Välkommen till pressvisning av utställningen
Tid: Torsdagen den 6 maj kl. 11.00.
Plats: Prins Eugens Waldemarsudde, Prins Eugens väg 6, Stockholm.
O.S.A. senast 26 april till: Cecilia Dalborg, tel: 08-545 837 08, e-post: c.dalborg@waldemarsudde.se
Waldemarsudde visar bok- och bildskatter från en av världens främsta samlingar av äldre medicinska böcker – Hagströmerbiblioteket vid Karolinska Institutet. Biblioteket rymmer cirka 35 000 volymer och hundratusentals bilder. Med anledning av Karolinska Institutets 200-årsjubileum har de finaste och mest intressanta planschverken valts ut till utställningen Läke Konst som visas 8 maj – 29 augusti 2010.
– Det här är inte bara ett kulturarv, det är ett medicinhistoriskt världsarv som vi nu visar för allmänheten, säger Ove Hagelin, föreståndare för Hagströmerbiblioteket vid Karolinska Institutet och hedersdoktor. Det är bildkonst som i läkekonstens tjänst har förändrat människans villkor.
Utställningen visar illustrerade böcker och planschverk från 1400-talet till idag. Där finns handkolorerade träsnitt i 1500-talets örtaböcker, anatomiska atlaser med magnifika kopparstick från 1600-talet, mikroskopböcker från 1700-talet med de första avbildningarna av det blotta ögat inte kan se, och de mest berömda bildverken i barnförlossningskonstens historia. Illustrationerna speglar också dåtidens intresse för det avvikande. Här visas de mest kända monsterböckerna från 1500- och 1600-talet och handkolorerade litografier från 1800-talet över såväl hudsjukdomar och tatueringar som ögats anatomi.
En särskild del ägnas åt det medicinska fotografiets historia med originalfotografier från de sårade under amerikanska inbördeskriget, Darwins studier av människans och djurens sätt att uttrycka känslor, och de allra första Röntgenfotografierna från 1896. Men också Lennart Nilssons berömda fotografier av kroppens inre.
– Flera av dessa magnifika planschverk hör till de finaste som någonsin gjorts, även om motiven inte alltid är så angenäma att betrakta. Det är inte bara vetenskap, betonar Ove Hagelin, det är också konst på hög nivå.
Hagströmerbiblioteket, uppkallat efter Karolinska Institutets första rektor Anders Johan Hagströmer, bildades 1997 för att ta hand om de värdefulla samlingarna vid Karolinska Institutet och Svenska Läkaresällskapets bibliotek. Biblioteket har en av världens finaste medicinhistoriska boksamlingar.
För pressbilder, se: waldemarsudde.se (under rubriken Press. Användarnamn: waldemarsudde Lösenord: press) eller ki.se/pressrum
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Cecilia Dalborg, informationschef, Prins Eugens Waldemarsudde
Tel: 08-545 837 08 alt. 0709-754 708, e-post: c.dalborg@waldemarsudde.se
Ove Hagelin, föreståndare för Hagströmerbiblioteket vid Karolinska Institutet
Tel: 08-524 868 28 alt. 070-265 87 51, e-post: hagelin.rarebooks@telia.com
Sabina Bossi, pressekreterare Karolinska Institutet
Tel: 08-524 860 66 alt. 070-614 60 66, e-post: sabina.bossi@ki.se
När en person drabbas av en katastrof långt borta från den egna trygghetssituationen uppstår en speciell situation. Traumareaktioner hos människor som normalt inte har erfarenhet av naturkatastrofer, men som kunnat återvända hem till ett intakt samhälle har sällan studerats. Det finns inte heller många långtidsuppföljningar av återhämtning efter utsatthet för allvarliga händelser.
I sin avhandling har Kerstin Bergh Johannesson undersökt hur utsatthet för tsunamikatastrofen och för traumatiska förluster efter katastrofer påverkat drabbade. Både återvändande svenskar efter tsunamin i Sydostasien 2004 och förlustdrabbade italienska och svenska anhöriga efter Linateolyckan 2001 har följts upp, liksom hemmavarande förlustdrabbade anhöriga efter tsunamin.
Ett överhängande livshot var relaterat till intensiva stressreaktioner med risk för nedsatt psykisk hälsa 14 månader och tre år efter tsunamin. Traumatisk förlust i kombination med att själv varit utsatt för livshot pekade mot en ökad grad av posttraumatiska stressreaktioner, nedsatt psykisk hälsa och komplicerade sorgereaktioner. Förlust av nära anhöriga, i synnerhet av barn, medförde högre grad av posttraumatiska stressreaktioner och innebar en högre risk för komplicerad sorg.
– I de flesta dödsfall finns en komponent av trauma men när det sker plötsligt och under våldsamma omständigheter uppkommer en särskild uppsättning reaktioner. De som både varit utsatta för en livshotande situation på plats och förlorat någon närstående mådde allra sämst, förklarar Kerstin Bergh Johannesson.
Resultaten visade att de män som förlorat ett barn löpte större risk att drabbas av komplicerade sorgereaktioner än de som förlorat en partner, förälder eller syskon. För kvinnorna var risken för komplicerade sorgereaktioner ungefär lika stor oavsett vilken nära anhörig man förlorat.
