Den nya studien ger nya insikter om tillstånd och dynamik i en syremolekyl. Resultaten sätter avancerad teori på prov och har relevans för strålningsbalansen i atmosfären. Men den riktigt stora nyheten är att mjukröntgenspridningsexperimentens kvalitet har nått den nivå där man kommer åt det väsentliga.
– Tidigare har det ärligt talat varit som att försöka brodera med boxhandskar. Nu öppnas mängder av nya möjligheter till studier av komplexa material, till exempel sådana som är nanostrukturerade eller nästan helt strukturlösa, som amorfa material och vätskor, säger Jan-Erik Rubensson, professor i fysik vid Uppsala universitet.
Mjukröntgenspridning är en metod som introducerades av forskare vid Uppsala universitet i slutet av 1980-talet. Med den kan man studera hur elektroner och atomkärnor rör sig: det som i grunden bestämmer materians egenskaper. Man kan tänka sig ett material som atomer fästa i varandra med fjädrar. Med metoden kan vi välja en av atomerna, slå till den helt lätt och se i detalj vad som händer när den svänger fram och tillbaka. På det sättet får vi veta allt om fjädrarna; hur de är riktade och hur starka de är: vi får veta allt om hur just den atomen har det. Det är ett helt unikt sätt att komma åt den mikroskopiska grunden för materials alla egenskaper.
Metodens problem har varit att det krävs intensivt röntgenljus för att den ska fungera, och hittills har forskarna fått nöja sig med en nivå långt under den optimala. Verksamheten har ändå lett till många intressanta och viktiga resultat och internationellt växer mjukröntgenspridningens betydelse exponentiellt. Men i brist på adekvata ljuskällor har resultaten ofta blivit tvetydiga, och lämnat mycket utrymme för spekulationer och gissningar.
I det nya arbetet visar nu en internationell forskningsgrupp under Uppsalaforskarnas ledning att metoden nu uppfyller vad den har lovat under många år. Franz Hennies och Jan-Erik Rubenssons team har använt dagens mest avancerade instrument vid Swiss Light Source, för att demonstrera principen på vanlig luft. Atomerna i syremolekylen knäpps till och börjar svänga: spektra visar precis hur.
Resultaten ger också Uppsalagruppen ett lyft inför pågående projekt; de testar för närvarande två nya instrument och bygger ett nytt strålrör på MAX-lab för att kunna göra den här typen av experiment med ännu bättre precision.
– Studien visar också att det strålrör vi planerar vid MAX-IV kommer att utgöra nästa stora språng för mjukröntgenspridning, säger Franz Hennies.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Jan-Erik Rubensson, tel: 018-471 35 62, 070-425 04 80 eller jan-erik.rubensson@fysik.uu.se, eller Franz Hennies, franz.hennies@fysik.uu.se.
Östersjön är ett ungt bräckvattenhav med ett unikt och känsligt ekosystem som består av både marina arter och färskvattenarter. Forskare har länge varnat för att redan små förändringar i salthalten kan komma att rubba ekosystemet kraftigt. Utgångspunkten har varit att ett varmare klimat kommer öka avrinningen och göra Östersjön mindre salt.
Forskare vid Göteborgs universitet, som studerat 500 års klimatdata, visar att effekten istället kan bli den motsatta.
Forskarna vid Institutionen för geovetenskaper har genom att undersöka långa tidsserier av observationer kunnat rekonstruera färskvattentillförseln till Östersjön sedan 1500-talet.
Studien, som publiceras i tidskriften International Journal of Climatology, visar att varma perioder historiskt inneburit mindre färskvatten i Östersjön. Om framtidens klimat blir varmare kan flodtillförseln alltså minska och salthalten öka.
De regionala skillnaderna kan dock bli stora:
– I norra Östersjön och Finska viken rinner mer färskvatten ut när det är varmare, medan det motsatta sker i södra Östersjön. Förklaringen är att varmare klimat ger ökad nederbörd i norr och öster, men minskad nederbörd i söder. Vår studie visar att minskningen i söder är större än ökningen i norr, vilket gör att det totalt sett blir saltare vatten, säger Daniel Hansson, forskare vid Institutionen för geovetenskaper.
Konsekvenserna av ett saltare Östersjön kan bli stora för det känsliga ekosystemet, som balanserar mellan salt och sött vatten.
– Ett saltare hav kommer gynna vissa djurarter och växter och missgynna andra, vilket kan leda till att hela ekosystemet rubbas, säger Daniel Hansson, som understryker att osäkerheten fortfarande är stor:
– Vi har studerat hur förändringarna har varit de senaste femhundra åren, och det är inte samma sak som att förutsäga vad som sker de kommande femhundra åren. Men det finns anledning att tro att framtidens värmeperioder beter sig på liknande sätt som de gjort historiskt, säger Daniel Hansson.
Studien Reconstruction of river runoff to the Baltic Sea, AD 1500-1995 är publicerad i tidskriften International Journal of Climatology.
