– Många lärare och andra har länge anat ett positivt samband, men vi har egentligen inte vetat. Min studie visar att fritidsengelskan har positiva effekter, säger Pia Sundqvist.

Pia Sundqvist disputerade den 18 december med avhandlingen ”Extramural English Matters – Out-of-School English and Its Impact on Swedish Ninth Graders – Oral Proficiency and Vocabulary”. I studien ingick 80 elever i årskurs 9, fördelade på fyra klasser vid tre skolor i tre olika kommuner i Västra Svealand.

– Det mest intressanta är att fritidsengelskan inte har några kopplingar till faktorer som föräldrarnas utbildningsbakgrund eller om man bor på landet eller i stan, sådana saker som vanligen har betydelse för studieresultat. Studien visar också att pojkars och flickors fritidsengelska skiljer sig markant åt, vilket får konsekvenser i skolan.

Avhandlingen visar att det råder ett positivt samband mellan den totala tid ungdomar ägnar sig åt fritidsengelska och deras muntliga färdighet i engelska samt storleken på deras engelska ordförråd. Men inte bara tiden är viktig. Vilken typ av fritidsengelska man lägger tid på spelar en avgörande roll. Exempelvis är läsning, dataspelande och att hålla på med internet speciellt viktiga aktiviteter. En tydlig skillnad finns också mellan könen.

– Pojkar ägnar betydligt mer tid åt de ”viktiga” aktiviteterna i jämförelse med vad flickor gör, vilket får till följd att pojkarnas resultat i skolan påverkas mer positivt av fritidsengelska än flickornas, säger Pia Sundqvist.

Pia Sundqvist disputerade den 18 december och är nu filosofie doktor i ämnet engelska vid Karlstads universitet. Hon har en bakgrund som lärare på högstadiet och gymnasiet i engelska, svenska och spanska.

Kontaktinformation
Pia Sundqvist, filosofie doktor i engelska, telefon arbete: 054-7001508, mobil: 076-8496226, e-post: pia.sundqvist@kau.se

Måndag den 21 december och tisdag den 22 december nås Pia Sundqvist lättast på mobilen. Perioden den 23 december till den 6 januari är hon inte i tjänst, men är åter den 7 januari.

Drygt 1 200 barn och ungdomar (10-16 år), följdes under två års tid, där de med ett års mellanrum fick skatta sin självkänsla, fysiska och sociala förmåga, sin hälsa, hur ofta de dricker alkohol och röker samt hur ofta de agerar moraliskt. I studien jämfördes föreningsidrottande barn och ungdomar med dem som inte idrottade i någon förening.

Resultaten från undersökningen visar att unga som föreningsidrottar rapporterar sig ha en starkare självkänsla, upplever sig vara fysiskt och socialt mer kompetenta, upplever sig ha färre besvär med sin hälsa, agerar något mer moraliskt samt dricker mer sällan alkohol och röker mindre ofta än sina jämnåriga kamrater som inte föreningsidrottar.

Resultaten visar emellertid att utvecklingen hos de båda grupperna över tid i stort är likartade och att skillnader mellan dessa grupper främst beror på att de barn och ungdomar som kommer från gynnsamma förhållanden är överrepresenterade inom föreningsidrotten.

– Idrotten fungerar därför till viss del som en social selektionsarena, där barn och ungdomar med redan väl utvecklade egenskaper i högre grad börjar idrotta medan unga med mindre utvecklade egenskaper oftare slutar idrotta. Kvar inom idrotten finner vi följaktligen barn och ungdomar med mer positiva psykosociala egenskaper, säger Stefan Wagnsson.

– Detta visar att den verksamhet som bedrivs inom olika föreningar inte har så stor betydelse för ungas fostran. Snarare handlar det om faktorer som är kopplade till barnens kön, naturliga mognad samt etniska och socioekonomiska bakgrund. Med stor sannolikhet är det den fostran som sker i hemmet och i skolan, där barn och ungdomar tillbringar den största delen av sin tid, som har störst betydelse för ungas psykiska och sociala utveckling, menar Stefan Wagnsson.

