Kotglidning i ländryggen finns hos sex procent av befolkningen och i de flesta fall leder det inte till besvär. Men hos vissa kan ryggbesvär och/eller ischias förekomma. I vissa fall förekommer en glidning som är mer uttalad, höggradig kotglidning.
Den aktuella studien är en långtidsuppföljning av cirka 40 patienter med höggradig kotglidning. Som unga stelopererades de i ryggen för att låsa kotorna intill varandra och på så sätt stoppa glidningen mellan kotorna och risken för förvärrade symtom. Mellan 1972 till 1985, gjordes steloperationerna på patienterna mellan kotorna i det läge de befann sig och något försök att lägga kotorna tillrätta skedde inte på grund av de risker som föreligger för nervskada.
– Då diskuterades betydelsen av hur patienterna skulle kunna påverkas av ställningen på ryggen i ett framåtlutat läge som ett resultat av steloperationen. Ryggställningen ger ett onaturligt rörelsemönster som på sikt skulle kunna ge framtida besvär, säger Karin Frennered, medicine doktor på avdelningen för ortopedi vid Sahlgrenska akademin och överläkare på Sahlgrenska Universietssjukhsuet
Vid sjuårsuppföljningen uppvisade patienterna låg smärta och god funktion, vilket även i den uppföljande studien står sig efter cirka 30 år.
– Det som är intressant och anmärkningsvärt i den nya studien är att patienterna, trots ställningen av ryggen beskriver en låg smärtintensitet, god funktion och hög livskvalitet även i vuxen ålder, säger Karin Frennered.
Forskarna kommer nu att gå vidare i sina undersökningar som rör patienternas kroppshållning, rörelsemönster och röntgenfynd. Deras förhoppning är att komma fram till ytterligare vetenskapligt underlag för säker kirurgisk teknik som kan leda bättre behandlingsstrategier för dessa patienter.
FAKTA KOTGLIDNING
Kotförskjutning, eller kotglidning innebär att en av ländryggskotorna glider framåt i förhållande till den nedanför liggande kotan. Tillståndet inträffar vid tiden för tillväxtspurten hos barn. Av oklar anledning är höggradig kotglidning mer vanlig hos flickor än hos pojkar. Det finns inga kända faktorer som kan förutsäga risken för att drabbas av kotglidning.
Studiens titel: A 29 year follow-up of patients with isthmic spondylolisthesis grade III-IV treated with fusion in situ at young age.
Författare: leg.läk Anders Joelsson, Med.dr. Karin Frennered
Tid: Torsdagen 2/9 kl 0800 i
Plats: Föreläsningssal H1 på Svenska Mässan, Göteborg
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Karin Frennered, medicine doktor på avdelningen för ortopedi vid Sahlgrenska akademin och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, mobil: 073-622 78 82
Om två år hoppas forskarna att ha en färdig prototyp. Den ska se ut som en liten väska i vilken apoteken, tullen eller läkemedelsagenter kan lägga ett paket med tabletter, utan att behöva bryta upp förpackningen. Efter någon minut ger väskan ifrån sig ett meddelande som berättar om medicinen är falsk eller ej.
– Det finns flera fördelar med den här tekniken. Den är inte bara tillförlitlig utan även enkel och billig, vilket är en förutsättning om den ska få genomslag i tredje världen, kommentarer Andreas Jakobsson, professor i matematisk statistik vid Lunds Tekniska Högskola och en av forskarna i projektet.
Tekniken har sin upprinnelse i den forskning som Andreas Jakobssons svenska och brittiska kollegor vanligtvis ägnar sig åt: detektering av bomber och sprängämnen. Forskarna har bland annat anlitats av brittiska tull- och skattemyndigheten för att upptäcka sprängämnen på Heathrow.
De utgår från en teknik som kallas kärnmagnetisk resonans. Genom att bestråla ett ämne med radiovågor ändras för en stund atomkärnornas rörelsehastighet. När radiopulsen är över och spinnet återgår till sitt normaltillstånd skickas en svag signal som är unik för varje ämne. På det här sättet kan forskarna oftast komma fram till vilka kemiska substanser som döljer sig i det undersökta materialet.
Forskarvärlden har länge känt till att den här tekniken också borde kunna användas för att spåra oäkta läkemedel, men för det har den inte varit tillräckligt utvecklad. Men ett genombrott i den svensk-engelska forskargruppens arbete nyligen har ändrat på den saken. Nu kan den därför också ta reda på om ett visst läkemedel faktiskt innehåller just den aktiva ingrediens som förpackningen utlovar.
– Signalerna som skickas ut från en kemisk substans är ruggigt svaga! Men vi har lyckats utveckla matematiska algoritmer som gör att vi kan fånga upp dem. Vi har även lyckats sålla bort störningar från exempelvis metaller, vilka ofta finns i både sprängämnen och i tabletternas skyddande hölje, berättar Andreas Jakobsson.
Han och hans svenska kollega Erik Gudmundson står för de matematiska beräkningarna medan hans kollegor vid King’s College i London står för de kemiska experimenten och utveckling av apparaten.
Forskarna fick nyligen finansiering av välgörenhetsstiftelsen The Wellcome Trust för att utveckla en prototyp. Den svenska forskargruppen finansieras även av Vetenskapsrådet och Carl Tryggers stiftelse.