Kontaktinformation
Kontakt:
Daniel Hansson, Institutionen för Geovetenskaper, Göteborgs universitet
031-786 2878
0706-840481
daniel.hansson@gvc.gu.se
En av slutsatserna från undersökningen är att chefen har en avgörande roll för hur vi mår på arbetsplatsen. De kommuner som hade ett utvecklingsinriktat ledarskap hade också ett bra socialt klimat samt bättre hälsa och lägre sjukfrånvaro bland personalen. Stöd från den närmaste chefen är också viktigt för att klara de rollkonflikter som vård- och omsorgsarbetet ofta medför. Exempel på detta är att inte ha tillräckliga resurser för att utföra arbetet så bra som man önskar och att uppleva oförenliga krav från olika personer som till exempel brukare, anhöriga, arbetskamrater, arbetsgivare och media.
– Undersökningen visar tydligt att det lönar sig för arbetsgivaren att utveckla ett hälsofrämjande ledarskap där medarbetarna får uppskattning för sina arbetsprestationer, uppmuntras att delta i viktiga beslut samt får hjälp att utveckla sina färdigheter. Den visar också att det är viktigt satsa på ett brett utbud av hälsofrämjande åtgärder på arbetsplatsen och se till att det utnyttjas av de anställda, säger Ingemar Åkerlind, professor i folkhälsovetenskap vid Mälardalens högskola.
Exempel på hälsofrämjande åtgärder är individuell hälsobedömning, medicinsk hälsokontroll, livsstilinriktad rådgivning, friskvård, stödsamtal individuellt eller i grupp, arbetsmiljöutbildning och arbetsanpassning.
Professor Ingemar Åkerlind kommer den 21 maj att presentera resultat från undersökningen vid konferensen Arbetsliv i förändring som Forum för arbetslivsforskning arrangerar vid Malmö högskola.
Undersökningens titel: ”Verksamhetsstyrning, arbetsmiljö och hälsa i kommunal vård och omsorg”.
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Ingemar Åkerlind, professor i folkhälsovetenskap, akademin för hälsa, vård och välfärd, Mälardalens högskola, tfn 021-10 73 47, e-post: ingemar.akerlind@mdh.se
Uppfinningen som öppnar en helt ny möjlighet att kontrollera kemiska signaler publiceras i den högrankade vetenskapliga tidskriften PNAS. Författare är Klas Tybrandt och Magnus Berggren vid Linköpings universitet, som utvecklat jontransistorn, samt Karin Larsson och Agneta Richter-Dahlfors vid Karolinska Institutet, som använt den i experiment med odlade nervceller.
De fyra forskarna arbetar inom forskningscentrumet OBOE, där syftet är att studera och reglera processer i levande celler och vävnader med hjälp av organisk elektronik.
Tidigare har nanokanaler och nanoporer använts för att aktivt kontrollera koncentration och transport av joner. Men sådana komponenter är svåra att tillverka och fungerar dessutom dåligt när saltkoncentrationen är hög, vilket är en nödvändighet vid samspelet med biologiska system.
– För att komma runt problemen utnyttjade vi likheten mellan jonselektiva membran – plaster som bara leder joner av en laddning – och dopade halvledare, till exempel kisel. Det är sedan tidigare känt att det går att tillverka dioder av sådana membran. Vi tog det ett steg längre genom att bygga ihop två jondioder till en transistor, säger Klas Tybrandt, doktorand i organisk elektronik.
När en jontransistor anslöts till odlade nervceller kunde den användas för att kontrollera leveransen av signalsubstansen acetylkolin lokalt till cellerna. Det lyckade resultatet demonstrerar både att komponenten fungerar ihop med biologiska system och att även små laddade biomolekyler kan transporteras utan problem.
– Eftersom jontransistorn tillverkas av plast kan den integreras med andra komponenter som vi utvecklar. Tack vare det kan man utnyttja billiga tryckprocesser på flexibla underlag. Vi tror att jontransistorerna kan spela en viktig roll inom olika tillämpningsområden som kontrollerad leverans av läkemedel, lab-on-a-chip och sensorer, säger Magnus Berggren, Önnesjöprofessor i organisk elektronik.
Forskningscentrumet OBOE (organisk bioelektronik) finansieras av Stiftelsen för strategisk forskning.
Artikel: Ion bipolar junction transistors av Klas Tybrandt, Karin C. Larsson, Agneta Richter-Dahlfors och Magnus Berggren, PNAS Ahead of print 17 maj 2010.
Kontaktinformation
Kontakt:
Klas Tybrandt 011-363334, 070-4997772, klaty@itn.liu.se
Magnus Berggren 011-363637, 0709-783430, magbe@itn.liu.se
Lipider, det som i vardagligt tal kallas fett, spelar en viktig roll i människokroppen. Förutom att de utgör vår viktigaste energikälla och vårt stora reservlager av energi används de också som beståndsdelar i alla cellmembraner och för tillverkning av hormoner och andra viktiga signalsubstanser som kroppen behöver. Även om lipider är viktiga och nyttiga för oss, har de också en baksida. När lipider transporteras som blodfetter kan de orsaka sjukdomar om kroppen på något sätt är i obalans.
