– Den här nya musmodellen kommer att påverka framtida studier av de nervceller som är involverade när man går. Det är fortfarande grundforskning, men vi hoppas att den nya kunskapen på sikt ska bidra till nya och bättre behandlingar för patienter som blivit förlamade efter en ryggmärgsskada, säger professor Ole Kiehn, som lett studien.
Så kallade aktiverande eller retande nervceller antas spela en betydande roll för förmågan att röra sig eller gå, även om detta inte har kunnat påvisas direkt. För att testa hypotesen skapade en forskargrupp på Institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet, en genförändrad mus med ett ljuskänsligt protein i de aktiverande nervcellerna. Detta ljuskänsliga protein, kallat Channelrhodopsin2 (ChR2), finns normalt i fotoreceptorer i alger och aktiveras när det exponeras för blått ljus. ChR2 har tidigare införts i celler hos gnagare med hjälp av virus. I den nu aktuella studien har forskarna skapat den första genförändrade musen som framgångsrikt uttrycker ChR2 i en specifik uppsättning nervceller.
Genom att föra in ChR2 i nervceller som uttrycker Vglut2 – ett protein som finns i de flesta aktiverande nervceller i hjärnstammen och ryggmärgen och även i andra delar av hjärnan – skapade forskarna en Vglut2-ChR2-mus. På det sättet kunde de styra de aktiverande nervcellerna i utvalda delar av hjärnstammen och ryggmärgen och därmed studera betydelsen för förmågan att röra sig eller gå.
Forskarna registrerade den motoriska aktiviteten från ryggmärgen. När de lyste blått ljus direkt på ryggmärgen uppstod rörelser hos mössen som liknande gång. Rörelserna fortsatte under tiden ljusimpulsen pågick. Detta visade att aktivering av nervceller som uttrycker Vglut2 i ryggmärgen behövs för att kunna gå. Gångliknande aktivitet kan också skapas genom att exponera hjärnstammens nedre del för blått ljus. Något som i sin tur visar att aktiverande celler i hjärnstammen ger ett slags startsignal till de nervceller i ryggmärgen som är involverade när man går, menar forskarna.
Samtliga studier genomfördes in vitro, alltså på isolerad nervväv i laboratorium, och inga levande djur var direkt involverade i experimenten.
Publikation: “Activation of groups of excitatory neurons in the mammalian spinal cord or hindbrain evokes locomotion”, Martin Hägglund, Lotta Borgius, Kimberly J Dougherty & Ole Kiehn, Nature Neuroscience, early online publication 17 January 2010, doi:10.1038/nn.2482. Print issue 25 January 2010.
För mer information, kontakta:
Ole Kiehn, professor
Institutionen för neurovetenskap
Tel: 08 524 83951 eller 070 6857821
Epost: O.Kiehn@ki.se
Katarina Sternudd, pressekreterare
Tel: 08 524 838 95 (kopplas om till mobil)
Epost: Katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning och forskning bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
– Idén om den ensamme skapande författaren har alltid varit bärande i svensk upphovsrätt. Trots att en allt större del av kulturproduktionen bygger på kollektivt skapande talar man fortfarande om upphovsmannen i singularis.
Det konstaterar Martin Fredriksson som i sitt avhandlingsarbete skildrar den svenska upphovsrättens utveckling och ger en bakgrund till dagens upphovsrättsdebatt. Han analyserar lagtexter från 1810 till 1960, men också romaner, filmer och TV-program för att visa hur upphovsrätten formats.
Allmänhetens intressen har alltid hamnat i konflikt med upphovsmannens anspråk, även om den motsättningen drivits till sin spets i dagens debatt, när stöld ställs mot legitim kulturkonsumtion. Genom historien har dessutom både upphovsmännens och allmänhetens intressen använts av andra för att skydda ekonomiska intressen.
– På samma sätt som branschorganisationerna idag skyddar sina affärsintressen med hjälp av upphovsrätten, använde sig 1700-talets förläggare av den enskilde författarens rätt för att ta tillvara sina intressen, berättar Martin Fredriksson.
Teknikens utveckling har varit pådrivande, men lagen har oftast använts för att stävja tekniken. Upphovsrätten har expanderat i takt med möjligheterna att skapa kopior och när skillnaden mellan original och kopia upphävts av tekniken upprätthålls den fortfarande av lagstiftningen.