Många drabbade återhämtar sig över tid, men svår exponering och traumatiska förluster förefaller att försvåra återhämtningen. Ny kunskap på detta område är viktig för att utveckla samhällets beredskap hos landsting, kommuner och övriga myndigheter. Särskilt viktigt är detta för utbildning av hälso- och sjukvårdens personal. Socialt stöd är betydelsefullt och tillgänglighet till adekvat behandling behöver tillgodoses för människor som får kvarstående problem, menar Kerstin Bergh Johannesson.
Avhandlingen försvaras den 23 april 2010 vid Uppsala universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Kerstin Bergh Johannesson, tel. 018- 611 88 09, 070-566 10 09, e-post: kerstin.bergh.johannesson@akademiska.se
Nästan alla celler i kroppen innehåller samma DNA-sekvenser och samma gener. Generna är dock påslagna vid olika tidpunkter i olika celler och detta kräver att de skruvas av eller på vid rätt tillfälle. Därför måste cellerna kunna styra genaktiviteten till önskad nivå, som kan vara mer eller mindre avgörande för deras tillstånd och överlevnad. Från det att en gen slagits på eller av tar det dock en del tid innan den genetiska informationen översatts till ett funktionellt protein vilket gör regleringen komplicerad.
– Det är ungefär som att ställa in temperaturen i duschen. Först drar man på för varmt för att det känns kallt och sen blir det för varmt och då drar man ner temperaturen för mycket eftersom det tar tid innan förändringen märks, säger Johan Elf, forskare vid institutionen för cell- och molekylärbiologi.
I cellerna är dessutom både genernas aktivitet och regleringen av dem delvis slumpmässig, vilket tidigare gjort det svårt att analysera konsekvenserna av tidsfördröjningarna. Med den nya teorin kan man studera hur kombinationen av tidsfördröjningar och slumpmässigheten i de biokemiska reaktionerna samverkar, vilket gör att man bättre kan förstå varför cellernas reglersystem ser ut som de gör och hur det kan gå fel när det fallerar.
Upptäcktens praktiska nytta är en mer detaljerad förståelse av genernas reglering vilket på längre sikt kan ge en bättre förståelse kring vilka sjukdomar som beror på problem i cellernas kontrollfunktioner.
Studien har gjorts inom Centrum för tillämpad matematik vid Uppsala universitet och forskarna representerar tre olika vetenskapliga discipliner; tillämpad matematik (Andreas Grönlund), IT (Per Lötstedt) och cell- och molekylärbiologi (Johan Elf)
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Johan Elf, akademiforskare vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, 018-471 46 78, johan.elf@icm.uu.se
Bakterier samlas gärna på olika ytor i kroppen där de lever i ordnade samhällen, s.k. biofilmer. Vissa bakterier i biofilmen har skyddsfunktioner för värden/människan medan andra kan ge infektionssjukdomar. Bakteriernas förmåga att få fäste på ytor och celler hänger på hur väl de kan binda till mottagarmolekyler (receptorer) hos värden. I saliven finns många molekyler som kan fungera som receptorer för bakterier, bl.a. proteinerna staterin och gp-340. Efter att de själva har fäst på en tandyta binder de bakterier. Avhandlingen visar att staterin kan styra bindningen av Actinomyces-arter så att bindningen av infektionsorsakande bakterier förhindras och bindningen av mer hälsosamma bakterier gynnas. Det skulle kunna skydda mot infektioner.
Glykoproteinet gp-340 har många biologiska funktioner och kan bl.a. binda kariesassocierade streptokocker till biofilmer på tänderna. I avhandlingen beskrivs ett antal storleksvarianter av gp-340 som bär skilda sockerstrukturer och klumpar ihop (binder) bakterier på olika sätt. Varianternas roll i gp-340:s försvarsmekanismer kan förklara en del skillnader i känslighet för t.ex. karies.
Även proteiner som tillförs via kosten kan påverka bindningen av bakterier. För många spädbarn är bröstmjölk den huvudsakliga födan och den är lik saliven på många sätt. Avhandlingen visar att bröstmjölk, mer specifikt en del av bröstmjölksproteinet ß-kasein och laktoferrin, kan förhindra att vissa streptokocker binder sig till tandytan. Bröstmjölken skulle därför kunna ha en skyddande effekt mot tidig kolonisation av sådana streptokocker, som i andra studier visats vara en riskfaktor för karies.
Liza Danielsson Niemi är född och uppvuxen i Njurunda utanför Sundsvall och flyttade till Umeå för att läsa teknisk biologi. Hon stannade i Umeå där hon nu bor och arbetar som doktorand vid Inst. för odontologi. Hon kan nås på
e-post liza.danielsson@odont.umu.se
Torsdagen den 22 april försvarar Liza Danielsson Niemi, Inst. för odontologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Host ligands and oral bacteria adhesion, studies on phosphorylated polypeptides and gp-340 in saliva and milk” (Värdligander och adhesion av orala bakterier, studier om fosforylerade polypeptider och gp-340 i saliv och mjölk).
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Sal D, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS.
