– Lutetia är en ganska stor asteroid, men det är ändå inte mycket man vet om den. Det ska Rosetta ändra på, säger Hans Nilsson, forskare vid Institutet för rymdfysik (IRF). Han ansvarar för ett av de två svenska instrumenten ombord, byggda vid IRF i Kiruna och Uppsala.

Lutetia har tidigare undersökts enbart med teleskop på jorden, men Rosettas förbiflygning ger helt andra möjligheter till närstudier. Rosettas egentliga mål är en komet, men den når man inte fram till förrän 2014. För att få ut så mycket resultat som möjligt tar Rosetta vägen förbi två asteroider, varav den första, Steins, passerades i september 2008. I bästa fall kan de svenska instrumenten upptäcka en svallvåg som asteroidens rörelse genom solvinden kan ge upphov till.

– Det troligaste är att vi inte kan se några effekter av asteroiden på solvinden i dess närhet, men skulle vi ha fel så är det en viktig upptäckt, säger Anders Eriksson, även han forskare vid IRF.

Mycket är osäkert om Lutetia, så det är bäst att vara beredd på det oväntade.

Lutetia upptäcktes redan 1852 av Hermann Goldschmidt, en tysk konstnär och astronom, med ett mindre teleskop på en balkong i Paris. Det latinska namnet på staden fick ge namn åt asteroiden, som var den 21:a som någonsin upptäckts, och dess fullständiga namn är därför 21 Lutetia.

Goldschmidt upptäckte flera asteroider och fick hundra år efter sin upptäckt av Lutetia en asteroid uppkallad efter sig, 1614 Goldschmidt. Idag är flera hundra tusen asteroider kända.

IRF:s Rosetta-sida: på engelska

IRF:s instrument ICA

IRF:s instrument LAP

— Det vi kallar E-vitamin består egentligen av åtta olika komponenter, men det som oftast har studerats i anknytning till Alzheimers och även andra sjukdomar är bara en av dessa komponenter, kallad a-tocopherol. I vår studie ville vi pröva om samtliga medlemmar i E-vitaminfamiljen kunde ha en skyddande effekt mot Alzheimers sjukdom, säger Francesca Mangialasche, doktorand vid Karolinska Institutet, som lett studien.

— Ungefär 70 procent av alla demensfall förekommer hos personer över 75 års ålder. Om det kan bekräftas att E-vitamin har en skyddande effekt för personer över 80 år kommer den här nya kunskapen att få stor betydelse både på individ- och samhällsnivå, fortsätter hon.

Bakom den nu aktuella studien står forskare vid Aging Research Center, Karolinska Institutet och Institute of Gerontology and Geriatrics, universitetet i Perugia, Italien. I studien ingick 232 deltagare från det så kallade Kungsholmenprojektet, en populationsbaserad longitudinell undersökning om åldrande och demens som pågick i Stockholm mellan 1987 och 2000. Alla deltagare var 80 år eller äldre och demensfria när studien inleddes. En uppföljning som gjordes efter sex år visade att 57 deltagare hade drabbats av Alzheimers sjukdom.

I början av studien mättes blodnivåerna av samtliga åtta E-vitaminkomponenter hos deltagarna. De personer som hade högst E-vitaminvärden jämfördes med dem som hade lägst för att undersöka om det fanns någon skillnad avseende utvecklingen av Alzheimers sjukdom. Forskarna fann då att gruppen med de högsta blodvärdena av E-vitamin hade en minskad risk att utveckla Alzheimers, jämfört med den grupp som hade lägst E-vitaminnivåer i blodet. Efter att ha tagit hänsyn till andra faktorer som kan påverka sambanden i beräkningarna, kunde forskarna ändå konstatera att risken att drabbas av Alzheimers sjukdom var 45 till 54 procent mindre hos gruppen med höga E-vitaminnivåer.

Forskarna menar att fynden talar för att den skyddande effekten av E-vitamin kan vara kopplad till en kombination av de olika medlemmarna inom E-vitaminfamiljen. En annan färsk studie som gjorts inom området visar att höga doser av kosttillskott bestående av E-vitaminformen a-tocopherol kan kopplas till ökad dödlighet, vilket i sin tur tyder på att en god balans mellan olika E-vitaminkomponenter kan ha stor betydelse för hälsan.

— Gamla människor som grupp är stora konsumenter av kosttillskott med E-vitamin, som då oftast bara innehåller a-tocopherol i höga doser. Våra forskningsrön måste bekräftas men de öppnar för möjligheten att ett balanserat intag av E-vitamin kan ha en skyddande effekt mot demenssjukdomar, säger Francesca Mangialasche.

Vetenskaplig artikel: “High plasma levels of vitamin E forms and reduced Alzheimer´s disease risk in advanced age”, Francesca Mangialasche, Miia Kivipelto, Patrizia Mecocci, Debora Rizzuto, Katie Palmer, Bengt Winblad, Laura Fratiglioni, Journal of Alzheimer’s Disease (JAD), 5 July 2010, DOI: 10.3233/JAD-2010-091450. JAD has an impact factor of 5.101 according to Thomson Reuters’ Journal Citation Reports (2009), and is published by IOS Press.

Med hjälp av smart teknik, så kallad RFID, kan saker, djur (och människor!) identifieras på avstånd samtidigt som information skickas och lagras i databaser. Nu blir metoden ännu smartare. Björn Nilsson presenterar i sin avhandling lösningar som gör RFID-tekniken effektivare och mer strömsnål.

RFID betyder ”Radio Frequency Identification” och handlar enkelt uttryckt om att kunna identifiera något (eller någon) på avstånd med hjälp av trådlös teknik. Tekniken har funnits i 60 år och användes från början, som så mycket annan avancerad teknik, av militären för att spåra och identifiera flygplan.

— I dag används RFID för att trådlöst och på avstånd identifiera till exempel en produkt som har försetts med en tag. Varje tag har ett unikt identitetsnummer som kan förknippas med en specifik produkt i en databas. Det är alltså möjligt att följa en produkt från tillverkning fram till kund, berättar Björn Nilsson, industridoktorand, som har skrivit en avhandling om hur RFID-tekniken kan bli effektivare.