– En väg framåt kan vara att tänka mindre på hur man mångfaldigar och mer på hur ett verk används. I dagens lagstiftning finns inget stöd för den kollektiva upphovsrätten och för möjligheten att vidareutveckla andras arbeten, som i den samplade musiken där musiker skapar ny musik genom att sätta ihop andras verk.
Avhandlingen heter Skapandets rätt. Ett kulturvetenskapligt perspektiv på den svenska upphovsrättens historia. Den är utgiven på Daidalos förlag.
Martin Fredriksson disputerar den 22 januari 2010 kl 13.15 vid Linköpings unviersitet, Linköping.
Han kan nås på 0732-03 90 92, martin.fredriksson@liu.se
Hans Henrik Hansen har gjort en fallstudie med homosexuella män, anställda vid det danska försvaret: ”Seksuel orienteringsdiskriminering – et studie af seks homoseksuelle mænds oplevelser og erfaringer i det danske Forsvar”, vid NHV.
Att vara homosexuell uppfattas allmänt i försvaret som oproblematiskt, visar studien, och detta trots förekomsten av diskriminering på grund av sexuell läggning.
– De intervjuade i undersökningen uttrycker osäkerhet när det gäller att vara helt öppna med sin homosexualitet, säger Hans Henrik Hansen.
– Rädslan finns att förlora respekt, auktoritet och privilegier, eller i värsta fall att vägen till jobb och utbildning i det danska försvaret ska stängas innan man har en fast tjänst.
– Viktiga verktyg för att förebygga diskriminering på grund av sexuell läggning, är att det på arbetsplatsen förutom en integrerad personalpolitik och öppenhet, också krävs en ledning med kompetens inom området, säger Hans Henrik Hansen, vidare.
Han anser att det krävs en tydlig beskrivning av anmälningsförfaranden och hanteringen av diskrimineringsmål och att fackförbunden har kompetens och uttryckligen stödjer sina homosexuella medlemmar.
Studien har resulterat i utvecklingen av en ny teoretisk modell som beskriver sambandet mellan stressfaktorer, coping, identitet och miljö och den styrka som kan uppnås genom att tillhöra en minoritet. ”Minority Power Model” inriktar sig på resurser istället för problem, med att tillhöra en minoritet. Modellen kan visa sig vara väl lämpad att även användas i forskning i andra sammanhang, såsom forskning om andra minoriteter.
Kontaktinformation
Vid ytterligare frågor om undersökningen, kontakta: Master of Public Health/Leg Sjuksköterska/, Hans Henrik Hansen Mail: hr.hansen2.th @ gmail.com
Tel: +45 2425 2418
Handledare: Docent Ina Borup, NHV
Stor vikt läggs ofta vid att föräldrar ska sätta regler och se till att de följs. Stefan Persson anser att det självklart är viktigt, men han hoppas att hans doktorsavhandling ska bidra till att öppna upp kommunikationen i familjen för att barn och ungdomar ska känna sig delaktiga.
– Det är vägen till beslutet som är viktig för att barn och ungdomar inte ska känna sig kontrollerade och utan en röst.
I tidigare forskning har en stor del av fokus legat på vem som bestämmer. Stefan Persson har istället frågat barn och ungdomar om de känner att de har inflytande i beslut som tas hemma. Precis som man kan känna sig kontrollerad när andra fattar beslut över ens huvud så kan man även tvingas in i att fatta beslut ensam eller oberoende av andra.
– Då tänker jag speciellt på tonårsföräldrar där föräldrar har hört att ungdomarna ska fatta beslut själva för att bli självständiga. Det man kanske ska tänka på i det läget är att vara lyhörd för när ungdomarna faktiskt behöver stöd i beslut de ska ta, annars kan det lätt bli en form av tvång till att vara oberoende.
Avhandlingen bygger på data från 10 till 18 projektet där 3 000 ungdomar mellan 10 och 18 år svarade på enkätfrågor under en femårsperiod. 18 procent av ungdomarna som ingick i studien svarade däremot att de hade inget eller mycket litet inflytande över beslut som togs i familjen. Som förälder gäller det att ha tid att lyssna och vara närvarande. Det är viktigt att involvera barnen och visa att man tar hänsyn till deras åsikter istället för att ta beslut utan diskussion.
Att ha en öppen kommunikation är också viktigt, eftersom det kan ses som makt och kontroll att ge eller att ha information. Det är viktigt att föräldrar tar tillvara på information, som deras barn ger dem, och samtidigt behandlar dem med respekt. Det är i familjer där både föräldrar och ungdomar är öppna i sin kommunikation, och där föräldrar visar respekt för sina barn som ungdomar upplever som demokratiska.