I undersökningen framkom dock att föreningsidrotten har en outnyttjad potential att verka som en stark fostransmiljö. När barnen och ungdomarna upplever att de vistas i en grupp med ledare som diskuterar hur man ska bete sig mot varandra, där alla får ta del av uppmärksamheten och respekteras samt får beröm oavsett färdighetsnivå ökar detta sannolikheten att unga idrottare fostras i positiv riktning.

Avhandlingens titel: Föreningsidrott som socialisationsmiljö – en studie av idrottens betydelse för barns och ungdomars psykosociala utveckling

Kontaktinformation
Stefan Wagnsson, doktor i pedagogik. Verksam inom ämnet idrottsvetenskap på avdelningen för hälsa och miljö vid Karlstads universitet.
Mobil: 070-469 21 31;
E-post: stefan.wagnsson@kau.se.

– Idag är de flesta införstådda med att det finns en nytta med att röra på kroppen, att träna. Men hur tränar man? Vad är rätt och vad är fel? Här går åsikterna isär. Till och med när det gäller hur kroppen fungerar finns många bud, säger Christina Hedblom, som har undersökt hur instruktörer, besökare på gym och andra personer som har en direkt eller indirekt relation till utövarna förhåller sig till idéer kring kropp och träning, säger Christina Hedblom.

Instruktörer på gym, motionärer, bodybuilders sjukgymnaster och läkare har ofta olika idéer om vad som är rätt och fel när det gäller träningsmetoder och kosthållning. Förutom en indelning i vad som är rätt typ av diet och träningsform delas även personerna som tränar in i olika kategorier som antas ha olika karakteristik och kunskapsinsikt.

Att lära sig att träna korrekt handlar dessutom om att lära sig känna vilken rörelse som känns rätt. Det handlar om att lära sig skilja på smärta under eller efter träningen som antingen är positiv (träningsvärk) eller negativ (skador).

Att lära sig träningsrörelser beskrivs ofta som att lära känna kroppens fysiologi, det vill säga att öka kroppsmedvetenheten. När det känns rätt så är det oftast rätt för den som tränar. Men i själva verket är det en inlärd känsla av vad som är rätt. Det märks tydligast genom att olika grupper förmedlar olika idéer om vad som bör kännas korrekt.

– Resultatet väcker i sin tur frågor kring kroppsmedvetenheten som en konstruktion. När många motstridiga röster använder vetenskaplighet som argument för hur man bör äta träna eller leva antar många att man känner sin egen kropp bäst och försöker på egen hand att dechiffrera sin kropps unika behov. Detta skapar en situation där generella vetenskapliga fakta existerar sida vid sida med individuella tolkningar grundat på vad den egna kroppen antas behöva, säger Christina Hedblom.

Det råder inte heller samstämmighet om vad som verkligen är generell fakta eller en så kallad godtagbar individuell variation. Det skapar ett klimat av kategorisering och strid om meningsskapande där vetenskaplighet kan ta många skepnader och kommer att utgöra endast ett argument bland många.

Avhandlingens namn: The Body is Made to Move: Gym and Fitness Culture in Sweden.

Kontaktinformation
Ytterligare information
Christina Hedblom, Socialantropologiska institutionen, tel. 070-567 69 42, christina.hedblom@socant.su.se.

Varför lockar Ullared så många? Det har varit en central fråga i förstudien om fenomenet Ullared.

– Det handlar inte bara om att göra som så många andra och besöka Ullared och köpa liknande varor utan även om att synas och sticka ut. Gekås kan inte jämföras med ett högkvalitetsvaruhus som NK med är inte heller ett lågprisvaruhus, eftersom man även på Gekås kan hitta varumärken. Det är inte heller enbart shoppingen som är viktig, även köandet kan bli en unik upplevelse som skiljer sig från andra varuhus, förklarar Karin M. Ekström som är professor i företagsekonomi med inriktning mot marknadsföring och som leder de forskarna i teamet.

Hon har fokuserat sin egen forskningsdel kring familjekonsumtionen och berättar att

Ullaredsbesöket också kan bli en unik upplevelse genom att man kombinerar besöket med en campingsemester.

