I en avhandling vid Göteborgs universitet har munhälsan studerats hos personer före och efter behandling mot grav obesitas. Med behandling menas antingen fetmakirurgi eller medicinsk behandling.
Vid medicinsk behandling ingår livsstilsråd, kostbehandling, eventuell läkemedelsbehandling och stöd till ökad fysisk aktivitet.
Kirurgi har dock visat sig mer effektivt för viktnedgång, och med en tilltagande fetmaepidemi på många håll i världen opereras allt fler.
– Bara i Sverige görs cirka 5 000 obesitasoperationer varje år, och trenden är ökande. Vi var därför intresserade av att se om det sker någon förändring i munhälsan hos dessa patienter efter operationen, säger tandläkaren och forskaren Negin Taghat vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Ökad kariesrisk efter kirurgi
Deltagarna i studien hade ett kroppsmasseindex, BMI, på 40 eller mer. De kunde också ha ett kroppsmasseindex på 35 eller mer ihop med annan sjuklighet, till exempel diabetes.
De 118 personerna med obesitas som följs i avhandlingen uppvisar ett mönster där högre BMI är kopplat till högre kariesrisk enligt en stigande skala. Vid de högsta BMI-värdena sågs en dubblerad risk för karies.
Två år efter behandling, kirurgisk eller medicinsk, framträder en tydlig uppdelning mellan grupperna. Personerna som hade genomgått en fetmaoperation hade då gått från genomsnittet 15,0 kariesskador på tandemaljens yta till drygt 19. I medicingruppen hade emaljskadorna tvärtom minskat.
Varannan upplevde sämre munhälsa
Studien visar även att personerna i kirurgigruppen hade fler djupare kariesskador i tandbenet.
– Individer som genomgått kirurgisk obesitasbehandling kan även uppleva en rad symtom från munnen och påverkan på den orala livskvaliteten. Vi såg att nästan varannan individ upplevde sämre munhälsa, säger Negin Taghat.
Exempel på symtom kan vara överkänsliga tänder och tuggproblem. Situationen som helhet kan också ge socialt obehag.
– Hälso- och sjukvårdspersonal och tandvårdspersonal möter dessa patientgrupper i det dagliga arbetet. Det är av stor vikt att personalen är medveten om att munhälsan kan påverkas av både obesitas och obesitasbehandling så att förebyggande insatser kan planeras, säger Negin Taghat.
Negin Taghat, institutionen för odontologi, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, negin.taghat@gu.se
2019 uppdaterade Livsmedelsverket sina råd vad gäller mat till små barn, se faktaruta nedan. Det handlar om mat som är känd för att kunna ge allergiska reaktioner och eksem hos en del människor.
Bebisar, mat och allergier – här är svenska råden
Sedan 2019 skriver Livsmedelsverket på sin webbsida att det är bra om bebisar redan under sitt första levnadsår får mat som jordnötter och tillagat ägg:
”Även om du själv har celiaki eller är allergisk, eller om barnet har eksem, är det bra att introducera alla livsmedelsgrupper under barnets första levnadsår – även mat med gluten, fisk, ägg och jordnötter.”
Vad gäller nötter handlar det inte om hela nötter utan ”finfördelade” sådana, exempelvis i form av jordnötssmör.
I en rapport från 2019 skriver Livsmedelsverket mer detaljerat om varför verket på detta vis har uppdaterat sina kostråd. I rapporten står det nya generella rådet uttryckt så här:
”Introducera alla livsmedelsgrupper inklusive fisk, tillagat ägg, mjölk samt finfördelade nötter och baljväxter inklusive jordnötter under det första levnadsåret. Rådet gäller alla barn, även barn med eksem, misstänkt allergi mot ett annat livsmedel eller ärftlighet för allergi.”
Livsmedelsverket skriver att de nämnda livsmedlen rekommenderas för att de är hälsosamma och näringsrika och för att tidig introduktion av dem inte ger någon ökad risk för allergier. Däremot, skriver verket, saknas fortfarande tillräcklig evidens för att rekommendera dessa livsmedel i syfte att minska allergier hos barn. Det finns studier som tyder på fördelar med tidig introduktion ur allergisynpunkt, men mer forskning behövs, enligt Livsmedelsverket. Råden om nötter och ägg med mera till små barn har med andra ord inte lanserats i syfte att minska matallergierna.
Vad gäller tidpunkter är den svenska rekommendationen fortfarande helamning eller bröstmjölksersättning, eller både och, under barnets första sex månader och gärna fortsatt amning under hela första året, eller så länge barn och förälder vill. Om barnet är nyfiket kan det erbjudas pyttesmå smakprov från fyra månaders ålder, enligt Livsmedelsverket samt Rikshandboken, barnhälsovårdens riktlinjer (BVC).
Källor: Livsmedelsverket och Rikshandboken.
Teori om tidig exponering
Det finns forskning från en rad länder som har pekat på att barn som tidigt äter exempelvis jordnötter senare i livet får färre allergier och mindre eksem. Inte alltid på individbasis, men på befolkningsnivå, om man ser till en stor mängd barn.
– Teorin är att tidig och upprepad exponering för livsmedel gynnar toleransutveckling, det vill säga att immunsystemet lär sig tåla livsmedlet, säger Christina West, professor vid Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet.
3 500 familjer i forskningsprojekt
I ett pågående forskningsprojekt från Umeå universitet och Region Västerbotten har Christina West och kollegor ställt frågor till familjer om allergena livsmedel till små barn. Forskningsprojektet inkluderar drygt 3 500 familjer.
Forskarna har funnit att fler föräldrar i Sverige efter 2019 ger spädbarn allergena livsmedel som nötter, ägg och baljväxter, inklusive jordnötter, under det första levnadsåret. De uppdaterade råden från myndighetshåll verkar alltså ha hörsammats.
Ingen minskning av allergier
Däremot kan forskarna, vid uppföljning runt 1,5 år, inte se någon förändring hos samma barn vad gäller allergier. 1,5-åringarna i forskningsprojektet är varken mer eller mindre allergiska som helhet, trots att fler ätit allergena livsmedel.
