Vad händer i forskningsfronten inom området smärta och Alzheimers sjukdom? Hur ser samhällets och företagens satsningar på dessa områden ut den närmaste framtiden? Den 8 juni samlas forskningsledare, departementsföreträdare och näringslivsrepresentanter till ett öppet seminarium om två mycket spännande forskningsområden. Forskarna berättar om forskningsläget, departementssekreterarna Maria Wästfelt och Lotta Liljelund om sjukvårdssatsningar och representanter för AstraZeneca och GE Healthcare om hur näringslivet kan bidra.
I takt med att kunskapen om genetiken och de molekylära processerna bakom olika smärttillstånd och demenssjukdomar ökar öppnas nya möjligheter till diagnostik och behandling. Möten med patienter på kliniken leder också ofta till frågor där det ännu inte finns någon teknik för att ta reda på svaret. Just här kommer Uppsala Berzelii centrum in i bilden. Torsten Gordh, smärtforskare vid Uppsala universitet och överläkare på smärtkliniken, Akademiska sjukhuset, tycker att centret är en fantastisk resurs.
– Genom samarbetet med grundforskarna och företagen har vi fått tillgång till helt nya metoder med biomarkörer som kan användas på biobanksmaterial från välkarakteriserade smärtpatienter. Detta är något helt nytt och har lett till mycket ny kunskap, som kan komma patienten till nytta, säger han.
Både Alzheimer- och smärtforskningen vid Uppsala universitet håller en internationellt hög nivå och Akademiska sjukhuset är kliniskt framstående. Områdena är också intressanta för Uppsalas lifescienceföretag. Inom Uppsala Berzelii centrum finns nu ett mycket aktivt samarbete mellan dessa parter, med starkt fäste i de kliniska behoven och universitetets höga kompetens inom kemi och molekylär metodutveckling. Målet är att föra idéer från grundforskning till kommersiell produkt för klinisk nytta.
– Med tillgången till patientmaterial, den starka teknikutvecklingen och företagens kunnande är förutsättningarna unikt goda att nå ända fram, säger Fredrik Nikolajeff, föreståndare vid Uppsala Berzelii centrum.
Media och allmänhet hälsas välkomna!
Tid och plats: 8 juni, kl. 13-17.30, Siegbahnsalen, Ångströmlaboratoriet.
Kontaktinformation
Kontaktpersoner:
Fredrik Nikolajeff, föreståndare Uppsala Berzelii centrum, tel: 070-531 58 10, fredrik.nikolajeff@angstrom.uu.se
Titti Ekegren, koordinator Uppsala Berzelii centrum, tel: 018 471 36 95, titti.ekegren@kemi.uu.se
Forskaren Henrik Seth vid Institutionen för zoologi vid Göteborgs universitet har med sina studier av fisk bidragit till att öka vår förståelse för vad som sker i delar av kroppen efter en av de mest återkommande sysselsättningar som finns – nämligen ätandet.
Det har länge varit känt att det sker en rad förändringar i kroppen vid födointag, bland annat ökar blodflödet till mage och tarm. Det sker hos människor och andra däggdjur såväl som hos fisk. Man vet dock fortfarande ganska lite om vilka signaler som ger dessa förändringar och hur regleringen ser ut. Både födans volym och dess kemiska sammansättning har betydelse för hur kroppen påverkas.
– Det är inte bara blodflödet som påverkas av den kemiska sammansättningen utan även magens och tarmens energiförbrukning, och dessa faktorer tros vara kopplade till varandra, säger Henrik Seth.
Om magens och tarmens energiförbrukning ökar så kommer det kräva ett ökat blodflöde för att förse den aktiva vävnaden med syre och näring.
– Det ökade blodflödet är även viktigt för att forsla bort de absorberade näringsämnena så att de sedan kan användas till att förse kroppens olika delar med näring samt bygga upp och reparera olika vävnader.
Resultaten av Henrik Seths forskning visar även att delar av fiskens nervsystem är involverat i denna reglering, samtidigt som olika hormoner såsom cholecystokinin har möjlighet att påverka regleringen beroende på födans sammansättning.
Framförallt så skulle en ökad kunskap inom detta område kunna leda till att man i framtiden kan framställa fiskfoder där det går åt mindre energi till att bryta ned och absorbera födan.
– Därmed skulle man kanske kunna öka den odlade fiskens tillväxt, något som skulle medföra en kraftigt ökad effektivitet inom fiskodlingen med mindre energiförluster. Att utnyttja våra näringskällor så effektivt som möjligt kommer att visa sig allt mer viktigt i och med att jordens befolkning ständigt ökar.
Avhandlingen On the Regulation of Postprandial Gastrointestinal Blood Flow in Teleost Fish försvarades vid en disputation den 11 juni.
Bildtext:
Henrik Seth vid ett primitivt operationsbord för att kunna utföra enklare kirurgiska ingrepp på fisk för att sätta in mätinstrument. Från forskning på Grönland.