Fakultetsopponent är prof. Jukka Meurman, Helsingfors universitet, Finland.
Ingrid-Maria Bergman är genetiker och har i sin forskning tittat närmare på skillnaden i genvariationer hos tamgrisar och vildsvin. Hon har studerat generna TLR1, TLR2, TLR6 och TLR10. I de här studierna har hon tittat på variationsmönstret hos de här generna på individnivå hos tamgrisar så väl som vildsvin för att sedan kunna jämföra tamgrisar med vildsvin. Undersökningarna visade att antalet förändringar i de två första generna var större hos tamgrisar än hos vildsvin. I TLR6 var antalet variationer ungefär lika många i båda grisgrupperna. Även i TLR10 fanns det fler variationer hos tamgrisarna än hos vildsvinen.
Ingrid-Maria Bergman har även tittat på MBL-1-genen hos de här djuren. Hon har i sin forskning kunnat visa att en variation, som tidigare hittats hos tamgrisar och som förmodligen har stor betydelsen för koncentrationen av MBL i blodet, också förekommer hos vildsvin. Dessutom upptäckte hon tidigare okänd variation, som skulle kunna förväntas ge upphov till ett protein med förändrad funktion.
Det är inget märkligt att vildsvin och tamgrisar visar olika variationsmönster i de analyserade generna eftersom de har olika bakgrund. Däremot förväntade sig Ingrid-Maria Bergman att mönstret skulle ha varit det motsatta, det vill säga att hon skulle ha hittat fler variationer hos vildsvin än hos tamgrisar, eftersom avel innebär att visa genotyper väljs bort. Resultatet bekräftar istället andra studier som visar att europeiska vildsvin gick igenom en evolutionär flaskhals, det vill säga under en period fanns det mycket få individer, innan de vilda grisarna gjordes tama av människan. Evolutionära flaskhalsar leder till låg grad av variation.
Ingrid-Maria Bergman kommer ursprungligen från Osby och utbildade sig till biolog vid Växjö universitet och Högskolan i Kalmar.
Ingrid-Maria Bergman försvarar sin avhandling Polymorphism in pattern recognition receptor genes in pigs fredagen den 23 april klockan 09.00.
Sal: A137, Barlastgatan 11, Linnéuniversitetet, Kalmar
Opponent: Professor Dan Inge Våge, Universitetet för miljö- och biovetenskap, Ås, Norge.
Ordförande: Docent Susanne Wikman, institutionen för naturvetenskap, Linnéuniversitetet.
Handledare: Docent Inger Edfors, Linnéuniversitetet.
Kontaktinformation
Ingrid-Maria Bergman 0480-446071, 070-2540333 eller ingrid-maria.bergman@lnu.se
För 16 år sedan publicerade professor Malte Andersson vid Göteborgs universitet boken Sexual Selection, som analyserade hur djur använder beteendesignaler, färger och andra ornament i konkurrensen om en partner.
Boken, som bland annat byggde på ett berömt experiment med en långstjärtad änka publicerat i tidskriften Nature 1982, är idag ett zoologiskt standardverk som citerats i omkring 5000 vetenskapliga artiklar och otaliga läroböcker.
Nu publicerar den tredje generationen ekologiska forskare vid Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet, sina rön i denna tradition.Tillsammans med kollegor och projektledaren Staffan Andersson har doktoranden Maria Prager studerat hur sexuella signaler hos änkefåglar och biskopar (släktet Euplectes) produceras och förändras under evolutionens gång.
Signalernas funktion var länge omtvistad men är idag välkänd: det handlar om att attrahera en partner för fortplantning, och om att avskräcka rivaler. Men varför djurvärlden uppvisar en sådan enorm mångfalden av signaler och uttryck har ännu inte förklarats.
De afrikanska änkfåglarna illustrerar fenomenet väl: trots att de är nära besläktade och använder klassiska signaler bland fåglar – förlängda stjärtfjädrar och klara färger – visar arternas uttryck en fascinerande stor variation.
Maria Pragers avhandling följer på fältstudier som pekar på ett generellt mönster bland dessa och många andra fåglar: honor föredrar de mest långstjärtade hanarna, medan hanar med större och rödare färgsignaler kan erövra bättre parningsrevir.
Maria Pragers tes är att signalerna hos änkfåglar och biskopar blivit alltmer extrema under evolutionen. I avsaknad av fossila fjädrar har hon studerat nutida DNA, och på så sätt rekonstruerat evolutionen av färger och fjäderplymer i arternas stamträd. Resultaten visar att dagens arter av änkor och biskopar kommer från förfäder med korta stjärtar och gul signalfärg.
Dagens röda färg har uppstått på flera sätt: fåglarna lagrar stora mängder gula födopigment i fjädrarna, vilket ger en rödare nyans, eller de omvandlar en del av födans gula pigment till röda med hjälp av ett enzym. Eftersom gula änkor och biskopar tycks sakna detta enzym kan färgskillnader delvis bero på fysiologiska eller genetiska begränsningar hos vissa arter.