Resultat från tidigare randomiserade kontrollerade studier, bland annat från Sverige och Norge, har visat att tidig introduktion av fram för allt ägg och jordnöt har kunnat minska risken för allergi mot de livsmedlen.
– Många har därför hoppats att en generellt tidigare introduktion av sådan mat i befolkningen skulle kunna minska förekomsten av matallergi. Men vi ser alltså ingen skillnad i förekomsten av matallergier, säger Jonas Österlund, läkare och forskare vid Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet.
Är du förvånad?
– Jag är inte förvånad över att fler små barn har introducerats för allergena livsmedel. Men det hade ju varit spännande om man hade kunnat se tydliga skillnader i allergier.
Olika upplägg i studier
Att det blir så olika resultat i forskningen – en del studier visar minskade allergier, andra ingen skillnad – kan möjligen ha med forskningsmetoden att göra, fortsätter Jonas Österlund.
Den svenska studien är en så kallad observationsstudie. Föräldrar har inte fått instruktioner utan har enbart fått frågor om matvanor, vid fyra och nio månaders ålder.
I randomiserade och kontrollerade studier, däremot, där man sett en minskning av allergier, har vissa föräldrar fått mycket tydliga instruktioner om exakt hur mycket de ska ge sina barn och hur många gånger i veckan. Det kan exempelvis handla om exakta doser jordnötssmör till små spädbarn.
– I de studierna har bebisar som varit tre-fyra månader fått bland annat jordnötssmör flera gånger i veckan och i ganska stora mängder, säger Jonas Österlund.
Tidpunkten kan vara viktig
Skillnaderna i resultat mellan studier skulle kunna bero på att svenska barn i allmänhet inte får allergena livsmedel så tidigt, och heller inte i särskilt stora mängder – jämfört med hur det sett ut i en del studier. Livsmedelsverkets rekommendationer om matintroduktion är också ”pyttesmå smakprov”, tidigast från fyra månaders ålder.
Med andra ord, hade de svenska barnen fått till exempel jordnötter tidigare i livet är det möjligt att resultatet från Umeå hade sett annorlunda ut. Men det är det ingen som vet.
Ny kunskap om bebisars matvanor
– Det debatteras vid vilken ålder livsmedel ska introduceras för att ha störst förebyggande effekt på allergier. Resultaten från denna studie kommer att vara viktig inför beslut om framtida rekommendationer. Det har saknats aktuell information från Sverige om hur konsumtionen av livsmedel ser ut under det första levnadsåret. Vår studie ger mer kunskap om det, säger Jonas Österlund.
Forskarna vid Umeå universitet vill inom ramen för det pågående forskningsprojektet NorthPop följa de undersökta barnen till sju års ålder, vilket ger möjlighet att följa upp resultaten vad gäller allergi och eksem.
Christina West, läkare samt professor vid Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet christina.west@umu.se
En tredjedel av det landbundna kolförrådet finns i gräsmarker. Det innebär att koldioxid inte hamnar i atmosfären och spär på växthuseffekten. Den här kolinlagringen sker till exempel i naturbetesmarker, stäpper och savanner.
Ett 30-tal forskare, bland annat från Sveriges lantbruksuniversitet, har nu undersökt data från drygt 80 gräsmarker på sex kontinenter. Målet var att få en bättre förståelse för hur kolinlagringen fungerar. I studien ingår stäpper i Nordamerika, Serengetis savann, Svalbards tundra och naturbetesmarker i Alperna.
Forskare bedömer växternas mångfald på en gräsmark i nordvästra USA. Bild: Mary Ellyn DuPre
Fler växtarter gynnar lagring
Resultaten visar att markens kolförråd, eller mullhalt, ökar om det finns en större mångfald av växtarter. Sambandet är särskilt tydligt i varma och torra klimat.
Det här berodde dock inte på att det finns mer växter ovan jord på artrika gräsmarker, vilket forskarna hade förväntat sig. Istället fanns ett samband mellan artrikedom och växtlighetens kemiska sammansättning.
På artrika marker innehöll växtbiomassan mindre kväve i förhållande till mängden kol. Det här är ett tecken på att växterna innehåller mindre protein i förhållande till mängden växtfibrer – och sådant material bryts ned långsammare i marken. Att växtdelar bryts ner långsammare i artrika gräsmarker tycks vara en förklaring till att mer kol lagras i marken.
Kvalitet på organiskt materialet
Tidigare trodde man alltså att kolinlagringen i marken främst är kopplad till hur mycket växtbiomassa som tillförs marken, men forskarnas nya studie visar att kvaliteten på det organiska materialet har betydelse.
– Studien kan få långtgående följder, eftersom den antyder att en ekosystemförvaltning som återställer växternas mångfald i gräsmarker sannolikt förbättrar markens kolbindning, särskilt i varma och torra klimat, säger forskaren Marie Spohn vid SLU.
Marie Spohn, professor vid institutionen för mark och miljö,
Sveriges lantbruksuniversitet, marie.spohn@slu.se
Samverkan mellan exempelvis skola, polis och socialtjänst ses som ett viktigt verktyg i arbetet med att hjälpa ungdomar som riskerar att hamna i kriminalitet.
– Drivkraften är att man så gärna vill hjälpa till att vända utvecklingen för de här ungdomarna och deras familjer. Och då tänker man att det trots allt måste göras genom samverkan, säger Christina Söderberg.
Hon arbetar på Brottsförebyggande rådet och har även skrivit en doktorsavhandling vid Institutionen för kultur och samhälle vid Linköpings universitet. I avhandlingen har Christina Söderberg följt samverkansarbete i fyra kommuner och bland annat gjort intervjuer med representanter för polis, socialtjänst, skola och fritids.
Börjar bra, slutar med besvikelse
Avhandlingen visar bland annat att samverkansarbete i regel börjar bra och positivt men inte sällan mynnar ut i besvikelse. Efter några år kan parterna vara besvikna på att arbetet inte har gett resultat – och vara irriterade på att alla i samarbetet inte är lika engagerade.
– De flesta pratade om att man inte hade tillräckligt med åtgärder i verktygslådan för den här gruppen av unga. Så det leder inte till mycket mer än att man sitter där och pratar, säger Christina Söderberg.