– Barn och föräldrar skapar familjeklimatet tillsammans och deras öppenhet i kommunikation står i ett dynamiskt samspel med varandra. Min forskning visar att föräldrar tolkar och agerar på barns beteende. Om barn till exempel slutar berätta om det som är viktigt för dem, leder det till att föräldrar över tid också slutar att kommunicera, säger Stefan Persson.
Ungdomars beteende ses ofta som en konsekvens av familjeklimatet, men Stefan Persson anser att det är en del som påverkar och förändrar familjen. Om föräldrar till slutna barn måste pressa ur sina barn information, kan detta leda till att ungdomarna känner sig kontrollerade. Barn och ungdomar är aktiva individer som påverkar vad deras föräldrar gör precis som tvärtom.
– Vår modell kan användas för att utveckla råd kring hur kommunikationen i familjer kan öppnas upp och därigenom få ett mer demokratiskt familjeklimat där barn och ungdomar upplever att de blir lyssnade till.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Stefan Persson
Telefon 073 1408175,
Epost: stefan.persson@oru.se
Depression är en vanlig sjukdom och de flesta drabbade personer behandlas i primärvården, vanligen med antidepressiva läkemedel, stödsamtal och återbesök. Denna behandling har oftast god effekt, men många patienter har kvarstående symtom och det finns ett behov av nya strategier.
I avhandlingen utvärderas effekten av programmet Contactus, som innehåller patientutbildning och gruppsamtal för deprimerade patienter som behandlas i primärvården. Resultaten visar att utbildningsprogrammet har en positiv effekt på behandlingsutfallet.
Jämfört med en kontrollgrupp blev de patienter som deltog förbättrade i dubbelt så hög utsträckning (55 % jämför med 29 %) enligt skattningsskalan HAD och 72 % av programmets deltagare kände sig subjektivt förbättrade jämfört med 47 % i kontrollgruppen.
Avhandlingen visar att patienterna oftast trodde att deras depression var orsakad av pågående stress, vanligtvis relaterad till arbetet och även den egna personligheten. Väldigt få nämnde biologiska orsaker, t.ex. ärftlighet. Bland dem som blivit förbättrade nämndes vid uppföljningen oftast antidepressiva mediciner och Contactusprogrammet som förklaring till deras förbättring.
Tidigare studier har visat att ca 15 % av alla patienter som söker till primärvården lider av depression, men att diagnosen ofta missas. Självskattningsskalor kan användas för att underlätta diagnostiken och minska risken för att depressioner inte upptäcks. I avhandlingen jämförs två vanliga självskattningsskalor för depression (HADS och PHQ-9) med varandra.
För mer information, kontakta gärna Maja Hansson, som är doktorand vid Inst. för klinisk vetenskap, enheten för psykiatri, tel. 090-785 65 25. maja.hansson@psychiat.umu.se
Fredagen den 29 januari försvarar Maja Hansson, Inst. för klinisk vetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Depression in primary care – Detection, treatment, and patients’ own perspectives
Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS.
Fakultetsopponent är prof. Lisa Ekselius, Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet.
Alamethicin utsöndras av Trichoderma-svampen och skapar små porer i cellmembranet hos växtcellerna. Genom porerna kan molekyler läcka ut. Normalt skulle detta döda cellerna.
Men svampen producerar även enzymet cellulas. I sin avhandling visar Lundaforskaren Mari Aidemark att Trichoderma-cellulaset höjer växtens försvar genom att förändra membranets sammansättning så att porbildningen försvåras.
Svampens påverkan på växtens rötter gör därför växtcellerna resistenta mot alamethicin, samtidigt som sjukdomsalstrande svampar och bakterier i rotmiljön runtomkring fortfarande kan dödas av detta ämne. På så sätt hjälper Trichoderma-svampen växterna i deras försvar mot sjukdomsalstrande mikroorganismer.
Avhandling vid Biologiska institutionen, växtbiologi. Lunds universitet.
Titel Trichoderma viride, alamethicin and plant cells. Action, response and resistance.