Malte Andersson var en pionjär i arbetet att testa och vidareutveckla Darwin’s idé att hanars parningsframgång ofta beror av iögonfallande ornament. Maria Pragers forskning klarlägger nu tre nya aspekter rörande färgsignalering: pigmentmekanismerna bakom färgen, färgernas utveckling inom individen, och färgsignalernas evolution över tiden.
– Tillsammans ger vår forskning en unikt komplett bild av färgevolution hos fåglar, och det finns få andra djur där man nu vet så mycket om signalernas olika aspekter, säger hon.
Avhandlingen Phylogeny and Signal Diversity in Widowbirds and Bishops (Euplectes spp.) försvarades vid en disputation den 12:e mars.
Kontaktinformation
Kontakt:
Maria Prager, Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet
0739 408959
Maria.prager@zool.gu.se
Foto: röd biskop och vitvingad änkefågel. Foto: Maria Prager och Staffan Andersson
Nätverksdatabasen som är framtagen av professor Erik Sonnhammers grupp heter FunCoup vilket syftar på funktionell koppling mellan gener/proteiner. Att kartlägga biologiska processer i form av nätverk kan ses som nästa steg efter identifikationen av alla gener och grundläggande klassifikation av deras biokemiska funktioner.
– Varje gen och protein utövar sin funktion genom interaktioner med andra molekyler, oftast andra proteiner eller gener. Det är dessa interaktioner som FunCoup kan förutsäga, berättar Erik Sonnhammer.
FunCoup nätverket, som använts i studien för att identifiera nya cancergener, baseras på allmänt tillgängliga data av åtta olika slag som har integrerats med algoritmer utvecklade på SBC. På detta vis kan flera svaga indikatorer av funktionell koppling stödja varandra och tillsammans ge en stark signal. Med hjälp av en ny algoritm så har FunCoup nätverket sökts igenom systematiskt efter gener som tidigare inte har associerats till cancer, men som är kopplade till 812 kända cancergener.
– Listan av potentiella nya cancergener anger hur många kopplingar varje kandidat har som ett mått på relevans. De gener som rankas högst är mest sannolika att resultera i nya insikter om hur cancer uppstår och ge nya terapier för att förhindra cancer. Trots att dessa gener inte har associerats experimentellt med cancer, bör de alltså utgående från dessa resultat få hög prioritet i klinisk cancerforskning, säger Erik Sonnhammer.
Metoden har validerats på tre olika sätt, varav ett bygger på anrikning av proteinuttryck i tumörer jämfört med normal vävnad.
Kontaktinformation
Ytterligare information:
Erik Sonnhammer, professor i bioinformatik, Stockholms Bioinformatik Centrum, AlbaNova, Stockholms universitet/KTH, tfn 08-55378567, 070-5586395, e-post: Erik.Sonnhammer@sbc.su.se, hemsida http://sonnhammer.sbc.su.se
http://FunCoup.sbc.su.se/ – Databasen, med verktyg för att analysera nätverken runt valfria gener.
Kvantinformation är en ny vetenskapsgren som länkar ihop kvantfysik, informationsteori, telekommunikation, datavetenskap och flera andra vetenskapsgrenar. Inom kvantinformation används kvantmekaniska system för att lagra och behandla information. Kvantmekaniska partiklars speciella egenskaper utnyttjas där för effektivare och snabbare informationsbehandling och har även gett upphov till helt nya tillämpningar, såsom kvantteleportering och kvantkryptografi. I många av dessa tillämpningar har kvantmekanisk sammanflätning en nyckelroll. Sammanflätning kan beskrivas som att två partiklar påverkar varandra på ett sätt som förbinder deras öden. Det är då omöjligt att tänka sig den ena partikelns tillstånd oberoende av den andra. Tillsammans beskrivs de sammanflätade partiklarna av ett enda kvanttillstånd och om man utför en mätning på en av dem påverkas också den andra.
I sin avhandling visar Magnus Rådmark bland annat att ett så pass enkelt system som polarisationen av en enda foton kan ge upphov till icke-intuitiva egenskaper som länge trotts vara unika för två sammanflätade partiklar. Detta ifrågasätter uppfattningar om att sammanflätning skulle vara den karakteristiska egenskapen som skiljer kvantfysik från klassisk fysik. Dessa resultat medför att även relativt enkla kvantmekaniska system skulle kunna vara användbara i utvecklingen av kvantdatorer och kvantkommunikation.
En annan del av avhandlingen behandlar framställande och karakterisering av en klass av sammanflätade kvanttillstånd som är särskilt lämpliga för kvantkommunikation, så kallade invarianta tillstånd. Rådmarks arbete har här resulterat i världens mest högkvalitativa kvanttillstånd av sex sammanflätade partiklar. Kvanttillstånd är i allmänhet mycket sköra och förstörs lätt av brus, men invarianta tillstånd är mycket robusta och är helt immuna mot vissa typer av brus.
– Specifikt har vi genererat ett mycket högkvalitativt invariant tillstånd i sex sammanflätade fotoner, ett tillstånd som har potentiella tillämpningar inom kvantdatorer och inom kvantkommunikation och -kryptografi, säger Magnus Rådmark.
Exempelvis gör tillståndets invarians att det är immunt mot vissa typer av brus och det är därför särskilt lämpligt att använda för kommunikation av kvantinformation när man har dåliga ledningar eller saknar en gemensam referensram.