Det finns heller ingen forskning, säger hon, som visar att samverkan i sig bidrar till att hjälpa ungdomar. De inblandade partnerna hinner också sällan göra uppföljningar av sitt arbete.
Ofta bortkastat – men måste inte vara det
Det innebär, säger Christina Söderberg, att samverkansarbete ofta är bortkastat jobb, så som det bedrivs. Men det går att ändra på. I så fall krävs att alla parter engagerar sig fullt ut, att syfte och målgrupp är klart och tydligt beskrivna och att det finns åtgärder som man är beredd att jobba intensivt och kraftfullt med. Samverkansparterna måste också följa upp åtgärderna för att se hur det går.
– Utifrån vilken risk den unge befinner sig i ska den få rätt insats. Det finns ju modeller för att göra bedömningar. En månad är lång tid för en ungdom. Man måste passa på när den är mottaglig. Det finns stora utvecklingsmöjligheter kvar, säger Christina Söderberg.
Delar på ansvaret
Trots att besvikelser är vanliga säger ingen av de intervjuade i avhandlingen att de vill att samverkansarbetet läggs ner. Alla, oavsett hur negativa och arga de har varit, uppger i intervjuer att de tror på arbetsformen.
En anledning, säger Christina Söderberg, är deltagarnas behov av att skapa mening för sig själva, eftersom samverkan ändå ger en känsla av att något görs. En annan förklaring, menar hon, är att organisationerna genom att ingå samarbete delar på ansvaret om resultaten uteblir eller inte kan påvisas.
Raka bud
Som projektledare på Brottsförebyggande föreläser Christina Söderberg ofta om samverkan. Hon säger att hon brukar lyfta fram de goda exempel som finns bland Sveriges 290 kommuner, men att hon också talar klarspråk:
– Det är viktigt att inte bara sitta och byta information med varandra, utan se till att det blir verkstad. Annars kan ni lika gärna lägga ner arbetet. Det brukar jag säga rakt ut.
Över en halv miljon personer i Sverige har diabetes. De allra flesta, 85-90 procent, har typ 2-varianten. Diabetes är världens snabbast växande folksjukdom och 425 miljoner människor är drabbade, enligt Svenska diabetesförbundet.
Det här medför ett växande behov av bra medicinsk behandling. Forskare vid Karolinska institutet och Kungliga tekniska högskolan har nu utvecklat en medicinsk mikroenhet – ett chip med insulinproducerande celler i ögat för att hålla diabetessjukdomen i schack.
Håller miniorgan på plats
Tekniken öppnar alltså för cellbaserad terapi, av till exempel diabetes, med ögat som bas.
Mikroenheten möjliggör, utan att använda stygn, exakt positionering av så kallade miniorgan i ögat. De Langerhanska öarna, den insulinproducerande delen i bukspottskörteln, är exempel på ett miniorgan.
– Vi har konstruerat den medicinska enheten så att den kan hålla levande miniorgan i en mikrobur med en ny klaffdörrsteknik, detta för att undvika behovet av ytterligare fixering, säger Wouter van der Wijngaart som är professor inom mikro- och nanosystem vid KTH.
Implantatet fungerar på möss
Forskarna har utformat hela enheten som en kil. Det gör det möjligt att mekaniskt fixera strukturen i vinkeln mellan regnbågshinnan och hornhinnan i den främre ögonkammaren.
– När vi testade tekniken i möss observerade vi att enheten behöll sin position i den levande organismen i flera månader och att miniorganen snabbt integrerades med värddjurets blodkärl och fungerade normalt, säger Anna Herland, forskare inom bionanoteknologi vid KTH och Scilife-lab.
Per-Olof Berggren, professor vid Karolinska institutet, har lång erfarenhet av transplantation av Langerhanska öar till den främre ögonkammaren hos möss.
– Den aktuella enheten är unik och kommer bland annat att utgöra basen för vårt fortsatta arbete att utveckla ett integrerat mikrosystem för studier av de Langerhanska öarnas funktion och överlevnad i den främre ögonkammaren. Detta är också av stor translationell betydelse då transplantation av Langerhanska öar till främre ögonkammaren hos människa är föremål för kliniska prövningar i patienter med diabetes, säger Per-Olof Berggren.
Ett första steg
Förutom diabetes har olika behandlingar med celltransplantationer även påbörjats inom andra sjukdomsområden. Ett hinder för utvecklingen av cellterapier är dock bristen på icke-invasiva metoder som kan övervaka att transplantaten fungerar bra över tid.
Forskarna menar att deras uppfinning är ett första steg mot mer avancerade medicinska mikroenheter, som både kan lokalisera och kontrollera funktionen hos celltransplantat.
–Vår design kommer att möjliggöra framtida integrering och användning av mer avancerade enhetsfunktioner som integrerad elektronik eller läkemedelsfrisättning, säger Anna Herland.
Därför används ögat
Ögat är ett så kallat immunpriviligierat organ. Det innebär att när kroppen inledningsvis reagerar på ett implantat har ögat i stort sett inga immunceller som kan ge negativa reaktioner.
Ögat är forskarnas enda fönster in i kroppen. De kan i detalj studera vad som händer med implantatet över tid genom observationer och mikroskopi. När forskarna kontrollerat att allt fungerar kan de överväga andra placeringar av implantatet.
Tekniken kan användas på både diabetes typ 1 och 2 eftersom det handlar om transplantation av öar – det vill säga botande behandling. I första hand är tekniken tänkt för typ 1-diabetes.
Anna Herland, universitetslektor vid avdelningen för bionanoteknologi på KTH, Scilifelab samt forskningscentret AIMES vid KTH och KI, aherland@kth.se
Per-Olof Berggren, professor i experimentell endokrinologi, Karolinska institutet, per-olof.berggren@ki.se
Myrar är effektiva miljöer för att lagra kol och andra ämnen i marken. Globalt har tillväxten av torv efter den senaste istiden haft en avkylande effekt på klimatet. Det beror på att torv binder kol som annars skulle finnas i atmosfären som koldioxid.