Författare: Mari.Aidemark@cob.lu.se
Handledare: Susanne.Widell@cob.lu.se
Genterapi är en lovande behandlingsmetod mot vissa sjukdomar som har uppstått på grund av att en gen har skadats eller saknas. Behandlingen går ut på att tillföra cellen en ny och frisk DNA-sekvens som motsvarar den skadade eller saknade genen. Men för att en sådan ny gen ska kunna föras in i cellen behövs en så kallad vektor, ett slags transportmedel som binder fast och skyddar genen under resan in genom cellens hölje.
Lundaforskaren Marie-Louise Ainalem har i sitt avhandlingsarbete studerat en specifik vektor som kallas dendrimer. Hon har bland annat visat mekanismen för hur DNA-materialet kan packas med hjälp av dendrimerer så att den nya arvsmassan kan transporteras genom cellens hölje.
Avhandling vid Kemiska institutionen, avdelningen för fysikalisk kemi. Lunds universitet.
Titel: Controlling DNA Compaction and the Interaction with Model Biomembranes.
Författare: Marie-Louise.Ainalem@fkem1.lu.se
Handledare: Tommy.Nylander@fkem1.lu.se
De lovande resultaten publiceras i nätupplagan av tidskriften Nature Nanotechnology.
Forskargruppen vid LiU, ledd av professor Rositza Yakimova, visar tillsammans med en forskargrupp vid Chalmers, ledd av docent Sergey Kubatkin, Institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap, MC2, samt kollegor i Storbritannien och Italien att svenskt grafen medger en hög precision för kvantmekaniska effekter – något som annars bara uppnås i etablerade halvledare som kisel och galliumarsenid.
Hastigheten hos elektronerna i kisel – som används för att tillverka dagens processorer – har nått sin gräns. I grafen är elektronerna 100 gånger snabbare än i kisel, och forskargrupper världen över försöker nu framställa materialet i tillräckligt hög kvalitet.
Tidigare har lovande egenskaper kunnat påvisas endast på små bitar av grafen. För att komma vidare måste man kunna tillverka materialet i större ytor för att göra wafers som kretsar kan byggas från.
Forskningen fokuserar nu på att utgå från skivor av kiselkarbid, där man avlägsnar kisel från ytan och lämnar kvar ett lager av kolatomer. Fördelen är att tillräckligt stora skivor av kiselkarbid finns kommersiellt tillgängliga, men en svårighet har varit att kontrollera att grafen formas jämnt med tillräcklig kvalitet över stora ytor.
– Mätningarna visar en fyra potenser eller 10 000 gånger högre precision än de bästa resultat som uppnåtts med grafen framställd genom avskalning (exfoliering) från grafit, säger Sergey Kubatkin, docent vid Chalmers tekniska högskola.
Resultaten ger den första resistansstandard, dvs ett mått på elektrisk motstånd som bara beror på naturkonstanter, som fungerar vid en temperatur av 4.2 K. De två resistansstandarder som funnits hittills är baserade på kisel eller galliumarsenid och fungerar bara vid mycket lägre temperaturer och är betydligt svårare att både framställa och använda.
Det material som nu testats framgångsrikt är tillverkat med en metod utvecklad av LiU-teamet Rositza Yakimova, Mikael Syväjärvi och Tihomir Iakimov.
– Detta visar att svensk forskning håller världsklass när det gäller att ta fram nya material med tillräckligt hög prestanda för framtidens elektronik, säger Mikael Syväjärvi, docent vid Institutionen för fysik, kemi och biologi.
Artikel: Quantum resistance standard based on epitaxial graphene av A. Tzalenchuk, S. Lara-Avila, A. Kalaboukhov, S. Paolillo, M. Syväjärvi, R. Yakimova, O. Kazakova, T.J.B.M. Janssen, V. Falko och S. Kubatkin. Nature Nanotechnology Advanced Online Publication, 17 januari 2010.
Kontaktinformation
Kontakt:
Sergey Kubatkin, docent, 031-772 5475, sergey.kubatkin@chalmers.se
Mikael Fogelström, professor, 031-772 3196, mikael.fogelstrom@chalmers.se
Rositza Yakimova, professor, 013-282528, rosya@ifm.liu.se
Mikael Syväjärvi, docent, 013-285708, mikael.syväjärvi@ifm.liu.se
Det har skett en kraftig expansion av högre utbildning, med fler studenter och fler anställda i högskolan. Nya högskolor har inneburit en större geografisk spridning och högskolebegreppet har breddats till att innefatta fler områden. Charlotte Silander undersöker i sin avhandling om den ökade tillgängligheten haft betydelse för jämställdheten i högskolan. Två mått på könsbalans används – vertikal könsobalans betyder att det finns ett samband mellan en persons kön och position i akademin; horisontell könsbalans betyder att det finns ett samband mellan kön och vilket område man befinner sig inom.