Avhandlingens namn: Photonic quantum information and experimental tests of foundations of quantum mechanics.
Avhandlingen finns att ladda ner som pdf på:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-37464
Kontaktinformation
Ytterligare information
Magnus Rådmark, Fysikum, Stockholms universitet, AlbaNova Universitetscentrum, tfn 08 – 55 37 87 04, 070-363 92 36, e-post radmark@fysik.su.se.
Smärta är inte bara en fysiologisk reaktion utan ett samspel mellan kropp, tankar, känslor och beteende. När smärta upplevs som ett hot kan det leda till katastroftankar. Rädslan gör att patienten fokuserar på smärtan och spänner sig vilket leder till att smärtan upplevs starkare. Det blir en negativ spiral som är svår att bryta.
– Psykologiska faktorer är avgörande både för att tidigt kunna identifiera människor som riskerar långvariga problem men också för att kunna hjälpa patienter att återgå till arbete och få vardagslivet att fungera, säger Anders Westman som även arbetar som överläkare vid Enheten för psykosomatisk medicin i Västerås.
I sin avhandling jämför Anders Westman två grupper som genomgår utredning och behandling. Trots att det inte var några stora skillnader i fråga om arbetsförmåga, funktion och smärta mellan grupperna, så använder patienterna som genomgått ett multidisciplinärt rehabiliteringsprogram, som täcker inte bara fysiologiska utan även psykosociala faktorer, mindre smärtstillande medicin och har ett mindre behov av sjukvård.
– Patientens syn på sin egen hälsa var dessutom avgörande för en snabb återgång till arbete. En positiv syn på sin egen hälsa gör att det är lättare att minimera inflytandet som smärtan har på vardagen medan rädsla och katastroftankar ofta leder till sjukskrivning och mer lidande.
Anders Westman betonar vikten av att tidigt identifiera patienter som riskerar långvariga problem, eftersom forskning visar att desto längre patienten lever med problemen desto svårare blir det att nå resultat i rehabiliteringen. Dessutom är det viktigt att anpassa behandlingen till individen och att möta patienternas behov.
– Många patienter med långvarig smärta känner att de inte fått en fullgod medicinsk undersökning utan har obesvarade frågor om sin sjukdom. En behandling som patienten känner är komplett hjälper patienten att börja återgå till sina dagliga rutiner och bryta den nedåtgående spiralen.
– Smärtpatienter utgör en betydande grupp av patienter i primärvården. Tidig identifiering av och anpassade behandlingsinsatser för de människor som löper risk att utveckla långtidsbesvär skulle ge oss stora möjligheter att reducera såväl samhällets kostnader som individens lidande.
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Anders Westman 070-3267937, anders.westman@ltv.se
Vid en viktökning så sker en tillväxt av fettväven som börjar producera en mängd inflammatoriska molekyler. Ökningen av de inflammatoriska molekylerna leder till ett kroniskt inflammerat tillstånd av fettväven. Det spelar en viktig roll för utvecklingen av insulinresistens, som är ett förstadie till typ 2 diabetes, vilket innebär att kroppen inte kan sänka blodsockret med hjälp av dess eget insulin.
– Det är fortfarande inte helt klart varför fetma orsakar insulinresistens. Inflammation skulle kunna vara en del av förklaringen till varför fetma leder till typ 2 diabetes, säger forskaren Emelie Wallerstedt på institutionen för medicin vid Sahlgrenska akademin.
Forskning har visat att både fetma och insulinresistens påverkas av inflammatoriska tillstånd i kroppen. Tidigare trodde man att fettvävnaden enbart fungerade som en lagringsdepå för fett men nu vet forskarna att den även är ett viktigt organ för utsöndringen av en mängd olika ämnen, bland annat inflammatoriska molekyler. I avhandlingen har forskarna lyckats identifiera egenskaperna hos den inflammatoriska molekylen IL-6.
– IL-6 motverkar insulinsignaleringen men även insulinsignaleringen kan hämma och ”stänga av” IL-6-signalen och inflammationen. Även proteinet PKCdelta spelar en viktig roll för regleringen av IL-6-signalen och vi har visat att om vi slår ut funktionen av denna molekyl så minskar inflammationen, säger Emelie Wallerstedt.
Genom en ökad förståelse av signaleringsmekanismerna så skulle det finnas en möjlighet i framtiden att kunna utveckla läkemedel som kan ”stänga av” inflammationen och på så vis minska risken för insulinresistens och andra sjukdomar förknippade med fetma.