– Man kan uppleva semestern som ”gratis” i och med att man tjänat på att handla billigt. I vissa familjer har det blivit tradition att göra ett Ullaredbesök.

Övriga i forskarteamet har tittat på andra infallsvinklar. Universitetslektor Daniel Hjelmgren har gått djupare in på företagets förmåga att ge kunderna positiva upplevelser. Han menar att det inte enbart är det låga priset som är avgörande för att kunderna kommer tillbaka till Gekås.

Det handlar lika mycket om sortimentet, kringtjänsterna, tillgängligheten, personalens bemötande och den fysiska miljön som ger kunderna positiva upplevelser i samband med deras vistelse i Ullared.

Han pekar också på att många kunder inte gör någon skillnad på varuhuset Gekås och orten Ullared. Vilket ibland kan skapa problem för Gekås då vissa av de aktiviteter och resurser som behövs för att kunna ge kunderna positiva upplevelser av Ullared ligger utanför Gekås direkta kontroll. Flera gånger har Gekås därför behövt ändra gränserna för den direkta kontrollen. Vid ett tillfälle valde Gekås att köpa campingen i Ullared. Anledningen var att campingen, genom sina låga kapacitet och service ansågs ha en negativ påverkan på kundernas upplevelse av Ullared. Efter förvärvet har Gekås satsat mycket på att bygga ut campingen och förbättra servicen.

– För att kundernas upplevelser av Ullaredsresan ska bli så bra som möjligt, samarbetar Gekås också med andra aktörer. Nyligen byggdes i samarbete med Vägverket och Falkenbergs kommun en ny vägbro, syftet vara att minska trafiken i samhället och ge en bättre framkomlighet för bilar och bussar. Man anordnar också tågresor med SJ Event till Ullared, där själva resan i sig har gjorts till en upplevelse, säger Daniel Hjelmgren.

– Mitt intryck är att allt flyter på. Det är närmast något mekaniskt över det, som en fabrik. Flöden in och ut. Vagnar fylls och hyllor fylls på. Alla verkar veta hur de ska göra.

Så skriver universitetslektor Johan Hagberg, vars specialintresse är att studera hur marknader konstrueras, i sina fältanteckningar. Just flödet är det som han granskat. Hans intryck efter intervjuer och presentationer med företagsföreträdare är att det ofta inte handlar om några revolutionerande förändringar, som görs för att få det att flyta, utan att det snarare är resultat av ett ständigt arbete med många detaljer inblandade. Ett sådant kontinuerligt arbete menar han bidrar till att Gekås och Ullared förmår att växa som varuhus och besöksmål. Att något flyter på kan innebära att det lätt tas för givet och riskerar att bli osynligt.

– Det är dock genom detta ständiga arbete med detaljer som man kan göra det svårare för eventuella konkurrenter att imitera det som fungerar och är framgångsrikt, säger han.

Men alla möten mellan kunder och personal är inte harmoniska. Universitetslektor Nicklas Salomonson har i sin studie belyst problematiken med kunder som bär sig illa åt i kassa och varubyte. Den baseras på intervjuer med frontpersonal.

– Alla jag intervjuat framhåller att den absoluta majoriteten av kunder är trevliga och glada, men det är viktigt att företag och organisationer även förstår negativa kundbeteenden för att kunna bemöta och hantera dessa kunder.

Nicklas Salomonson har identifierat olika sätt som kunder bär sig illa åt på. Verbala påhopp från kunder i form av svordomar och höjd röst verkar dominera men det förekommer ibland även nedvärderande uttryck i form av förolämpningar.

– Vissa använder även varor för att förstärka situationen, ibland har de till och med kastat dem mot personal.
Men vad är det då som får dem att bära sig illa åt?

– Personalen lyfter upp stress, trötthet och trängsel men även blodsockerfall som möjliga orsaker. En gemensam nämnare för flera av de uppkomna situationerna är att kunden reagerar på någon policy som företaget har.