RFID-taggar, eller etiketter, finns på en uppsjö prylar inom en mängd olika områden där man vill spåra, identifiera och lagra information av olika slag: busskort, liftkort, passersystem som tullar och betalstationer, stöldskydd, osv.

— De finns till exempel i de nya kortläsarna på bussarna i Halmstad och många som har åkt över Öresundsbron har säkert sett att det finns en speciell fil för automatisk betalning. Då har man en manick i sin bil, en transponder som läses av när bilen passerar en läsare, och man slipper stanna för att betala, berättar Björn Nilsson.

Det finns två huvudsakliga RFID-tekniker, passiva och aktiva. De passiva taggarna har ingen egen energikälla utan får energi från RFID-läsaren. Denna sort har begränsade funktioner, framför allt i räckvidd. Arbetsområdet mellan läsare och tag är enbart några få meter.

En aktiv tag däremot har egen energikälla, till exempel ett batteri. Den kan ha räckvidd upp till flera hundra meter och processorn på taggen kan hantera kryptering, avläsa sensorer och logga händelser.

Det finns så kallade RFID-taggar överallt runt omkring oss. Ibland kallas de etiketter och kan användas inom en mängd olika områden där man vill spåra, identifiera och lagra information av olika slag: på busskort och liftkort, i passersystem som tullar och betalstationer, för stöldskydd, inom djurnäringen skydd, osv.

Trots det anses dagens aktiva tag också begränsad eftersom den är energikrävande och ganska dyr att tillverka. Efterfrågan på mer strömsnåla taggar med längre livslängd är stor. Exempelvis logistikbranschen, transportsektorn och djurnäringen skulle kunna effektiviseras på många sätt med hjälp av modernare taggar.

— Om vi tänker oss en godsmottagning med många portar och många lastbilar som kommer för att lasta och lossa samtidigt, kan detta effektiviseras avsevärt med hjälp av RFID. Läsare läser av pallarna med godset när de passerar portarna. Avläsning, registrering och uppdatering av databaser sker automatiskt, utan att någon måste stå och pricka av för hand, förklarar Björn Nilsson.

Det finns en lite hake dock. Om många taggar passerar en läsare samtidigt, kanske inte alla taggar ska läsas av — reagera — just där och då. Det beror på vilket syftet är. När taggarna passerar en läsare talar de om för läsaren att ”nu passerar jag”. Taggarna får olika svar av läsaren, beroende på vad de har för ”uppgift”.

— Det är knuten i det hela. De får inte ”prata” i munnen på varandra. Det måste vara ordning på pratet. Man vill också få dem att göra av med så lite energi som möjligt. Så fort en tag reagerar går det åt energi.

Det är detta Björn Nilsson har forskat om, hur läsare och många taggar pratar med varandra samtidigt, utan att det blir kaos och oordning i kommunikationen.

Tack vare Björn Nilsson finns nu en lösning för effektivare och mer strömsnål RFID-teknik. Han har utvecklat ett så kallat protokoll — det vill säga regler för kommunikation mellan läsare och taggar — för aktiva RFID-taggar som gör att energiåtgången minskas och batterilivslängden ökar. Dessutom har Björn Nilssons forskning lett fram till att man kan tillverka enklare och därmed billigare taggar.

— Nyttan av detta är effektivitet, upp till 60 procent högre effektivitet. Och effektivitet för industrin betyder pengar. Det är många delar man kan förbättra och förenkla för företagen, som registrering, avläsning, kvalitetskontroll, spårbarhet osv.

Björn Nilsson har varit så kallad industridoktorand under de fem år han har hållit på med sin avhandling. Det innebär att han är anställda på ett företag, Free2Move, men bedriver sitt forskningsarbete på ett lärosäte, Högskolan i Halmstad. Syftet med industridoktorander är att uppmuntra akademisk utbildning i industrin och att skapa kontakter mellan forskare och företagare. I Björn Nilssons fall är Chalmers tekniska högskola också en viktig part i samarbetet eftersom Högskolan i Halmstad (ännu) inte har rätt att examinera på forskarnivå. Det är Chalmers som står för de formella delarna i forskarutbildningen, såsom examinationen.

För Björn Nilssons del har det bara varit fördelar med att ha en fot i vardera värld.

— Kombinationen forskning, högskola och Free2Move är det optimala. Jag jobbar som konsult just nu på Free2Move med ett butikslarmsystem, men jag vill gärna fortsätta att forska. Det har varit roligt de här fem åren.

I början av sommaren presenterade han tillsammans med doktorandkollegan Emil Nilsson och handledaren Lars Bengtsson, sin forskning på en av världens största RFID-konferenser i Kina.

— Vår artikel har utsetts till en av de åtta bästa på konferensen i Kina. Vi är konkurrenskraftiga på detta på Högskolan i Halmstad, konstaterar Björn Nilsson.

Egentligen är det, trots att avhandlingen bara alldeles nyligen godkändes, ett steg ytterligare i Björn Nilsson framgångsrika forskning.

— Nästa steg är att utveckla en aktiv tag med en enda krets. I vårt gemensamma projekt om strömsnål effektiv RFID-teknik har jag sett till att läsare och taggar kommunicerar med varandra, och Emil har utvecklat och tagit fram elektroniken för att det ska bli effektivt. Tillsammans visar vi vad man kan använda det till. Vår artikel har utsetts till en av de åtta bästa på konferensen i Kina. Vi är konkurrenskraftiga på denna forskning på Högskolan i Halmstad, avslutar Björn Nilsson.

Björn Nilssons avhandling heter ”Energy Efficient Protocols for Active RFID” och lades fram vid Chalmers tekniska högskola i juni 2010 men forskningsarbetet har bedrivits vid Högskolan i Halmstad och företaget Free2Move.
Björn Nilsson, bjorn.nilsson@hh.se

Läs mer om Björn Nilssons avhandling.

I samband med utbyggnaden av E6 i Skee utanför Strömstad påträffades förra året skelettet av en gigantisk, förhistorisk val.