Förfalskade läkemedel tillverkas vanligtvis i fabriker i Kina och Indien av säljs av maffian och andra kriminella organisationer. I bästa fall innehåller preparaten bara ofarliga bindemedel. Men ibland blandar tillverkaren i råttgift eller andra billiga men skadliga ämnen som låter sig formas till en tablett. Ibland innehåller vissa en svag dos av den aktiva ingrediensen, vilket kan vara extra skadligt när det gäller exempelvis penicillinkurer där det är viktigt att ta ordentligt kål på bakterierna. Vissa förfalskade produkter fungerar, men innebär uteblivna intäkter till läkemedelsbolagen. Även om problemet är störst i tredje världen – i Indien bedöms 15 – 20 procent av alla läkemedel vara förfalskade – förekommer även falska läkemedel i Europa. Det mesta läkemedel som går att köpa på Internet är oäkta.
För mer information, kontakta Andreas Jakobsson, professor, Matematisk statistik, Lunds Tekniska Högskola, 046-2224520, 073-093 96 96, Andreas.Jakobsson@matstat.lu.se
– En privatisering av detaljhandeln med alkohol skulle påverka många av de faktorer som har stor betydelse för alkoholkonsumtionen: antal butiker, öppettider, marknadsföring och priser. Det är därför ett avskaffande av Systembolaget bedöms ge en så pass kraftig effekt, säger professor Thor Norström, Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet, en av de två svenska forskarna bakom studien.
Två scenarier
Systembolagets existensberättigande har ifrågasatts ända sedan EU-inträdet 1995. Mot denna bakgrund har experter från sju forskningsinstitut i Sverige, Finland, Norge, Canada och USA gjort prognoser för två olika scenarier om Systembolaget skulle avskaffas.
I det första scenariot antas att Systembolagets 400 butiker skulle ersättas med 800 licensierade privata butiker, det vill säga en fördubbling av butikstätheten. Jämfört med den nuvarande situationen är det troligt att öppettiderna skulle utvidgas, att vi skulle se en intensiv marknadsföring med bland annat lockpriser, och en mindre strikt ålderskontroll. På basis av tidigare forskningsresultat på området beräknas detta sammantaget öka alkoholkonsumtionen med cirka 17 procent. Detta väntas i sin tur leda till en ökning i dödligheten med ytterligare 770 fler fall per år, 8 500 fler fall av polisrapporterat våld, 2 700 fler rattfylleribrott, och 4,5 miljoner fler sjukdagar per år.
Det andra scenariot innebär att alkohol skulle säljas i landets alla 8 000 livsmedelsaffärer, det vill säga en tjugofaldig ökning av antalet butiker. Detta väntas leda till en ytterligare utvidgning av öppettider, och ännu hårdare marknadsföring och prispress. I detta scenario förväntar experterna en konsumtionsökning på 37 procent med en ökning med 2 000 nya dödsfall, 20 000 fler fall av polisrapporterat våld, 6 600 fler rattfylleribrott, och 11 miljoner fler sjukdagar per år.
Forskarna understryker att osäkerhetsmarginalerna alltid är stora i den här typen av studier. Resultaten ska alltså inte ses som exakta förutsägelser utan just prognoser – baserad på tidigare forskning – av vad ett avskaffande av Systembolaget skulle kunna leda till. Prognoserna stämmer dock väl med tidigare försök i Sverige: I Göteborgs och Bohuslän samt Värmlands län såldes starköl i livsmedelsbutikerna under en nio månaders försöksperiod på slutet av 60-talet, vilket nära nog tiodubblade ölförsäljningen i försökslänen. Mellan 1965 och 1977 såldes mellanöl i vanliga livsmedelsbutiker, vilket ökade den totala alkoholkonsumtionen med cirka 15 procent.
Undersökningen i sin helhet finns att ladda ner på:
http://people.su.se/~totto/downloadable_publications/A50.pdf
Ytterligare information
Thor Norström, Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet, Tel: 08 – 16 23 14, 08-755 43 22, 070-710 35 71, E-post: totto@sofi.su.se
Dödskallesvärmaren, Acherontia atropos, är en migrerande art som mycket sällsynt kommer inflygande till vårt land nästan varje år. Detta fynd från Årsta utanför Stockholm är det tredje fyndet i landet detta år. I övriga landet har fjärilen i år tidigare iakttagits i Västergötland (18/8) och på Gotland (14/7). Fjärilen härstammar från tropikerna, oftast Afrika, men även från Medelhavsområdet, och hittas hos oss från juli till oktober. Fjärilen kan ej klara den svenska vintern.
Det är en av Europas allra största fjärilar med en vingbredd på 105 – 140 mm.
Namnet har den fått på grund av en gulaktig, dödskalleliknande teckning på mellankroppens ryggsida.
Som fjäril lever dödskallesvärmaren främst på honung som den tar från bikupor. Den utsöndrar en lukt som gör att den inte attackeras av bina. Den kan också hämta näring från övermogna frukter och ibland i blommor. Den hovrar dock inte när den suger nektar utan sätter sig ner på blomman.
Larven är nästan allätare, men verkar leva främst på bl.a. potatisväxter. Förpuppning sker i jorden.
Foto: Dödskallesvärmaren från Årsta. Foto: Lars-Åke Janzon.
Foto: Dödskallemärket. Foto: Lars-Åke Janzon.