Myrarnas ekologiska funktion har studerats i över hundra år i Sverige, men man vet mindre om hur geografin påverkar processer som styr uppkomst och tillväxt av myrar.
En avhandling vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har nu kartlagt utvecklingen av myrar som breder ut sig längs den norrländska kusten. De har bildats i takt med att inlandsisen smält och landhöjningen successivt skapat nya landområden. Det gör att forskare med säkerhet kan åldersbestämma dem.
– Det handlar i första hand om myrar på platser där det aldrig vare sig har varit en sjö eller en skog. Direkt som landet stiger ur havet bildas en myr där och det är det som möjliggör att vi kan se hur myrarna utvecklas över tid. Vid kusten hittar man väldigt unga myrar och mot inlandet blir de äldre. Så utan en kol-14-datering kan vi anta deras ålder sett till hur högt över havsytan de ligger, säger forskaren Betty Ehnvall som skrivit avhandlingen.
Så gjordes undersökningen
Myrlandskapet har kartlagts genom en kombination av höjd- och markinformation från Lantmäteriet med ny markfuktighetsdata som tagits fram av SLU.
Från blöta till torra områden
Hon har sett att myrbildning i första hand sker i blötare områden, men över tusentals år breder myrarna ut sig även i torrare områden. Resultaten visar ett liknande mönster från Haparanda i norr till Nordmaling i söder.
– Målet var att skala upp olika myregenskaper till hela skogslandskapet. Vi kan visa på tydliga förändringar över tid beroende på hur myrarna ligger i landskapet och på deras tillrinningsområden runt omkring, säger Betty Ehnvall.
– Det finns många antaganden kring hur nordliga myrar utvecklas och med våra resultat kan vi visa på komplexiteten. De kan därför användas för att förbättra modeller som beskriver utvecklingen av den typen av myrar, fortsätter hon.
Myrar hittar sin kolbindande kraft
Fukt, ålder, vegetation, vattentillrinning och landskapets form påverkar hur myrarna till sist ser ut och fungerar. Med hjälp av torvprover från cirka 60 myrar i ett område runt Sävar norr om Umeå har Betty Ehnvall kunnat se hur alla dessa faktorer gör avtryck i myrarnas ekologiska och kolbindande funktion.
Myrarna ändrar skepnad i takt med tiden. Här är ett exempel på äldre torrare våtmarksmiljö. Bild: Betty Ehnvall
Studien visar också att myrar fortsätter att samla på sig mer torv och kol ju äldre de blir. Det går också att se att de mer näringsrika myrarna, med hög takt av torvbildning, inte får ett större torvdjup än andra.
Snarare kan forskarna se hur myrar i gynnsamma, blöta områden, når sin maximala utbredning inom ett par tusen år. På torrare platser fortsätter däremot myrområden att växa i tusentals år till.
Betty Ehnvall samlade in hundratals prover under två månader. Hon vittnar om en mycket komplex och föränderlig vegetation. På en och samma myr kan den ena kvadratmetern vara helt olik nästa.
– Jag har provtagit myrar från kant till kant för att täcka variationen i vegetation, hydrologi och torvkemi inom myrarna. På ett ställe kommer typiska skogsarter in, sedan är det mest vitmossa och några köttätande sileshår. Och så plötsligt står man på ett gungfly och känner vattenrörelserna under sig, säger Betty Ehnvall.
Betty Ehnvall, forskare vid institutionen för skogens ekologi och skötsel vid SLU, betty.ehnvall@slu.se
Många har nog hört om ”fria radikaler” och att de skulle vara dåliga för kroppen och att man kan motverka dem genom att äta antioxidanter. Och, ja, fria radikaler är molekyler som lätt reagerar med andra ämnen i kroppen, vilket kan skada celler och därmed påverka hälsan negativt. Men – radikaler är också helt nödvändiga, såväl för kroppen som för livet på jorden i stort.
Radikaler
En radikal är en kemisk förening med en oparad elektron, vilket gör den mycket reaktiv, alltså att den lätt reagerar med andra ämnen. Fria, okontrollerade, radikaler kan orsaka skador på kroppens celler men naturen har också hittat sätt att tämja radikalerna och utnyttja deras egenskaper för att utföra särskilt svåra kemiska reaktioner.
Källa: Stockholms universitet
I den aktuella studien har forskare vid bland annat Stockholms universitet studerat proteinet ribonukleotidreduktas. Detta protein tillverkar byggstenarna till dna. Proteinet använder en radikal för att utföra denna reaktion, som är helt nödvändig för i princip alla organismer.
Radikaler måste kontrolleras
– För att göra detta behövs en väldigt reaktiv molekyl, men precis som för en vass kniv så måste radikalen skyddas och kontrolleras så att den kan användas utan att samtidigt orsaka skador i cellen, säger Martin Högbom, professor i biokemi vid Stockholms universitet.
Det faktum att radikalen är så reaktiv gör den också mycket svår att avbilda. Den förstörs nämligen omedelbart i processen. Men genom att använda extremt korta röntgenlaserpulser har forskarna i studien kunnat avbilda en radikal och beskriva dess struktur.
Med eller utan radikal
Genom att jämföra proteinets struktur med och utan radikal kan forskarna nu utreda hur proteinet både kan skydda radikalen – och mobilisera den när den skall användas.
Förutom värdet i att förstå naturens kemi bättre är resultaten intressanta på flera sätt, bland annat inom medicinområdet, enligt forskarna.
– Ribonukleotidreduktas är helt nödvändigt för celldelning och kan man stoppa det stoppas också celltillväxt, något som är användbart både vid behandling av cancer och i nya antibiotika, säger Martin Högbom.
Martin Högbom, professor i biokemi och forskningsledare vid Institutionen för biokemi och biofysik vid Stockholms universitet martin.hogbom@dbb.su.se
Kombinerade p-piller har tidigare kopplats till en ökad risk för blodpropp. Världshälsoorganisationen, WHO, har till exempel varnat för att p-piller medför en stor hälsorisk hos kvinnor som bär på kända mutationer kopplade till ärftlig trombofili – ett tillstånd där blodet koagulerar, eller levrar sig, för lätt.
