Den tekniska utvecklingen har möjliggjort digitaliserad övervakning där sensorer inbäddade i produkter kan övervaka både produkter och deras omgivning. Inom industrin har detta skapat nya möjligheter för förebyggande underhåll, där övervakningen syftar till att upptäcka och förebygga problem med maskinerna.
– Driftstopp är väldigt kostsamma, men med effektiva övervakningsprocesser finns stora pengar att spara för industriföretagen, säger Katrin Jonsson.
Avhandlingen som bygger på studier av fjärrdiagnostiklösningar i svenska industriföretag visar att med hjälp av digitaliserad övervakning kan nya tjänster erbjudas som syftar till att förbättra maskinernas underhåll. I förlängningen kan denna övervakningsteknik även användas som ett serviceerbjudande, där leverantören tar ett helhetsansvar för underhåll eller så erbjuds kunden att köpa driftstid istället för en maskin.
— Tack vare den digitaliserade övervakningslösningen kan leverantören övervaka maskinen på distans.
Katrin Jonsson visar även hur den digitaliserade övervakningen skapar förutsättningar för övervakning av användarna.
— Från ett företag kom rapporter om ojämn belastning av en maskin. Det visade sig att operatören överbelastade maskinen med jämna intervall för att kunna ta fler raster.
Med digitaliserade industriprodukter kan inbäddade, osynliga övervakningsprocesser skapas, men användare av sällan medvetna om produktens inbäddade digitala egenskaper.
— Då digitaliserade övervakningsprocesser blir allt vanligare i dagens samhälle måste vi som medborgare kritiskt reflektera kring teknikutvecklingen, menar Katrin Jonsson.
Fredag den 4 juni försvarar Katrin Jonsson, Institutionen för informatik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Digitalized Industrial Equipment: An Investigation of Remote Diagnostics Services. Svensk titel: Digitaliserad industriell utrustning: En studie av fjärrdiagnostiktjänster. Disputationen äger rum kl 13.00 i sal MA 121, MIT huset. Fakultetsopponent är Professor Ola Henfridsson, Viktoriainstitutet, Göteborg och Institutionen för informatik, Oslo universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Katrin Jonsson
Telefon: 090-786 9387, 070-625 72 82
E-post: katrin.jonsson@informatik.umu.se
Hästen var den vanligaste arten på offeraltaret i Skedemosse. Det var ett djur som hade mycket hög status i järnålderns samhälle. Enligt myten är den åttabente Sleipner den allra yppersta hästen som kan korsa gränser till andra världar.
– En möjlig förklaring till varför man offrade hästarna kan ha varit att de sågs som en symbolisk Sleipner och att deltagarna i de rituella måltiderna hoppades få del av dessa egenskaper. En annan lika trolig förklaring är att de offrade hästarna valdes ut vid kapplöpningar längs med strandkanten. För att vara säker på att offra den bästa hästen är det troligt att den valdes ut genom kapplöpningar längs strandkanten. En dylik sedvänja fortlevde i isolerade trakter i Norge och Skottland ända in på 1800-talet, säger Anne Monikander.
Nedläggningarna av människor följer ett större mönster som återfinns över hela norra Europa. Under tiden före Kristi födelse var det flest kvinnor och barn men efter den tidpunkten var det flest män. En man är samtida med vapenoffren, men det behöver inte innebära att han hört till den armé vapnen kommit från.
Att offra vapen var inte lika vanligt som djuroffren men förekom vid ett antal tillfällen. Under perioden 200-500 e. Kr. offrades vapen vid minst 6 tillfällen. Liknande vapenofferfynd är vanliga i Danmark och fynden i Skedemosse är det största av detta slag i Sverige. Skedemosse skiljer sig dock från de danska fynden genom den kult av djuroffer som bedrivits parallellt med vapendepositionerna. Baserat på antika författare som Caesar och Tacitus har vapenoffer länge tolkats som tack till gudarna för en vunnen seger. Detta skulle innebära att ölänningar under en period på trehundra år deltagit i minst sex krigståg.
– Forskning kring våtmarksoffer har ofta skiljt vapenofferfynden från andra typer av fynd, men jag anser att det är väsentligt att studera dem i ett sammanhang eftersom det bör ha varit samma människor som utövade de båda, säger Anne Monikander. Istället kan man försöka se vattnet de deponerats i som en sammanhållande faktor, och försöka förstå vad det kan ha betytt för dåtidens kult.
Avhandlingens namn: Våld och vatten. Våtmarkskult vid Skedemosse under järnåldern.
Ytterligare information
Anne Monikander, Institutionen för arkeologi och antikens kultur, Stockholms universitet, tfn 073-827 70 93, 08-16 33 78, e-post: anne.monikander@ark.su.se
– Dessa patienter behöver få olika sorters stöd som inte en sjukgymnast kan stå för ensam. I nuläget skickas de inte vidare förrän man har sett att behandlingen hos sjukgymnasten inte hjälper. Men då har man förlorat värdefull tid, säger Thomas Overmeer, som själv är legitimerad sjukgymnast och arbetar vid arbets- och miljömedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Örebro.
