produktionen av metangas.
– Under de förhållandena skulle metanutsläppen de kommande seklerna kunna bli flera gånger högre än idag, säger Nitin Chaudhary.
Ingår inte alltid i beräkningar
Chaudhary konstaterar att torvmarkernas framtida roll i klimatförändringarna är både komplex och politiskt viktig. Eftersom torvmarker främst har setts som långsiktiga kolsänkor tas de inte alltid med i dagens beräkningar av världens koldioxidbudgetar.
– Våra resultat är viktig kunskap för forskare och beslutsfattare som arbetar med sådana budgetar, säger Nitin Chaudhary.
Kan produktionsinriktade skogar även bidra till biologisk mångfald? Enligt en studie kan bestånd med snabbväxande lövträd spela en större roll än man tidigare trott.
Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har undersökt hur snabbväxande lövträd påverkar lavars mångfald och hur deras värde som livsmiljö kan stärkas.
De här skogarna sköts ofta som jämnåriga bestånd som huggs ned efter relativt kort tid för att maximera produktion av biomassa. De kopplas ofta till enklare skogsstrukturer, men resultaten från studien visar att de ändå kan hysa en rik lavflora.
– Vi såg att vissa bestånd kan vara mycket rika på epifytiska lavar, säger doktoranden Jaime Luna vid Sveriges lantbruksuniversitet.
I studien hittades också rödlistade arter och så kallade indikatorarter, vilket visar att snabbväxande bestånd kan fungera som viktiga livsmiljöer.
Val av trädslag spelar roll
Ett viktigt resultat är att olika trädslag hyser olika lavsamhällen. Studien jämförde björk med hybridasp och hybridpoppel och fann tydliga skillnader i vilka arter som förekommer. Enligt forskarna tyder detta på att en blandning av lövträd kan bidra till större variation av lavar i landskapet.
– Det som överraskade mig mest var hur många arter vi hittade på hybridasp och hybridpoppel. Det tyder på att dessa bestånd, med rätt skötsel, kan vara bättre livsmiljöer för lavar än man tidigare trott, säger Jaime Luna.
Studien lyfter också fram konkreta åtgärder som kan förbättra förutsättningarna för lavar i dessa skogsbestånd. Det handlar bland annat om att spara äldre träd med olika barkegenskaper, öka ljusinsläppet i bestånden och behålla en varierad struktur. Sådana åtgärder kan integreras i skogsskötseln och bidra till att förena produktion och biologisk mångfald.
Del av en större lösning
Snabbväxande lövträd är ingen enskild lösning på förlusten av biologisk mångfald men kan vara en del av ett mer hållbart skogsbruk, menar forskarna. För att bättre förstå lövträdens roll behövs fler studier som även omfattar andra organismgrupper och olika typer av markanvändning.
– Att öka variationen i skogen, både när det gäller trädslag och struktur, är centralt för att gynna biologisk mångfald, säger Jaime Luna.
De flesta kvinnor vill amma sitt barn efter födseln, men två månader senare helammar bara omkring 60 procent. Nu visar en studie från Lunds universitet att betydligt fler mammor fortsätter med amningen när de får BB-vård i hemmet.
I Sverige rekommenderas att barn helammas i sex månader, och därefter fortsatt amning upp till ett år eller längre.
Längre amning har flera skyddande effekter. För barnet minskar risken för infektioner, övervikt, diabetes och plötslig spädbarnsdöd. För mamman kopplas amning till lägre risk för bland annat bröst-, äggstocks- och livmodercancer samt hjärt-kärlsjukdom.
Forskare vid Lunds universitet har i en studie undersökt helamning inom vårdformen BB Hemma, som finns i flera regioner. Modellen innebär att mamman lämnar sjukhuset tidigast sex timmar efter förlossningen och får fortsatt stöd av ett mobilt barnmorsketeam i hemmet under den första veckan.
Längre amningsperiod
Forskarna granskade journaler och intervjuade 211 kvinnor i Lund och Malmö under 2023–2024. Resultatet visar att bland kvinnor som fått BB-hemmavård helammade 86 procent vid utskrivningen. Två månader efter barnets födsel ammade fortfarande 84 procent.
Enligt Socialstyrelsen är motsvarande siffror i landet som helhet 72 procent en vecka efter förlossningen och 61 procent efter två månader.
– Amningsstödet är väldigt viktigt den första tiden efter födseln. Det är lätt att anta att sjukhusvård är det bästa, men i familjens hem hinner barnmorskan göra en ordentlig amningsobservation utan att bli avbruten och kan på så sätt ge mer individualiserad vård, säger Eva Åsman, barnmorska i Malmö och doktorand vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
– Maktbalansen ändras i hemmet – istället för att stå lutad över en sjukhussäng iklädd vit sjukhusrock, är barnmorskan gäst i en miljö där kvinnan känner sig trygg och får se hur amningen fungerar i favoritfåtöljen, fortsätter Eva Åsman.
Vissa grupper slutar amma tidigare
Studien bekräftar också tidigare forskning som visar att vissa grupper oftare slutar amma tidigare än andra. Dit hör kvinnor med obesitas, där mjölkproduktionen ofta kommer igång senare till följd av hormonella processer i kroppen.
Även kvinnor med utländsk bakgrund ammar i lägre utsträckning. Skillnaderna förklaras främst av socioekonomiska faktorer, som lägre utbildningsnivå, språkbarriärer i kontakten med vården och ojämlik tillgång till amningsstöd.
– För många av dessa kvinnor kan det vara svårt att navigera i vårdsystemet, inte minst att hitta till amningsmottagningen, säger Cecilia Häggsgård, barnmorska och forskare inom reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa vid Lunds universitet.
Tidig bröstmjölkersättning en riskfaktor
Den största risken för att sluta med amning är dock att barnet får bröstmjölksersättning innan familjen skrivs ut från sjukhuset. I vissa fall finns medicinska skäl för tilläggsmatning, men den kan också få mamman att tvivla på att den egna mjölken räcker till. Det riskerar att minska tilltron till den egna förmågan att amma.
– Kvinnor behöver gott stöd för att kunna lyckas med amning. Inom BB-vården är det vanligt att ge bröstmjölksersättning och inte vänta in mammans egen bröstmjölksproduktion. Det är en av orsakerna som leder till att många slutar helamma bara efter ett par månader, säger Christine Rubertsson, barnmorska och professor i reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa vid Lunds universitet.
Enligt forskarna bekräftar studien att tidigt stöd vid amning har stor betydelse.
– Det i sin tur kan bidra positivt på amningens längd, särskilt för kvinnor med ökad risk att sluta amma tidigt. En positiv amningsupplevelse stärker självförtroendet och inverkar positivt på hälsan, säger Christine Rubertsson.
Mer om BB Hemma
BB emma innebär att nyblivna familjer erbjuds vård hemma i stället för på sjukhus. Eftervården med amningsstöd och samma medicinska kontroller som på sjukhus ges genom hembesök av barnmorska.
Vårdformen erbjuds i bland annat Region Skåne, Region Halland, Region Uppsala, Region Stockholm, Västra Götalandsregionen och Region Västmanland.
I Region Skåne startade BB Hemma i Malmö 2019 och har därefter införts i Lund, Helsingborg och Kristianstad.