Kontaktinformation
KONTAKT:
Henrik Seth, Institutionen för zoologi, Göteborgs universitet
031-786 34 85
0707-22 30 49
H.Seth@zool.gu.se
Språksituation i Afrika söder om Sahara kännetecknas, i motsättning till vad vi i västvärlden är vana vid, av en mängd olika inhemska språk och modersmål som endast i undantagsfall har officiell status.
Genom att jämföra språks status och användning i Rwanda och Uganda kan Tove Rosendal visa att afrikanska språk har en stark ställning till exempel inom medier (speciellt i tidningar och i radio), inom trossamfund och inom den kommersiella sektorn – i Rwanda även i stor grad inom offentlig förvaltning.
– Detta understryker de afrikanska språkens kommunikativa värde, säger Tove Rosendal.
Ändå har de importerade officiella europeiska språken engelska i Uganda och franska och engelska i Rwanda en stark ställning, vilket indikerar att andra faktorer än enbart praktiska överväganden spelar in på språkvalen. De europeiska språken får genom utnämnandet till officiella språk samt genom utbildningssystemet en statusposition. Dessutom tillskrivs dessa språk ofta värden som modernitet och förfining.
Tove Rosendals avhandling bygger på en teori om att språken konkurrerar. Språkens ställning i samhället bestäms därför inte enbart av status som ges språk genom lagar och formella beslut, utan också av hur språken används i samhället. Rwanda och Uganda har nyligen valt olika vägar för sin språkpolitik.
– Tyvärr visar den senaste utvecklingen i Rwanda på en utökad status för engelska, samtidigt som viss satsning på ugandiska språk har skett inom utbildningssektorn i Uganda, säger Tove Rosendal.
Kontaktinformation
Avhandlingens titel: Linguistic Landshapes. A comparison of official and non-official language management in Rwanda and Uganda, focusing on the position of African languages.
Avhandlingsförfattare: Tove Rosendal, Institutionen för språk och litteraturer, Göteborgs universitet, tel: 031–786 6556 (arb), 0523–128 22 (hem), 070–211 28 24 (mobil)
E-post: tove.rosendal@african.gu.se
Tid och plats för disputation: Lördagen den 12 juni kl. 10.00 i sal T 307 i Gamla hovrätten, Olof Wijksgatan 6, Göteborg.
Opponent: Prof. Mechthild Reh, Universität Hamburg
Avhandlingen kan beställas från Institutionen för språk och litteraturer: tove.rosendal@african.gu.se
Den finns också e-publicerad: http://hdl.handle.net/2077/22227
Temperatur är ett grundläggande fenomen i tillvaron, för alla människor. I avhandlingen undersöks hur temperaturadjektiven varm, kall, het, ljum/ljummen, sval, kylig och iskall används i svenska språket.
– De här orden används för att beskriva många olika företeelser, som människokroppen, klimat, mat och dryck, olika vardagliga föremål, känslor, samhällsfenomen, analys, aktualitet, färger med mera, säger avhandlingens författare Annika Bergström.
I svenskan är uttrycket en varm person positivt. Det betyder ungefär att någon är omtänksam, generös och kärleksfull. På arabiska är det ovanligt att tala om (känslomässigt) varma personer, eftersom värme ofta är besvärande i klimatet. Denna betydelse uttrycks på andra sätt. Sådana skillnader går att hitta på många olika områden, mellan många olika språk.
– Det innebär att ord som vi kan tycka är vanliga och tror att alla uppfattar på ungefär samma sätt om de översätts kan väcka väldigt olika associationer hos människor med andra modersmål.
Hur orden används speglar hur vi uppfattar vår tillvaro, visar Annika Bergström i sin avhandling. Kroppsvärme är förknippat med känslor, vilket märks i uttryck som en varm kram och en varm kärlek. Hetta förknippas med eld vilket kan förklara uttryck som en het debatt, en het fråga och att någon är het i betydelsen ’sexig’.
Kyla är bland annat kopplat till is, mörker, hårdhet, stillastående och död. Att vara känslomässigt kall är negativt men att hålla huvudet kallt i en svår situation är positivt. Värme associeras, i motsats till kyla, med sådant som ljus, mjukhet, rörelse och liv. Värme förknippas också mer med kvinnor, medan kyla förknippas mer med män.
Att begrepp som värme och kyla associeras med andra begrepp på detta sätt gör också att till synes banala yttranden om vädret, till exempel i skönlitteratur, också kan tolkas som beskrivningar av sådant som en huvudpersons sinnestillstånd. (Till exempel Hettan slog emot henne när hon klev ut från polishuset – ett mord har begåtts och kommissarien är hårt ansträngd av att försöka lösa fallet, vilket illustreras av den påfrestande, heta väderleken).
– I viss bemärkelse är språket en tvångströja för tänkandet. Men det öppnar också upp en nedärvd, delad och förnyelsebar upplevelse av människans tillvaro inom en språkgemenskap. I det perspektivet är det viktigt att visa på kanske omedvetna begreppsliga samband i språk och tänkande, säger Annika Bergström.