Thomas Overmeers doktorsavhandling visar att det är nödvändigt för sjukgymnaster att ta hänsyn till psykosociala faktorer i behandlingen av patienter med smärta i rygg, nacke och axlar. Psykosociala faktorer är avgörande både för att identifiera människor som riskerar långvariga problem men också i rehabiliteringen.
– Sjukgymnastik har bra resultat inom tre månader för ungefär 90 procent av patienterna. Men det är de andra 10 procenten av patienterna som sjukgymnaster inte ska behandla utan direkt skicka vidare för KBT-behandling eller till ett multimodalt team, som består av läkare och psykolog såväl som sjukgymnast.
– Det är inte svårt att särskilja de patienter som behöver en annan vårdinsats men det är ett problem att det inte finns tillräckligt många KBT-psykologer eller multimodala team att tillgå. Det behövs fler och i längden skulle samhället tjäna ekonomiskt på att satsa på fler enheter och individen skulle slippa mycket onödigt lidande.
De 10 procent av patienter som får långvariga problem med smärta i rygg, nacke eller axlar står för 80 procent av kostnaderna inom primärvården. En otillräcklig behandling leder till långa sjukskrivningar och mycket lidande för den enskilde individen.
– Därför är det oerhört viktigt att rätta till bristen i kunskap om de psykosociala faktorerna som är en del av smärtproblematiken.
Smärta är inte bara en fysiologisk reaktion utan ett samspel mellan kropp, tankar, känslor och beteende. När smärta upplevs som ett hot kan det leda till katastroftankar. Rädslan gör att patienten fokuserar på smärtan och spänner sig vilket leder till att smärtan upplevs starkare. Det blir en negativ spiral som är svår att bryta.
– För att göra det möjligt för patienterna att bryta sig ur den onda cirkeln så måste de få hjälp att hantera rädsla och oro såväl som med de fysiologiska delarna.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Thomas Overmeer: 073-0258393
Vid storskalig industriell förbränning av biobränslen och avfall är effektiviteten viktig både för ekonomi och miljöpåverkan. Bränslenas kemiska sammansättning påverkar direkt vilka problem som kan uppstå under förbränningen. Det har visat sig att vanligt koksalt, natriumklorid, och det närbesläktade saltet kaliumklorid ofta orsakar svåra problem med beläggningar i pannor. Beläggningarna blir dessutom korrosiva, det vill säga de bidrar till att material i pannan rostar sönder, vilket i sin tur leder till mycket kostsamma driftstopp och reparationer. Markus Broström har fokuserat på några av dessa aspekter under arbetet med avhandlingen. Målet har varit att med utveckling av metoder och ökad kunskap bidra till ökad effektivitet vid anläggningarna.
Han har bland annat i fullskala utvärderat ett tillsatsmedel som visat sig kunna minska problemen på kemisk väg. Dessutom visar avhandlingen att sameldning med torv ger positiva effekter. Utöver detta har Markus Broström också testat olika stålkvalitéer i olika miljöer och resultaten går att använda direkt på anläggningarna. Genom att i laboratorium studera hur salt kondenserar vid höga temperaturer har han fått fram resultat som kan användas för att förebygga problemen.
Markus Broström har arbetat brett med problemen genom att studera metoder för hur de kan undvikas, åtgärdas eller förebyggas. Han har använt avancerade mätmetoder i stora pannor för industriell förbränning tillsammans med undersökningar i laboratorium. På detta sätt har han ökat förståelsen för de högtemperaturprocesser, såväl fysikaliska som kemiska, som är avgörande för anläggningarnas prestanda.
Tisdagen den 1 juni försvarar Markus Broström, energiteknik och termisk processkemi, institutionen för tillämpad fysik och elektronik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Aspects of alkali chloride chemistry on deposit formation and high temperature corrosion in biomass and waste fired boilers. Svensk titel: Aspekter av alkalikloridernas kemi på beläggningsbildning och högtemperaturkorrosion i biomassa- och avfallseldade pannor. Disputationen äger rum kl 13.00 i sal N450, KBC-huset. Fakultetsopponent är docent Bengt-Johan Skrifvars, Åbo akademi, Åbo, Finland.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta gärna:
Markus Broström
Telefon: 090-786 59 71
E-mail: markus.brostrom@chem.umu.se
Automatiska interaktiva telefontjänster börjar bli allt vanligare och många människor har därför själva upplevt problematiken med att få en dator att förstå vad de säger, till exempel när de vill boka en resa eller ha en tidtabelluppgift. Ett av problemen med dessa automatiska telefontjänster, så kallade dialogsystem, är den bristfälliga teknologi som används för att känna igen själva talet, taligenkänningen.
– De metoder som tillämpas kommersiellt idag förlitar sig endast på minimal kunskap om språket. Vad talaren säger missförstås ofta. Dialogsystemet förstår heller inte varför det blir fel och det påverkar användarens intryck av hela tjänsten, säger avhandlingens författare Rebecca Jonson.