Forskarna vet nu att risken för blodpropp påverkas av ett stort antal gener – utöver de kända mutationerna – som tillsammans bidrar till att öka den totala risken.
Sex gånger högre risk att drabbas
Idag går det att med enkla metoder mäta den genetiska risken på individnivå och sammanfatta den som ett genetiskt riskvärde*.
För att studera kopplingen mellan genetisk risk för blodpropp och p-piller har forskare undersökt data från ungefär 245 000 kvinnor i Storbritannien.
– Vi såg att kvinnor med högt genetiskt riskvärde hade mer än sex gånger högre risk för blodpropp under de första två åren de använde p-piller jämfört kvinnor med ett lågt genetiskt riskvärde, säger forskaren Valeria Lo Faro vid Uppsala universitet.
*Ett högre genetiskt riskvärde tyder på fler genetiska riskfaktorer. Ett lägre värde innebär en minskad genetisk risk.
Alternativa preventivmedel
Kunskapen skulle kunna användas för att identifiera kvinnor med en hög risk för blodpropp. De kan då få rådgivning om alternativa preventivmedel som inte medför en fara för deras hälsa.
– Den här kunskapen är viktig för kvinnors hälsa och kan komma att få betydelse inom preventivmedelsrådgivningen, säger Valeria Lo Faro.
Genetisk profil kan få viktig roll
Genetiska riskprofiler kan idag bestämmas för många vanliga sjukdomar, till exempel från blodprov som kan tas redan vid födseln.
– Vi förutser att denna typ av genetisk riskskattning kommer att spela en viktig roll för rådgivning och riskprognoser i framtiden, säger forskaren Åsa Johansson vid Uppsala universitet.
Valeria Lo Faro, postdoktor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet, valeria.lo.faro@igp.uu.se
Forskare vid Luleå tekniska universitet har i en studie frågat 39 universitetsstudenter i Sverige och på Island om dessas erfarenheter av distansundervisning under pandemin.
Ett tema som tydligt framträdde i svaren var en känsla av frihet och egen makt. Studenterna hade möjlighet att själva bestämma var, när och hur de ville studera. Men den digitala tekniken skapade också ett avstånd mellan studenter och mellan studenter och lärare.
– Tekniken äter upp all tid, det finns inga mellanrum där man umgås. Tekniken är effektiv och utesluter glappen för det spontana och sociala, säger Eva Alerby, professor i pedagogik vid Luleå tekniska universitet.
Risk för gränslöshet och dubbeljobb
Av svaren framgick också att studenter upplevde att privatliv och undervisning gled ihop. Vissa uppskattade det och såg det som ett sätt att få ihop livspusslet. Andra kände sig bortkopplade från undervisningen, eller kunde tappa känslan för sitt eget hem.
– När digitaliseringen skapar nya villkor finns också en underliggande idé om tiden kan tänjas, som kanske är mer av en önskan än en verklighet, säger Eva Alerby.
Bild: Chris Montgomery, Unsplash,
– Att samtidigt jobba och studera, ta hand om barn och studera. Är människan och tiden verkligen så tänjbar? Det finns en uppenbar risk för dubbelarbete och för att sätta gränser ur spel.
Dessa och fler frågor som distansundervisningen väcker behöver undersökas mer, enligt forskarna.
Nya krav på undervisningen
Undervisningen på distans, visar studien vidare, ställde nya krav på lärare att inte gömma sig bakom ett bildspel och hålla en monolog.
Enligt studenterna lyckades vissa lärare väl med sitt uppdrag i den digitala sfären och andra inte. En lyckad pedagogik var, enligt studenterna, när lärare skapade variation och använde sig av teknikens möjligheter för att skapa dialog.
Hissar en varningens flagg
Studenterna uppger också att de använde sig av tekniska möjligheter för att själva forma undervisningen, till exempel genom att snabba på eller dra ner hastigheten på inspelade föreläsningar. Läraren blev på så sätt en formbar resurs, ett objekt, säger Niclas Ekberg, universitetslektor i pedagogik vid Luleå tekniska universitet.
– Det är intressant att diskutera vad det gör med lärarrollen, vad är lärarens kvalitéer och vad kan en maskin göra. Vi hissar en varningens flagg för att mellanmänskliga relationer kan bli instrumentaliserade, både studenter och lärare blir någon form av stapelvaror, säger Niclas Ekberg och fortsätter:
– Vi kommer inte med några svar men visar att vi måste titta kritiskt och djupt på de här frågorna. Det finns en technooptimism och idé om effektivisering som vi vill problematisera. Men vi kan inte heller ha en dystopisk syn på digitalisering av undervisning. Vi kan inte gå tillbaka, det gäller att lära oss för framtiden.
Eva Alerby, professor i pedagogik vid Luleå tekniska universitet eva.alerby@ltu.se
En studie, där bland annat forskare från Kungliga tekniska högskolan deltagit, visar hur städer kan skapa och samordna ett brett utbud av gröna lösningar som parker, gatuplanering och takträdgårdar för att både fånga upp och minska koldioxidutsläpp.
Studien har genomförts av forskare från Sverige, USA och Kina och rekommenderar de mest effektiva metoderna för naturlig kolbindning i 54 städer i EU.
Gröna miljöer kompenserar och minskar utsläpp
Studien visar hur en blandning av gröna lösningar tillsammans med andra klimatåtgärder kan göra det möjligt för städer att nå netto noll koldioxid − och även minska utsläppen med i genomsnitt 17,4 procent.
Forskarna fokuserade på de indirekta sätt som så kallade naturbaserade lösningar kan bidra till koldioxidneutralitet.
− Naturbaserade lösningar kompenserar inte bara en del av stadens utsläpp, utan kan också bidra till att minska utsläppen och resursförbrukningen, säger Zahra Kalantari som är forskare på avdelningen för vatten- och miljöteknik vid Kungliga tekniska högskolan.
Parker, odlingar och promenadstråk
Resultaten bygger på att integrera data från tidigare studier om effekter av naturbaserade lösningar. Här ingår till exempel stadsodling, trottoarer som möjliggör att regnvatten absorberas i marken och smalare vägar med mer grönska och träd. Andra lösningar är att bevara vilda livsmiljöer samt skapa trevligare miljöer för promenader och cykling.