Valbenen togs omhand av forskare vid Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet, som tillsammans med Natural History Museum i London ville undersöka om fyndet kunde vara ett exemplar av den mystiska ”swedenborgsvalen”.

Det var det inte.

—Efter DNA- och kol 14-analyser vet vi att valen är en grönlandsval som dog för ungefär 14 000 år sedan. Det innebär att den är 4 000 år äldre än vi först misstänkte, säger Thomas Dahlgren vid Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet.

När grönlandsvalen dog, i slutet av istiden och början av yngre stenåldern, låg fyndplatsen vid Skee på 90 meters djup i en ishavsvik. Då levde grönlandsvalar ohotade vid randen av en kalvande inlandsis. I dag är arten rödlistad, starkt decimerad av kommersiell jakt, och har sina hemmavatten långt från Sverige.

När den nya vägsträckningen invigs den 5 juli kommer valfyndet att föräras en permanent utställning vid rastplatsen, där valbenen visas i en spektakulär glasmonter och resultaten från vinterns undersökning redovisas.

FAKTA
Grönlandsvalen (Balaena mysticetus) kan bli upp till 20 meter lång och väga nära 100 ton, vilket gör den till en av jordens största valar. Valen kännetecknas av ett stort huvud, svart kropp och vit haka, och bär upp till fyra meter långa barder i överkäken. Arten har jagats hårt genom historien, och är idag internationellt rödlistad. Grönlandsvalen lever i arktiska vatten, i huvudsak i de norra delarna av Stilla havet men i mindre antal också i Atlanten.

Källa: The IUCN Red List of Threatened Species

Varje år slängs miljontals plagg och helt klart är att vi konsumerar alldeles för mycket kläder. Sopberget bara växer och bara en bråkdel går till återanvändning.
– Slit- och slängattityden är ett samhällsproblem och därför känns den här forskningen meningsfull, säger Karin M. Ekström.
Hon är professor i marknadsföring med fokus på konsumentbeteende. Tillsammans med fyra andra forskare vid Högskolan i Borås kommer hon från och med september att påbörja ett forskningsprojekt där man ska titta på konsumenters beteende vad gäller kläder. Vad är det egentligen som styr våra val? Vad slängs, skänker man bort sina gamla plagg, säljer man dem eller syr om och byter kläder? Vad är det som påverkar konsumenternas val?
– Hittills har en stor del av forskningen om miljöproblem och textilt avfall haft ett producentperspektiv. Det finns därför ett stort behov av att förstå miljöproblem utifrån ett konsumentperspektiv för att via marknadsföring kommunicera effektiva lösningar som gynnar ett miljöengagemang hos konsumenter, förklarar Karin M. Ekström.

Vill komma med lösningar
Hon menar att en ökad förståelse för konsumentbeteende är viktigt för att handeln ska kunna utveckla nya lösningar för att minska miljöproblemen med klädavfall. Studien består av tre delstudier. I den första delstudien ska man titta på hur konsumenterna resonerar när de beslutar att göra sig av med plaggen. Hur resonerar olika konsumentgrupper t ex barnfamiljer eller modemedvetna tonåringar?
– Målet med studien är framför allt att komma med lösningar som främjar ett miljöengagemang.

Gekås Ullared ger pant på gamla kläder
I den andra delstudien vill man öka förståelsen för hur olika intressenter i ett nätverk ser på problemen med textilt klädavfall. Nätverket bildas i samverkan med Gekås Ullared och deras uppgift blir att diskutera hållbarhetsproblem, speciellt textilt klädavfall för att komma fram till lösningar. I nätverket ingår förutom Gekås Ullared representanter från klädproducenter, klädhandeln, miljöorganisationer och myndigheter.
– Nätverket ska ge förslag till samverkansmodeller och det finns en internationell referensgrupp med kända miljöforskare, berättar Karin M. Ekström.
Den avslutande delstudien görs också tillsammans med Gekås Ullared och här kommer man på försök att låta kunder returnera kläder mot pant. Studien kommer också att föreslå IT-lösningar för den här typen av verksamhet.
– Vårt mål är att öka kunskaperna om hur olika aktörer ser på problemen med textilt avfall, men vi vill också kunna utveckla lösningar för att minska problemen. Förhoppningsvis kan det här leda till en hållbar utveckling av handel och konsumtion.

Forskningsprojektet finansieras av Handelns Utvecklingsråd.

Kontaktinformation
Karin M. Ekström, professor Högskolan i Borås, e-post: karinm.ekstrom@hb.se, tfn: 033-4354516, mobil: 0706-180082

PEG används normalt för patienter som inte kan svälja och äta på vanligt sätt ska kunna få näring och där förbättring på kort sikt inte är förväntad, exempelvis vid cancersjukdomar i svalg eller matstrupe och stroke. I Sverige görs flera tusen PEG-operationer om året och operationen blir allt vanligare. Ett problem med ingreppet är att risken för infektion är stor, något som i värsta fall kan leda till att patienten avlider. För att minska infektionsrisken ges idag cefuroxim, en typ av flytande antibiotika för användning direkt i blodbanan, en timme innan operationen.

– Som opererande läkare är det alltid svårt att veta om den infektionsförebyggande behandlingen har getts i tid, vilket riskerar att stoppa hela operationsprocessen. I vissa fall visar det sig dessutom vara omöjligt att sätta in en PEG och då har man gett antibiotika helt i onödan. När PEG-inläggning misslyckas, vilket sker i vart tionde fall, beror det oftast på hur de inre organen ligger i vägen i mellan bukvägg och magsäck, säger John Blomberg, doktorand vid Karolinska Institutet och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Med den nya metoden för infektionsskydd, som han tillsammans med sina kollegor presenterar i den vetenskapliga tidskriften BMJ, ges istället ett annat antibiotiskt preparat, en blandning av sulfamethoxazole och trimethoprim, som lösning direkt i PEG-katetern efter att operationen är genomförd. Denna behandlingsrutin i kombination med mindre arbetsbörda och mindre läkemedelskostnad för sjukhusen gör att den nya metoden minskar kostnaderna för PEG-operationerna.