Att vi människor är bättre på att känna igen tal beror på att vi använder oss av mycket mer kunskap och information när vi försöker känna igen vad någon säger. Till exempel verkar vi använda oss av information från den pågående dialogen samt vår djupa kunskap om språket när vi bearbetar det vi hör. Avhandlingens huvudsyfte har varit att undersöka om även automatisk taligenkänning kan tillgodogöra sig av den här typen av kunskap och information vid användning i dialogsystem.
Rebecca Jonson lät försökspersoner få i uppgift att försöka förbättra resultatet från en taligenkännare. Det framkom då att ju mer information som fanns om vad som sagts tidigare i dialogen, desto bättre presterade försökspersonerna. En datamodell skapades sedan för att utföra precis samma uppgift. I likhet med försökspersonerna presterade den automatiska modellen betydligt bättre när det fanns mer information om den pågående dialogen.
I sin forskning gjorde Rebecca Jonson också en studie där en datamodell togs fram för att automatisk avgöra hur korrekt resultatet av taligenkänningen var. Systemet hade möjlighet att använda sig av olika nivåer av lingvistisk information för att utföra uppgiften. Exempelvis togs hänsyn till om det yttrande som taligenkännaren känt igen var grammatiskt, vad det kunde ges för betydelse, och om det passade in i sammanhanget. Forskningsresultaten visade att modellen blev bättre på att avgöra om taligenkännaren hade känt igen rätt eller fel ju mer lingvistisk information den hade tillgång till.
– Om dagens system blir mer medvetna om sin egen kapacitet, och därmed kan avgöra när de förstått eller missförstått, så kommer den språkliga kommunikationen med datorer bli mycket smidigare, säger Rebecca Jonson. Användare kommer inte längre behöva svara på frågor i stil med ”Göteborg, är det korrekt?” för att bekräfta all information de ger ett system.
Kontaktinformation
Avhandlingens titel: Information State Based Speech Recognition
Avhandlingsförfattare: Rebecca Jonson, tel: +34 661 400 703
E-post: rj@ling.gu.se
Avhandlingen är försvarad och distribueras av: Institutionen för filosofi, lingvisitk och vetenskapsteori
Den finns även digitalt publicerad på: http://gupea.ub.gu.se/handle/2077/22169
Patienter ordineras vanligen arbetsterapi på grund av nedsatt förmåga att utföra uppgifter i vardagen, s.k. ADL (eng. activities of daily living). Det handlar om att med eller utan hjälp kunna äta, bada, klä sig, laga mat, städa, handla och tvätta. Som en del av behandlingen utvärderar arbetsterapeuten patientens ADL-förmåga för att klarlägga hur stora problemen är och hur de ser ut samt planera åtgärder och bedöma effekterna av dem. I avhandlingen utvecklas och värderas verktyg som kan användas i detta arbete.
I studierna ingår patienter med kroniskt nedsatt ADL-förmåga på grund av reumatiska sjukdomar samt nedsatt hjärnfunktion efter stroke, huvudskador eller syrebrist. Värderingen av deltagarens ADL-förmåga grundades på frågeformulär, intervjuer och observationer. Med hjälp av den s.k. Rasch-metoden var det möjligt att utveckla tre nya verktyg som gör det möjligt att få tillförlitliga mått på ADL-förmågan utifrån frågeformulär (ADL-Q), intervju (ADL-I) och/eller observation (ADL-O).
Resultaten visade att ADL-utvärderingar som baseras på självrapportering och observation var för sig ger tydlig, men bara komplementerande, information om en persons ADL-förmåga. Därför måste arbetsterapeuten utvärdera både den upplevda och den observerade förmågan för att få en fullständig bild.
Eva Ejlersen Wæhrens är forskningsergoteraput vid Parker-institutet, sjukhuset i Frederiksberg, Danmark, och doktorand vid Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet. Hon kan nås på
mobil +45 26140702
e-post Eva.Wahrens@frh.regionh.dk
Fredagen den 28 maj försvarar Eva Ejlersen Wæhrens, Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Development and clinical validation of activities of daily living ability measures. Applications for persons with long-term or chronic disability (Utveckling och klinisk validering av mätningar av förmåga i dagliga aktiviteter. Användning för personer med långvariga eller kroniska funktionsstörningar).
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Vårdvetarhusets aula.
Fakultetsopponent är doc. Lena von Koch, Karolinska institutet.
Fosfor är tillsammans med kväve det näringsämne som begränsar tillväxten av växter i de flesta ekosystemen. Till skillnad från andra näringsämnen kan fosfor binda starkt till markpartiklar och därmed bli svårtillgängligt för såväl växter som markens mikroorganismer.
– Mitt arbete visar att mikroorganismer kan vara väldigt effektiva i att komma åt detta svårtillgängliga fosfor, berättar Camilla Esberg.
Den hotande bristen på fosfor har gjort att intresset för hur markorganismer kan komma åt fosfor är extra stort idag.
– Kunskapen kan leda oss till att hitta sätt att bruka jorden där även det fosfor som redan finns i marken kan utnyttjas på ett mer hållbart sätt, säger Camilla Esberg.