Till exempel främjar stadsparker, grönområden och träd mer promenader, cykling och andra miljömässigt positiva vanor som ersätter bilkörning.
Energianvändning kan minska
I kombination med andra lösningar som grön infrastruktur kan dessa åtgärder ytterligare förbättra städernas mikroklimat genom att absorbera värme och kyla, och som ett resultat minska energianvändningen i byggnader.
− Forskningsarbetet ger också vägledning om vilka åtgärder som bör prioriteras och var de ska placeras för bästa effekt. Till exempel i Berlin rekommenderar studien att man prioriterar gröna byggnader och urbana grönområden, vilket kan resultera i en utsläppsminskning på 6 procent för bostäder, 13 procent inom industrin och 14 procent för transporter, säger Zahra Kalantari.
Det finns många studier som undersökt effekterna av individuella naturbaserade lösningar. Men den aktuella studien slår samman alla lösningar och analyserar den möjliga systemiska effekten, enligt Zahra Kalantari.
Studien är ett samarbete mellan forskare från KTH, Stockholms universitet, Högskolan i Gävle, Linköpings universitet, Kungliga Vetenskapsakademien, MIT och Shanghai Jiao Tong University.
Unga idag ser idag nätet som en självklar plattform för romantiska och sexuella möten. Samtidigt väger de ständigt fördelarna mot olika risker och faror som måste värderas och undvikas. Det visar en studie där cirka 50 ungdomar mellan 16 och 19 år deltagit i gruppsamtal och intervjuats.
Tonåringarna i studien har bland annat fått diskutera och svara på frågor om hur de resonerar kring samtycke i olika sexuella situationer på nätet.
– Våra intervjuer visar att de flesta unga börjar intressera sig för olika sexuella praktiker på nätet någon gång på mellanstadiet, säger forskaren Kim Ringmar Sylwander vid Malmö universitet.
Svårt att navigera kring närmanden
Hon konstaterar att ungas förhandling av sexuellt samtycke på digitala plattformar formas av heterosexuella normer och förväntningar. Liksom i sammanhang utanför nätet handlar samtycke sällan om en förhandling av ja eller nej, utan snarare om att känna in varandra.
– Killar känner pressen att fråga men också att få samtycke på rätt sätt. Att det ska känns bra för tjejen. Medan tjejer upplever att de har svårt att navigera i situationer där de får oönskade inviter från killar de inte vill ha en sexuell relation med. Och att detta hela tiden måste förhandlas för att undvika skambeläggning, säger Kim Ringmar Sylwander och fortsätter:
–Tjejerna beskriver det som ”let them down easy”, alltså göra det på ett mjukt sätt. Att de måste kalkylera vad konsekvensen blir om de avfärdar argt eller blockerar någon på skolan. Till exempel risken att killen ändå börjar sprida rykten om en.
Unga överskattar sin mognad
Tonåringarna beskrev också att de i yngre ålder gjorde saker på nätet som de idag betraktar som omoget. Till exempel kunde tjejer surfa runt på sajter där det dök upp nakna män som satt och onanerade. Killarna kunde jaga nakenbilder på tjejer och tänkte inte på att det var en riktig person bakom bilden.
– Det intressanta är att de uppfattade sig själva som mogna när de var tolv år. Att de tyckte att de hade koll och visst förstod vilka risker som fanns och visst kunde hantera plattformarna de använde på ett ansvarsfullt sätt. Men att de nu istället ser sina tidigare val som ett resultat av att de saknat ett konsekvenstänk, säger Kim Ringmar Sylwander.
Kim Ringmar Sylwander, postdoktor vid Centrum för sexologi och sexualitetsstudier vid Malmö universitet, kim.ringmar-sylwander@mau.se
– När jag jobbade som ämneslärare i svenska för gymnasiet upplevde jag att grammatiken hanteras som ett separat moment, isolerad från faktisk språkanvändning, säger Agnes Strandberg, nybliven doktor i svenska med didaktisk inriktning vid Luleå tekniska universitet.
Undervisningen, säger hon, utgår ofta från tillrättalagda exempelmeningar där elever tragglar grammatiska begrepp som de har svårt att förstå syftet med.
Språket i en roman synas
I sin avhandling har Agnes Strandberg, i samarbete med gymnasielärare i svenska, testat ett annat sätt att undervisa. Det innebar bland annat att lärare växlade mellan lektioner där de läste och diskuterade en roman och lektioner där klassen satte språket i romanen under lupp.
Målet var att eleverna skulle få syn på grammatiska strukturer och koppla samman dem med funktion och retorisk effekt i texten.
Gav engagemang i klassrummet
– Det blev aktiva och engagerade diskussioner i klassrummet om hur man kan och inte kan säga. Det väckte engagemang och motivation och gjorde grammatiken mer meningsfull, säger Agnes Strandberg.
Det här greppet ökade möjligheten för eleverna att lära sig om språk på djupet, säger hon. Samtidigt var de autentiska texterna ibland så komplexa att de kunde göra det svårt att tydligt visa olika grammatiska fenomen. Att ett facit saknades kunde också skapa osäkerhet. Men sammantaget menar Agnes Strandberg att det är motiverat att bedriva undervisning i grammatik på det här sättet, med en blandning av tillrättalagda exempel och autentiskt material.
– Det traditionella sättet att undervisa i grammatik ger en grundläggande struktur och trygghet, medan grammatikundervisning utifrån autentiska texter skapar engagemang och mening.
Färgkoder i undervisning om grammatik. Bild: Luleå tekniska universitet.
Färgkoder hjälpte
Att använda färgkoder och spalta upp grammatiska strukturer grafiskt var också till nytta i undervisningen, enligt forskningen. Visualiseringar gjorde grammatiken mer konkret och hjälpte eleverna känna igen språkets struktur.
– Det har varit oerhört värdefullt att forska i nära samverkan med verksamma lärare. Tillsammans har vi kunnat öka kunskapen om grammatikundervisning och hur praktisk undervisning kan utvecklas på vetenskaplig grund, säger Agnes Strandberg.