Avhandlingen visar att under den expansiva utbyggnaden av högskolan under 1990-talet så har framförallt den vertikala obalansen minskat men delvis även den horisontella. Sambandet mellan kön och position i akademin och kön och område har alltså blivit svagare. Detta kan tolkas som att högskolan har blivit mer jämställd under perioden. Däremot har den geografiska spridningen inte påverkat könsbalansen. Det finns ingen tydlig skillnad i könsbalans mellan de äldre lärosätena och de nya universiteten och högskolorna. Den ökade könsbalansen kan inte förklaras av att den geografiska spridningen har inneburit att nyare universitet och högskolor är mer könsbalanserade än de äldre. Istället är de nya universiteten och högskolorna lika obalanserade som de gamla universiteten.
Avhandlingen tar också upp de metaforer som bristen på jämställdhet i högskolan brukar beskrivas med – en läckande pipeline där kvinnorna läcker ut ur den akademiska karriären, en avsmalnande pyramid där kvinnorna är få på toppen, eller som ett svart hål dit kvinnor försvinner efter disputation. Avhandlingen visar att dessa metaforer har sina begränsningar. En läckande pipeline antyder att kvinnor läcker ut från akademin, medan det i verkligheten handlar om att de inte avancerar i samma utsträckning som män. En avsmalnande pyramid innehåller en föreställning om ett samband mellan en persons kön och personens position i akademin, detta samband är har visat sig svagt och oregelbundet. Metaforen om akademins svarta hål innebär en föreställning om att kvinnor lämnar akademin efter disputation, denna undersökning visar att det istället är män som i högre utsträckning lämnar akademin efter disputationen.
Avhandlingen ”Pyramider och pipelines. Om högskolesystemets påverkan på jämställdhet i högskolan” försvaras fredagen 22 januari, kl. 13.00. Disputationen äger rum i sal Myrdal, Hus K, Växjö. Fakultetsopponent är docent Maria Oskarson, Göteborgs universitet. Avhandlingen är den första från det nya Linnéuniversitetet.
Avhandlingen går att beställa genom Linnaeus University Press, telefon: 0470-70 82 67 eller e-post: kerstin.broden@lnu.se
Kontaktinformation
För mer information kontakta Charlotte Silander, telefon: 0470-70 86 01 eller e-post: charlotte.silander@lnu.se.
Apokryferna är en samling dramatiska och spännande berättelser som saknas i den hebreiska bibeln men som Martin Luther ansåg vara både bra och nyttiga att läsa. De fanns ofta med i äldre svenska biblar men försvann gradvis under 1800-talet. I den nya svenska bibelöversättningen ingår de som ”Tillägg till Gamla testamentet”.
Elizabeth Philpot har studerat utvecklingen av apokryfiska motiv, både i katolska och protestantiska delar av Europa. Hennes forskning visar att konstnärer har fängslats av berättelserna genom århundradena, med början i Roms katakomber och fram till slutet av 1800-talet.
I södra Sverige (Halland, Blekinge och Skåne) återfinns motiv från de apokryfiska böckerna på bonader och bonadsmålningar och i Dalarna på dalmålningar, vilket är unikt för hela Europa. Dalmåleri var ett folkligt måleri som utövades av självlärda småbönder i Dalarna under knappt hundra år från 1770-talet och framåt.
– Ett av de mest intressanta resultaten av min forskning är att cirka 75 dalmålningar är tagna från Gamla testamentets apokryfiska berättelser.
Motiven är vackra med fina färger och föreställer ofta scener där ärkeängeln Rafael får rollen av en beskyddare. Många innehåller dessutom inskriptionen ”Gud vare med dig på vägarna”, säger Elizabeth Philpot.
Andra dalmålningar visar historien om Susanna som anklagas falskeligen för okyskhet. Nere på kontinenten var konstnärerna under renässansen och barocken mer intresserade av att måla Susanna i badet tillsammans med två äldre män.
– Det blev en bra ursäkt för att måla en naken kvinna i ett bibliskt sammanhang, säger Elizabeth Philpot.