Områden där behovet av fosforgödselmedel är stort är oftast i subtropiska och tropiska områden med gamla jordar. Camilla Esberg startade sitt avhandlingsarbete med att studera hur mikroorganismerna kan tillgodogöra sig fosfor i dessa oftast extremt fosforbegränsade områden. Resultaten visar att så länge mikroorganismerna har tillgång till kol som energisubstrat är de väldigt effektiva i att utnyttja fosforn i marken.
Även i vår närmiljö finns det exempel på hur fosfor kan vara svårtillgängligt även om det nästan inte uppmärksammats tidigare. Camilla Esberg har visat att det finns mindre fosfor i fjällängar än i hedmark. Orsaken till det är kopplat till vattnets transportvägar i landskapet. Fosfor i ängsmarken binds upp som kalciumfosfater och därmed minskar tillgängligheten av fosfor för växterna. I ett varmare klimat antas att tillgången på kväve kommer att öka. I områden där fosfor binds upp kemiskt som i ängsmark kommer det att förändra kvotförhållandet mellan kväve och fosfor och kan förmodligen påverka växtsamhällets sammansättning. Motsvarande förändring sker förmodligen inte i hedmark. Camilla Esbergs upptäckter har bidragit till att öka vår förståelse om hur växter och mikroorganismer kan påverka och påverkas av tillgängligheten av fosfor. Det är en viktig pusselbit i att förstå hur ett varmare klimat kommer att påverka vår fjällmiljö i framtiden.
Camilla Esberg är född och uppvuxen i Kiruna och har en magisterexamen i markvetenskap från SLU i Uppsala. Under tiden som doktorand på Umeå Universitet var hon bosatt i Abisko.
Torsdagen den 27 maj försvarar Camilla Esberg, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Phosphorus availability and microbial respiration across biomes: from plantation forest to tundra. Svensk titel: Fosfortillgänglighet och mikrobiell respiration i olika biomer: från skogsplanteringar till tundra.
Disputationen äger rum kl 9:00 i Aulan, Institutet för rymdfysik, Rymdcampus 1, Kiruna. Fakultetsopponent är: Professor Dan Binkley, Department of Forest, Rangeland and Watershed Stewardship, Colorado State University, USA.
Avhandlingen är e-publicerad på:
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta gärna:
Camilla Esberg
Telefon: 070-7866322
I strävan att minska arbetslösheten, öka exportproduktionen och betala av på utlandsskulder har frihandelszoner kommit att bli en beprövad utvecklingsstrategi, förespråkad av Internationella valutafonden och Världsbanken. Men det är också en strategi som förknippas med låga löner, anti-fackliga företag och osäkra arbetsvillkor.
Genom att studera den politiska retoriken under två nicaraguanska regeringar med konkurrerande syn på ekonomi och globalisering; det nyliberala/konservativa styret (2002–2007) och Sandinisternas ”revolutionära” regering (2007– ); undersöker Sofie Tornhill hur nationella utvecklingsprojekt formas i relation till transnationella ekonomiska intressen.
För det nyliberala/konservativa politiska projektet som gjorde frihandelszonerna till en framstegssymbol bestod utmaningen i att övertyga investerare om att landet nu tvättat bort sin revolutionära historia och blivit säkert för investeringar. Det gällde också att övertyga väljare om att frihandelzonerna inte innebar att “rea ut” landets befolkning som billig arbetskraft. Sedan Sandinisterna, som ledde revolutionen mot diktaturen i slutet av 70-talet, återfick makten 2007 har de försökt ansluta sig till den latinamerikanska vänstern. Samtidigt består den förra regeringens ekonomiska ramverk i stort.
– I ett sammanhang av stora globala och lokala klasskillnader är det svårt både att bejaka och att utmana dagens dominerande ekonomiska ordning. Frihandelszonernas kvinnodominerade låglönejobb matchar inte föreställningar om nationella framsteg men de är också del av en global ordning som det är oerhört svårt för enskilda länder att förändra eller ställa sig utanför, säger Sofie Tornhill.
Den politiska retoriken riktas till utländska investerare, potentiella väljare och även uttryckligen till arbetare i frihandelszonerna. Deras föreställda intressen tas som intäkt för olika politiska projekt, på nationell nivå, så väl som i utvecklingsprogram. Ofta utmålas frihandelszoner som en möjlighet för i synnerhet kvinnor att integreras i den globala ekonomin.
– I den förra regeringens retorik uppmuntrades arbetare, till exempel genom TV-reklam, att känna stolthet över sitt arbete och att se det som ett bidrag både till sina familjer och till nationens utveckling. Sandinisterna å sin sida uppmuntrar arbetare att revoltera mot ekonomiska orättvisor, vilket inte är så lätt då det finns få alternativa arbetsplatser, berättar Sofie Tornhill.
I avhandlingen, som bland annat utgår från intervjuer med arbetare, beskrivs hur mötet mellan nationella utvecklingsprojekt och utländska investerares krav på effektivitet och lönsamhet tar sig uttryck på fabriksgolvet och i arbetarnas vardag.