Agnes Strandberg, biträdande universitetslektor vid Luleå tekniska universitet agnes.strandberg@ltu.se
När klockan ringer på morgon kan det vara frestande att famla efter snooze-knappen, ligga kvar i sängen och kanske rent av somna om.
Snooze-funktionen har funnits i väckarklockor och mobiltelefoner i flera decennier och påstås ofta ha negativa effekter, bland annat på sömnen och hjärnans förmåga att vakna. Men stämmer detta verkligen?
Nu har forskare vid Stockholms universitet för första gången undersökt hur vanligt det är att snooza – och vilka effekter vanan har på sömn, sömnighet, humör och mental förmåga.
Resultaten är lugnande för personer som gillar att dra ut lite på uppvaknandet.
– Sammantaget visar studien att en halvtimmes snoozning inte har några negativa effekter på nattsömn eller sömntröghet, känslan av att inte ha kommit igång ordentligt på morgonen. Om något såg vi snarare en del positiva utfall, såsom en minskad sannolikhet att behöva vakna ur djupsömn, säger Tina Sundelin som forskar om sömn vid Stockholms universitet.
– När deltagarna fått snooza var de också lite mer snabbtänkta precis när de gått upp, fortsätter hon.
Morgonvanor under luppen
I studien fick drygt 1700 personer svara på frågor rörande morgonvanor, till exempel hur ofta de använder snoozeknappen och varför.
Det visade sig att många snoozar regelbundet, särskilt yngre vuxna och kvällsmänniskor. Den vanligaste anledningen är att känna sig för trött för att gå upp när klockan ringer.
Drygt 30 regelbundna snoozare fick också sova i Stockholm universitets sömnlabb vid två tillfällen för att mäta sömnen mer i detalj.
En morgon fick de vakna genom att snooza i 30 minuter. En annan morgon fick de vakna direkt när klockan ringde, utan att ligga kvar i sängen.
Trots att sömnen stördes under den halvtimmeslånga snooze-perioden sov de flesta fortfarande ganska mycket – mer än 20 minuter – vilket gjorde att sömnen som helhet knappast påverkades.
Lite mer snabbtänkta
Snoozarna slapp också vakna ur djupsömn och de presterade lite bättre på kognitiva tester direkt när de gick upp. Samtidigt sågs inga negativa effekter på humör, sömnighet eller mängden kortisol i salivet.
– Våra resultat visar att de som snoozar generellt sover lite kortare tid och i högre utsträckning upplever dåsighet på morgonen jämfört med dem som aldrig snoozar, men vi såg inga negativa effekter av att snooza på kortisolutsöndring, morgontrötthet, eller humör och inte heller några störningar på nattsömnens kvalitet, säger Tina Sundelin.
Hon tillägger dock att alla kanske inte gynnas av att ligga kvar i sängen en stund.
– Det är förstås viktigt att komma ihåg att studien bara inkluderade personer som snoozar regelbundet och har lätt för att somna om på morgonen, och att snoozning antagligen inte är något för alla, säger Tina Sundelin.
Datortomografi är en förhållandevis billig avbildningsteknik som finns brett tillgänglig inom vården. Den finns även på många ställen i världen där vården inte har tillgång till andra undersökningsmetoder.
Datortomografi, CT
Datortomografi är en särskild form av röntgen som skapar mycket detaljerade bilder av kroppens organ. Via den kan man upptäcka sjukdomar och skador i exempelvis huvudet, bröstkorgen eller magen. För att få tydligare bilder används ofta kontrastmedel som patienten dricker eller får med spruta.
En undersökning brukar ta mellan 10 och 15 minuter. Andra beteckningar för datortomografi kan vara CT, från engelskans ”computed tomography”, eller skiktröntgen.
Datortomografi anses dock vara sämre på återgivning av exempelvis subtila förändringar i hjärnan jämfört med magnetresonanstomografi, MRT. Idag måste därför vissa bilder tas på specialiserade avdelningar på större sjukhus där den mer avancerade tekniken finns.
Magnetresonanstomografi, MRT
Detta kallas även magnetisk resonanstomografi, eller kort och gott magnetkamera, och kan förkortas på olika sätt: MR, MRI eller MRT.
En magnetkamera tar bilder med hjälp av magnetfält och radiovågor. Ingen röntgenstrålning används. Undersökningen görs, liksom vid datortomografi, för att upptäcka sjukdomar, kartlägga skador och följa upp behandlingar. Även här kan man som patient få kontrastmedel inför undersökningen.
Forskare från Göteborgs universitet har, i samarbete med andra forskare, under flera år arbetat med att ta fram en programvara som gör informationen från den ”enklare” datortomografi-tekniken mer värdefull.
Skapad av AI
Programvaran har skapats genom djupinlärning, en form av artificiell intelligens. Den har tränats på att överföra tolkningar från avbildningar gjorda med magnetresonanstomografi, MRT, till bilder där samma hjärnor avbildats med datortomografi, CT.
– Vår metod generar diagnostiskt användbara data som i vissa fall är lika bra som om man gör en magnetresonanstomografi i specialistvården, säger Michael Schöll, professor vid Sahlgrenska akademin.
Kan hjälpa till att fastställa demens
Poängen, säger han, är att vården på detta sätt kan få mycket mer information från undersökningar som görs på rutin i primärvården.
Forskarnas förhoppning är att den nya metoden kan förbättra diagnostiken i primärvården och optimera patientflödet till specialistvården.
– Det är ett stort steg framåt för bilddiagnostiken. Nu är det möjligt att mäta storleken på olika strukturer eller regioner i hjärnan på ett liknande sätt som görs vid avancerad analys av MRT-bilder, säger Meera Srikrishna, postdoktor vid Göteborgs universitet.
Fler sjukdomar kan upptäckas
Programvaran har tränats på avbildningar av totalt 1117 personer, som samtliga avbildats med både CT och MRT. Den aktuella studien inbegrep framför allt friska äldre individer och patienter med demenssjukdomar. Ett annat användningsområde som forskargruppen undersöker nu är NPH, normaltryckshydrocefalus.