Den nu publicerade studien har gjorts på 234 patienter mellan åren 2005 och 2009, varav hälften behandlades med cefuroxim och hälften med blandningen av sulfamethoxazole och trimethoprim. Av dessa fick 14 patienter som behandlades med cefuroxim och 10 patienter som behandlades med blandningen av sulfamethoxazole och trimethoprim, en infektion.

– Båda metoderna ger likvärdiga resultat vad gäller minskad risk för infektion hos patienten. Men den nya metoden är betydligt enklare och minst tio gånger billigare, säger John Blomberg.

Arbetet med studien har finansierats av Cancerfonden och Vetenskapsrådet.


Publikation: “Novel approach to antibiotic prophylaxis in percutaneous endoscopic gastrostomy (PEG): randomised controlled trial”, Blomberg J, Lagergren P, Martin L, Mattsson F, Lagergren J, British Medical Journal, online 2 July 2010, doi:10.1136/bmj.c3115.

Kontaktinformation
För ytterligare frågor, kontakta:

John Blomberg, överläkare, doktorand
Övre gastrointestinal forskning
Institutionen för molekylär medicin och kirurgi
Mobil: 070-398 30 60
E-post: john.blomberg@karolinska.se

Jesper Lagergren, professor
Övre gastrointestinal forskning
Institutionen för molekylär medicin och kirurgi
Tel: 070-227 40 88
E-post: jesper.lagergren@ki.se

Presskontakt: 08-524 860 77, pressinfo@ki.se

BILDEN: John Blomberg, foto av Ulrika Eriksson

I veckans nummer av tidskriften Nature redovisar astronomer nya rön om supernovaexplosioner. Det är observationer som tyder på att dessa stjärnsmällar inte är helt runda. Jesper Sollerman vid Oskar Kleincentret vid Stockholms universitet är en av medförfattarna.

– Att intresset är så stort för just den här typen av stjärnexplosioner beror på att de används för att mäta avstånd i universum. Detta har i sin tur visat att universums expansion accelererar – en av de märkligaste upptäckterna inom astronomin, säger Jesper Sollerman.

De nu publicerade resultaten visar att avståndsmätningarna kan påverkas av asymmetrin i explosionen.

– Personligen tror jag denna ledtråd kommer att ha störst betydelse för vår förståelse av hur dessa stjärnor exploderar, snarare än för hur universum expanderar, säger Jesper Sollerman.

Det här är den sjunde artikeln i Nature som Jesper Sollerman har författat under lika många år.

– Det visar, om inget annat, att exploderande stjärnor är ett hett område där vi lärt oss mycket nytt de senaste åren, säger Jesper Sollerman.

Kontaktinformation
Ytterligare information
Jesper Sollerman, Oskar Kleincentret vid Stockholms universitet, tfn 08-5537 8554, e-post jesper@astro.su.se, webbplats http://ttt.astro.su.se/~jesper/.

Information om Oskar Kleincentret vid Stockholms universitet: http://okc.albanova.se/

I jakten på en fjärilshona utnyttjar hanarna sitt välutvecklade luktsinne. De kan känna doften av en hona på flera hundra meters avstånd. Honorna producerar så kallade sexualferomoner, doftämnen med vars hjälp de lockar till sig hanarna. Det finns ungefär 180 000 fjärilsarter på jordklotet; de flesta av dem kommunicerar med hjälp av feromoner. Små skillnader mellan de olika parfymerna gör att hanarna hittar honor av sin egen art.

– Kommunikation handlar om sändare och mottagare. Vår forskning i just detta sammanhang har sikte på sändarens signalproduktion, alltså honans feromontillverkning, säger Christer Löfstedt, professor på Biologiska institutionen vid Lunds universitet.

Tillsammans med andra forskare i Sverige och Tyskland har forskargruppen i Lund studerat feromoner hos majsmottet, en nattaktiv fjäril som lever i Europa och Nordamerika. Hos majsmottet finns två raser som producerar olika typer av sexualferomoner. Nu har forskarna identifierat och undersökt den gen som styr produktionen av feromonerna, och de kan konstatera att en enkel förändring i arvsmassan ligger bakom uppkomsten av de två olika feromontyperna hos fjärilen.

– Vi misstänker att majsmottet befinner sig mitt i en pågående artbildning, det vill säga att arten är på väg att splittras i två feromonspår för att på sikt landa i två separata arter, säger Jean-Marc Lassance, doktorand vid Biologiska institutionen i Lund.

Forskarna spekulerar nu i om genetiska förändringar i feromonproduktionen kan vara en bidragande orsak till den stora artrikedomen bland Jordens många fjärilar. Den genetiska förändringen hos majsmottet uppstod av en slump, troligen för mer än 75 000 år sedan. De parningsivriga majsmotthanarna har sedan dess villigt låtit sig lockas av båda feromontyperna. Men under årens lopp har samtidigt olika typer av hanar utvecklats, där vissa föredrar den ena eller den andra feromontypen, en smaksak som nu driver artens utveckling in på två olika spår. Forskarna kan dock inte svara på när artbildningen eventuellt kan vara ett faktum.

– Artbildning kan ta tid och som forskare är att du sällan där just när det händer, säger Christer Löfstedt.

Doftgenen hos majsmottet har två varianter, så kallade alleler. Dessa ligger bakom tillverkningen av ett så kallat enzym, ett ämne som omvandlar fettsyror till alkoholer, vilka sedan utgör ingredienser i fjärilsparfymerna. Forskarna har fått fram sina resultat genom att överföra doftgener till jästsvampar, som då producerar olika fjärilsdofter beroende på vilken genvariant de har begåvats med.

– Att jästsvampar med insektsgener producerar fjärilsdofter bevisar genens betydelse för doftproduktionen säger doktoranden Marjorie Liénard som har arbetat med att utveckla tekniken.

Nu redovisas feromonforskarnas resultat i tidskriften Nature. Nyligen publicerade forskarna även en annan undersökning som visar på betydelsen av de beskrivna enzymerna för doftproduktion hos flera andra fjärilar (i tidskriften PNAS).