Kontaktinformation
Ytterligare uppgifter kan fås av:
Lars-Åke Janzon
Fil dr, 1:e intendent
Jourhavande biolog
Naturhistoriska riksmuseet
Box 50007
SE-104 05 Stockholm
Tel: 08-519 551 13
Fax: 08-519 540 85
e-mail: lars-ake.janzon@nrm.se
Web: http://www.nrm.se/sv/meny/faktaomnaturen.7036.html
Att planera och hantera ett projekt kan i flera fall var nog så utmanande, men när olika varumärkesföretag ska samarbeta i flera stora produktutvecklingsprojekt ställs många nya typer av krav på medarbetarna.
– De måste vara kreativa och skapa nya innovationer, och samtidigt hantera organisatoriska olikheter och beroendeförhållanden. Det kan t ex vara svårt att i många lägen förstå exakt vem som ansvarar, beslutar och bestämmer över vissa delar i projektet, säger Thommie Burström, Handelshögskolan vid Umeå universitet.
Han har under tre månader följt hur två varumärkesföretag utvecklat en gemensam teknisk produktplattform genom tre tätt sammanlänkade projekt. Arbetet var särskilt invecklat eftersom det rörde sig om stora projekt där företagen, förutom att samarbeta inom en gemensam produktplattform, också skulle profilera sina produkter mot olika kunder.
Thommie Burström menar att det i början av ett sådant projekt skapas gränsdragningar inom den egna organisationen, men också till varumärkesrepresentanter, leverantörer och andra projekt.
– När ett projekt startas måste massor av frågor redas ut, som t ex hur arbetet ska gå till, vilka funktioner behövs och vem ska ansvara för vad? Men när projektet lever vidare behöver organisationen i olika skeden ändra karaktär; nya delprojekt och funktioner skapas då nya behov uppstår, säger Thommie Burström.
Han anser att det är nödvändigt med ett ständigt gränsskapande mellan olika organisatoriska enheter för att uppnå de slutgiltiga projektmålen. För medarbetarna gäller det att hänga med och förstå när projektets förutsättningar och inriktning ändras, och hålla koll på var i utvecklingen projektet befinner sig.
– Man måste hela tiden stämma av och uppdatera sig, men också på kort tid kunna ta upp nya spår och tänka i helt nya banor, säger Thommie Burström, och därför måste projektmedlemmarna genomföra parallella kvalificerade iterationer som berör informationshantering, arbetsrutiner, beslut, och teknologisk utveckling.
Fredagen den 3 september försvarar Thommie Burström, Handelshögskolan, Umeå universitet sin avhandling med titeln Organisering av gränser i tidiga faser av produktutveckling – Fallet med en interorganisatorisk fordonsplattform. Disputationen äger rum kl. 13.15 i Hörsal B, Samhällsvetarhuset. Huvudopponent är docent Johann Packendorff från Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, Sverige.
Kontaktinformation
Kontaktinformation:
Thommie Burström,
Handelshögskolan, Umeå universitet
E-post: thommie.burstrom@usbe.umu.se
Telefon: 070-602 4272
– Alla känner nog inte till att Sverige är med i ledningen för det här framgångsrika projektet i Sydostasien, ej heller att en högskola kan spela en fredsfrämjande roll, säger Sten Dellby, informationschef vid Högskolan i Borås och just nu på plats i Thailand.
Rektor vid AIT är sedan år 2005 Said Irandoust, tidigare rektor vid Högskolan i Borås.
– Said Irandoust har arbetat intensivt för att få till stånd ett avtal mellan de länder som är intresserade av AIT, fortsätter Sten Dellby. Vid en högtidlig ceremoni nyligen på thailändska utrikesministeriet undertecknade ambassadörer för tolv länder, däribland Sverige, det fördrag som omvandlar AIT till en mellanstatlig organisation. Under året väntas ytterligare ett antal länder ansluta sig.
Relationerna mellan Thailand och Kambodja är just nu så ansträngda att länderna inte har haft ambassadörer i varandras huvudstäder. Men vid fördragets undertecknande så var ändå Kambodjas Chargé d’affaires på plats i Bangkok för att skriva på fördraget, berättar Sten Dellby, som finner att AIT är ett bra exempel på hur högre utbildning kan förena länder.
På AIT ges masters- och doktorsutbildningar med fokus på teknik och hållbar utveckling. Men minst lika viktigt är att AIT är en plattform för internationella dialoger och en plantskola för framtidens ledare i den här delen av världen. På samma kurs kan det finnas studenter från länder som Burma, Indien, Nepal och Kina. Här kan nordkoreaner och sydkoreaner träffas inom ramen för AIT:s olika projekt.
Det finns dessutom gäststudenter från USA och många andra västländer på universitetet. Högskolan i Borås planerar att en hel klass med 30 studenter, som läser till affärsingenjörer, ska studera vid AIT under våren 2011. Thailand utgör en bra ingång till en ekonomiskt viktig del av världen, påpekar Sten Dellby, och Bangkok är en utmärkt plats att ge svenska studenter en möjlighet att möta asiatisk kultur och affärsverksamhet.
AIT grundades 1959 av SEATO, som under kalla kriget var tänkt att bli Sydostasiens motsvarighet till NATO. Några år senare blev AIT fristående. Numera så samverkar de forna fienderna i att stödja AIT.
Universitetet finansieras av I huvudsak av EU-länder, Japan, Australien och Canada. Man får också ett strakt stöd av den thailändska regeringen. Sverige är genom SIDA en av de största bidragsgivarna.
– Att ett universitet är en mellanstatlig organisation är unikt, likaså att det befinner sig i den internationella politiken, avslutar Sten Dellby vid Högskolan i Borås. Det är positivt att Sverige får spela en viktig roll i det här sammanhanget.