FAKTA DIABETES
Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, kommer antalet patienter i världen med diagnosen diabetes att mer än fördubblas från 171 miljoner år 2000 till 366 miljoner år 2030. Under samma tid i Sverige beräknas antalet stiga från 292 000 till 404 000 patienter, motsvarande en ökning på nära 40 procent. Orsaken till diabetes är att kroppen inte bildar tillräckligt med insulin eller att det inte har tillräcklig effekt eller en kombination av dessa tillstånd. Den delas upp i två typer: diabetes typ 1 och diabetes typ 2. Symtomen är likvärdiga för de olika typerna av sjukdomen och behandlas på samma sätt, med medicin och livsstilsförändringar.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för molekylär och klinisk medicin
Avhandlingens titel: Regulation of IL-6-signaling and inflammatory response-role of insulin, FOXO1 and PKCdelta
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Doktorand Emelie Wallerstedt, telefon 070-668 43 94, e-post: emelie.wallerstedt@gu.se
Handledare:
Biträdande forskare Christian Andersson. Telefon 031-3426646, e-post: christian.andersson@gu.se
Drygt 240 000 patientbesök hos primärvården i Kalmar län har analyserats i en studie som är den största hittills i sitt slag i Sverige. De tre vanligaste diagnoserna var förkylning, halsfluss och öroninflammation. Under de sex år som studien omfattar har patientbesöken minskat rejält, framförallt för öroninflammationer och halsinfektioner, men andelen förskrivningar av antibiotika ligger kvar på nästan samma höga nivå.
Vid 45 procent av alla besök för luftvägsinfektion skrev läkaren ut antibiotika, oftast Kåvepenin® som är det rekommenderade penicillinet vid misstänkta bakteriella infektioner. Vid öroninflammationer hos barn var andelen nära 80 procent och den hade inte minskat trots att man enligt 2002 års svenska riktlinjer kan avvakta med behandling i tre dagar för att ge möjlighet till självläkning. En klinisk studie visade att skillnaden mellan barn behandlade med och utan antibiotika var knappt en halv dags förkortad smärta, medan utläkningen var lika god i bägge grupperna.
Thomas Neumark, distriktsläkare i Kalmar och doktorand i allmänmedicin vid LiU, är oroad över resultaten av sin forskning och anser att andelen antibiotikabehandlingar bör kunna halveras.
– Vi har dålig samsyn och värderar de kliniska symtomen olika. Riktlinjerna är svagt förankrade och definitionerna vaga. Arbetsgivaren – landstingen – men även den enskilde yrkesutövaren bör ta större ansvar för medicinsk uppdatering och verksamhetsuppföljning, säger han.
De nu publicerade studierna går inte in på orsakerna till att så många läkare väljer att inte följa de riktlinjer som finns. Den frågan vill Thomas Neumark undersöka i sin fortsatta forskning. Problemet är mångfasetterat: det kan handla om pressade arbetsförhållanden i primärvården, dålig bemanningssituation med vikarier som ofta saknar allmänmedicinsk kompetens och kanske andra förskrivningsvanor.
– Ofta verkar det vara doktorn som tror att patienten förväntar sig att få ett recept på antibiotika, medan patienten egentligen vill ha längre tid för konsultation och en förklaring till symtomen.
Vad vi ser idag är en global och snabbt växande resistensutveckling hos bakterierna. Det är deras sätt att skydda sig mot antibiotika i sin omgivning. Om utvecklingen får fortsätta riskerar vi att sjukdomar som tidigare enkelt kunnat botas plötsligt blir dödliga.
– Därför ska man vara återhållsam och bara sätta in behandling på strikta diagnoser där det inte finns något bättre alternativ. Det är också viktigt att välja rätt typ av antibiotika, rätt dos och rätt behandlingstid, säger Thomas Neumark.
Avhandlingen Treatment of respiratory tract infections in primary care with special emphasis on acute otitis media läggs fram i Kalmar fredag 23 april. Opponent är professor Morten Lindbaek, Universitetet i Oslo.
Kontaktinformation
Kontakt:
Thomas Neumark 070-2346400, thomas.neumark@ltkalmar.se
”En minimagnetosfär är en ny klass av objekt,” berättar försteförfattaren Martin Wieser, IRF, ”och mätningar från IRF:s instrument SARA visar på en ny teknik för att studera himlakroppar utan atmosfär – genom att avbilda dem i reflekterade neutrala atomer.”
Bilden visar rymdfarkosten Chandrayaan-1 (Bild: ISRO)
Artikeln:
”First observation of a mini-magnetosphere above a lunar magnetic anomaly using energetic neutral atoms”, Geophys. Res. Lett., 37, L05103, doi:10.1029/2009GL041721.
Författare:
* Martin Wieser, Stas Barabash, Yoshifumi Futaana och Mats Holmström (Institutet för rymdfysik, Kiruna)
* Anil Bhardwaj, R. Sridharan och M. B. Dhanya (Space Physics Laboratory, Vikram Sarabhai Space Center, Trivandrum, Indien)
* Audrey Schaufelberger och Peter Wurz (Physikalisches Institut, University of Bern, Schweiz)
* Kazushi Asamura (Institute of Space and Astronautical Science, Sagamihara, Japan)
Kontaktinformation
* Dr Martin Wieser, forskare, IRF, tel. 0980-79198, martin.wieser@irf.se
* Rick McGregor, informationsansvarig, IRF, tel. 0980-79178, 070-276 6020, rick@irf.se
För att kunna göra Bio-DME (DiMetylEter) måste först gasen från svartlut omvandlas till metanol, något som ingen tidigare lyckats med. I höstas framställdes de första dropparna metanol från svartlut under en kort körning i det laboratorium i Piteå som Caroline Häggström, doktorand vid Luleå tekniska universitet arbetar.