Kontaktinformation
Avhandlingens titel: Temperatur i språk och tanke. En jämförande semantisk studie av svenska temperaturadjektiv
Författare: Annika Bergström, tele: 0709-625 908 (mobil)
E-post: annika.bergstrom@svenska.gu.se
Tid och plats för disputation: lördagen den 5 juni 2010 kl.10.15, Stora hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Fakultetsopponent: Professor Carita Paradis, Växjö
Avhandlingen kan beställas från Institutionen för svenska språket
Den finns även e-publicerad: http://handle.net/2077/22178
Logoped Bitte Rydeman har i sin doktorsavhandling i allmän språkvetenskap vid Göteborgs universitet studerat hur talande hjälpmedel kan göras mer lättanvända.
Hon har utgått från inspelade samtal från olika aktiviteter och från dem valt ut fraser som lagts in i hjälpmedlen. Fraserna har sedan testats av användare, bland annat för att samtala i affärer. Mest uppskattat var fraser för att småprata.
– De som testade fraserna tyckte att det var lättare och naturligare att föra ett samtal med hjälpmedlet när det innehöll färdiga uttryck för att till exempel hälsa, tacka och kommentera, säger Bitte Rydeman.
Att använda sig av en databas med inspelade samtal och välja fraser från den för olika aktiviteter har inte provats tidigare.
– Metoden visade sig fungera mycket bra och kan ha stor betydelse för den fortsatta utvecklingen av samtalshjälpmedel.
Parallellt med forskningen arbetar Bitte Rydeman som logoped på DaKo (Dataresurscenter för Kommunikation) i Landstinget Halland.
Kontaktinformation
Avhandlingens titel: The Growth of Phrases. User-centred Design for Activity-based Voice Output Communication Aids
Avhandlingsförfattare: Bitte Rydeman, 070–644 24 04
E-post: bitte.rydeman@lthalland.se
Tid och plats för disputation: fredagen den 4 juni 2010 kl. 10.00, Lokal torg 2, Plan 2, Hus Patricia, IT-fakulteten, Forskningsgången 6, Göteborg
Fakultetsopponent: Professor Susan Balandin
Avhandlingen finns digitalt publicerad på: http://hdl.handle.net/2077/22204
På 1990-talet genomförde Sverige en friskolereform. Tidigare forskning har visat att reformen inte verkar ha påverkat skolresultaten, men den här rapporten visar att gymnasielärare har gynnats i form av högre löner. Detta gäller även lärare i de offentliga skolorna.
Stora skillnader mellan olika lärare
Löneökningarna är inte jämnt fördelade: Störst är löneökningarna bland nya lärare och då särskilt manliga lärare inom matematik och naturvetenskap, samt kvinnliga yrkeslärare. Effekten motsvarar en skillnad på cirka 400 kronor eller 2 procent högre ingångslön för lärare som går in i de mest konkurrensutsatta regionerna jämfört med lärare som går in på en arbetsmarknad utan friskolor, allt annat lika.
– Den ökade konkurrensen från friskolorna verkar ha stärkt lärarnas förhandlingsposition. Det tycks framförallt ha gynnat nya och mer rörliga lärare samt lärare inom områden som har lärarbrist, säger Lena Hensvik.
– Högre och mer marknadsanpassade löner kan påverka vem som väljer att bli lärare, fortsätter Lena Hensvik. Resultaten har på så sätt betydelse för att förstå mer om skolkonkurrensens totala effekter.
Hur är analysen gjord?
Rapportförfattaren studerar sambandet mellan gymnasielärarnas löner och hur mycket konkurrens det finns på olika lokala arbetsmarknader, d.v.s. hur mycket friskolor det finns. Eftersom regioner med fler respektive färre friskolor skiljer sig åt i flera avseenden studeras även förändringar i graden av skolkonkurrens inom regioner. Rapporten studerar samtliga gymnasielärare i Sverige 1991–2006.
Kontaktinformation
Rapport 2010:12 ”Leder skolkonkurrens till högre lärarlöner? – En studie av den svenska friskolereformen” är skriven av Lena Hensvik. Rapporten är en svensk sammanfattning av Working paper 2010:8. Vill du veta mer nås Lena på telefon 018-471 60 54 eller via e-post: lena.hensvik@ifau.uu.se
Bakterier finns överallt, i stora mängder och de är extremt mångformiga. De flesta har varken isolerats eller studerats, men mikrobiologer får nu allt bättre verktyg för att reda ut vilka de är, hur de är besläktade och hur de lever. Arten är en fundamental enhet inom biologin, men när det gäller bakterier råder det delade meningar om hur relevant artbegreppet är. Ännu mer omtvistat är ämnet i en artikel som nyligen publicerades i Nature Reviews Microbiology: huruvida det finns en gemensam ekologi hos bakterier på högre taxonomiska nivåer.
Frågan är alltså om ganska avlägset besläktade arter på de större grenarna av bakteriernas släktträd, har gemensamma drag av ekologisk betydelse. Sara Hallin, docent i mikrobiologi vid SLU och en av författarna till artikeln, menar att det ofta tycks vara så. En slutsats forskana drar är att det inte alltid är nödvändigt att identifiera varenda art för att förstå hur ett ekosystem med en komplex bakterieflora fungerar. En grovsortering kan räcka ganska långt.