Att identifiera alla djurarter som finns i havet kräver lång erfarenhet och god kännedom om djuren. En kunskap som håller på att försvinna. Flera av våra svenska artexperter går snart i pension och rekryteringen av yngre forskare är i stort sett obefintlig.
Eftersom det redan i dag saknas experter på de flesta marina djurgrupper kommer det i framtiden att bli svårare att genomföra marina undersökningar i Sverige och bevaka förändringar i havsmiljön om ingenting görs.
Sven Lovén centrum för marina vetenskaper anordnar därför en kombinerad kurs och workshop för forskarstuderande och forskare i ämnet marin makrofauna, det vill säga arter synliga för blotta ögat. Utbildningen sker på fältstationen på Tjärnö, cirka 10 kilometer utanför Strömstad.
De djurgrupper som behandlas är tagghudingar, borstmaskar, sjöpungar, blötdjur, nässeldjur, svampdjur, mossdjur och slemmaskar. Kanske görs också nya fynd av dessa och andra arter när morgondagens experter samlar in material ute i det artrika Kosterhavet.
Under elva dagar i september delar framstående experter från Nya Zeeland, USA, Norge, Storbritannien, Brasilien, Tyskland och Sverige med sig av sina unika kunskaper till 12 doktorander från fem länder. Experterna kommer att berätta om hur man känner igen djuren, deras strukturella uppbyggnad, ekologi och släktskap samt hur man samlar in, studerar och konserverar dem.
När de preliminära resultaten från workshopen är klara kommer de viktigaste fynden att rapporteras på Svenska artprojektets hemsida. Alla fynddata kommer också att presenteras i Artportalen. Det insamlade materialet kommer att införlivas med de marina samlingarna vid Göteborgs naturhistoriska museum.
Kurs och workshop är ett samarbete mellan forskarskolan Sustainable Marine Ecosystems vid Göteborgs universitet, Svenska Artprojektet och Norska Vetenskapsrådets forskarskola. Det huvudsakliga syftet är att överföra både praktisk och teoretisk kunskap om vår spännande och viktiga undervattensfauna från en generation forskare till nästa.
Media kommer att ges möjlighet att följa med doktoranderna ut på Kosterhavet under insamling av arter samt att vara med när doktoranderna sorterar och artbestämmer det insamlade materialet.
Tider: workshop 6-17/9, doktorandkurs 9-17/9.
Kontaktinformation
KONTAKT:
Per Sundberg, professor vid Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet
031- 786 3658
0706- 33 36 58
per.sundberg@zool.gu.se
Malin Strand, marinbiolog, ArtDatabanken SLU
0526- 686 69
0705- 65 42 46
malin.strand@artdata.slu.se
– Redan efter tre månader har blodflödet och därmed syretillförseln förbättrats. Patienterna är mindre smärtpåverkade och upplever att de har en bättre armfunktion, säger Eva Oskarsson, som har skrivit en doktorsavhandling i medicin vid Örebro universitet.
Patienter som lider av tennisarmbåge har ont i yttre delen av armbågen och orsaken är överansträngning av underarmens sträckmuskler. Drabbade arbetar till exempel med monteringsjobb inom industrin där man gör samma rörelse många gånger och det leder ofta till långa sjukskrivningsperioder.
Orsakas av repetitiva rörelser
– Det kan handla om små rörelser som till exempel att greppa någonting med handen. Bland tennisspelarna, som gett namn åt problemet, drabbas så många som 30 till 40 procent av detta. De gör samma rörelse många gånger varje dag. Men tennisarmbåge kan även orsakas av lyft – jag har till exempel en dagisfröken med i min studie.
Eva Oskarssons studier visar att patienterna har ett sänkt blodflöde i sträckmuskeln som man vet är engagerad vid tennisarmbåge. Det sänkta blodflödet i muskelvävnaden minskar tillförsel av syre och näringsämnen liksom borttransport av slaggprodukter. Detta bidrar till den smärta som patienterna känner. Hennes studier visar också att blodkärlen kan vidga sig. De är inte skadade. Men de måste ges möjlighet och utrymme.
Hjälp att slappna av
– Det sänkta blodflödet verkar vara orsakat av att patienten har svårt att slappna av i muskeln vilket krymper utrymmet för blodkärlen. Botulinum toxin, Botox ger en övergående förlamning i muskeln – det blir en hjälp att slappna av. Blodkärlen får åter utrymme och blodflödet ökar igen.
– Vi har behandlat patienter som har haft långvariga besvär med tennisarmbåge. Den positiva effekten av Botoxbehandlingen har visat hålla i sig när vi har följt upp patienten efter 12 månader. Det är verkligen positiva resultat.
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Eva Oskarsson 070-797 87 88, E-mail: eva.oskarsson@oru.se
Koagulasnegativa stafylokocker (KNS) är bakterier som tillhör den skyddande bakteriefloran på huden och sällan orsakar infektioner hos friska människor. KNS, och särskilt arten Staphylococcus epidermidis, är dock en vanlig orsak till vårdrelaterade infektioner, i synnerhet infektioner efter olika typer av proteskirurgi. Dessa infektioner är ofta svårbehandlade eftersom vissa stammar av S. epidermidis blivit motståndskraftiga mot flertalet antibiotika (multiresistenta), samt har en förmåga att fästa på och bilda en så kallad biofilm kring katetrar och inopererade proteser.