– Arbetarna ställs inför omöjliga val. Att leva upp till företagens krav på effektivitet innebär praktiskt taget att utplåna sig själv och sina egna intressen. Utanför fabrikerna väntar ständigt arbetslösa som kan ta över om någon är missnöjd med arbetsvillkoren eller inte håller måttet, säger Sofie Tornhill.
Men fabriksarbetet utgör också en plattform för solidaritet och organisering, trots de svåra villkoren, vilket kan ge upphov till alternativa bilder av globaliseringens effekter.
Studien baseras på policydokument, tal, intervjuer, reklam och informationsmaterial.
Avhandlingens titel: “Capital Visions. The Politics of Transnational Production in Nicaragua”
Kontaktinformation
Ytterligare information
Sofie Tornhill, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-16 23 17, 0738-162595, e-post sofie.tornhill@statsvet.su.se
Porträttbild kan laddas ner via http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=6936&a=80457
De senaste rönen kring mastcellen kommer att presenteras och diskuteras vid ett vetenskapligt möte i Sigtuna den 27-28 maj. Mötet arrangeras av ett svenskt nätverk av mastcellsforskare, MacNet, som finansieras av Vetenskapsrådet och som koordineras av professor Gunnar Nilsson vid Karolinska institutet. Från SLU deltar Sara Wernersson och Gunnar Pejler.
Detta är tredje mötet som arrangeras av MacNet och förutom vetenskapliga presentationer kommer man även att diskutera möjligheter och svårigheter kring kommersialiseringen av forskningsresultat.
Forskare inom MacNet har medverkat till flera viktiga upptäckter kring mastcellens betydelse vid hälsa och sjukdom. I samarbete med amerikanska forskargrupper har man t.ex. visat att mastcellen har en skyddande funktion mot ormgift. Mastceller behövs också för att skydda oss mot vissa typer av infektioner. Men mastceller kan även ha skadliga funktioner och det finns idag starka bevis för att mastceller försämrar sjukdomsförloppet vid flera av våra vanligaste folksjukdomar, däribland astma, cancer, reumatism, hudinflammationer och åderförkalkning.
MacNet har därför en viktig roll att stärka den svenska forskningen inom det här området då en ökad kunskap om mastcellens funktion har stor potential och kan leda till förbättrade behandlingsmöjligheter för en rad svåra sjukdomar.
Kontaktperson:
Sara Wernersson, Docent och medlem i styrgruppen för MacNet
Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen för Anatomi, Fysiologi och Biokemi
BMC, Box 575, 751 23 Uppsala
sara.wernersson@afb.slu.se
http://biokemi.afb.slu.se/ShowPage.cfm?OrgenhetSida_ID=7828
Tel: 018-4714119 (arbete), 0707-389410 (mobil)
Koordinator för MacNet:
Prof Gunnar Nilsson, Karolinska Institutet
Gunnar.P.Nilsson@ki.se
http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=16906&l=sv <http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=16906&l=sv> <http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=16906&l=sv>
Se även översiktsartikel i Läkartidningen nr 12 2009 volym 106:
Mastcellen – både ond och god
Dags att omvärdera mastcellens roll vid hälsa och sjukdom
Skriven av prof. Gunnar Pejler (SLU) och prof. Gunnar Nilsson (KI)
http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=11633
Cellulosa är den vanligaste organiska substansen i naturen och det basmaterial som Kristiina Oksmans forskning bygger på.
Cellulosa används inom en rad olika områden, t ex vid tillverkning av papper, förpackningar, olika slag textilier, läkemedel mm.
Kristiina Oksmans forskargrupp arbetar med cellulosa på nanonivå.
Genom att bryta ned och studera cellulosan på atomnivå kan forskarna förändra dess egenskaper och använda den i nya sorters bionanomaterial. Cellulosafibern fungerar då som armering i de nya materialen.
– Vi ska skapa en lång, stark och naturlig nanofiber genom att separera ut de delar av cellulosan som är fasta, från de som har en mera löslig struktur. Dagens cellulosa fibrer är bara några millimeter långa vilket förhindrar utvecklingen av starka material. Vi försöker att tillverka fibrer som i princip kan bli hur långa som helst och som gör att vi kan få fram bionanokompositer som är väldigt starka, säger hon.
Kan ersätta stål på sikt
Efterfrågan på nanocellulosafibrer är stor i industrin. Tord Gustafsson är forsknings- och utvecklingschef på företaget APC Composite AB i Luleå. Han ser stora utvecklingsmöjligheter för träbaserade nanomaterial.
– Trä på nanonivå är ungefär hundra gånger så starkt och tjugo gånger så styvt som vanligt trä, säger han. Lyckas vi få fram ett starkt träbaserat material innebär det att vi kan börja ersätta produkter som idag tillverkas t ex av stål med produkter tillverkade av trä.