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:

Professor Christer Löfstedt
tel 046-222 93 38, Christer.Lofstedt@ekol.lu.se
Doktorand Jean-Marc Lassance
tel 046-222 04 84, 0738-24 98 54, Jean-Marc.Lassance@ekol.lu.se
Doktorand Marjorie Liénard
tel 046-222 37 90, 0768-16 37 50, Marjorie.Lienard@ekol.lu.se

Andelen som slutförde gymnasiet sjönk kraftigt under 1990-talet. Rapportförfattarna visar att huvudförklaringen till nedgången är införandet av det målrelaterade betygssystemet. Det nya betygssystemet minskade andelen som tog gymnasieexamen med i genomsnitt 5,1 procentenheter för elever som påbörjade yrkesinriktade program, och med 1,4 procentenheter för elever som påbörjade studieförberedande program. Dessutom medförde det målrelaterade systemet att många tog längre tid på sig att avsluta sina studier. Allra sämst gick det för elever med låga betyg i grundskolan.

– I det nya betygssystemet får man bara slutbetyg om man har godkänt i vissa ämnen. Tidigare fick lågpresterande elever ett lågt ämnesbetyg. Idag får de ”icke godkänt” och därför inget slutbetyg, säger Björn Öckert, en av författarna till rapporten.

Lägre inkomster på sikt
Elever på yrkesinriktade program fick även lägre inkomster på sikt. Vid 26 års ålder var inkomsterna för de som betygssattes i det målrelaterade systemet i genomsnitt 6 procent lägre än för de som fick relativa betyg. Även här är de negativa konsekvenserna störst för studiesvaga elever. För dem med låga grundskolebetyg sjönk inkomsterna med närmare 13 procent, främst för att de inte var sysselsatta i samma utsträckning.

– Att sakna slutbetyg från gymnasiet ger troligen en negativ signal till framtida arbetsgivare. Det målrelaterade betygssystemet gjorde också att många elever tog längre tid på sig att fullfölja studierna och därmed förlorade värdefull arbetslivserfarenhet, fortsätter Björn Öckert.

Bakgrund
Analysen baseras på personer födda 1976–79. Personer födda 1976 och 1977 fick betyg enligt det gamla relativa systemet på gymnasiet, medan personer födda 1978 och 1979 betygssattes enligt det nya meritvärdessystemet. Studien jämför förändringen i utbildnings- och arbetsmarknadsutfall för personer med likadana betyg i grundskolan, men som betygssattes enligt olika system på gymnasiet.

Kontaktinformation
Rapport 2010:13 ”Den svenska utbildningspolitikens arbetsmarknadseffekter: vad säger forskningen?” är skriven av Anders Björklund, Peter Fredriksson, Jan-Eric Gustafsson och Björn Öckert. Om du vill veta mer kontakta Peter Fredriksson 08-16 30 37 eller Björn Öckert 018-471 70 95.

Den 30 augusti bjuder IFAU in till en halvdagskonferens om rapportens resultat.

Forskarna har funnit att både cytokiner och det cytokinliknande ämnet leptin har samband med hur man skattar sin hälsa. Cytokiner är små proteiner som immunförsvaret använder för att kommunicera internt och med andra system i kroppen, till exempel nerv- och hormonsystemet. När cytokiner frisätts och når hjärnan gör de att vi mår dåligt, vilket tros underlätta tillfrisknandet vid akut sjukdom.

– Det finns starka vetenskapliga belägg för att personer som upplever sig sin hälsa som dålig löper större risk att drabbas av sjukdomar i framtiden och för tidig död. För att bättre kunna hjälpa de drabbade, som framför allt söker sig till primärvården, är det viktigt att få fram mer kunskap om riskfaktorer, menar avhandlingens författare, Anna Nixon Andreasson, verksam på Centrum för allmänmedicin (CeFAM).

I studierna som ligger till grund för fynden har drygt 800 deltagare ingått, där merparten var kvinnor. Majoriteten skattade sin hälsa som god, men omkring 20 procent skattade sin hälsa som dålig. De som skattade sin hälsa som sämre hade högre koncentration av cytokiner i blodet jämfört med de som skattade sin hälsa som god, även om de inte hade någon påvisbar sjukdom. Ju äldre man var, desto starkare var kopplingen mellan cytokiner och upplevd ohälsa. Enligt forskarna kan resultaten till viss del förklara varför vissa personer mår dåligt, när inga synliga tecken på medicinska orsaker går att finna.

– Orsakerna bakom upplevd ohälsa är komplex, där olika faktorer påverkar. Våra resultat är en pusselbit som pekar på att en immunologisk obalans kan spela en viktig roll för en del personer. En sådan obalans går kanske att komma till rätta med i framtiden antingen via medicinska eller psykologiska behandlingsmetoder, säger Anna Nixon Andreasson.

För första gången studerades även ett eventuellt samband mellan det cytokinliknande ämnet leptin och självskattad hälsa. Resultatet visar på skillnader mellan könen. Männen som skattade sin hälsa dålig hade höga doser av leptin, medan kvinnorna med låga nivåer av leptin däremot skattade sin hälsa som dålig.

På sikt hoppas forskarna att deras fynd kan leda till nya och bättre behandlingsmetoder mot upplevd ohälsa. Men det bygger på att de lär sig mer om huruvida proteinerna kan tolkas som primära orsaker till dålig självskattad hälsa eller omvänt – vara ett resultat av andra faktorers påverkan. I en liten men välkontrollerad experimentell studie där deltagarna bara fick sova fyra timmar per natt försämrades deras upplevda hälsa gradvis, en försämring som var kopplad till ökande nivåer av cytokiner.

– Vi vet rätt väl hur vi kan göra för att få människor att må dåligt. Nu är utmaningen hur vi kan få människor att uppleva sin hälsa som bättre genom att påverka nivåerna av cytokinerna. God sömn verkar till exempel vara en viktig faktor för en god upplevd hälsa, säger Anna Nixon Andreasson.

CeFAM är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting och det största utbildnings-, utvecklings- och forskningscentrat inom allmänmedicin i landet. I avhandlingsarbetet har även medverkat forskare vid Osher centrum för integrativ medicin, Karolinska Institutet.