Micael Widerström påvisar i sitt avhandlingsarbete genetiskt närbesläktade stammar av multiresistenta S. epidermidis, hos sjukhusvårdade patienter från flertalet av totalt elva undersökta sjukhus i norra Europa, varav åtta svenska. Dessa närbesläktade stammar kunde inte påvisas bland friska personer i samhället. Resultatet tyder på att vissa stammar av S. epidermidis som har en särskild förmåga att anpassa sig till sjukhusmiljön tycks spridas inom och mellan svenska sjukhus.
Nuvarande antibiotika- och hygienrutiner tycks inte förhindra att dessa stammar får fotfäste i sjukhusmiljön. Mekanismerna för hur dessa multiresistenta bakterier sprids på våra sjukhus behöver kartläggas för att vi ska kunna minska risken och kostnader för vårdrelaterade infektioner.
Avhandlingen beskriver även en annan art av koagulasnegativa stafylokocker, Staphylococcus saprophyticus. Denna är en vanlig orsak till urinvägsinfektion som yngre och medelålders kvinnor förvärvar utanför sjukhusmiljön. Det är oklart hur urinvägsinfektioner orsakade av S. saprophyticus sprids samt om vissa genetiska varianter är särskilt benägna att ge upphov till denna typ av infektioner. I undersökningen kunde samma genetiska variant av S. saprophyticus påvisas i urinprov från kvinnor i olika länder och med flera års mellanrum. Detta tyder på att vissa genetiska varianter av S. saprophyticus är etablerade som orsak till urinvägsinfektion samt tycks spridas inom och mellan länder.
Fredag 3 september försvarar Micael Widerström, Inst. för klinisk mikrobiologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Molecular epidemiology of coagulase-negative staphylococci in hospitals and in the community. Svensk titel: Molekylär epidemiologi hos koagulasnegativa stafylokocker på sjukhus och i samhället. ?Disputationen äger rum klockan 9.00 i hörsal Major Groove, by. 6L, NUS. Opponent är docent Bo Söderquist, Örebro universitet.
Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-34289
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Micael Widerström, doktorand vid Inst. för klinisk mikrobiologi, Umeå universitet samt läkare vid Länssjukhuset i Östersund, på
070-698 19 60
mikael.widerstrom@jll.se
Byarörelsen i Sverige beskrivs som en ”lokal kraft” i den regionala utvecklingen, och aktiviteterna som ”lokalt utvecklingsarbete”. Etnologen Anette Forsberg har istället tagit fasta på bygdeaktörers beskrivningar av sin verksamhet som överlevnadskamp. I sin doktorsavhandling beskriver hon kampens innehåll och betydelser, och analyserar bland annat eldsjälens speciella roll som representant för bygden, som försvarare och förmedlare av bygdedrömmar, liksom svårigheterna när dessa drömmar möter byråkrati och maktutövande.
Exemplet Trehörningsjö, ett norrländskt samhälle
Förutom studier av byarörelsen i stort har hon undersökt och på nära håll följt den kamp som förs i det norrländska samhället Trehörningsjö med ca 200 invånare, där kvinnorna varit drivande. Kampen för bygden pågår också utanför lokalsamhället, och fältarbetet har fört Anette Forsberg till rum och platser, både i och utanför byn. Hon har följt bygdeaktörerna på möten med tjänstemän och EU-handläggare och till och med på forskningskonferenser utanför Sveriges gränser.
– Min studie handlar om kampen för att göra landsbygder, landsbygdsbor och landsbygdsfrågor synliga och viktiga. Just bortglömdheten är en stark erfarenhet från mitt fältarbete i Trehörningsjö.
Tillväxtperspektivets konsekvenser för landsbygden
Anette Forsberg beskriver hur det pågår ett slags ständig bevisföring av landsbygdsfrågors status. Oavsett om det är bland bygdegrupper, i forskningen eller politiken måste det motiveras varför landsbygden är viktig. Bygdekampen är ett led i denna bevisföring av landsbygders värde och legitimitet.
– Den är en både konkret och symbolisk strategi för att motsäga oviktiggörandet av den egna bygden och av landsbygder i vidare mening, säger Anette Forsberg. Jag har velat undersöka hur det är att kämpa för sin bygd och hur det känns att möta makten öga mot öga.
De relationella och mänskliga värden som bygdeutvecklingen konsekvent placerar i centrum för sitt handlande har svårt att vinna gehör i rådande politiska tolkningsramar. Anette Forsberg manar till uppmärksamhet kring hur tillväxtperspektivet används, både på policynivå och i tjänstemäns utövande, och vad det får för konsekvenser för landsbygderna och bygdeaktörerna.
– Ekonomi är en stark tolkningsmall som genomsyrar politik och regionalt utvecklingstänkande. Den är så starkt att den tystar andra synsätt och perspektiv.
Anette Forsberg har arbetat med landsbygdsutvecklingsfrågor sedan tidigt 1990-tal. Mellan 1998-2006 var hon verksam vid Arbetslivsinstitutets enhet i Östersund med inriktning mot lokala och regionala utvecklingsprocesser. Sedan 2008 är hon bosatt i Falun. Under 2007-2009 arbetade Anette på Dalarnas forskningsråd inom temat Hållbar utveckling i regionen. Från våren 2010 finns hon på Coompanion Dalarna i Borlänge där hon arbetar med forskning om kooperativt företagande och lokal utveckling.
Disputation och kontaktuppgifter
Den 3 september försvarar Anette Forsberg, institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet, sin doktorsavhandling i etnologi med titeln Kamp för bygden. En etnologisk studie av lokalt utvecklingsarbete. Disputationen äger rum kl 10.00 i hörsal F, Humanisthuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är docent Kjell Hansen, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier, Stockholms universitet.