I övriga Europa målades det också många konstverk där den judiska hjältinnan Judith porträtteras med en syrisk generals avhuggna huvud i handen. I sin avhandling för Elizabeth Philpot fram tesen att sådana motiv från apokryferna upplevdes som för våldsamma, aggressiva och med sådana sexuella övertoner att de bara undantagsvis målades i Sverige.
Avhandlingens titel: Old Testament Apocryphal Images in European Art
Avhandlingsförfattare: Elizabeth Philpot, tel: 0044-7855372768 (mobil), 0044-1306882739 (hem) elizabethphilpot@aol.com
Tid och plats för disputation: fredagen den 22 januari 2010 kl. 10.00, Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Fakultetsopponent:Fil. dr Johan Eriksson
Här kan du läsa mer om avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/21520
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Elizabeth Philpot, tel: 0044-7855372768 (mobil), 0044-1306882739 (hem)
elizabethphilpot@aol.com
Thomas Melin, informatör
Tel: +46 (0)31-786 10 68
thomas.melin@hum.gu.se
– Ofta finns ambitionen att pressa in en rad goda värden som demokrati, ekonomisk utveckling och mänskliga rättigheter, och många av de reformer som genomförs utgår från en föreställning om en samsyn kring vissa värden, logik och modernitet, säger Richard Zajac Sannerholm.
– Detta är problematisk eftersom de nationella aktörerna i vissa fall är mer styrda av sociala, religiösa och politiska ställningstaganden.
Han anser att internationella aktörer ofta driver igenom reformer som det mottagande samhället inte har resurser och kompetens att genomföra och upprätthålla.
– Reformerna måste anpassas till den lokala förmågan att verkställa dem, annars blir det ett glapp mellan den skrivna lagen och hur den tillämpas i verkligheten. Och då kan rättsäkerheten snarare undergrävas än förstärkas.
– I Afghanistan, till exempel, pressade man på för att mänskliga rättigheter skulle inkluderas i konstitutionen, trots att det förblivit oklart hur detta ska kunna realiseras.
Därför anser han att det ibland kan vara klokare att koncentrera sig mer på form och funktion, än på själva innehållet i lagarna, för att skapa en grundläggande rättssäkerhet och en stabil plattform för vidare reformarbete. De två primära målen bör vara att skapa ett skydd mot godtycklig maktutövning och underlätta den samhälleliga interaktionen mellan människor.
Men för att uppnå det måste de internationella aktörerna även ta sig an de administrativa och civilrättsliga områdena, och inte begränsa sig till en reformering av straffrätten, som man ofta gör i dag. Om godtycke, maktmissbruk och korruption får styra sådant som reglering av ägandeförhållanden, byggnadstillstånd, giftermål eller tillstånd att importera och exportera kommer samhället inte att fungera på ett tillfredsställande sätt. Och risken är att medborgarna tvingas till informella lösningar på sina problem.
Slutligen betonar Richard Zajac Sannerholm hur viktigt där är att reformerna verkligen förankras i samhället.
– Man måste involvera bredare segment av befolkningen genom diskussioner och debatter om hur de passar den lokala kontexten och hur de bäst ska genomföras. Det är nödvändigt eftersom en rättsstat kräver acceptans, och inte minst en vilja hos den politiska eliten att låta sig bindas av rättsliga regler och respektera ett självständigt domstolsväsen och myndighetsutövning.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Richard Zajac Sannerholm, 076-171 84 66 eller richard.sannerholm@oru.se.
Forskaren Christian Simmons forskning handlar om, att med hjälp av en kombination av mätningar och beräkningar, få fram säkrare uppgifter om buller, något som är värdefullt för ansvariga byggentreprenörer och tillverkare.
Med hjälp av Christian Simmons metod kan man dessutom få underlag för att välja de bästa och billigaste metoderna för att ljudisolera flerfamiljshus.
– Beräkningar ger bra koll på ljudet redan i projekteringsskedet och de ökar faktiskt även nyttan med de mätningar som görs i den färdiga byggnaden. Jämförelser mellan mätresultat och beräkningar gör att man sammantaget får väldigt bra styr på ljudet i planering och vid utförande, säger Christian Simmons, teknologie doktor vid Luleå tekniska universitet.
Metoden underlättar för byggansvariga att uppfylla de krav som ställs i Boverkets byggregler.
Elly-Ann Johansson har jämfört elever som fått åldersintegrerad undervisning i åk 4–6 med elever som fått traditionell undervisning. Totalt ingick omkring 4 500 barn från 35 kommuner i undersökningen. Eleverna har följts från årskurs 3 (1992) till dess att de lämnade grundskolan (1998). I undersökningens material går det inte att skilja mellan åldersintegrerade klasser som införts på grund av bristande elevunderlag från klasser som bildats av pedagogiska skäl.