Kompatibelt med människans kropp
I ett pågående EU-projekt provar Luleåforskarna att utveckla ledband och senor, tillverkade av bionanokomposit som kombinerar cellulosa och kollagen, dessa kommer under hösten testas i djur. De läkare som medverkar i projektet är lyriska över de resultat som forskarna påvisat i tester av materialet.
– Fördelen med att använda kollagen och cellulosa är att båda är kompatibla med kroppen vilket leder till färre avstötningar, säger Kristiina Oksman. Tester visar att ledbanden fungerar vid höga temperaturer och i fuktiga miljöer liknande den i människokroppen.
I projektet Bio4energy återvinner forskarna cellulosa från restprodukter från bioetanoltillverkning. Projektet ingår i den omfattande satsning som regeringen gör på strategiska forskningsområden som bedömts vara viktiga för svensk tillväxt.
– Ligninresterna från etanoltillverkningen innehåller 50 procent cellulosa. Det innebär att vi kan bidra till att få produktionen av bioetanol att gå runt ekonomiskt eftersom nanocellulosafibrer har ett betydligt högre ekonomiskt värde än vad etanolen har.
Kristiina Oksman och hennes forskargrupp har utvecklat en process för att lösa fibrerna i cellulosa och skilja ut de längre och starkare fibrerna som blir basen i nya naturliga kompositmaterial.
– Vi vill utveckla tillverkningsprocessen av bionanokompositer. Idag krävs en relativt kostsam anpassning av produktionsutrustningen när man ställer om produktionen från tillverkning av syntetiska kompositer till bionanokompositer.
Kontaktinformation
Upplysningar: professor Kristiina Oksman, 070-358 53 71 , 0920 – 49 33 71, kristiina.oksman@ltu.se
– De flesta av dem skulle försvinna om träden huggs ned, och den risken är stor, säger Nicklas Jansson, doktor i ekologi vid Linköpings universitet.
I Turkiet finns 18 arter av eksläktet, Quercus. Nicklas Jansson och hans medarbetare, forskare och forskarstuderande vid ett par turkiska universitet, har i fem års tid samlat in skalbaggar från ekar i fyra större hagmarker i södra delen av landet nära gränsen till Syrien. Dessa marker 1 200-1 500 meter över havet är viktiga för får- och getskötseln men nu hotas de av avverkning för att ge plats för produktivt skogsbruk.
Vid all avverkning är risken stor att arter utrotas eftersom de eklevande skalbaggarna är så trogna sin biotop.
– Vissa av arterna verkar ha en mycket låg drift att ge sig av och hitta en ny ek, säger Nicklas Jansson.
Att man skulle hitta nya arter bland de ganska populära skalbaggsfamiljer som granskats var en överraskning. De flesta av de nyupptäckta hör till familjerna knäppare och svartbaggar och har identifierats av ett 20-tal specialister runtom i Europa. Resultaten kommer att presenteras vid en konferens om ekens ekologi som LiU arrangerar tillsammans med Suleyman Demirel University och Adiyaman University. Konferensen äger rum 1-3 juni i Isparta norr om turistorten Antalya.
Nicklas Jansson uppskattar att ekbiotoperna i Turkiet är 30-50 procent artrikare än i Sverige. Han ser tre orsaker till den större diversiteten: klimatet som tillåtit arter att övervintra under istiderna, topografin som skapar många barriärer i form av bergskedjor och andra hinder för artblandning, och det geografiska läget som en brygga mellan Asien och Europa.
I ett fortsättningsprojekt ska sju länders ekfauna jämföras: Israel, Turkiet, Italien, Frankrike, UK, Tjeckien och Sverige.
Ekarna i de turkiska hagmarkerna är hamlade ungefär som lindar och askar i Sverige. Herdefolken beskär träden i juli och använder under torkperioden löven som foder till får och getter medan grenarna blir bränsle. Tack vare hamlingen är många av ekarna ihåliga och innehåller mulm, en mycket artrik kompost av förmultnat trä, svampar, exkrementer och rester av döda djur.
Insekterna samlas in med två typer av fällor, en som monteras uppe i träden och fångar flygande insekter, och en som grävs ner i mulmen. Insamlingen sköts av studenter från de lokala universiteten.
– När jag kommer ner i oktober brukar det finnas 250 burkar fullproppade med insekter. Jag sorterar ut alla skalbaggar och förpackar dem i rör för resan till Sverige. Här ordnar jag dem familjevis och skickar sedan ut osäkra exemplar till experterna. Tolv familjer är nu väl utredda och redovisas på konferensen, säger Nicklas Jansson.
– Jag hoppas att våra fynd av unika arter ska få de turkiska skogsmyndigheterna att få upp ögonen för sina ek-klenoder och påbörja ett skyddsarbete för de mest värdefulla områdena, säger han.
Kontaktinformation
Kontakt:
Nicklas Jansson 013-196067, nicja@ifm.liu.se
Fornlämningen på Agerödbjär är inte känd sedan tidigare, men ligger nära de arkeologiskt berömda utgrävningarna på Ageröd och Rönneholmsmosse. De mest kända fynden i området är från den tidiga och mellersta delen av mesolitikum, för ca 9500-7000 år sedan, men här finns fynd från hela stenåldern.