Nilssons avhandling behandlar två proteiner, apoA5 (Apolipoprotein A-V) och ANGPTL (angiopoietin-like proteins), som båda visat sig vara viktiga för blodfetternas omsättning. Eftersom förhöjda blodfetter är en riskfaktor för kärlsjukdom så är det viktigt att förstå hur apoA5 och ANGPTL egentligen fungerar.
I avhandlingen beskrivs att apoA5 binder till ett viktigt mottagarprotein för blodfetter. ApoA5 kan använda mottagarproteinet för att ta sig in i celler och att man tror att det då kan ta med sig en last av blodfetter.
– ApoA5 kan på så sätt liknas vid ett blodfettsankare som hakar fast fettdroppen i mottagarproteinet och som därigenom stimulerar cellulärt upptag, förklarar Stefan K Nilsson.
Avhandlingen studerar också ANGPTL, som visat sig kunna förstöra det viktigaste enzymet för spjälkning av blodfetterna. Man fann att bindning av spjälkningsenzymet till blodfetterna skyddar mot ANGPTL. Nilsson menar att ANGPTL inte utövar sin effekt på spjälkningsenzymet i blodcirkulationen där blodfetterna finns rikligt. Istället föreslås att ANGPTL ligger i bakhåll på den väg som spjälkningsenzymet måste ta för att nå ut i blodkärlen. Utanför blodkärlen saknas nämligen de skyddande blodfetterna.
– ANGPTL är en sjörövare som bara attackerar när spjälkningsenzymet saknar sin eskort i form av blodfetter. Utan skydd är enzymet ett lätt byte, berättar Stefan K. Nilsson.
Stefan K. Nilsson är född och uppvuxen i Bygdeå och har genomfört sin grund- och forskarutbildning vid Umeå universitet. Närmast kommer han arbeta som projektledare för ett läkemedelsutvecklingsprojekt inom hjärt-kärlsjukdom. Hans projekt tilldelades nyligen 8 miljoner från bland annat EUs strukturfond, se
http://www.umu.se/nyhet//.cid128628.
Fredag 28 maj försvarar Stefan K. Nilsson, Inst. för Medicinsk biovetenskap, Fysiologisk kemi, sin avhandling med titeln Novel factors affecting clearance of triacylglycerol-rich lipoproteins from blood. Svensk titel: Nya faktorer som påverkar upptaget av triglycerider från blodet.
Disputationen äger rum klockan 13.00 i hörsal Betula, byggnad 6M, Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är dr Ko Willems van Dijk, Leiden University Medical Center, Nederländerna.
Kontaktinformation
Stefan K. Nilsson är doktorand vid Inst. för Medicinsk biovetenskap, Fysiologisk kemi. Han nås på
mobiltelefon 070-578 17 68
e-post stefan.nilsson@medbio.umu.se
En porträttbild av Stefan K. Nilsson kan laddas ned från
http://www.umu.se/digitalAssets/39/39887_nilsson_stefank_w.jpg
Daniel Skog har under fyra år deltagit i LunarStorm för att ta reda på hur medlemmarna använder systemets funktioner och verktyg när de kommunicerar med varandra. I hans studie framkommer att teknikens, eller mjukvarumiljöns utformning har betydelse för medlemmarnas kommunikationsvanor och beteenden. Det är dock svårt att förutsäga hur en enskild del av mjukvarumiljön kommer att påverka den sociala miljön, eftersom nätgemenskapens medlemmar ofta hittar oväntade och innovativa tillämpningar av varje mjukvarukomponent.
– Varje funktion har utformats utifrån en idé om dess användning. Men när tusentals medlemmar under lång tid utforskar och experimenterar med olika funktioner uppstår en mängd parallella användningsmönster. Ofta skiljer sig dessa från den avsedda användningen, säger Daniel Skog.
Skog menar att medlemmarna därmed blir medskapare av nätgemenskap. Deras innovativa utforskande beskrivs som viktigt för nätgemenskapen och i avhandlingen visas på hur medlemmarnas långvariga användning kan leda till vidareutveckling och förändring av mjukvarumiljön.
I avhandlingen diskuteras också hur nätgemenskap som företeelse har förändrats under det senaste decenniet, från att ha varit platsbundet till att få en tydligare nätverksstruktur. Skog visar på hur nätgemenskap tidigare primärt uppstod i sammanhanget av en enskild Internetbaserad mötesplats. Men idag framträder nya distribuerade former av nätgemenskap. Även befintliga nätgemenskaper som exempelvis LunarStorm påverkas av denna utveckling.
– LunarStorm utgjorde under en tidsperiod urtypen för nätgemenskap baserad på en sammanhållen, stängd mjukvarumiljö. Men i den nya nätverksliknande struktur som bättre beskriver dagens Internetbaserade sociala grupperingar, reduceras LunarStorm själv till en komponent som kan kombineras med andra för att bilda nya former av distribuerade mjukvarumiljöer.