Avhandling: Self-rated Health – Biobehavioral determinants with focus on inflammatory factors, Anna Nixon Andreasson. ISBN: 978-91-7409-972-0.


För ytterligare information, kontakta:

Anna Nixon Andreasson, med dr, fysiolog
Tel: 0731 50 56 53
E-post: anna.andreasson@ki.se

Daphne Macris, informationsansvarig CeFAM
Tel: 073 914 52 45
E-post: daphne.macris@sll.se
Mer om CeFAM: www.cefam.se

Presskontakt Karolinska Institutet: 08-524 860 77 eller pressinfo@ki.se

Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Väldigt många människor producerar, och framför allt konsumerar, fotbollsspråk, inte minst under ett VM. Ändå har det bedrivits relativt lite forskning i ämnet. Hösten 2007 bestämde sig de två språkprofessorerna Sölve Ohlander och Gunnar Bergh för att ändra på det och skapa ett svensk engelskt/engelsk-svenskt fotbollslexikon.

I färdig form ska lexikonet innehålla 3 000–4 000 ord och uttryck som inte bara förklaras utan också illustreras med exempel från verkligheten.

– Peter Jihde sa nyligen i TV4 att en spelare ”sköt några meter brett”. På svenska säger man normalt sett att man skjuter utanför. Engelsmännen säger ”to shoot wide”, så att ”skjuta brett” verkar vara ett översättningslån, säger Gunnar Bergh, som till hösten lämnar Mittuniversitetet i Härnösand för att återuppta sin tjänst som professor i engelska vid Göteborgs universitet.

På liknande sätt är många andra av de termer som kommentatorerna använder sig av uttryckssätt som direktöversatts från engelskan.

– Fotbollens terminologi har en engelsk bas, eftersom många begrepp spreds till andra länder kring det förra sekelskiftet i samband med att den moderna fotbollen uppfanns i England. Nu tycker vi oss se en ny våg av anglicismer sedan 1990-talet i takt med mediernas kraftiga expansion, bland annat på internet, säger Sölve Ohlander.

– Att ”spela i hålet” är ett sådant exempel. Med det menas att det finns en yta framför det egna mittfältet, före motståndarens backlinje, där det ofta finns en spelare att passa, en ”target player”, säger Gunnar Bergh. ”Target player” är för övrigt ett uttryck som vi lånat in rakt av och inte ens brytt oss om att översätta.

Men fotbollsspråket kommer inte bara från engelskan. En ”lycka till-boll” är ett svenskinspirerat uttryck som betyder en halvt desperat långboll man slår upp på vinst och förlust till en ensam anfallare. Och ”grästid” är en term som används för den tid en enskild spelare, till exempel en avbytare, tillbringar på fotbollsplanen, förmodligen bildad i analogi med ishockeyspråkets motsvarande ”istid”.

Författarna hoppas att deras fotbollslexikon ska bli klart till ett stort mästerskap, antingen till EM om två år eller möjligen till nästa VM om fyra år. Fram till dess genomför de också en del andra vetenskapliga undersökningar av fotbollsspråket.

– Bland annat har vi undersökt fotbollens metaforer, som till stor del är lånade från militära sammanhang. Fotboll beskrivs ju ofta som ett krig där man till exempel kan ”anfalla på bred front” och ”skjuta en kanon”, säger Gunnar Bergh.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Gunnar Bergh på telefon: 0708-65 05 74 eller e-post: bergh@eng.gu.se eller Sölve Ohlander på e-post: solve.ohlander@ped.gu.se

– Det finns en växande insikt även bland de mest utsatta länderna om att man inte måste vara ett rikt land för att värna de små barnen. Fler och fler inser att arbete med små barn är en kraft till förändring i sig, till att få ett annat samhälle, säger Ingrid Pramling Samuelsson, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet.

Kongressen innebär det hittills största internationella mötet inom området Lärande för hållbar utveckling. Arrangör av kongressen är OMEP, Organisation Mondiale pour l’Éducation Préscolaire, en världsorganisation som arbetar för barn i åldrarna 0-8 år i mer än 60 länder. Ingrid Pramling Samuelsson är OMEPs president.

– Tidigare var fred ett övergripande tema för OMEP. Som president har jag initierat och styrt om OMEPs fokus mot ett arbete som mer handlar om social, ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling. De tre dimensionerna är ömsesidigt beroende av varandra, säger hon.
Som organisation arbetar OMEP även med att konkretisera hur man kan arbeta med hållbar utveckling bland barn. Men i den fattigare delen av världen handlar lärande om hållbar utveckling inte primärt om små barns förståelse och attityder. Där verkar OMEP för att förskolor överhuvud taget etableras.

På konferensen i Göteborg finns bland de cirka 800 delegaterna från 50 länder även representanter från många av de mest utsatta länderna, flera hitbjudna med bidrag från Svenska Institutet.
Ingrid Pramling Samuelsson är optimistisk över den utveckling hon ser:
– FN:s barnkonvention har betytt oerhört mycket, inte överallt och alltid men på många håll. Det blir vanligare med förskolor i många länder och att läroplaner skrivs även för verksamheten för små barn, säger Ingrid Pramling Samuelsson.
– Vi ser trots allt en rörelse och en positiv utveckling. Vår stora utmaning är att komma på speaking terms med de riktigt fattiga länderna, säger hon.

Ingrid Pramling Samuelsson är en av kongressens huvudtalare.
Onsdag 11 augusti kl 18 talar hon på temat ”The Role of Early Childhood Education for a Sustainable Society”.

Representanter från media är välkomna att delta på konferensen.

Fakta om OMEP:
Organisation Mondiale pour l’Éducation Préscolaire, OMEP, är en världsorganisation som arbetar för barn i åldrarna 0-8 år i mer än 60 länder. Målsättningen är att barnen ska ges bästa förutsättningar för en god uppväxt. OMEP har en rådgivande status till UNESCO, UNICEF, EU och Europarådet. OMEP bildades 1948 och första president var Alva Myrdal. Ingrid Pramling Samuelsson är president under perioden 2008-2010.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Ingrid Pramling Samuelsson, 031-7862461, 0705-684092, ingrid.pramling@ped.gu.se
Ingrid Engdahl, ordförande i Svenska OMEP och kongressamordnare, 08-12076205, 070- 952 67 35, ingrid.engdahl@buv.su.se

Men hur hårt sparkar en häst egentligen? Det vill forskare vid SLU i Alnarp nu ta reda på i ett nystartat projekt.