– Idén till artikeln föddes efter en studie där vi undersökte utbredningsmönster hos olika grupper av bakterier i ett fält, berättar Sara Hallin. Det såg ut som att bakterier inom samma fylum* hade likartad ekologi, vilket skulle kunna förklara de mönster vi såg.
I artikeln belyser Sara Hallin och hennes medförfattare, som är taxonomer, utvecklingsbiologer och mikrobiologiska ekologer, hypotesen utifrån den senaste forskningen inom bakteriell genetik och ekologi. Författarnas idéer kan ha betydelse inom flera discipliner. För taxonomer, som länge har brottats med att klarlägga bakteriernas släktskapsförhållanden, skulle en gemensam ekologi inom ett fylum visa att släktskapet inte enbart är en taxonomisk konstruktion utan faktiskt har en biologisk grund. Bakterie-ekologer stöter ständigt på problem, dels för att artbegreppet för bakterier inte är definierat, dels för att den bakteriella mångfalden är så stor i naturen. En bredare ekologiskt relevant enhet som alternativ till arten skulle göra det lättare att utveckla generella ekologiska teorier.
* Individers släktskap kan rangordnas enligt följande nivåer: art, släkte, familj, ordning, klass, fylum (stam), rike.
—————–
Mer information: Docent Sara Hallin, 018-67 32 09, Sara.Hallin@mikrob.slu.se
http://www-mikrob.slu.se/MECO/
Sara Hallins forskargrupp arbetar dels med grundläggande frågor inom mikrobiell ekologi, dels med tillämpningar inom jordbruk och miljö. Tillämpningarna handlar bland annat om omsättning av kväve och andra näringsämnen och om utsläpp av växthusgaser.
Artikeln:
Philippot,L., Andersson, S.G.E., Battin,T.J., Prosser, J.I., Schimel, J.P., Whitman, W.B. & Hallin, S. 2010. The ecological coherence of higher bacterial taxonomic ranks. Nature Reviews Microbiology, vol 8: 523–529.
Författarna kommer från sju olika universitet i fem länder, men det finns en stark koppling till Uppsala. Under 2009 var Laurent Philippot gästforskare hos Sara Hallin på SLU:s institution för mikrobiologi samtidigt som Tom Battin var gästforskare vid Uppsala universitet. Dessa tre började diskutera och bjöd sedan in ytterligare medförfattare, bland annat Siv Andersson från Uppsala universitet.
I musklerna finns sinnesorgan som kallas muskelspolar. Deras uppgift är att informera hjärnan om förändringar i muskellängden. Muskelspolarna innehåller därför en speciell typ av grova nervtrådar, som signalerar vid muskelsträckningar. Umeåforskarnas studier visar att muskelspolar även innehåller tunna nervtrådar med smärtreceptorer. När en muskel skadas till följd av överbelastning aktiveras dessa smärtreceptorer genom frisättning av en signalsubstans från de närliggande sträckkänsliga nervtrådarna i muskelspolen.
Tidigare har man trott att muskulaturens smärtreceptorer uteslutande ligger i de hinnor som omger musklerna eller i anslutning till musklernas blodkärl, och att smärta uppstår när muskelfibrer omkring dessa strukturer blir skadade, t ex vid överbelastning. Med dessa nya fynd fäster umeåforskarna uppmärksamheten på en hitintills okänd och intressant mekanism. Skador på muskelspolens sträckkänsliga nervtrådar kan bidra till och underhålla långvariga smärttillstånd i såväl käkmuskler som i andra muskler.
Referens:
James P. Lund, Somayeh Sadeghi, Tuija Athanassiadis, Nadia Caram Salas, François Auclair, Benoît Thivierge, Isabel Arsenault, Pierre Rompré, Karl-Gunnar Westberg, Arlette Kolta: Assessment of the Potential Role of Muscle Spindle Mechanoreceptor Afferents in Chronic Muscle Pain in the Rat Masseter Muscle
PLoS One juni 2010; volym 5, utgåva 6, e11131.
Artikeln finns publicerad på
http://www.plosone.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pone.0011131
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Kar-Gunnar Westberg på:
telefon 090-786 69 48
e-post k-g.westberg@physiol.umu.se
Porträttbild på:
http://www.medfak.umu.se/digitalAssets/46/46377_westberg_kg.jpg
Hjärtats funktion påverkas om det har varit utsatt för förmaksflimmer under en längre tid. Detta försvårar successivt möjligheten att återfå och bevara den normala rytmen i hjärtat och blir med tiden allt svårare att behandla som i sin tur kan innebära allvarliga följsjukdomar för patienten.
Forskarna undersökte hur stor risken på en skala (CHADS2), utifrån faktorerna, hjärtsvikt, högt blodtryck, högre ålder än 75 år, diabetes och tidigare stroke, var att drabbas av stroke i samband med förmaksflimmer. Totalt ingick 2 335 personer med akut koronar syndrom, exempelvis symtom på hjärtinfarkt, varav 442 personer led av förmaksflimmer.