Kontaktinformation
För ytterligare information eller intervju, kontakta gärna Anette Forsberg
Tel: 070-355 57 11
E-post: anette.forsberg@coompanion.se
– Hos företag som Volvo lastvagnar och Ericsson uppskattar man att minst 70 procent av företagens innovationer utgörs av mjukvara. De inbyggda datorsystemen är mycket omfattande och innehåller ibland miljontals rader programkod, vilket gör arbetet med att underhålla dem både svårt och tidskrävande, säger Johan Kraft.
Den 27 augusti försvarar han sin avhandling ”Enabling Timing Analysis of Complex Embedded Software Systems” . Han valde att inrikta sin forskning mot det han kallar tidsanalys eftersom tiden har stor betydelse vid kvalitetssäkringen av mjukvara.
– Man måste kunna lita på att man får en viss reaktion inom en önskad tid, till exempel att en airbag löser ut vid rätt tidpunkt vid en kollision, förklarar Johan.
När nya funktioner ska läggas till i stora industriella datorsystem finns alltid en avsevärd risk att tidsfördröjningar uppstår eftersom processorerna plötsligt inte ”hinner med” alla uppgifter i vanlig tid. Därför lägger många produktföretag mycket pengar på testning som ska upptäcka fel orsakade av för stora tidsfördröjningar.
– Men trots testningen upptäcks inte alla fel, vilket leder till enorma kostnader, som exempelvis återkallning av bilar, konstaterar Johan.
Tanken med den metod för tidsanalys han nu tagit fram är att hitta eventuella problem i datorsystemen mer effektivt än dagens metoder och även tidigare i produktutvecklingsprocessen.
– På så sätt kan produktföretagen både spara stora summor och få nöjdare kunder, menar Johan.
Delar av hans analysmetod har redan testats med framgångsrikt resultat på ABB:s industrirobotar, och Johan Kraft har också en nyligen registrerad patentansökan i USA. Johan driver även företaget Percepio AB, som utvecklar två resultat till skarpa produkter, tillsammans med amerikanska Quadros Systems, Inc.
Kontaktinformation
För mer information kontakta
Johan Kraft, tfn 021-103199, e-post: johan.kraft@mdh.se
Läs mer: http://www.mdh.se/aktuellt/aktiviteter/1.33779
– Personlighet och tidigare relationer spelar större roll än vad som har lyfts fram tidigare. Entreprenörer är mer benägen att satsa tillsammans med någon man litar på än den som på papperet har de bästa meriterna, säger Karin Hellerstedt doktorand i företagsekonomi på JIBS.
Karin Hellerstedt har genom att studera olika sammansättningar av grupper, exempelvis hur kollegor kommer och lämnar gruppen, kunnat visa skillnader i gruppdynamiken i nystartade företag. Olika faktorer påverkar, både på individuell- och firmanivå. Genom att använda data på företags- och individnivå har Hellerstedt kunnat producera nya variabler på teamnivå.
– Dessutom uppstår teamen snarare än skapas. Man lägger förmodligen inte tid på att gå ut och söka efter de bästa kandidaterna att starta tillsammans med, säger Karin Hellerstedt.
Undersökningen har skett med hjälp av SCB:s databaser och visar bland annat att statusattribut ofta påverkar gruppens stabilitet. En typiskt nystartad grupp matchar ofta inte läroböckernas grupper och Karin Hellerstedt rekommenderar att man ser över de råd som ges till individer som överväger att starta eget eftersom det som står nu är mekaniskt skrivet.
Karin Hellerstedt kommer medverka vid årets ERSA-kongress (European Regional Science Association), världens största konferens om regionalforskning, som arrangeras av JIBS 19-23 augusti och som i år firar sitt 50-årsjubileum. ERSA har 3 500 medlemmar, både forskare och branschmänniskor, i 17 organisationer runt om i Europa. ERSA är organiserad under RSAI (Regional Science Association International), som bedriver regionalforskning runt om i världen.
Vid institutionen för psykologi pågår forskning kring social fobi och psykologisk självhjälpsbehandling med behandlarstöd via Internet. En ny studie inleds nu i samarbete med forskare vid Linköpings- och Uppsala universitet.
– Syftet med studien är bland annat att ta fram effektiva behandlingsmetoder och få bättre kunskap om faktorer som påverkar behandlingen. Flera tidigare studier av Internetbaserad självhjälpsbehandling vid social fobi, paniksyndrom, generaliserat ångestsyndrom och depression har genomförts med lovande resultat. Men kunskapen om vilka faktorer som är viktiga för behandlingseffekten vid social fobi är ändå begränsad, säger professor Per Carlbring.
För att bättre förstå hur sociala fobier uppstår och hur de kan behandlas söker forskarna nu personer som upplever att de lider av social ångest eller fobi som begränsar deras vardag.
– Både före och efter genomförd behandling kommer vi att göra en undersökning med en så kallad funktionell magnetkamera (fMRI). Syftet med detta är att se om behandlingen är verksam även på de hjärnområden som man tror har inverkan på problemet, säger medicine doktor Carl-Johan Olsson.
Forskarna kommer med hjälp av kameran att studera hur forskningsdeltagarnas hjärna behandlar emotionell information och reagerar på den. Mätningen i magnetkameran tar ungefär en timma.