Agerödbjär låg under stenåldern på stranden till sjön och har delvis varit omflutet av vatten. Från kullen har man haft god utsikt över det sjön och det ganska flacka landskapet. De arkeologiska undersökningarnas huvudsakliga syfte är att ta reda på vad platsen använts till, och under vilka tider.
Fynd i djurgångar och rotvältor visar att det finns mycket bränd flinta i det tunna jordlagret och i bergets naturliga sprickor.
Ansvarig för seminariegrävningen är Björn Nilsson, lektor i arkeologi vid Södertörns högskola. Undersökningen görs tillsammans med Hans Bolin, lektor vid Södertörns högskola och Arne Sjöström, doktorand vid institutionen för Arkeologi och Antikens historia vid Lunds Universitet.
Vill du besöka seminariegrävningarna, kontakta Björn Nilsson på telefon 076-147 01 72.
Vid frågor, kontakta Kerstin Cassel, docent i arkeologi vid Södertörns högskola, telefon 070-635 88 07 eller Björn Nilsson, telefon 076-147 01 72.
Ätstörningar och fetma ökar bland ungdomar och unga vuxna och har därmed blivit en viktig hälsofråga. Josefin Westerberg Jacobson har under sitt avhandlingsarbete studerat risk- och skyddsfaktorer för utveckling av ätstörningar och har bland annat nyligen publicerat en av avhandlingsstudierna i den vetenskapliga tidskriften European Eating Disorders Review.
Den visar att flickor i åldern 9-15 år som önskar att de vore smalare har fyra gånger högre risk att utveckla ett stört ätbeteende sett över en femårsperiod, än de flickor som inte hade denna önskan. De bantade oftare, trodde att de skulle bli mer omtyckta om de var smalare, hoppade oftare över måltider, åt oftare frukost ensamma och hade ett högre BMI än de flickor som inte hade denna önskan.
Josefin Westerberg Jacobsons avhandling visar också att andra faktorer som ökar risken är att ha ett högre BMI än kamraterna och att visa tidiga tecken på störda attityder till mat och ätande. Dessutom hade perfektionism hos mamman och mindre trivsamma relationer i familjen betydelse.
– Vi fann också att pappans attityder till mat och ätande var en riskfaktor, något som inte uppmärksammats tillräckligt. Däremot har mammornas betydelse diskuterats ända sedan mitten av 1980-talet, säger Josefin Westerberg Jacobson.
I hennes studier hade pappans attityder till mat/ätande speciellt stor betydelse för flickor i förpuberteten och under puberteten. Vad gäller skyddsfaktorer betydde mer hälsosamma attityder till mat/ätande tillsammans med hög självkänsla, mindre grad av perfektionism liksom lågt BMI att risken för ätstörningar minskade. Både Josefin Westerberg Jacobsons resultat och andra studier pekar mot att regelbundna matvanor och att äta tillsammans med andra har en ”buffrande” roll mot utvecklingen av ätproblem. Program som fokuserar på att stärka självkänslan utan att fokusera på mat och vikt har visats minska kroppsmissnöje och bantning för både pojkar och flickor.
– Flickor tar till sig smalhetsidealet tidigt och det är viktigt att vi förhåller oss kritiska till smalhetsidealet i vårt samhälle, särskilt i familjer och skolor, säger Josefin Westerberg Jacobson.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Josefin Westerberg Jacobson, 018-471 79 54, 073-326 18 55, e-post: josefin.westerberg-jacobson@pubcare.uu.se
Binjurebarken är den yttre delen av binjurarna, som sitter ovanpå njurarna. Här bildas livsnödvändiga hormoner som stresshormonet kortisol och det blodtrycksreglerande hormonet aldosteron. Cancer i binjurebarken är en ovanlig men mycket aggressiv sjukdom som drabbar cirka 16 personer varje år i Sverige. Tumörer som inte kan opereras bort behandlas med läkemedlet mitotan (o,p’ DDD), men alla patienter svarar inte på behandlingen och många drabbas av svåra biverkningar. Därför behövs bättre läkemedel.
3-metylsulfonyl-DDE (3-MeSO2-DDE) är, liksom mitotan, en nedbrytningsprodukt av DDT, och båda ämnena minskar hormonutsöndringen och dödar cellerna i binjurebarken. Hos möss aktiveras 3-MeSO2-DDE specifikt i binjurebarken och fungerar som en målsökande robot, vilket gör den till en intressant läkemedelskandidat. Vendela Asp har därför jämfört effekterna av detta ämne och mitotan i odlade binjurebarksceller från både människa och mus.
Hon visar att 3-MeSO2-DDE fungerar toxiskt även för mänskliga odlade binjurebarksceller, och att det är något mer effektivt än mitotan. Det minskar hormonutsöndringen och dödar slutligen cellerna. Genom försök med liknande molekyler har hon visat att effekterna av 3-MeSO2-DDE är starkt beroende av den kemiska strukturen, men för att fungera bra som läkemedel skulle strukturen behöva optimeras så kroppen kan ta hand om ämnet snabbare.