-Vi fann att ju högre mått personerna hade på skalan desto större risk att drabbas av stroke och tidig eller sen död. Ett intressant fynd var att detta gällde även för de patienter som inte led av förmaksflimmer. Skalan visade sig alltså vara användbar för att bedöma risken att drabbas av senare följdsjukdomar som även kan ha dödlig utgång, säger Dritan Poci.
Han anser att en sådan riskbedömning borde göras inom sjukvården vid upptäckt hos en patient av tidigare känd eller ny diagnos av förmaksflimmer, utan eller i samband med symtom på hjärtinfarkt.
-Det skulle öka möjligheten att identifiera och behandla viktiga riskfaktorer. En sådan individualiserad behandling av patienter som lider av förmaksflimmer skulle kunna minska risken för senare sjuklighet och öka överlevnaden i denna patientgrupp, konstaterar Dritan Poci.
FAKTA FÖRMAKSFLIMMER
Förmaksflimmer är en vanlig rytmrubbning som förekommer hos cirka 2 procent av befolkningen, och den siffran förväntas öka till det dubbla fram till år 2050. Hos ungefär 30 procent av patienterna uppstår förmaksflimmer spontant men kan även bero på bland annat hypertoni och kranskärlssjukdom. Exempel på behandling är läkemedel, invasiva- och kirurgiska ingrepp.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för molekylär och klinisk medicin
Avhandlingens titel: Atrial Fibrillation – on its trigger mechanisms, risks and consequences.
Avhandling är försvarad
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Dritan Poçi, specialist i kardiologi och överläkare på Örebro Universitetssjukhus
mobil. 0707-142614, e-mail: dritan_poci@yahoo.com
Handledare:
Nils Edvardsson, specialist i kardiologi och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, docent vid Sahlgrenska akademin, e-mail: nils.g.edvardsson@telia.com
Entela Bollano, specialist i kardiologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och forskare på Sahlgrenska akademin, e-mail: entela.bollano@vgregion.se
– IT samhället är den största förändringen sen industrialismen infördes men mycket av förändringen drivs fram av experter utan diskussion med allmänheten, säger Torbjörn Lundqvist
– På sätt och vis hamnar frågorna om det ubikvitära samhället helt utanför de politiska diskussionerna trots att det förändrar samhället i grunden, säger Torbjörn Lundqvist
Rapporten Ubikvitär framtid? IT-perspektiv på stat och samhälle presenterar scenarior för ett ubikvitärt samhälle, ett samhälle där IT genomsyrar allt, och lyfter även frågeställningar kring konsekvenser av IT-samhället. Författarna menar att vi tydligare behöver diskutera vad tekniken ska användas till, hur den ska regleras och av vem.
– Staten utvecklar e-förvaltningen och ställer krav på enskilda att själva utföra tjänster på nätet vilket kräver IT kompetens, säger Markus Gossas, Det är en stor utmaning för staten att se till att människor kan vara fungerande medborgare.
Tekniken är i sig inte är laddad med innehåll, dvs det är inte förbestämt vad vi ska chatta eller blogga om eller vilka digitala världar som vi ska umgås i, men:
–Tekniken kan antingen leda oss in i ett kunskapssamhälle eller så skapar vi våra egna världsbilder skilda från varandra, säger Markus Gossas, den mörka sidan av Internet är ett samhälle där det blir svårt att skilja mellan sant och falskt, mellan kunskap och okunskap eller mellan konspirationsteorier och etablerad vetenskap.
Rapporten ställer många frågor på sin spets:
*Är det ubikvitära samhället det riktiga postmoderna samhället?
*Har vi ett gemensamt ansvar att förmedla vetenskapligt grundad kunskap i skolan eller ska elever lära sig att skapa sin egen värld?
*Är syftet med IT-utvecklingen att spara pengar i staten?
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Markus Gossas, 08 – 402 12 61 eller Torbjörn Lundqvist, 08 – 402 12 33
Rapporten går att ladda ner i sin helhet på www.framtidsstudier.se.
Institutet för Framtidsstudier, Tel: 08-402 12 00, E-post: info@framtidsstudier.se
– ”Kundvärde” har blivit ett nyckelord för många som vill sälja kommunikationsprodukter och tjänster till företag som ICA. Samtidigt visar studien att ICAs marknadsförare, mediabyråspecialister, kundtidningsproducenter, TV-säljare och analytiker alla har olika föreställningar om hur värde skapas i marknadskommunikationsarbetet, säger Mart Ots. En kommunikationschef vill bygga varumärke och fylla sin kampanjplan med innehåll, en mediebyrårepresentant vill optimera kampanjräckvidden, en kundtidningsproducent vill göra en bra tidning och så vidare. Det är naturligt, men ställer samtidigt frågor kring samsynen i de val som görs under kampanjernas planering och utförande.
I avhandlingen pekar Mart Ots på att aktörer med olika syn på värde inte heller har samma prioriteringar och risken blir att beslut och lösningar ligger alltför långt ifrån varandra och en integrerad marknadskommunikation blir svår att uppnå. ICA rankas som Sveriges största köpare av reklammedier, kundtidningen Buffé är landets största konsumentmagasin och via sitt kundkort har ICA byggt en av Europas största kunddatabaser. Men studien av ICA visar att det sällan finns utrymme för en öppen diskussion om kommunikationens roll i den övergripande affärsverksamheten. Den som vill styra eller påverka marknadskommunikationsprocesser har därför en pedagogisk utmaning i att visa hur olika yrkesgrupper i samverkan skapar en värdeutväxling på kommunikationsinvesteringen.