Niklas Salomonson har också tittat på butikpersonalens sätt att hantera dessa kunder. Före händelsen handlar det om att för ledningen föreslå lösningar som förebygger. Det kan även vara att personal i kassan förvarnar varandra om kunder som tidigare burit sig illa åt. Andra sätt som framkom från varubyte är att personal ”läser av” kön med kunder och ser om någon verkar upprörd.

– Ytterligare ett sätt är att be kunder som lämnar in varan till varubyte att återkomma efter att de handlat i varuhuset. Det verkar ha en lugnande effekt.

Digitalisering på andra sätt än alla andra?

Docent Mikael Lind har granskat informationsteknikens roll i Gekås.

– Den är inte på något sätt drivande för utvecklingen av verksamheten. Det är snarare tvärtom, att verksamhetslogiken bygger på att skapa förutsättningar för att kunder ska kunna göra fynd, locka människor till samma plats, erbjuda att alla får samma förutsättningar har lett till några, men inte speciellt innovativa investeringar i digital teknik, säger han.

Något som också tydliggör varför VD:n Boris Leehov säger ”E-handel – nej tack, vi lever på att människor kommer hit!”

Kontaktinformation
Karin M. Ekström, professor i företagsekonomi med inriktning mot marknadsföring, mobil: 070-6180082, e-post: karinm.ekstrom@hb.se
Daniel Hjelmgren, universitetslektor, mobil: 0706-879133, e-post: daniel.hjelmgren@hb.se
Mikael Lind, docent, mobil: 0705-664097, e-post: mikael.lind@hb.se
Nicklas Salomonson, universitetslektor, mobil: 0730-332754, e-post: nicklas.salomonson@hb.se

– Flyktingarna uppger att de har problem med att få hjälp från sjukvården och saknar motivation att lära sig svenska språket, säger Tina Eriksson Sjöö, en av författarna till forskningsrapporten där studien redovisas. De har svårt att förstå vad läraren säger, att hinna med i tempot på lektioner och att koncentrera sig.

Vad gäller myndighetskontakter upplever många sig bli hänvisade till ”andra som uppges ha ansvaret för det aktuella problemet”. Studiens resultat visar allvarliga hinder för många flyktingar att nå godkänt resultat i SFI-utbildningen, vilket också minskar möjligheter till arbete.

I studien fokuseras på några nyanlända flyktingars upplevelser av sin introduktion i det svenska samhället och till det svenska språket. Samstämmighet råder mellan de tre gruppernas uppfattningar (flyktingar, SFI-lärare och handläggare) om flyktingarnas påfrestande sociala tillvaro med konstant stress och upplevd ohälsa.

Vad gäller SFI-studierna uppfattade såväl SFI-deltagarna som lärarna sina möjligheter att påverka sin arbetsmiljö som små. Studien redovisas i rapporten ”Stress, sömn och livskvalitet – En studie bland flyktingar i SFI-utbildning, lärare och handläggare i Fosie stadsdel, Malmö (FoU Rapport 2009:5 vid Fakulteten för Hälsa och samhälle, Malmö högskola).

Författarna till rapporten, Tina Eriksson Sjöö och Solvig Ekblad, verksamma vid Fakulteten för Hälsa och samhälle, konstaterar att integration av och med nykomna flyktingar kräver samverkan med den berörde och samsyn mellan flera olika myndigheter och andra aktörer i ett långsiktigt perspektiv.

De föreslår ett tidigt och samlat grepp från de ansvariga myndigheternas sida vad gäller adekvat hälso- och sjukvårdsinformation direkt från yrkesverksamma professionella representanter.

Studien har genomförts i samarbete mellan Fakulteten för Hälsa och samhälle vid Malmö högskola och Malmö stad med projektmedel från Avdelningen för arbete och integration, Malmö stad och forskningsprogrammet Migrationens utmaningar inom hälsa, vård och omsorg.

En förutsättning för genomförandet av den nya reformen om Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering, som träder i kraft i den 1 december 2010, är att hänsyn tas till flyktingars sårbarhet för psykisk ohälsa. Här kan den aktuella rapporten bidra med kunskaper.