Studien bygger på ett rikt datamaterial som ger möjlighet att ta hänsyn till många faktorer som annars skulle kunna snedvrida resultaten. Till exempel skiljer sig lärarnas attityder åt i många frågor. Enligt enkätresultaten lägger lärare i åldersintegrerade klasser mindre vikt vid läxor, baskunskaper och formella prov.
Resultaten visar att elever från åldersintegrerade klasser har sämre resultat på tester som mäter ordkunskap och matematik (kognitiv förmåga med ett samlingsnamn). Effekten är stor – 5 percentilenheter. I årskurs 9 finns det dock inga statistiskt säkerställda skillnader i betyg mellan elever från åldersintegrerade klasser och traditionella klasser. Undersökningen gav inga belägg för att åldersintegrerade klasser skulle ha olika påverkan på pojkar och flickor eller på svensk- och utlandsfödda barn.
– Resultaten är intressanta, särskilt mot bakgrund av den snabba ökning av åldersintegrerade klasser som skett från 1980-talet och framåt. År 2000 gick exempelvis omkring en fjärdedel av alla barn i åk 4 och 5 i en åldersintegrerad klass, säger Elly-Ann Johansson.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Elly-Ann Johansson, tel: 018-471 1638
e-post: elly-ann.johansson@nek.uu.se
Under 1960- och 70-talet fick Reinhard Lettau stor uppmärksamhet, både i Tyskland och utomlands. Hans böcker översattes till flera språk och han var medlem i ”Gruppe 47” tillsammans med andra tyska författare som till exempel Günter Grass och Heinrich Böll.
Reinhard Lettau debuterade 1962 med Schwierigkeiten beim Häuserbauen, en samling korta absurdistiska berättelser i Kafkas tradition. Året därpå följde den likaledes absurdistiska och språkligt experimentella samlingen kortprosastycken, Auftritt Manigs (sv. Manigs uppträdande och andra berättelser, 1967).
Mot slutet av 60-talet tog Lettaus skrivande en politisk vändning. Han engagerade sig i Vietnamrörelsen och mot USA:s politiska inblandning i Latinamerika, vilket resulterade i det politiskt satiriska läsdramat Feinde (1968) och pjäsen Frühstücksgespräche in Miami (1977). Mot slutet av sitt liv återvände Lettau till det språkliga experimenterandet i Zur Frage der Himmelsrichtungen (1988), och hans sista bok blev en miniroman med självbiografiska inslag, Flucht vor Gästen (1994).
Avhandlingen visar att den fiktiva värld som tematiseras i böckerna genomgående är relativ och föränderlig och saknar givna utgångspunkter och absoluta sanningar.
– Lettau blandar fantasi och verklighet, hans karaktärer saknar stabil identitet och spelar istället roller som ständigt växlar. Att det saknas absoluta sanningar är också något som återspeglas i berättarstrukturen, säger Katharina Nahlbom.
Lettaus texter är öppna och saknar oftast både en auktoritär berättarröst och ett givet syfte. Till denna öppna och relativa värld förhåller sig personerna i Lettaus böcker genomgående på två olika sätt. Vissa av dem bejakar föränderligheten och öppenheten och betraktar världen de lever i som en lek, medan andra oupphörligt söker en stabil grund, en absolut sanning i form av en fast identitet eller eviga värden, ett sökande som dock alltid förblir resultatlöst.
I avhandlingen placeras också Lettaus verk i en litterär tradition, varvid det framgår att Lettaus böcker i sin tematik och berättarstruktur visar beröringspunkter med både modernistisk och postmodernistisk litteratur.
Avhandlingen syftar också till att nyansera den utbredda uppfattningen om Lettaus böcker som enbart ”lätta” och ”underhållande”. Den visar, att vid sidan av de påtagligt humoristiska dragen behandlas genomgående filosofiska frågor i böckerna, som exempelvis den möjliga förekomsten av en absolut sanning.