Att hästar sparkar i väggarna är inte ovanligt när de står i sin box i stallet. Den övre delen av boxväggen är ofta av galler. Om hästens spark träffar där kan det få ett tragiskt slut. En hov som fastnar i gallret kan leda till så allvarliga skador att hästen måste avlivas.

MÄTER KRAFTEN
Nu har arbetet påbörjats med säkrare boxinredningar av forskare på Lantbrukets byggnadsteknik vid SLU i Alnarp. I projektet ska man ta reda på hur hårt hästar sparkar och därefter prova olika konstruktioner för boxgaller och boxplank genom en standardiserad maskin som ska simulera hästsparkar.

Stor möda har lagts ned på att konstruera en ”mätvägg” där kraften i hästars sparkar ska mätas. En viktig fråga att besvara i projektet är även om det är acceptabelt att använda plastfönster, härdat glas eller säkerhetsglas utan skyddsgaller.

Vinnare i detta är arbete är förstås hästarna. Risken att fastna med hoven minskar. Även djurskyddsbestämmelserna får ett konkret innehåll i detta avseende. Tillverkare och leverantörer av boxinredningar kommer få tydliga riktlinjer kring vilka belastningar som deras inredning ska kunna tåla.

BEHÖVS KUNSKAP
För att i möjligaste mån undvika hästskador orsakade av underdimensionerade inrednings- och byggnadskonstruktioner, utan att behöva överdimensionera till orimlighet, krävs ökade kunskaper om de krafter och påkänningar hästen kan åstadkomma på sin fysiska närmiljö.

Den stora osäkerheten kring denna fråga speglas av att det idag finns exempel på fall som för närvarande är under rättslig prövning. Det råder det stor tveksamhet hos myndigheter om vad som är säkert eller ej.

I ett tidigare pilotförsök med en sparksimulator med en hästsko som stötkropp har forskarna på LBT vid SLU i Alnarp, visat på riskerna med att hovar kan fastna i ett ”standardgaller” med stående rör medan ett motsvarande trådgaller (rutgaller) klarade över tre gånger större stötkraft utan att hoven fastnade. Det illustrerar att man kanske bör utmana traditioner och tänka i andra banor.

Projektet finansieras av Jordbruksverket i deras program om djurskyddsförbättrande åtgärder samt Alnarps Partnerskap.

Michael Ventorp medverkar onsdag 30 juni på Borgebygdagarna, en lantbruksmässa som hålls i Lomma kommun, och finns där tillgänglig i HIR-montern (Hushållningssällskapet), sök kontakt via mobil.

LBT, Lantbrukets byggnadsteknik vid SLU, forskar och undervisar om husdjuren och landsbygdens byggnader, där biologi möter teknik.

Kontaktinformation
Michael Ventorp tel: 0708218783, 040-415084 michael.ventorp@ltj.slu.se

Hans von Wachenfeldt, tel: 040- 415 485, hans.von.wachenfeldt@ltj.slu.se

Enligt Lovisa Bergdahl tycks den religiösa mångfalden skapa spänningar inom dagens utbildning. Det rådande förhållningssättet till demokrati och religion inom utbildningsområdet leder till att den enskilda människan hamnar i skymundan till förmån för en skola där eleverna förväntas leva upp till hur ett visst samhälle i en viss tid definierar demokrati och demokratisk samlevnad. Religion ses då som något som hotar det demokratiska livet och samtidigt tycks demokrati ha blivit ett system där livets olikheter får lite utrymme.

– Detta får idag konsekvenser särkilt för religiöst praktiserande barn och elever eftersom utbildning i första hand ses som en arena där barn och unga ska socialiseras och bli en särskild slags demokratiska medborgare, säger Lovisa Bergdahl.

För skapa ett nytt samtal om hur religion och religiositet kan bemötas inom ramen för en demokratisk skola tar Lovisa Bergdahl i sin avhandling utgångspunkt i att varken religion och demokrati är något redan givet. Istället ses dessa begrepp som ömsesidigt konstituerade och som frågor för utforskande.

Med hjälp av tre teman – kärlek, frihet, och dialog – ger Lovisa Bergdahls avhandling nya möjliga svar på hur behovet av ”religiös läskunnighet” ska kunna öka men också hur demokrati ska komma att bli något som angår det mänskliga livet i all sin komplexitet. Studien riktar sig främst till dem som är intresserade av frågor om pluralism och mångfald i skola och utbildning och i synnerhet de som är intresserade av religiös mångfald inomdemokratisk utbildning.

Om vi ser kärlek, frihet och dialog annorlunda – som en kärlekens skillnad, en relationell frihet, och en konfliktartad dialog – kan vi också se spänningarna mellan religion och demokrati annorlunda, säger Lovisa Bergdahl. Vad det konkret kan betyda att se demokrati och religion som frågor inom utbildning, vilket jag gör, beskrivs inom ramen för det jag kallar ”de små gesternas utbildning”.

– Mitt bidrag är att säga att de små sakerna vi gör dagligdags i utbildningsverksamhet – som att ställa frågor – kan få stor betydelse för att skapa bättre demokratiska samlevnadsformer, säger Lovisa Bergdahl.