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Tina Eriksson Sjöö på tfn: 040 – 665 74 74, mobil: 0709 – 94 47 23, eller epost: tina.eriksson-sjoo@mah.se

Pär Lagerkvist (1891-1974) drömde tidigt om att bli en berömd författare. Verkligheten skulle överträffa drömmen. Hans författarskap blev ett av 1900-talets mest aktade och 1951 tilldelades han Nobelpriset i litteratur.

– En analys av hur en litterär stjärna föds och når Nobelpriszenit fordrar ett brett perspektiv som fångar in olika aspekter av författarens agerande och verk. I blickpunkten ställs här det historiskt specifika samspelet mellan författaren och den omgivande litterära kulturens
viktigaste aktörer och institutioner: litteraturkritiker, kulturjournalister, litteraturhistoriker och förläggare, och universitet, akademier och bokförlag, säger Håkan Möller.

Två centrala skeden i författarkarriären ges en särskilt allsidig belysning i boken: entrén i den kulturella offentligheten med den högljudda programskriften Ordkonst och bildkonst (1913) och den nya rollen som kämpande humanist vid ingången till 1930-talet då de mörka molnen hopade sig över den europeiska kontinenten.

Som beredskapsdiktare under kriget kom Lagerkvist att slå vakt om sin roll som en av landets mest betydande ögonblicksdiktare. Han värnade om sitt förvärvade symboliska kapital som den kämpande diktaren och i olika offentliga sammanhang bekräftades värdet av hans roll. Invalet i Svenska Akademien 1940 kom också att påverka den framväxande synen på Lagerkvist som en nationaldiktare. Tegnér, Rydberg och Heidenstam – efter dessa litteraturens heroer tilldelades Lagerkvist positionen som traditionsbevarande representant för den idealistiska linjen i svensk litteratur.

– Den snabba och stora marknadsframgången med romanen Barabbas förbättrade Lagerkvists chanser att som svensk tilldelas Nobelpriset i litteratur. Han hade varit på tal flera år i rad, men att ge det till ännu en skandinavisk författare, dessutom en svensk och en av Akademiens egna ledamöter, fordrade mod. Pär Lagerkvist blev också för en tid en världsberömd författare, berättar Håkan Möller.

Håkan Möller har disputerat i både litteratur och teologi. Han har ett stort intresse för psalmer och avhandling i teologi handlade om Johan Olof Wallins psalmdiktning. Intresset för psalmen uppmärksammades av Svenska akademien och Håkan Möller utsågs till redaktör för Den gamla psalmboken. Just nu forskar han om 1695 års psalmbok, den Swedbergska.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Håkan Möller, tel: 018-471 61 84, 070-972 82 02, e-post: hakan.moller@littvet.uu.se

Vid Göteborgs universitet finns landets och kanske världens enda vetenskapskvinna som forskar på svenskt bonadsmåleri. Det är en vetenskap lika avancerad som någon annan.

Inga-Lill Nyström, doktorand vid Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet, använder holistisk, konstteknologisk materialanalys, multispektrala apparater, infraröda spektrometrar, Ramen-instrument, mikroskop och kromatografer för att analysera bonadernas minsta beståndsdelar. Resultaten avslöjar inte bara hur bonaden är tillverkad och vilka verktyg som använts, utan också vem som tillverkat den och när, och om bonadsmålaren var skolad.  

Eftersom tillgången till material styrs av ekonomiska och geografiska förutsättningar, liksom av den tidsålder bonaden tillverkats i, kan Ingalill Nyström-Larsson med sin vetenskapliga analys kartlägga vilka material som funnits tillgängliga under en viss tidsperiod, för att i nästa steg få veta om tillverkare och köpare varit fattig eller rik.

Genom att analysera bonadens färger har Ingalill Nyström-Larsson till exempel hittat kopplingar mellan en rödfärgad lav som Boråsknallarna sålde under namnet böttele, och som Linné nämner i sin Västgötaresa 1742.  

–Kanske har denna färglav nyttjats i allmogens bonadsmåleri i södra Sverige, säger Ingalill Nyström-Larsson.