Med benämningen nätgemenskap avses vanligtvis sociala mötesplatser på Internet. LunarStorm lanserades år 2000 som en efterföljare till Stajl Plejs, en av de första Internetbaserade mötesplatserna i sitt slag. Under perioden för denna studie var LunarStorm den största svenska nätgemenskapen med mer än en miljon aktiva medlemmar.
—————————————————
Fredagen den 28 maj försvarar Daniel Skog, Institutionen för informatik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Mjukvarumiljöer för gemenskap – en studie av nätgemenskap, teknik och kultur”. Disputationen äger rum kl. 13.00 i sal KB3B1, KBC-huset. Fakultetsopponent är Docent Malin Sveningsson, Avdelningen för Medie- och kommunikationsvetenskap, Karlstads universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Daniel Skog, Institutionen för informatik, Umeå universitet
Telefon: 090-786 95 75, 070-539 21 66
E-post: daniel.skog@informatik.umu.se
– I min avhandling visar jag hur digital bildanalys kan hjälpa läkemedelsforskarna att förstå hur proteiner ser ut. Det kan hjälpa dem att snabbare ta fram nya läkemedel, säger Magnus Gedda.
Ett protein är en mycket liten molekyl, men trots det finns idag metoder att med så kallad elektrontomografi skapa tredimensionella bilder av proteiner, både i deras naturliga miljö och i lösningar. Men bilderna är oskarpa och innehåller mycket ”skräp”. Det är också både tidskrävande och svårt att analysera dem, vilket leder till att olika forskare ofta gör olika bedömningar. För att kunna dra säkra slutsatser om proteinernas form och funktion behövs därför väldigt många bilder.
Med matematiska metoder kan datoriserad bildanalys göra en hel del av analyserna automatiskt. Resultatet blir dessutom detsamma varje gång. Magnus Gedda har tagit fram nya metoder för att hitta proteinmolekylerna i bilderna. Den nya bildanalysmetoden hanterar tre dimensioner, vilket är en större utmaning än med två.
– Dessutom mäter mina program molekylernas former, till exempel hur krökt molekylen är, vilket är av stor vikt när man ska ta fram nya läkemedel, säger Magnus Gedda.
Ett proteins funktion påverkas nämligen av hur det ser ut och hur det uppför sig i närheten av andra molekyler. Formen kan dessutom variera beroende på var proteinet befinner sig och på att det naturligt rör sig. Det är bland annat proteinets form som avgör om det kan koppla ihop sig med andra ämnen, molekylerna måsta passa ihop som nyckeln och lås. Därför behöver läkemedelsforskarna förstå dessa egenskaper hos proteinerna för att kunna skapa nya effektiva läkemedel.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Magnus Gedda, mobilnummer: 073-671 74 52 eller magnus.gedda@cb.uu.se
Att drabbas av svår njursvikt innebär en stor omställning i livet. Den nödvändiga behandlingen medför att patienten måste rena blodet under flera dagar i veckan med en dialysapparat. Kroppen får också utstå stora påfrestningar, till exempel att dricka så lite som möjligt för att förebygga så kallad övervätskning. Övervätskning är när kroppen har en ansamling av vätska som är större än 3,5 procent av ideal kroppsvikt, till exempel 2,5 kilo vätska för en person som väger 70 kilo.
– Ett av de viktigaste fynden i mitt avhandlingsarbete är att 3 av 10 personer med dialyskrävande njursvikt är övervätskade och att pedagogiskt och beteendemedicinskt stöd kan göra dialysbehandlingen säkrare, säger Magnus Lindberg.
Magnus Lindbergs forskning visar att patienternas tankar och känslor hänger samman med hur övervätskade de är. Framförallt har de som har en hög tro på sin förmåga att klara av att dricka så lite som möjligt mycket mindre eller ingen övervätskning alls.
– Patienterna har fått svara på frågeformulär om hur de tänker och känner om sin förmåga att klara påfrestningarna det innebär att ha dialysbehandlingen. Vi har sorterat patienterna i grupper utifrån deras svarsmönster. När grupperna jämförts med varandra har vi kunnat se att det finns tydliga skillnader i hur övervätskade de är, förklarar Magnus Lindberg.
Avhandlingsarbetet omfattar också en liten studie där Magnus Lindberg har undersökt om det går att använda beteendemedicinska metoder för att effektivisera behandlingen. Studien är för liten för att han ska kunna dra några säkra slutsatser, men resultaten är tillräckligt lovande för att han ska fortsätta att utveckla metoden. Inom ett par år kan den finnas tillgänglig i vården, om allt går bra.