– En liten gasström kan ledas in från Chemrecs förgasningsanläggning till mitt labb. Där har jag arbetat med att omvandla gasen till metanol. Nu har jag visat att processen även håller i praktiken, inte bara i teorin, säger Caroline Häggström.
”Katalytisk syntes av metanol/DME via svartlutsförgasning” kallas Caroline Häggströms projekt. Det är ett projekt som leds av professor Jonas Hedlund vid Luleå tekniska universitet i samarbete med Stiftelsen energitekniskt centrum och som finansieras av Energimyndigheten.
– Det är viktigt att vi som oberoende organisation har visat att det är möjligt att tillverka bio-metanol av Chemrecs syntetgas och Caroline är en doktorand som är genuint intresserad av biobränslen, vilket gör det hela extra kul, säger universitetets professor Jonas Hedlund.
I förra veckan gjorde Caroline Häggstöm en längre körning under tre dagar med gasen.
– Med rätt så stabil drift producerade vi cirka fyra deciliter som innehåller mestadels metanol, men även små mängder vatten, precis som förväntat, säger hon.
Inom Caroline Häggströms projekt och även inom LTUs strategiska forskningsprogram Bio4Energy,pågår forskning om zeolitmembran som kan användas för att ytterligare förbättra processerna för framställning av biobränslen. Svartlut, som har högt energivärde, är biomassa från massa- och pappersindustrin och att förgasa svartluten och omvandla den till biobränsle innebär maximal användning av skogsråvaran.
Metanol och DME (DiMetylEter) tillverkas redan idag av olja och kol, men leder till utsläpp av koldioxid som påverkar klimatet negativt. Tillverkning av biobränslen från svartlut är däremot gynnsamt för naturen eftersom den görs av förnyelsebara råvaror. Med sina nya motorer räknar exempelvis Volvo med att minska utsläppen av fossil koldioxid med 95 procent.
En pilotanläggning för tillverkning av Bio-DME är under uppbyggnad i anslutning till pappersbruket i Piteå. Med en fullstor DME- anläggning vid varje svenskt massa- och pappersbruk kan hälften av all fossil diesel för den tunga fordonstrafiken bytas ut mot miljövänligt bränsle. Det skulle minska Sveriges oljenota med tio miljarder kronor.
Forskningen om gröna drivmedel vid Luleå tekniska universitet sker i samarbete med Umeå universitet, Chemrec, ETC Stiftelsen energitekniskt centrum och
Solander Science Park i Piteå m. fl
Kontaktinformation
Caroline Häggström,0920 – 49 2048, caroline.haggstrom@ltu.se eller professor Jonas Hedlund, 070-6605467,jonas.hedlund@ltu.se
Flera internationellt välkända forskare medverkar under konferensen, som hålls på högskolan i Eskilstuna. En av dem är professor Barbara Tversky från Stanford University i San Francisco. Hon har forskat kring hur människor kommunicerar via bilder och gester, och genom att kombinera text, bild och kroppsspråk.
Två andra tunga namn på programmet är Peter Gärdenfors, kognitionsvetare som skrivit böcker om vårt tänkande och handlande, och Germund Hesslow, hjärnforskare, filosof och vetenskapsteoretiker.
– Konferensen vänder sig till studenter, lärare och forskare inom ämnesområden och utbildningar som på ett eller annat sätt sysslar med människor, lärande och design. Men även till pedagoger på olika nivåer och producenter av läromedel, berättar Yvonne Eriksson, initiativtagare från högskolans sida och professor i informationsdesign.
Inom ämnet informationsdesign vid Mälardalens högskola bedrivs undervisning och forskning om utformning av information, bland annat genom forskningsprojektet Taktil navigering (överföring av information genom beröring) där Punktskriftsnämnden är en samarbetspartner.
– Vi ser information som ett verktyg för att underlätta för människor att via bild, text och rum ta till sig innebörden av till exempel instruktioner och samhällsfrågor. Och det finns en rad tillämpningsområden för informationsdesign: hälso- och sjukvård, kulturarvsmiljöer, industri och produktionssystem, säger Yvonne Eriksson.
Hon understryker vikten av att arbeta med fokus på människans individuella förmåga och begränsningar när det gäller att ta del av information, något som kommer att diskuteras på konferensen om olika inlärningsprocesser.
Se programmet: http://www.mdh.se/idt/multimodal
Press och andra medier är välkomna att delta i hela eller delar av programmet.
Datum: 21-22 april
Plats: Mälardalens högskola, Smedjegatan 37, Eskilstuna
För mer information, kontakta:
Yvonne Eriksson
Professor i informationsdesign, Mälardalens högskola
Tel. 016-15 36 99, e-post: yvonne.eriksson@mdh.se
Björn Westling
Sekreterare i Punktskriftsnämnden
Tel. 08-580 02 786, e-post: bjorn.westling@tpb.se
Populationerna av strandhäckande vadarfåglar har minskat drastiskt i Sverige. En av anledningarna är att de markhäckande fåglarnas bon plundras av andra arter. Forskaren Daniel Isaksson vid Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet, har under flera år studerat strandängshäckande kolonier av tofsvipa och rödbena i Halland.