Vendela Asp, som lägger fram sin avhandling 1 juni, har också visat att de två molekylvarianter som ingår i mitotan har något olika effekter på mänskliga odlade binjurebarksceller.
– Skillnaderna var små, men med tanke på att en tidigare studie på minigrisar har visat att olika individer bryter ner molekylvarianterna på olika sätt kan resultaten vara betydelsefulla, säger hon.
Vidare studier av hur den kemiska strukturen hos 3-MeSO2-DDE kan optimeras som läkemedelskandidat mot binjurebarkscancer utförs nu i samarbete med Uppsalaföretaget OncoTargeting AB.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Vendela Asp, tel: 018-471 7699, 073-990 29 16 eller Vendela.Asp@ebc.uu.se
Konsekvenserna av algblomningar är många, och flera av dem välkända, men påverkan på ekosystemet är mer komplex än vad som varit känt. Algblomningar gör världen grön och innebär sämre sikt för fiskarna, som inte bara använder synen när de jagar utan även när de ska välja sin partner. I en ny studie från Uppsala universitet, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Ethology, visar forskarna att fiskar får en sämre partner i algblomning än i klart vatten, eftersom de inte klarar av att välja den bästa längre.
Den nya studien har gjorts på den säregna fiskarten tångsnälla, en art i familjen kantnålar, släktingar till sjöhästen, där det är hanen som är gravid och tar hand om avkomman. Uppsalaforskarna har studerat partnerval hos kantnålen vid olika siktförhållanden och resultaten visar att de inte längre klarar att välja den ”bästa” partnern vid dålig sikt. I partnervalsförsöken, som utfördes i laboratoriet på Sven Lovén centrum för marina vetenskaper i Fiskebäckskil, fick hanar välja honor som antingen var stora eller små. Sedan tidigare vet forskarna att hanar föredrar stora partners som också har bättre ägg. I de experiment där hanen kunde se båda honorna tydligt valde han den största, men när sikten var reducerad valde han ”slumpmässigt”, om han överhuvudtaget visade honorna något intresse.
– Algblomningarna påverkar inte bara syrgashalt och organismers födoval utan även beteendet hos fiskar, vilket inte studerats i någon större omfattning. Just nu undersöker vi vilka effekter ett sämre partnerval får för fiskarnas förmåga att fortplanta sig, säger Josefin Sundin, som är doktorand vid institutionen för ekologi och evolution och för närvarande befinner sig i Fiskebäckskil.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta gärna Josefin Sundin, mobil: 0730-302 270, josefin.sundin@ebc.uu.se
Avhandlingen visar att kommunikation sker utan störning i den lingua franca-miljö som undersökts, med undantag för ickestandardiserade frågeformuleringar. Pragmatiskt använder deltagarna dock olika strategier för att förhandla och klargöra vad de menar. Resultatet av undersökningen visar tydligt att effektiviteten i ELF-miljöer bestäms i högre grad av pragmatisk förmåga och endast i mindre utsträckning av språklig färdighet.
– Många tror att effektivitet står i direkt samband med språklig färdighet men så är det inte nödvändigtvis inom lingua franca-miljöerna. En person som talar flytande och korrekt engelska kanske tror att han/hon inte behöver fokusera på att göra sig förstådd, utan ser det som andras uppgift att förstå. Men även en person som talar flytande behöver ägna uppmärksamhet åt kommunikativa processer, menar Beyza Björkman
Även de duktiga behöver träning när engelska blir undervisningsspråk
Resultaten visar att en persons pragmatiska färdigheter har allmänt större vikt än språkfärdighet när engelska används som lingua franca.
– När man kommunicerar med personer från olika modersmålsbakgrund och med olika färdighetsnivåer, är det bättre att fokusera på att göra sig ”förstådd” genom att använda olika pragmatiska strategier än att fokusera på sin egen språkliga ”korrekthet”, säger Beyza Björkman.
En viktig del i studien handlar om frågeformulering i muntlig lingua franca-kommunikation.
– Frågor fyller en viktig funktion när det gäller kommunikativ effektivitet och bör användas oftare både i föreläsningar och grupparbete. Frågor är de enda ”realtids”-signaler vi har som visar om kommunikationen fungerar eller ej och därför är de av största vikt, säger Beyza Björkman.
Resultaten av studien är betydelsefulla, främst för ämneslärare och studenter som arbetar i ELF-miljöer, men också för beslutsfattare med ansvar för att förbereda språkpolicys och kursplaner, samt för språklärare som är verksamma inom engelska för särskilda/akademiska ändamål.
Avhandlingens namn: Spoken Lingua Franca English at a Swedish Technical University: An Investigation of Form and Communicative Effectiveness
Kontaktinformation
Ytterligare information: Beyza Björkman, Engelska institutionen, Stockholms universitet, tfn 070-2224968, 08-16 12 30, e-post beyza.bjorkman@english.su.se
Porträttfoto kan laddas ner via http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=5833&a=80098.