På samma sätt kan Ingalill Nyström-Larsson koppla bonadsmåleriet till pappersindustrins framväxt, omgivningarnas flora, handelsvägar och hushållsekonomi, för att till slut ha ringat in bonadens populärkulturella uppgång och fall.

–Under mitten av 1800-talet blev bonadsmåleriet en dussinvara, där hantverket alltmer kom i skymundan. Vissa bonadsmålare gick så långt att de tryckte motiven med schabloner och klichéer, och någon gång runt 1870-talet ebbade popularitet ut. Men ur ett naturvetenskapligt forskningsperspektiv är bonaden fortfarande högintressant, säger Ingalill Nyström-Larsson.

FAKTA:
Vem var bonadsmålaren?  

Det sydsvenska bonadsmåleriet utfördes av såväl kvinnor som män. Bonadsmålaren kunde vara en torpare, bonde eller soldat som extraknäckte för att dryga ut hushållskassan, inte minst under vinterhalvåret då jordbruket låg i vila.   Flera av bonadsmålarna fick lära måleriet av sina föräldrar eller äldre bonadsmålare.

Bonadsmåleriet har flera stilriktningar, och inte sällan har de skapats av enskilda familjer och släkter. Att vara bonadsmålare var i regel inget yrke, även om det fanns ett fåtal som kunde livnära sig på det.   

Det sydsvenska bonadsmåleriet hade sin era under 1700-tal och 1800-tal och hade sin geografiska utbredning från Skåne och Blekinge, via Småland och Halland till södra delen av Västergötland.   Bonadsmålarnas verksamhetsorter fanns utspridda inom detta område med marknadsplatser i städer som Halmstad, Varberg, Kungsbacka, Växjö och Värnamo, och på landsbygden i bland annat Unnaryd, Gyltige, Knäred, Örkelljunga och Våxtorp .

Kontaktinformation
Kontakt:
Ingalill Nyström-Larsson, doktorand vid institutionen för kulturvård Göteborgs universitet
031-786 57 01
0730-478 609
ingalill.nystrom@conservation.gu.se

Bildtext: En del ur bonad med bibliska motiv målad 1804 av Johannes Nilsson, som var verksam i Hylte-trakten och som experimenterade med olika bindemedel.

FAKTA: Vem var bonadsmålaren?

Det sydsvenska bonadsmåleriet utfördes av såväl kvinnor som män. Bonadsmålaren kunde vara en torpare, bonde eller soldat som extraknäckte för att dryga ut hushållskassan, inte minst under vinterhalvåret då jordbruket låg i vila.

Flera av bonadsmålarna fick lära måleriet av sina föräldrar eller äldre bonadsmålare. Bonadsmåleriet har flera stilriktningar, och inte sällan har de skapats av enskilda familjer och släkter. Att vara bonadsmålare var i regel inget yrke, även om det fanns ett fåtal som kunde livnära sig på det.

Det sydsvenska bonadsmåleriet hade sin era under 1700-tal och 1800-tal och hade sin geografiska utbredning från Skåne och Blekinge, via Småland och Halland till södra delen av Västergötland.

Bonadsmålarnas verksamhetsorter fanns utspridda inom detta område med marknadsplatser i städer som Halmstad, Varberg, Kungsbacka, Växjö och Värnamo, och på landsbygden i bland annat Unnaryd, Gyltige, Knäred, Örkelljunga och Våxtorp .

– De första livsstilshotellen stod inte ens i telefonkatalogen! Man skulle bara hitta dem genom kontakter eller genom att ha läst om dem i något exklusivt magasin, säger Maria Strannegård.

Hon skriver om livsstilshotellen i en bok som också utgör en doktorsavhandling i etnologi från Lunds universitet.

Maria Strannegård har intervjuat både anställda och gäster på flera livsstilshotell. Hon beskriver i sin bok de miljöer som gör att dessa skiljer sig från vanliga hotell. Ett ställe, som vill anknyta till det gamla industriella New York, har t ex badrumsgolv i rå betong, synliga sprinklers och inget undertak trots att byggnaden inte alls är gammal – sprinklersystemet är fejkat och de industriella inslagen formgivna av en designer.