– Metoderna går ut på att stärka patienternas egenvårdsförmåga genom att uppmärksamma tankar och att utföra praktiska övningar. Till exempel kunde vi hjälpa en patient att bli medveten om hur mycket vatten denne drack i samband med tandborstningen. Den insikten gör att patienten kan undvika att ta in så mycket vätska i fortsättningen, vilket leder till en mer optimal dialysbehandling.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Magnus Lindberg på 026-15 54 65 eller magnus.lindberg@lg.se
Avhandlingen bygger på studier inom akutsjukvård och hemsjukvård. Den första studien beskriver symtom, vårdbehov och cancerdiagnoser hos palliativa patienter som vårdats inom akutsjukvården. Resultatet visar att relativt få symtom och vårdbehov är relaterade till specifika cancerdiagnoser, vilket innebär att fokus i palliativ cancervård bör ligga på att behandla symtom oavsett cancerdiagnos.
I avhandlingen utvecklar Anna Sandgren teorier om patienter, närstående och sjuksköterskor inom palliativ cancervård. Den övergripande teorin ”Att tyda oskrivna regler” förklarar hur patienter, närstående och sjuksköterskor genom olika strategier hanterar ovissheten om hur de ska agera och bete sig i olika kontexter.
– Inom hälso- och sjukvården finns outtalade förväntningar och oskrivna regler om hur man ska bete sig, vilka värderingar och attityder man bör ha för att bli accepterad och bekräftad säger Anna Sandgren.
I teorin ”Strävan att överleva emotionellt” förklarar hon hur sjuksköterskor på olika sätt hanterar den ständigt överhängande risken att bli emotionellt överbelastade vid vård av döende cancerpatienter inom akutsjukvården. Teorin ”Att vårda utifrån önskan att göra gott” handlar om hur sjuksköterskor genom olika vårdsätt hanterar sin önskan om att kunna erbjuda en god vård till patienter som vårdas i hemmet. Teorin ”Att leva i väntan” förklarar hur patienter och närstående hanterar att det normala bryts genom att kämpa, anpassa sig eller helt enkelt överlämna sig själv.
Avhandlingen belyser komplexiteten i palliativ cancervård när sjuksköterskor med olika vårdsätt möter patienter och närstående med olika förhållningssätt. Personalen måste vara medveten om sitt eget vårdsätt och om patienters och närståendes förhållningssätt för att kunna bedöma och möta deras behov och därmed kunna ge en individuell palliativ vård.
– För att kunna erbjuda en god palliativ vård behöver det palliativa tankesättet implementeras i alla vårdformer där människor i livets slutskede vårdas, påtalar Anna Sandgren.
Anna Sandgren är doktorand i vårdvetenskap vid Linnéuniversitetet. Hon är verksam som sjuksköterska vid Landstinget Kronobergs kirurgklinik i Ljungby och har sin doktorandtjänst vid FoU Kronoberg.
Avhandlingen ”Deciphering unwritten rules. Patients, relatives and nurses in palliative cancer care” försvaras den 21 maj 2010 kl. 10.30. Disputationen äger rum i sal Myrdal, Hus K, Linnéuniversitetet i Växjö. Opponent är professor Bodil Wilde-Larsson, Karlstads universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Anna Sandgren, telefon 070-313 17 58 eller e-post anna.sandgren@lnu.se
Avhandlingen kan beställas från Linnaeus University Press, 0470-70 82 67 eller lupress@lnu.se
DNA-undersökningar är ett viktigt verktyg inom rättsväsendet för att lösa olika frågeställningar. De används som bevis i polisutredningar för att binda en misstänkt vid brottsplatsen och inom rättsmedicinen för att identifiera avlidna vid katastrofer som tsunamin julen 2004. DNA-analyser används också vid släktutredningar där det är viktigt att fastställa det biologiska släktskapet mellan personer, exempelvis ärenden om återförening av familjer.
-Vanliga faderskapstester klarar vi enkelt med dagens metoder. Vid andra typer av släktskapsutredningar är det svårt att komma upp i tillräckligt höga sannolikheter – man vill uppnå 99,99 procent, säger Andreas Tillmar, nybliven doktor i rättsgenetik.
99,99 procents säkerhet innebär att risken att två personer slumpmässigt skulle kunna pekas ut från samma prov är en på tio tusen. Det är en siffra som ofta inte uppnås i de mer komplicerade fallen och då sjunker bevisvärdet. I sitt doktorandarbete har Andreas Tillmar utvecklat nya metoder som kan öka tillförlitligheten i analyserna.
-Vi visar att det går att lösa fler typer av släktskapsutredningar med högre sannolikhet än tidigare, att sannolikhetsberäkningen kan göras korrekt och att risken för fel svar i familjeåterföreningsfall kan minska, säger han.
De DNA-markörer som används rutinmässigt är belägna på så kallade autosomala kromosomer, som finns i kroppscellernas cellkärnor. De enskilda markörernas förekomst i olika befolkningsgrupper är väl kända. Andreas Tillmar har koncentrerat sig på X-kromosomen och mitokondrie-DNA och undersökt ytterligare markörer i form av upprepade korta gensekvenser.
Mitokondrie-DNA är speciellt intressant eftersom det bara ärvs från mamma till barn, och därför användbart för att utreda släktskap på mödernet. Dessutom förekommer det i upp till 1 000 kopior i varje cell och är därför lätt att hitta i tillräckligt stora mängder vid en brottsplats.