– Jag tror att dagens branschstrukturer med många fristående aktörer kunde fungera bättre genom mer praktiskt samarbete inom arbetsprocesserna, säger Mart Ots. Detta är med andra ord inte på något sätt unikt för ICA. Kreativt fokus läggs idag huvudsakligen på kommunikationsutförandet, men det finns ett behov av löpande innovation och kreativitet också i hur vi designar och driver planerings- och medievalsprocesser. Exempelvis måste reklammedieproducenter bli bättre på att förstå och förklara hur deras erbjudanden driver annonsörens verksamhet framåt. Historiskt sett har de varken varit särskilt intresserade eller duktiga på det. De etablerade modellerna för att mäta och ta betalt för reklammedier är uppenbarligen inte särskilt väl kopplade till hur annonsörer upplever värdet av sina reklaminvesteringar. Räckvidd och kontaktkostnader är gamla branschstandarder som kan vara bekväma att använda i det dagliga arbetet på exempelvis TV-kanaler, dagstidningar och mediebyråer, men som hindrar den långsiktiga utvecklingen av marknadskommunikationen, säger Mart Ots.
Mart Ots arbetar vid MMTC (Media Management and Transformation Centre) på Internationella Handelshögskolan i Jönköping och undervisar inom Marknadsföring, Marknadskommunikation, Media Management och Brand Management.
Avhandlingen heter ”Understanding value formation – a study of marketing communications practices at the food retailer ICA”.
Den kan beställas i tryckt form hos: barbara.eklof@jibs.hj.se
Kontaktinformation
Mart Ots nås på E-mail: mart.ots@jibs.hj.se, telefon: 0739-740074
Hur lokal prostatacancer, dvs. cancer som inte spritt sig utanför prostatakörteln, ska behandlas är en omstridd fråga. I många fall växer en sådan tumör mycket långsamt, och en behandlingsstrategi är att monitorera, dvs. att övervaka, hellre än att sätta in aktiv behandling direkt.
Pär Stattin och medarbetare har utvärderat utfallet för 6 849 män i ålder upp till 70 år i Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) som hade en lokal tumör med låg eller medelhög risk att sprida sig. Under åren 1997–2002 inleddes övervakning på 2 021 av dessa män medan 3 399 fick prostatakörteln bortopererad och 1 429 strålbehandlades.
Med en mediantid för uppföljning på drygt 8 år konstaterar forskarna att risken att dö i prostatacancer inom tio år var totalt 3,6 % i den grupp som övervakades (2,4 % vid lågrisktumörer och 5,2 % vid tumörer med medelhög risk) och något lägre bland män som fick aktiv behandling: 2,5 % bland de som opererades och 3,3 % bland de strålbehandlade. Risken för död av andra orsaker än cancer var nästan dubbelt så hög bland män som övervakades, vilket antyder att män med annan sjuklighet och kortare beräknad återstående livslängd oftare övervakades än friskare män.
Författarna till studien drar slutsatsen att övervakning av tumörutvecklingen är det bästa alternativet för många män med lokal prostatacancer av lågrisktyp. Förutom Pär Stattin medverkar Erik Holmberg och Jonas Hugosson, båda vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet; Jan-Erik Johansson, Universitetssjukhuset i Örebro; Lars Holmberg, Kings College, London, UK; samt Jan Adolfsson, Karolinska instiutet.
För mer information, kontakta gärna professor Pär Stattin, Inst. för kirurgisk och perioperativ vetenskap, enheten för urologi och andrologi, Umeå universitet,
tel. 090-785 2291
mobil 073-620 52 51
e-post par.stattin@urologi.umu.se
Referens
P Stattin, E Holmberg, JE Johansson, L Holmberg, J Adolfsson, J Hugosson Outcomes in Localized Prostate Cancer: National Prostate Cancer Register of Sweden Follow-up Study
JNCI Journal of the National Cancer Institute 2010; doi: 10.1093/jnci/djq154
Tekniken går ut på att forskarna lägger ut odlingsband i vattnet som naturligt förekommande mussellarver fäster på. De växande musslorna livnär sig på alger och när forskarna sedan skördar musslorna, det vill säga tar upp dem på land, tas en del av sjöns överskottsnäring bort. De skördade musslorna kan sen ingå i hönsfoder eller foder till fiskodlingar. På så vis återförs näringsämnen till jordbruket, som är en av de stora källorna till övergödningen av Mälaren.
– Vi räknar med att våra experimentella musselodlingar kan fånga in närmare 200 kg fosfor och två ton kväve vardera per år. En fullskalig musselodling kan däremot fånga in hela två ton fosfor och 20 ton kväve per år. Det motsvarar på årsbasis hela det fosforutsläpp som Uppsala reningsverk står för, säger professor Willem Goedkoop vid SLU:s Institution för vatten och miljö.