Avhandlingens titel: Zur Absurdität und Relativität im Werk Reinhard Lettaus
Här kan du läsa mer om avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/21270
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Katharina Nahlbom, tel: 00385-955986891 (mobil), 003585-16120050 (arb.), 00385-16153710 (hem)
e-post: katharina.nahlbom@tyska.gu.se alt. knahlbom@ffzg.hr
Arktis och framförallt Laptevhavet norr om Sibirien tar emot stora mängder flodvatten från ryska floder, inte minst från Lena som sett till både avrinningsområde och längd är en av jordens tio största floder. I flodvattnet transporteras organiskt kol från tundran, som när det bryts ned ute i kusthavet tillför stora mängder koldioxid till atmosfären. Det visar forskning från Göteborgs universitet.
Temperaturökningen i Arktis, som redan fått effekter i form av ett minskat istäcke under sommaren, kan även få permafrosten att tina.
–Stora mängder organiskt kol är idag bundet i permafrosten, och om detta frigörs och följer med floderna ut i kusthavet kommer urgasningen av koldioxid till atmosfären att öka, säger Sofia Hjalmarsson, bördig från Falkenberg och doktorand vid Institutionen för kemi.
Sofia Hjalmarsson har i sin avhandling jämfört kolsystemets påverkan på klimatet i två olika geografiska områden: dels i Östersjön, Kattegat, Skagerrak, dels i kusthaven norr om Sibirien (Laptevhavet, Östsibiriska havet och Tjuktjerhavet). Gemensamt för de båda områdena är att de får ta emot stora volymer flodvatten som innehåller organiskt kol och närsalter, framförallt kväve.
Avhandlingen Carbon Dynamics in Northern Marginal Seas försvarades vid en disputation den 18 december.
Kontaktinformation
Kontakt:
Sofia Hjalmarsson, doktorand vid Institutionen för kemi
0706-479 442
031-772 2777
sofia@chem.gu.se
– Personer med långvarig ryggvärk skyddar sig ofta från smärtan genom att omedvetet begränsa sina rörelser. Med tiden har det felaktiga rörelsemönstret blivit till en vana trots att skadan eller överbelastningen som gav upphov till ryggbesvären inte längre finns kvar, säger sjukgymnasten Christina Schön-Ohlsson.
Vägen ut ur problemet är sensomotoriskt lärande som innebär att patienten, tillsammans med en vägledare, själv upptäcker att den rör sig fel och att den kan förändra sitt beteende med hjälp av ett bättre rörelsemönster. Det leder till att patienten blir kroppsmedveten och på så sätt litar på sin rörelseförmåga igen.
I en av studierna delades 40 patienter upp i två grupper för att jämföra erfarenheterna av två olika behandlingsformer: anpassad fysisk träning och sensomotoriskt lärande.
– Patienterna som fick utöva sensomotoriskt lärande hade upptäckt att smärtan hängde samman med hur de rörde sig och kände inget behov av att uppsöka läkare längre. I gruppen som hade utövat anpassad fysisk träning var patienterna oroliga för orsaken till smärtan och ville ha fortsatt hjälp ifrån ryggexperter, säger Christina Schön-Ohlsson.
Avhandlingen har undersökt hur sensomotoriskt lärande, som har sina rötter i Feldenkraispedagogiken påverkade patienter med långvarig ryggsmärta och som tidigare inte blivit hjälpta av någon behandling.
– Med hjälp av sensomotoriskt lärande lindrades smärtan för patienterna. Samtidigt mådde de bättre och upplevde att de var mindre stressade, säger Christina Schön-Ohlsson.
Hon drar slutsatsen att sensomotoriskt lärande bidrar till att patienterna lär sig lyssna på sin kropp och därför kan ta hand om sina ryggproblem själva.
FAKTA RYGGBESVÄR
Så många som var femte svensk beräknas ha ont i ryggen nån gång under ett år. För de flesta går värken över, men för cirka 200 000 personer blir den långvarig. I 80 procent av dessa fall finns ingen sjukdom eller skada som kan förklara smärtan. Om man kan härleda orsaken beror ryggsmärtan på diskbråck, stenos eller benskörhetsfraktur och i sällsynta fall andra tillstånd.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för klinisk neurovetenskap och rehabilitering
Avhandlingens titel: Back to oneself, Sensory motor learning applied in patients with nonspecific chronic low back pain
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Christina Schön-Ohlsson, leg sjukgymnast, telefon 031-786 57 53,
031-82 61 45, 073- 39 44 175, e-post christina.schon-ohlsson@gu.se
Handledare:
Docent Bo Johnels, telefon 031-342 12 37, 070-57 38 900,
e-post bo.johnels@neuro.gu.se