Forskarna har analyserat blodprover från 300 svenskar i sju regioner spridda över landet. Syftet var att skapa en databas som visar hur vanliga de olika varianterna i mitokondrie-DNA är och hur de kan användas för att beräkna olika typer av släktskap.
Avhandlingen Populations and Statistics in Forensic Genetics lades fram 7 maj vid Linköpings universitet.
Kontaktinformation
Kontakt:
Andreas Tillmar, Rättsmedicinalverket, Linköping
013-252100, andreas.tillmar@rmv.se
– Möjligheten för nyexaminerade högskoleutbildade att komma ut på arbetsmarknaden är inte bara en fråga för enskilda individer utan också centralt ur ett samhälleligt ekonomiskt perspektiv, säger Marie Gartell
Resultaten visar att både risken för arbetslöshet och arbetslöshetens längd har varierat kraftigt över konjunkturcykeln, både mellan och inom olika grupper av examinerade.
– Resultatet av min studie visar att utbildningsinriktning spelar större roll för möjligheten att få arbete i en lågkonjunktur än i en högkonjunktur, säger Marie Gartell
Vidare visar resultaten att den relativa risken för arbetslöshet för individer med den högsta utbildningsnivån, dvs med en högre utbildning längre än 3 år, minskade över 90-talet. Samtidigt ökade arbetslöshetstiderna för samma grupp, dvs de individer som trots allt blev arbetslösa i samband med sin examen var arbetslösa under en längre period.
– En tolkning är att efterfrågan på individer med den allra högsta utbildningsnivån ökade mer än utbudet under 90-talet. Detta är intressant med tanke på den kraftiga expansionen av den högre utbildningen under samma period, säger Marie Gartell
Rapporten undersöker övergången mellan högre studier och arbetsmarknad i Sverige under 1990-talet. Alla examinerade från Stockholm och Uppsala universitet åren 1991-1999 har studerats.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Marie Gartell, Institutet för Framtidsstudier, 08-402 12 17, marie.gartell@framtidsstudier.se
Rapporten The College-to-Work Transition during the 1990s – Evidence from Sweden Nr: 2010:3 är skriven på engelska och kan laddas ner från www.framtidsstudier.se.
Institutet för Framtidsstudier, Tel: 08-402 12 00, E-post:info@framtidsstudier.se
En hastig titt i några uppslagsverk, monografier och bibelkommentarer avslöjar en tydlig konsensus när det gäller beskrivningen av vad det var för straff Jesus fick genomlida på Golgata kulle i Jerusalem. Det saknas inte färgstarka beskrivningar av korsfästelser i litteraturen och de levereras av hela spektret av forskare.
– Problemet är bara att färgstarka beskrivningar av korsfästelser saknas i den antika litteraturen, säger Gunnar Samuelsson. Där man förväntar sig finna stödet både för den gängse kunskapen och för de vetenskapliga beskrivningarna är det i stort sett tomt, det finns ingenting.
Avhandlingens 400 sidor bjuder på många av antikens ruskigaste texter och ger många exempel på människans uppfinningsrikedom i hemskheter. Gunnar Samuelsson har gått igenom den tillgängliga antika grekiska, latinska, hebreisk/arameiska litteraturen från Homeros till det första sekelskiftet efter Kristus. Olika upphängningsstraff finns det gott om, men letar man just efter det straff Jesus genomled enligt kyrkans traditioner blir det ytterst lite kvar.
Vad som finns är texter som innehåller en rad termer. Problemet är bara att ingen av dessa termer betyder ”kors” eller ”korsfästa” vilket visas i avhandlingen med all önskvärd tydlighet. Texterna refererar till olika slags upphängningar av olika slags föremål och det som är redskapet för upphängningen.
Gunnar Samuelssons slutsats är att källorna för kunskapen och framställningarna finns någon annanstans än i de antika texterna, som till exempel i kyrkans traditioner och konstnärliga framställningar. Problemet är bara att den absoluta majoriteten av böcker som behandlar korsfästelsestraffet hänvisar till just dessa texter som inte säger det man menar att de säger.
– Därför faller en utmanande stor del av den samtida kunskapen om korsfästelsestraffet och dess termer samman som ett korthus. Vad som är än mer utmanande är att detsamma sker med de flesta utläggningar av Jesu korsfästelse. De nytestamentliga texterna säger inte så mycket som vi tror, säger Gunnar Samuelsson.
Kontaktinformation
Avhandlingens titel: Crucifixion in Antiquity: An Inquiery into the background of the New Testament Terminology of Crucifixion.
Avhandlingsförfattare: Gunnar Samuelsson, tel: 031-786 53 08 (arb.)
e-post: gunnar.samuelsson@lir.gu.se
Tid och plats för disputation: fredagen den 21 maj 2010 kl. 13.15, Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Fakultetsopponent: Docent Erkki Koskenniemi
Avhandlingen kan beställas från Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, e-post: pernilla.josefson@lir.gu.se
Den finns även digitalt publicerad på: http://hdl.handle.net/2077/22126
– Traditionellt har tester för narkotikamissbruk utförts med urin- och blodprover. Under senare år har man försökt hitta enklare alternativ genom salivtestning, vilket tyvärr visat sig vara problematiskt. Våra resultat öppnar vägen för en ny sorts drogtester som är enkla och säkra att utföra och som vare sig kräver kränkande övervakning eller medverkan av sjukvårdspersonal, säger professor Olof Beck, som lett studien.