När det gäller NPH har forskargruppen nya resultat som pekar på att metoden kan användas för att ställa diagnos och även för att följa effekten av behandlingen. Normaltryckshydrocefalus är ett tillstånd bland framför allt äldre personer, där vätska samlas i hjärnans ventriklar vilket leder till neurologiska symtom. Av alla över 65 år drabbas cirka två procent. Eftersom diagnostiken kan vara komplicerad och tillståndet riskerar att blandas ihop med andra sjukdomar missas sannolikt många fall.
– Det är svårt att ställa diagnosen för NPH, och det kan också vara svårt att säkert utvärdera effekten av en så kallad shuntopereration som ska dränera vätskan i hjärnan. Därför tror vi att vår metod kan komma att göra stor skillnad i vården av dessa patienter, säger Michael Schöll.
Michael Schöll, professor i molekylär medicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet michael.scholl@neuro.gu.se
Den moderna demokratin bygger på att politiska representanter jobbar på uppdrag av dem som de ska representera.
– Att hindra representanter i den processen underminerar det demokratiska systemet, säger statsvetaren Sandra Håkansson, som har skrivit en avhandling i ämnet vid Uppsala universitet.
– Attacker riktade mot kvinnliga politiker kan få särskilt allvarliga konsekvenser i och med att det kan förstärka ojämställdheten inom politiken.
Hot och trakasserier vanligt
Avhandlingen visar bland annat att både kvinnor och män på högre politiska poster i kommunpolitiken, som kommunstyrelsens ordförande och nämndordföranden, ofta utsätts för psykiskt våld inom ramen för sina uppdrag.
Med psykiskt våld menas sådant som hot och trakasserier. Det vanligaste är att det sker online, framförallt på sociala medier. En kvinna som uttalar sig i avhandlingen berättar om upprepade mejl och brev till hemmet och kollegor. I en del av dessa nämndes politikerns barn och partner vid namn. En annan person beskriver att dödshot har fått henne att avstå från att skriva förslag inom en del politiska områden.
Cirka sex av tio kommunstyrelseordföranden och tre av tio nämndordföranden utsätts för någon form av sådant psykiskt våld varje år, enligt forskningen. Och framstående kvinnliga politiker utsätts allra mest.
Könsgapet i utsattheten ökar med maktnivån. Ju högre i den politiska hierarkin, desto mer utsätts kvinnorna jämfört med männen.
Mer fritt fram att klaga på kvinnor
Avhandlingen visar också att medborgare är mer benägna att rikta klagomål mot kvinnliga än manliga politiker, oavsett vilken formell position som politikern har.
Det ökar risken för hot och trakasserier mot politiker som är kvinnor och utgör sannolikt en del av förklaringen till kvinnliga politikers högre våldsutsatthet. Dessa fynd bygger på en enkätundersökning som 6 000 personer har svarat på, hälften i Sverige och hälften i USA.
Risk att debatter undviks
Forskningen visar dessutom att konsekvenserna av våldet för kvinnors politiska representation är mer omfattande än för mäns.
– Både manliga och kvinnliga politiker avstår från offentlig debatt och från att engagera sig i vissa frågor på grund av våldet, men kvinnor i betydligt högre utsträckning än män. En annan konsekvens av våld mot politiker är att manligt kodade egenskaper såsom styrka, mod och icke-känslighet ökar i betydelse för politiker. Detta kan missgynna kvinnor eftersom de ofta antas vara det motsatta, säger Sandra Håkansson.
Allt sedan 1400-talet har jakten på älg varit intensiv. Det ledde till att älgen nästan utplånades under 1800- och 1900-talen. Då bestod stammen bara av cirka tusen individer.
En storskalig genetisk studie av älgar i Skandinavien kan nu avslöja effekten av att stammen nästan utrotades. Forskningen har gjorts vid Stockholms universitet och Sveriges lantbruksuniversitet.
I studien analyserade forskarna 87 älgars arvsmassa, från 1840-talet till 2019. Älgarna är från hela Sverige.
Få älgar ökar risken för inavel
När älgstammen minskar kan inavel öka snabbt och orsaka skadliga genetiska mutationer, det vill säga förändringar i arvsmassan. Det leder till sämre hälsa hos älgpopulationen som helhet.
Men trots att den kraftiga nedgången under tidigare sekel tycks inaveln inte ha ökat mycket, visar studien. Arten verkar ha behållit det mesta av sin historiska genetiska mångfald.
– Trots att utrotningen var nära förestående visar älgarna inga starka bevis för förlust av genetisk mångfald, säger zoologen Nicolas Dussex vid Stockholms universitet.
Ett viktigt fynd var också att vissa förändringar under de senaste decennierna tycks har skett bland gener som är viktiga för individuell hälsa – till exempel fertilitet, insulin och fettmetabolism och kroppsvikt.
Så många är älgarna nu
Älg är ett av de vanligast förekommande hjortdjuren i Skandinavien. I Sverige finns cirka 320 000 älgar. Varje år skjuts 60 000 av dem under älgjakten.
Forskarna såg även att alla älgpopulationer inte är lika ur genetisk synvinkel.
– Vi fann regionala skillnader i inavel och mängden skadliga mutationer samt antydningar om en risk för framtida minskning av genetisk mångfald och genflöde, särskilt i de södra delarna av Sverige inklusive Öland, säger Nicolas Dussex och fortsätter:
– Därför kan det finnas en risk för minskad genetisk hälsa om spridningen minskar bland subpopulationer, särskilt i södra delen av utbredningsområdet.
Kan påverka förvaltning
Att bevara den genetiska mångfalden är avgörande för alla arters överlevnad. Fynden hos älgar har även konsekvenser för förvaltningen av andra hjortdjur, enligt forskarna.
– Våra resultat visar att inte bara tidigare nedgångar utan även nuvarande förvaltning kan påverka vilda populationers hälsa under en relativt kort tidsperiod och att genetiska överväganden och indikatorer för genetisk mångfald bör införlivas i förvaltningsplaner för vilda djur, säger zoologi-forskaren Linda Laikre vid Stockholms universitet.
Forskningen har skett i samarbete Naturvårdsverkets nationella miljöövervakningsprogram.