– Det är möjligt att ärftliga faktorer, gener, åtminstone delvis kan förklara hur svåra ångestbesvär man har, och hur väl man svarar på psykologisk behandling. Det finns forskning som tyder på att vissa genvarianter påverkar ångestreaktioner och effekten av ångestdämpande läkemedel. Forskningen är fortfarande i ett tidigt skede, kunskap saknas om genvarianter också påverkar mottagligheten för psykologisk behandling. Vi hoppas att vår studie ska kunna ge nya svar, säger docent Tomas Furmark vid Uppsala universitet.
Alla deltagare i projektet kommer att få lämna ett salivprov som skickas för genanalys. De kommer också att få genomgå studiens båda behandlingsmetoder. Den ena gruppen kommer att börja med ett nio veckor långt internetbaserat KBT-program (kognitiv beteendeterapi) med personligt stöd, medan den andra gruppen använder ett datoriserat uppmärksamhetsträningsprogram under fyra veckor. Sedan byter grupperna behandlingsform.
Övriga forskare som delar i projektgruppen är:
Carl-Johan Olsson, Med. Dr. Idrottsmedicin, Umeå universitet; Tomas Furmark, docent, psykolog: Institutionen för psykologi, Uppsala universitet; Gerhard Andersson, professor, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet; Owe Bodlund, docent, överläkare: Psykiatriska kliniken, Norrlands universitetssjukhus; Kristoffer Månsson, psykologkandidat, Institutionen för psykologi, Umeå universitet.
Kontaktinformation
Kontaktperson:
Per Carlbring, professor, leg. psykolog, leg. psykoterapeut: Institutionen för psykologi, Umeå universitet
E-post: Per.Carlbring@psy.umu.se
Tel: 090-786 78 33
Mobil: 070-284 25 58
Biomedicinarna docent Maria Kempe, hennes bror och kollega dr. Henrik Kempe samt personal från Skånes universitetssjukhus har i försöksdjur visat att principen fungerar. De har lyckats koppla ett propplösande läkemedel till nanopartiklarna och sedan med hjälp av magneter fått partiklarna att flytta sig till en blodpropp i en stent och lösa upp denna. På så sätt har nanopartiklarna alltså kunnat häva en begynnande hjärtinfarkt.
En stent är ett rörformat metallnät som används vid förträngningar i kranskärlen. Först vidgas kärlet genom ballongvidgning, sedan sätter man in en stent för att kärlet ska fortsätta att hålla sig öppet. Metoden är dock inte problemfri: beroende på stentens utformning kan det hända att blodkärlet ändå växer igen eller att det bildas en blodpropp i stenten.
Lundaforskarna har i sina försök låtit nanopartiklarna täckas av ett läkemedel mot blodproppar. En av fördelarna med deras målstyrda metod är att man bara behöver små mängder av läkemedlet. Idag ges detta medel intravenöst och sprider sig i hela kroppen. Patienten behöver då få stora mängder av medlet för att en blodpropp ska lösas upp, vilket innebär en risk för blödningar i andra organ.
Partiklarna skulle också kunna bära med sig andra läkemedel, t.ex. medel som hejdar den celltillväxt som gör att ett blodkärlet blir förträngt, eller antibiotika mot en infektion vid ett implantat.
– Vi har utvecklat polymera material som kan laddas med antibiotika och som skulle kunna vara intressanta i det sammanhanget, säger Maria Kempe.
Att styra läkemedelsbärande magnetiska partiklar genom en magnet utanför kroppen är en gammal tanke. Men de tidigare försök som gjorts har av olika skäl misslyckats: man har bara kunnat nå kroppens ytligaste vävnader, och partiklarna har ofta fastnat i de finaste blodkärlen.
Att lundaforskarnas försök lyckats beror dels på att nanotekniken kunnat göra partiklarna ännu mindre, dels på att man haft en metallisk stent som mål. När stenten placerats i ett magnetfält har den magnetiska kraften blivit stor nog för att dra till sig de magnetiska nanopartiklarna. Förutsättningen för att metoden ska fungera är därför att patienten redan bär ett implantat med någon magnetisk metall.
– En behandlingsmetod som kan användas på patienter tar många år till att utveckla. Men de goda inledande resultaten är hoppingivande, menar Maria Kempe.
Kontaktinformation
En artikel om resultaten, ”The use of magnetite nanoparticles for implant-assisted magnetic drug targeting in thrombolytic therapy”, har nyligen publicerat i tidskriften Biomaterials. Den kan läsas på www.sciencedirect.com, skriv in Maria Kempe i rutan för Author. Maria Kempe nås på tel 046-222 98 57 eller 070-222 08 57, e-post maria.kempe@med.lu.se.
Resultaten kan även leda till ökad kunskap om liknande nagelsjukdomar som drabbar människa. Forskningen har nyligen publicerats i den vetenskapliga nätbaserade tidskriften PLoS ONE.
Det är forskare vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet), NVH (Norges veterinärhögskola) och Uppsala universitet (UU) som har funnit en av de genetiska riskfaktorerna till klokapselavlossning, en autoimmun sjukdom hos hund. Studierna bygger på ett väletablerat samarbete mellan genetiker och veterinärer verksamma vid de tre universiteten.
De kloproblem som studerats kallas SLO (symmetrisk lupoid onychodystrofi) och är en autoimmun sjukdom vilket betyder att kroppens eget immunförsvar reagerar felaktigt och bryter ner egna organ eller vävnader.