Missbruk av narkotika är ett omfattande samhällsproblem och drogtester har en bred och omfattande användning inom hälso- sjukvården, socialt arbete, rättssystem, på arbetsplatser och i skolor. Tillförlitliga drogtester är viktigt för att ställa korrekta diagnoser och övervaka att missbrukare följer behandling. Alkoholbruk kan enkelt kontrolleras via utandningsprov och teknologi finns idag för att genomföra mätningen på ett rättsäkert sätt. Mätningar av andra substanser i utandningen förekommer för diagnostik av sjukdomar som exempelvis cancer, astma och diabetes.
I den nu aktuella studien, som publiceras i senaste numret av Journal of Analytical Toxicology, har forskarna vid Karolinska Institutet utvecklat ny och unik metod för uppsamling av narkotiska substanser från utandningsluften. Provtagningen gjordes genom att försökspersonerna fick andas i en särskild mask i 10 minuter. Utandningsluften samlades in och fick passera ett filter där narkotiska ämnen fastnar på ytan. Dessa filter analyserades med hjälp av kombinerad vätskekromatografi och tandem-masspektrometri, en högkänslig och säker teknologi.
Forskarna tog prov på 12 patienter som blivit akut omhändertagna för förgiftningssymtom efter intag av amfetamin. Provtagningen skedde efter att patienterna tillnyktrat och med tillstånd av regionala etikprövningsnämnden i Stockholm. Intaget av narkotika hos de 12 patienterna bekräftades genom provtagning i urin och blod. I samtliga patientfall kunde forskarna påvisa amfetamin och metamfetamin (narkotikaklassat centralstimulerande medel som liknar amfetamin) även i utandningsprovet. Den uppmätta utsöndringshastighet var mellan 0.2 och 139 pg/min, vilket är mycket låga mängder jämfört med i blod och urin. Inget amfetamin eller metamfetamin påvisades i prover friska personer i kontrollgruppen.
– Resultaten är övertygande och mycket lovande. Studien är den första som rapporterar att mätning av narkotika i utandningsluft alls är möjligt och representerar ett unikt och oväntat fynd. Vi behöver nu gå vidare med andra narkotiska preparat som är av intresse för den här typen av utandningsprov, samt vidareutveckla provtagnings- och analysmetodik. En instrument motsvarande en alkometer för droger vore en optimal lösning för effektiviserad kontroll av narkotikaanvändning, exempelvis inom trafiken, säger Olof Beck.
Studien har genomförts av forskare vid sektionen för klinisk farmakologi vid institutionen för medicin, Solna, samt enheten för psykiatri vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. Arbetet har finansierats av Vinnova, Stockholms läns landsting via ALF-medel och Vetenskapsrådet.
Publikation: “Amphetamines Detected in Exhaled Breath from Drug Addicts: A New Possible Method for Drugs-of-Abuse Testing” Olof Beck, Kathinka Leine, Göran Palmskog & Johan Franck, Journal of Analytical Toxicology, June 2010, Volume 34, Number 5, pages 233–237, online 18 May 2010.
Kontaktinformation
För ytterligare frågor, kontakta:
Professor Olof Beck
Tel: 08-517 73026 eller 08-585 81046
Mobil: 070-484 12 70
E-post: olof.beck@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
E-post: Katarina.sternudd@ki.se
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
BILD: Olof Beck, foto av Ulf Sirborn
Vid SLU har man nio års data för lövsprickningsdatum och månadsmedelvärden för nederbörd, temperatur och globalstrålning och har därför kunnat studera eventuella samband mellan lövsprickningen och vädret under maj månad. En enkel analys visar på ett statistiskt säkerställt samband mellan lövsprickningsdatum och maj månads medelnederbörd; ju torrare maj, desto tidigare lövsprickning.
Skogsskötselforskare Per Hansson och skogsmeteorolog Mikaell Ottosson-Löfvenius utlovar mer djuplodande analyser då ytterligare några års data samlats in. Institutionen för skogens ekologi och skötsel vid SLU i Umeå har sedan 2001 mätt fem utvalda glasbjörkar i för att få ett objektivt mått på när björkarna egentligen slår ut i Umeå, Björkarnas stad. Man mäter med skjutmått 5 knoppar på fem träd och då medelvärdet för dessa 25 löv passerar 20 mm, anses björkarna ha slagit ut.
Att drabbas av svår njursvikt innebär en stor omställning i livet. Den nödvändiga behandlingen medför att patienten måste rena blodet under flera dagar i veckan med en dialysapparat. Kroppen får också utstå stora påfrestningar, till exempel att dricka så lite som möjligt för att förebygga så kallad övervätskning. Övervätskning är när kroppen har en ansamling av vätska som är större än 3,5 procent av ideal kroppsvikt, till exempel 2,5 kilo vätska för en person som väger 70 kilo.