Ett annat New York-hotell har på sin innergård en två meter hög vattenkanna med inplanterade buskar. I lobbyn hänger ett gethuvud, och sittplatserna har formen av en lång trädstam med stolsitsar nedstuckna i barken.

Ett livsstilshotell i Paris har i stället satsat på gammal borgerlig lyx med udda inslag: här finns en vadderad receptionsdisk, sammetskuddar med decimeterlånga fransar, kandelabrar och gamla porträttmålningar – och mitt i alltihop guldornament formade som moderna hörlurar.

Hotellen vill se sig som accessoarer med vars hjälp besökarna stärker sin identitet. Här ska rätt människor kunna känna sig bekräftade i sin image.

– Därför är man noga med att vända sig till rätt klientel. Den typ av gäst man söker vill omge sig med likasinnade. En del säger rent ut att de inte vill råka ut för att ha en turistgrupp med pensionärer vid nästa bord, säger Maria Strannegård.

Medan det ofta talas om den moderna ”upplevelseekonomin”, så tycker hon att ett riktigare namn vore ”känsloekonomi”. Det är känslan det handlar om numera, när kläder och parfymer säljs i ”limited edition”, och när t.o.m. toalettborstarna kan vara formgivna av någon känd designer. Målet är att kunden ska känna sig annorlunda och utvald.

– Men även om livsstilshotellen ska stimulera känslorna, så är det högst rationella bedömningar som ligger bakom. På samma sätt som man kan sälja vanliga väskor, skor och t-tröjor för mångdubbla beloppet under ett exklusivt varumärke, så kan man ta mycket mer betalt för ett vanligt hotellrum om det laddats med symbolvärden och associationer till konst, jetset och avantgarde, menar Maria Strannegård.

Avhandlingen heter ”Hotell speciell – livsstilskonsumtion på känslornas marknad”, och läggs fram den 18 december.

Kontaktinformation
Maria Strannegård nås på tel 070-856 30 45, e-post maria.strannegard@gmail.com.

Sedan 1984 har arbetslösa som startar eget företag kunnat få sex månaders bidrag som arbetsmarknadsåtgärd. Bidraget var som vanligast under 90-talets lågkonjunktur, men tenderar nu att öka igen.

Christer Johansson är sociolog och har i sin doktorsavhandling Den ofrivilligt frivillige företagaren intervjuat tjugosex aktiva och före detta företagare i Östergötland. De fick starta eget-bidrag i mitten av 90-talet när det var som mest populärt. Med hjälp av deras livsberättelser har han undersökt synen på bidraget och inställningen till både arbete och arbetslöshet.

– Hittills har forskningen framförallt studerat hur effektivt bidraget varit som arbetsmarknadsåtgärd i jämförelse med andra åtgärder, men personerna bakom statistiken har inte intervjuats, säger Christer Johansson.

Avhandlingen visar att bidraget både drabbar och skapar möjligheter. Många som fått starta eget-bidrag ifrågasätter om just arbetslösa är rätt grupp att satsa på för företagande. De efterlyser högre krav på affärsidén och bättre stöd inför starten av företaget.

– Det finns företagare som lever upp till sinnebilden av den idealiska företagaren. Men det finns också många överlevnadsföretagare som jämställer företagarens jobb med en vanlig anställning. Andra är klart mer utsatta än de trodde de skulle bli.

Bristen på andra alternativ är det viktigaste skälet till att ta emot starta eget-bidrag och bli företagare. De som sedan lägger ned företaget gör det på grund av dålig lönsamhet.

– De flesta har haft en ganska oreflekterad inställning till tidigare arbeten. Ändå är identiteten starkt kopplad till arbete.
En enkät har dessutom skickats till alla i Östergötland som 1995 fick starta eget-bidrag. Den visar bland annat att 58 procent av företagen överlevde de första tre åren.

Disputationen äger rum den 17 december kl 13 i sal 101, Hus I, Universitetsområdet i Valla, Linköpings universitet.

Kontaktinformation
Kontakt: Christer Johansson, 013-281828, christer.johansson@liu.se.