För att minska boplundringen har Daniel Isaksson undersökt flera icke-dödliga metoder för att stoppa predatorerna. Ett sätt att skydda bona är att omgärda dem med en skyddsbur, en metod som visade sig ge bra resultat.
-Både tofsvipa och rödbena kläckte fler ägg med bona i skyddsburar. Men tekniken fungerar bara på arter som lämnar boet tidigt när en predator är i närheten, eftersom arter som ligger kvar längre riskerar att fångas och själva bli byten, säger Daniel Isaksson.
En annan metod som prövades var att placera ut konstgjorda bon med vanliga hönsägg – som målats som vadarägg och injicerats med kräkmedel. Målet var ”lära” predatorerna att vadarfåglarnas ägg är oätliga.
– Vi upptäckte att predationen på riktiga fågelägg genast minskade under de tre första veckorna i områden med utplanterade ägg, vilket tyder på att metoden hade en effekt, säger Daniel Isaksson.
Studierna visar också hur bopredationen och fåglarnas utplacering av bona i stor utsträckning styrs av den omgivande miljön.
–Till exempel utgår kråkor från upphöjda platser som gärdsgårdar och staket, där de kan hålla utkik och undkomma anfall från tofsvipor. Under två av tre år kom tofsviporna därför att placera sina bon allt längre bort från sådana platser. Det begränsar tofsvipans häckningsområde, vilket sannolikt påverkar den lokala populationens storlek, säger Daniel Isaksson.
Avhandlingen Predation and shorebirds: predation management, habitat effects and public opinions försvarades vid en disputation i december 2009.
Kontaktinformation
Kontakt:
Daniel Isaksson, fil. dr. i ekologisk zoologi, Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet
0735-761232
daniel.isaksson@zool.gu.se
De nationella utvärderingarna av slöjdämnet 1992 och 2003 har visat att slöjdämnet är populärt bland grundskolans elever, som får 330 timmars slöjdundervisning under sin grundskoletid.
Populariteten grundas inte minst i att elevinflytandet över undervisningens innehåll är stort, i att undervisningen är mycket individualiserad och i att elevernas engagemang är stort.
Slöjd är ett litet ämne i skolans timplan. Det innebär att slöjdlärarna utgör en liten lärarkategori på varje skola, något som gör varje enskild slöjdlärares påverkan på undervisning stor.
– En slöjdlärare kan arbeta 15-20 år på en skola utan att få nya ämneskollegor. Det innebär att kännedomen är begränsad om hur andra slöjdlärare undervisar. I kombination med att slöjdämnet är så populärt finns få incitament och begränsade möjligheter för slöjdlärare att kritiskt granska och utveckla sin undervisning, säger Peter Hasselskog vid institutionen för mat, hälsa och miljö och verksam vid slöjdlärarutbildningen vid Göteborgs universitet.
Hans studie visar att lärarnas förhållningssätt är mer beroende av person än av situation, där lärarna inte varierar mellan de olika förhållningssätten.
– Det finns därmed en risk för brist på likvärdighet i slöjdundervisningen, konstaterar han.
Peter Hasselskog har använt sig av lärar- och elevdagböcker, insamlade vid den senaste nationella utvärderingen NU-03, plus inspelningar av lärares och elevers muntliga kommunikation under slöjdlektioner.
I studien har han utifrån dagböckerna konstruerat fyra olika idealtyper av slöjdlärare som alla ger förutsättningar för lärande inom kursplanens ramar. De fyra idealtyperna Servicemannen, Instruktören, Handledaren och Pedagogen har olika förhållningssätt vilka påverkar elevernas upplevelse av undervisning vilket ger skillnader vad gäller elevernas förutsättningar för lärande genom undervisningen.
De olika förhållningssätten handlar om att antingen lägga fokus på instruktion på nästa steg i elevernas arbete, eller om att lägga fokus på att skapa förståelse hos eleverna eller slutligen om att i första hand stötta eleverna genom att hjälpa till med det de ber om.
– Det finns inget enda ”bästa” förhållningssätt. Olika förhållningssätt ger förutsättningar för olika lärande. Annat som spelar in är exempelvis hur kontakten mellan lärare och elev etableras, om lärarens fokus är riktat mot eleven eller mot elevens slöjdföremål och hur eleverna redovisar färdiga slöjdarbeten, säger Peter Hasselskog.
Han menar att studiens resultat är relevanta även för övriga skolämnen:
– Det sätt på vilket slöjdundervisningen bedrivs med sitt utmärkande elevinflytande och individualisering kan inspirera till hur det skulle kunna få större utrymme även i andra ämnens undervisning.
Kontaktinformation
Peter Hasselskog lägger fram sin avhandling ”Slöjdlärares förhållningssätt i undervisningen” vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet.
Tid: fredag 23 april kl 10.00, Plats: Margareta Huitfeldts Auditorium, Pedagogen hus C, Läroverksgatan 5, Göteborg
För mer information kontakta Peter Hasselskog: peter.hasselskog@ped.gu.se, tel: 031-7864169, 0703-243127.