Stort lidande för hundarna
I det här fallet är det klovävnaden som blir attackerad. Detta leder till klokapselavlossning och deformering av klorna. När sjukdomen är fullt utvecklad är klorna på alla tassarna påverkade och alla klokapslar ramlar av. Sjukdomen innebär mycket lidande för de drabbade hundarna.
– Detta är en sjukdom som drabbar många raser men i denna undersökning har forskarna studerat några raser som ofta drabbas; Gordon setter, bearded collie och riesenschnauzer, säger doktorand Maria Wilbe, SLU, som är förste författare bakom studien.
Generna som kodar för proteiner som kontrollerar immunsvaret har visat sig vara viktiga genetiska riskfaktorer för autoimmuna sjukdomar hos både människor och djur. När immunförsvaret slås på är det MHC proteiner som känner igen vilka ämnen som kroppen ska reagera mot.
Om MHC istället felaktigt känner igen kroppsegna molekyler kan det leda till så kallad autoimmunitet då systemet reagerar mot kroppens egen vävnad. Sådana störningar kan i vissa fall leda till att autoimmuna sjukdomar som klokapselbortfall utvecklas.
– Vi har tidigare visat att MHC klass II är en genetisk riskfaktor för vissa andra autoimmuna sjukdomar hos hund, säger Maria Wilbe. I den nu publicerade studien om klokapselbortfall kunde vi påvisa både en skyddande MHC typ och en typ som gav förhöjd risk.
En kraftigt förhöjd risk att drabbas av SLO finns hos hundrasen Gordon setter hos de individer som har ärvt samma skadliga MHC II typ från båda föräldradjuren. Hos hundar som har ärvt båda varianterna är den skyddande MHC typen starkare än den skadliga.
-Vilka kroppsegna molekyler i klovävnaden som hundarna reagerar mot är okänt, menar Frode Lingaas, NVH och Göran Andersson, SLU som tillsammans lett de genetiska studierna.
Viktiga fynd ökar kunskap
Forskarna hoppas kunna identifiera ytterligare genetiska riskfaktorer för denna sjukdom i studier som nu pågår.
Att hundar som har två kopior av den MHC typ som ger förhöjd risk löper extra stor risk att drabbas, samt att effekten av den skyddande MHC typen dominerar, är två viktiga fynd som har ökat kunskapen om hur denna sjukdom utvecklas. Detta är ett bra exempel på hur genetiska studier av hundsjukdomar kan leda till ökad kunskap.
Kontaktinformation
Maria Wilbe, doktorand, institutionen för husdjursgenetik, SLU 018-4714973,
0736-551989 maria.wilbe@hgen.slu.se
Frode Lingaas, professor, Norges Veterinärhögskola, Frode.Lingaas@nvh.no
Göran Andersson, professor, institutionen för husdjursgenetik, SLU 018-4714903, 0703-808919 goran.andersson@hgen.slu.se
Datorbaserad sannolikhetsmodellering som används för att tolka data från så kallade muntliga obduktioner – information från intervjuer med familj, vänner och vårdare om dödsfall som senare tolkas som dödsorsak(er) – är lika träffsäkra som läkares bedömning av samma data för att fastställa dödsorsaken. Det visar umeåprofessorn Peter Byass tillsammans med kollegor vid Witwatersrand University i Sydafrika, i en studie som publiceras i denna veckas utgåva av PLoS Medicine. Vidare är sannolikhetsmodellering billigare och snabbare än läkaranalys, och fullständigt konsekvent. Uppgifter om dödsorsak är en omistlig del för planering av insatser för folkhälsan, och sannolikhetsmodellering är i många fall det bästa tillgängliga sättet att infoga data om dödsorsak i insatserna.
Författarna drar dessa slutsatser genom att jämföra och ställa läkares bedömning mot sannolikhetsmodellering tillämpad på muntliga obduktioner efter 6 153 dödsfall mellan 1992 och 2005 i en sydafrikansk landbygdsbefolkning. De tio vanligaste dödsorsakerna stod för 83% respektive 88% av dödsfallen vid läkarbedömning respektive sannolikhetsmodellering, och åtta av de tio dödsorsakerna var samma vid bägge analysmetoderna. Därför säger författarna att det inte finns några skillnader mellan metoderna som kan leda till nämnvärt olika beslut om folkhälsopolitik på befolkningsnivå. Läkarbedömning är mer nyanserad än sannolikhetsmodellering, till exempel för att identifiera cancer i vissa delar av kroppen, medan modelleringen kunde fånga osäkerheten som finns i enskilda fall.
Vidare förklarar författarna att det huvudsakliga målet med studien inte är att utvärdera någon specifik metod för muntlig obduktion, utan att överväga alternativa sätt att hantera intervjudata om enskilda dödsfall, för att ge meningsfulla bilder av befolkningens hälsa. Deras slutsats i artikeln är:
”där [muntlig obduktion] används i rutinmässig hälso- och sjukvård bör sannolikhetsmodellering, med sin konsekvens oberoende av tid och plats, dess eliminering av variationer i bedömning, dess snabbare resultat och mycket lägre kostnad, vara förstahandsalternativet vid val av tolkningsmetod.”
Länk till artikeln i PLoS Medicine:
http://www.plosmedicine.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pmed.1000325
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Peter Byass, professor vid Umeå Centre for Global Health Research, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet på:
+46 (0)76 787 30 07
peter.byass@epiph.umu.se
Högupplöst porträttbild:
http://www.umu.se/digitalAssets/19/19670_peter_byass_8792_090206_mpn.jpg