Avhandlingen visar varför relationerna mellan religion, demokrati och utbildning behöver tänkas annorlunda. Genom att ta sin utgångspunkt i två av de mest inflytelserika pedagogiska trenderna idag när det gäller att hantera mångfald och pluralism – kosmopolitisk och deliberativ utbildning – diskuteras hur relationerna mellan utbildning, religion och demokrati skulle kunna förändras om de förs samman i ett samtal vars villkor inte ägs av någon part. Detta samtal skapas med hjälp av Hannah Arendt, Jacques Derrida, Søren Kirkegaard och Emmanuel Levinas. I det första temat visar Lovisa Bergdahl hur viss separation, eller distans mellan oss är nödvändig för att kärlek till världen och till nästan ska bli möjlig. I det andra temat erbjuds tre olika sätt att se på frihet som alla utgår från en den andra människans nödvändlighet för frihetens möjlighet. En relationell syn på frihet placerar det religiösa subjektet i centrum av kampen för demokrati (denna mening kan tas bort om det blir för långt). Det tredje temat utforskar tre olika aspekter av vad dialog kan betyda som konfliktartad och ambivalent kommunikation med andra när förståelse inte till fullo kan nås.

Avhandlingens namn:
”Seeing Otherwise: Renegotiating Religion and Democracy as Questions for Education”. Avhandlingen finnas att ladda ner på: http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:319080

Ytterligare information
Lovisa Bergdahl, Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet, 070-911 14 13 eller Lovisa.Bergdahl@ped.su.se eller Lovisa.Bergdahl@sh.se.

För bild
press@su.se eller 08-16 40 90

Bibbi Ringsby Jansson, universitetslektor i socialt arbete vid Högskolan Väst, har genomfört studien tillsammans med kollegan Elisabeth Olin vid Göteborgs universitet. (On the outskirts of normality: Young adults with disabilities, their belonging and strategies, International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being.) De har bland annat intervjuat 15 unga vuxna med lindriga intellektuella funktionsnedsättningar och/ eller psykiatrisk problematik, ibland kombinerat med sociala problem.

Idag är det frivilligt för personer med funktionsnedsättningar att ta emot välfärdssamhällets stöd. Man måste själv begära stöd för att få det. Lagstiftningen har förändrats och attityderna bland dem som ger stödet har också successivt förändrats.
– Och ju mer resurserna krymper, desto tydligare blir frivillighetsprincipen. Man ska tydligt begära hjälp för att få någon, säger Bibbi Ringsby Jansson.
För dem som självklart måste ha hjälp att klara vardagen betyder den här förändringen inte lika mycket som för dem som ligger i gränslandet. En del av dem har negativa erfarenheter av myndighetskontakter.
– Myndighetskontakter innebär kontroll och att de blir styrda på ett sätt som de känner att de inte själva kan påverka. Då drar de sig hellre undan, säger Bibbi Ringsby Jansson.

I lagstiftningen och för myndigheternas arbete är det viktigt med diagnosen. Den har betydelse när det gäller vilken hjälp en person har rätt till och för medicinsk behandling med mera. Själva värjer sig många i gruppen med lindriga intellektuella och/eller psykiska funktionsnedsättningar mot att få den avvikaridentitet som en diagnos innebär. De kan vara mycket medvetna om sina svårigheter, men pratar om dem i termer av att de har lite svårt att lära sig vissa saker, är lite långsamma, stresskänsliga och så vidare. Eller de kanske hellre vill prata om att de är bostadslösa eller arbetslösa.
– De kräver sin rätt att själva få vara med och definiera sina svårigheter, säger Bibbi Ringsby Jansson.
Hon efterlyser en attitydförändring inom välfärdsapparaten. Personalen borde lyssna mer på de ungas berättelser om sig själva och vad de själva säger att de vill ha hjälp med.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Bibbi Ringsby Jansson, bibbi.ringsby.jansson@hv.se, 0520-22 37 49

Bland annat kommer den 29 juni att presenteras resultatet av en ny och stor internationell jämförelse av 140.000 elevers kunskaper inom samhällskunskap, International Civic and Citizenship Education Study (ICCS).

– Studien har mätt såväl kunskaper som attityder om samhällsfrågor och
är en uppföljning av en motsvarande studie från 1999. Sverige är ett av studiens närmare 40 deltagande länder, säger professor Jan-Eric Gustafsson vid institutionen för pedagogik och didaktik, en av konferensens koordinatorer.

I studien ingår motsvarande elever i årskurs 8, men Sverige har även valt att ta med elever i årskurs 9. Från Sverige medverkar drygt 7000 elever från 169 skolor.

Konferensen IRC 2010 i Göteborg genomförs för IEA, International Association for the Evaluation of Educational Achievement, en oberoende internationell samarbetsorganisation.  

Sverige tidigt med
Bland IEAs uppmärksammade internationella jämförelser kan bland annat nämnas PIRLS, som jämför elevers läskunnighet, och TIMMS, som mäter elevers matematikkunskaper.
På konferensen i Göteborg kommer även resultatet av studien TEDS-M att presenteras, en studie där matematikkunskaperna hos lärarstudenter i 16 länder har jämförts.

Sverige har funnits med från start i IEAs studier, i drygt 50 år, vilket gör jämförelser av det svenska skolsystemet över tid möjliga. Sverige var också tidigt med i arbetet, bland annat genom professor Torsten Husén som under många år var IEAs ordförande. Vid en keynote presentation 1 juli kl 9-10 talar professor Rainer Lehmann, Humboldt Universitet i Berlin, om Huséns vetenskapliga bidrag.

Presskonferensen där resultaten av ICSS presenteras hålls tisdag 29 juni kl 10.00.
Plats: Göteborgs universitet, Pedagogen hus A, källarplan, Västra Hamngatan 25.

Förkonferens och workshops pågår 29-30 juni.
Huvudkonferensen IRC 2010 pågår 1-3 juli.
Plats: Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet, Pedagogen, hus A, källarplan, Västra Hamngatan 25 Göteborg.

Representanter för media är välkomna till presskonferensen 29 juni kl 10, och till att medverka under konferensen.
Ett särskilt tillfälle att möta konferensens koordinatorer erbjuds fredag 2 juli kl 15-15.30, hus A, källarplan.

Kontaktinformation
För mer information kontakta koordinatorerna:
Professor Jan-Eric Gustafsson, tel 0705-926600, jan-eric.gustafsson@ped.gu.se
Førsteamanuensis Liv Sissel Grønmo, tel: 0047- 22 857 623, l.s.gronmo@ils.uio.no
Professor Monica Rosén, tel 031-786 2435, monica.rosen@ped.gu.se