— Ett av de viktigaste fynden i mitt avhandlingsarbete är att 3 av 10 personer med dialyskrävande njursvikt är övervätskade och att pedagogiskt och beteendemedicinskt stöd kan göra dialysbehandlingen säkrare, säger Magnus Lindberg.
Magnus Lindbergs forskning visar att patienternas tankar och känslor hänger samman med hur övervätskade de är. Framförallt har de som har en hög tro på sin förmåga att klara av att dricka så lite som möjligt mycket mindre eller ingen övervätskning alls.
— Patienterna har fått svara på frågeformulär om hur de tänker och känner om sin förmåga att klara påfrestningarna det innebär att ha dialysbehandlingen. Vi har sorterat patienterna i grupper utifrån deras svarsmönster. När grupperna jämförts med varandra har vi kunnat se att det finns tydliga skillnader i hur övervätskade de är, förklarar Magnus Lindberg.
Avhandlingsarbetet omfattar också en liten studie där Magnus Lindberg har undersökt om det går att använda beteendemedicinska metoder för att effektivisera behandlingen. Studien är för liten för att han ska kunna dra några säkra slutsatser, men resultaten är tillräckligt lovande för att han ska fortsätta att utveckla metoden. Inom ett par år kan den finnas tillgänglig i vården, om allt går bra.
— Metoderna går ut på att stärka patienternas egenvårdsförmåga genom att uppmärksamma tankar och att utföra praktiska övningar. Till exempel kunde vi hjälpa en patient att bli medveten om hur mycket vatten denne drack i samband med tandborstningen. Den insikten gör att patienten kan undvika att ta in så mycket vätska i fortsättningen, vilket leder till en mer optimal dialysbehandling.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Magnus Lindberg på 026-15 54 65 eller magnus.lindberg@lg.se
Att locka turister med hjälp av det lokala kulturarvet är en trend som fler och fler kommuner utnyttjar. I Vimmerby är Astrid Lindgren den givna portalfiguren, som också präglar det mesta av stadens marknadsföring och turism. Förutom Astrid Lindgrens Värld finns också andra turistmål, som Astrids barndomshem vid Näs och den utställning om henne som finns där samt de miljöer där filmerna om bland annat Emil och Bullerbybarnen har spelats in.
– Stora delar av staden och dess omgivningar präglas av barnkultur och av en svunnen tid. Vimmerbybor kan uppleva att de lever i ett museum, vilket kanske kan vara ett dilemma.
Det säger Leif Jonsson, forskare vid CKS, Centrum för Kommunstrategiska Studier, och docent i Tema Kultur och Samhälle. Han är redaktör för antologin Astrid Lindgrens världar i Vimmerby – en studie om kulturarv och samhällsutveckling. I boken vrider och vänder forskare från flera olika discipliner på vad som har hänt i Vimmerby med koppling till Astrid Lindgren och hennes författarskap.
– Vad händer i ett samhälle, när turism kopplad till ett lokalt kulturarv växer fram och blir stor? Det är den frågan vi har velat svara på med hjälp av det aktuella fallet, säger Leif Jonsson.
Konflikter mellan ekonomiska och etiska intressen har präglat utvecklingen av Astrid Lindgrens Värld i Vimmerby, fortsätter han. Astrid Lindgren själv ville inte att hennes verk skulle kommersialiseras utan eftertanke. Ett programråd bestämmer vad som får förekomma inne på området Astrid Lindgrens Värld, vad som får säljas där och i så fall var. Det verkar ha bidragit till att hålla uppe kvaliteten på upplevelserna och därmed till framgången, tror Leif Jonsson. Sådana här konflikter verkar i efterhand ha varit konstruktiva.
För kommunen är det svårt att integrera kulturpolitik och näringspolitik, konstaterar han vidare. De två möts inte. Turismen fungerar inte som en naturlig del i kommunens liv. En del handlare i staden anklagas till exempel för att inte satsa tillräckligt på turisterna.
– Vi är inte vana i Sverige vid en kulturpolitik som samarbetar med kommersiella intressen.
Kommunen har i många år varit ägare till Astrid Lindgrens Värld, men säljer det nu till Saltkråkan AB, ett företag som förvaltar arvet efter Astrid Lindgren och som drivs av hennes anhöriga. Denna försäljning har inte skett utan protester, bl.a. har kommunen anklagats för att sälja för billigt.
Boken Astrid Lindgrens Världar i Vimmerby presenteras vid ett boksläpp i Norrköping den 24 maj, då media är välkomna.
Kontaktinformation
Centrum för kommunstrategiska studier, CKS inbjuder till boksläpp med glimtar från boken
Tid: 24 maj 2010 kl 16.00
Lokal: Skvallertorget, Kungsgatan 38 vån 5, Norrköping.
Mer information Leif Jonsson, tel 011-36 34 21.