Forskarna sjösatte två försöksodlingar nu i juni. Arten som ska odlas är vandrarmusslor* (Dreissena polymorpha) som sedan länge finns i stora mängder i sjön. Frisimmande larver av denna art fäster på de 6 000 meter odlingsband som nu finns utlagda i Mälarviken Ekoln.
Forskarna räknar med att ha en första skörd av musslor klar till hösten 2012. Fram till dess kommer de att följa musslornas tillväxt och näringsinnehåll. Dessutom ska de studera möjliga negativa effekter av musselodlingarna på sjöbottnen under själva odlingarna.
– På sikt hoppas vi att sådana här odlingar kan bidra till Mälarens återhämtning från övergödningen och förbättrad vattenkvalitet, säger Willem Goedkoop.
Kort om projektet: Projektet finansieras av Mälarens vattenvårdsförbund och SLU. Idén är en vidareutveckling av en metod som redan finns för havsmiljön, men där man istället använder blåmusslor. Projektet ligger i linje med SLU:s satsning på vattenbruk för produktion av alternativa råvaror i livsmedelsproduktionen, men fungerar även som en åtgärd som motverkar övergödningen av sjöar.
* Vandrarmusslan Dreissena polymorpha har sitt ursprung i området kring Kaspiska havet. Musslan har funnits i Mälaren sedan 1920-talet och forskarna räknar med att den i dag har nått sin maximala utbredning i sjön. Forskarna kommer inte att tillföra några mussellarver till Mälaren utan de som koloniserar odlingsbanden är yngel till de som redan finns i sjön.
Kontaktinformation
Kontaktpersoner vid institutionen för vatten och miljö, SLU:
Willem Goedkoop, 018 – 67 31 12, willem.goedkoop@vatten.slu.se, 076 – 140 20 90
Ulf Grandin, 018 – 67 31 04, ulf.grandin@vatten.slu.se
– Med smarta IT-lösningar kan vi minska trycket på storstadsregionerna inom EU, säger projektledare Michael Nilsson, Centrum för distansöverbryggande teknik vid Luleå tekniska universitet. Dagens smart phones där vi har tekniken tillgänglig i byxfickan, ger utmärkta möjligheter att göra bra tjänster lätt tillgängliga för städernas invånare.
Projektet FIREBALL, ”Future Internet Research and Experimentation by Adopting Living Labs – towards smart cities”, handlar om att ge storstäderna tillträde till forskningsrummen och om att visa upp vilka möjligheter som finns att utveckla ny teknik för storstadsregionernas speciella behov.
Städernas invånare dvs användarna, och deras behov, är det som ska styra tjänsteutvecklingen. Här har sk Living Labs, testplatser för användarstyrd utveckling av nya tjänster, en central funktion. Luleå tekniska universitet har sedan lång tid utvecklat ett framgångsrikt koncept för användartester och hör till dem inom EU som leder utvecklingen.
– Vi såg möjligheterna att kombinera forskning om framtidens Internet med våra erfarenheter av Living Labs. Nu vill vi göra städerna och forskarna medvetna om hur den kombinationen kan resultera i utveckling av IT-lösningar som kan hjälpa till att minska trycket när det gäller stora problemområden som trafik, tillgången på bra sjukvård, hållbara energilösningar och annan samhällsservice.
Michael Nilsson tar införandet av biltullar i Stockholm som exempel på hur IT-lösningar kan användas för att skapa smarta städer. Ytterligare ett exempel är Kulturens Hus i Luleå där man tar besökarna till hjälp för att sänka husets energianvändning.
Idén till Fireball-projektet uppstod under den internationella konferensen FIRE and Living Labs – Future Internet by the people, som hölls i Luleå sommaren 2009 i samband med Svenska EU ordförandeskapet.
Här knöts viktiga kontakter och Michael Nilsson ser stora fördelar med att jobba strategiskt med konferenser för att matcha EU:s utlysningar av forsknings- och utvecklingsmedel.
Bland de 17 parter som samarbetar i projektet finns företag, organisationer och universitet/forskningsinstitut i flera olika europeiska länder samt företrädare för städerna Barcelona, Lissabon, Helsingfors och Manchester. Projektet stöds av nätverket Eurocities där mer än 140 stora städer i 30-talet europeiska länder arbetar för hållbara lösningar anpassade till städernas behov.
Kontaktinformation
Projektledare Michael Nilsson, Centrum för distansöverbryggande teknik, Luleå tekniska universitet, michael.nilsson@cdt.ltu.se, tel 0920 49 23 06.
Neuropsykologen Lars Jacobsons avhandling omfattar personer med en THS som skadade sig under en tioårsperiod (1992-2001). Personerna har undersökts mellan sex och 15 år efter skadan. Under-sökningen är den första stora långtidsuppföljningen av personer med THS i Sverige.
– För att möta dem med kvarstående besvär krävs rehabiliteringsprogram som sträcker sig över betydligt längre tid än vad som sker idag och det behövs ofta ett team av flera yrkeskategorier eftersom personernas svårigheter kan vara mycket komplexa, säger Lars Jacobsson, neuropsykolog och forskare. På grund av de stora individuella skillnaderna i hur den skadades livssituation påverkas är det viktigt att utveckla mått som gör att man, i ett tidigt skede efter skadan, kan identifiera de som kan behöva re-habilitering under lång tid.
Lars Jacobsson, kliniskt verksam vid Kalix sjukhus, fann att trots att många uppnår en god allmän förbättring beskriver de en nedsatt hälsa och livstillfredsställelse. Det gäller särskilt dem som inte kunnat återgå till arbete eller är ensamstående. De som värderade att skadans inverkan på livet varit relativt stor hade också lägre tillfredsställelse med livet i stort.
– Studierna bekräftar intrycken från mitt arbete som neuropsykolog. Kvarstående besvär gäller främst känslomässiga faktorer och att klara kraven i sociala relationer snarare än kroppsliga problem.
Varje år vårdas ca 15 000 personer i Sverige med en THS. Av dessa är ca 80% så kallade hjärnskakningar. Bättre vård och rehabilitering har lett till att fler överlever vilket medfört ett ökat behov av rehabilitering. THS orsakade av trafikolyckor är en av den vanligaste orsaken till livslångt funktionshinder hos unga vuxna i hela världen. Hos äldre är THS oftast orsakade av fallolyckor.
Kontaktinformation
Upplysningar: Lars Jacobsson, mobil: 070-65 32 492, e-post: lars.jacobsson@nll.se.
– I mina undersökningar såg jag att bakterierna blev stressade av en liten mängd ättiksyra vilket gjorde att de reagerade med att producerar mer gift. Tillsätter man däremot mycket ättiksyra, såsom man gjorde tidigare, sänks surhetsgraden rejält och bakterierna överlever inte, förklarar Nina Wallin Carlquist, teknologie doktor i Teknisk mikrobiologi vid Lunds Tekniska Högskola.
Nyligen la hon fram en avhandling i ämnet där hon studerat två av de vanligaste matförgiftningsbakterierna, Staphylococcus aureus och Campylobacter jejuni.
De var staphylokockerna som ingick i ättiksyrestudien. I skinka är staphylokockerna en av de vanligaste orsakerna till matförgiftning. Därför valde Nina Wallin Carlquist även att studera hur dessa bakterier beter sig i olika typer av skinkor i rumstemperatur, nämligen kokt och rökt skinka, serranoskinka och salami. Att bakterierna hamnar i maten i första taget kan bero på att den som har hand om maten haft ett infekterat sår på fingret.
Hennes resultat visar att det bara tog några timmar för bakterierna att föröka sig i kokt och rökt skinka. I serranoskinkan tog det en vecka innan bakterietillväxten tog fart och i salamin överlevde den överhuvudtaget inte.
– En trolig förklaring är att bakterierna inte klarade av salamins kombination av syra, salt- och fetthalt och torrhet. Däremot finns andra bakterier som trivs utmärkt i salami. Vad gäller serranoskinkan tillverkas och förvaras den i rumstemperatur i långa perioder vilket gör att det är viktigt att personalen har god hygien så att staphylokockerna inte får fäste, kommenterar Nina Wallin Carlquist.
En utgångspunkt har varit att studera hur bakterierna beter sig i maten. Annars brukar den här typen av forskning utföras i en kontrollerad odlingsmiljö på laboratorier där man studerar en viss bakteriekultur av en viss typ av bakterier. Enligt Nina Wallin Carlquist får man då långt ifrån hela bilden eftersom bakterierna påverkas av andra mikroorganismer i maten och även av hur mycket fett, syra och salt som finns i maten.
– Om vi vet mer om vad det är i maten som gör att bakterierna trivs kan vi anpassa matproduktens sammansättning och därmed öka livsmedelssäkerheten. Det här är ett nytt sätt att tänka kring livsmedelssäkerhet, förklarar Nina Wallin Carlquist.
Den andra bakterien, Campylobacter jejuni, håller på att bli det nya problemet efter salmonella. Liksom salmonella finns bakterien naturligt i kyckling, utan att skada värddjuret. Men om tarminnehållet kommer i kontakt med köttet under slakt kan köttet smittas. Tillagas sedan inte kycklingen korrekt blir vi magsjuka.
– Bäst vore om kycklingen inte fick i sig den här bakterien i första taget. I mina studier har jag därför tagit reda på hur bakterierna får fäste i tarmen. Dessa resultat kan på sikt underlätta för att ta fram riktlinjer för hygienrutiner på hönsgården eller för att ta fram ett vaccin för djuren, berättar Nina Wallin Carlquist.
För mer information, kontakta Nina Wallin Carlquist, teknologie doktor i Teknisk Mikrobiologi, tel: 070 67 66 873, Nina.Wallin@tmb.lth.se eller handledare Peter Råström, professor i Teknisk Mikrobiologi, 046-222 34 12, Peter.Radstrom@tmb.lth.se. Peter Rådström är dock f n på semester och kan vara svår att nå. En sammanfattning av avhandlingen finns här: http://www.lu.se/o.o.i.s?id=12588&postid=1591412
