Dagens tamgris utvecklar mer muskler och ansätter mindre fett än dess vilda anfader vildsvinet. Detta beror på det systematiska avelsarbete som bedrivits de senaste 60 åren för att få fram grisar som producerar det magra griskött som konsumenterna efterfrågar idag.

– Detta är förklaringen till att 2009 års julskinka kommer att vara väsentligt magrare än vad 1949 års julskinka var, berättar Leif Andersson som har lett studien. Man kan också säga att dagens gris är mer klimatsmart än sin föregångare eftersom det behövs färre grisar för att producera samma mängd kött.

Redan för 20 år sedan initierade Leif Andersson ett forskningsprojekt där de korsade vildsvin och tamsvin med målsättningen att påvisa genetiska förändringar mellan tamsvin och vildsvin på molekylär nivå. För drygt fem år sedan upptäckte de en mutation i en DNA sekvens som reglerar mängden av en specifik tillväxtfaktor, IGF2, i grismuskeln. Grisar som bär denna mutation blir mer muskulösa och mindre feta. Forskarna har nu använt en sofistikerad biokemisk metod för att isolera det specifika protein som binder den DNA sekvens som är förändrad hos tamgrisen.

– Till vår förvåning är detta protein tidigare helt okänt och vi har döpt proteinet till ZBED6. Det finns hos alla däggdjur, men inte hos andra djurarter, berättar Ellen Markljung som nyligen disputerat på en avhandling där denna upptäckt ingår.

Barbara McClintock fick nobelpriset i medicin 1983 för sin upptäckt att det finns ”hoppande gener” i arvsmassan. I den nu publicerade studien kunde forskarna visa att en medlem i samma familj av den typ av ”hoppande gener” som McClintock studerade hos majs hoppade in i arvsmassan hos ett primitivt däggdjur för mer än 150 miljoner år sedan. Genen har sedan blivit ”tämjd” och hoppar inte längre runt i arvsmassan.

– Vi kan se att ZBED6 måste ha utvecklat en mycket viktig funktion hos däggdjuren eftersom delar av proteinet är 100 procent identiskt mellan så vitt skilda däggdjur som människan och igelkotten, säger Ellen Markljung.

Forskarna har visat att ZBED6 inte bara reglerar den tillväxtfaktor som har avgörande betydelse för muskelmassan hos tamgrisen utan den verkar även reglera hundratals om inte tusentals andra gener.

– Våra resultat indikerar att ZBED6 är en av däggdjurscellens dirigenter som reglerar aktiviteten av ett stort antal andra gener. Det ska bli otroligt spännande att fortsätta undersöka funktionen och utreda vilken betydelse den har för uppkomsten av olika sjukdomar hos människan, berättar Leif Andersson.

Denna studie är ett enastående exempel på hur stark grundforskning leder till oväntade upptäckter, menar Leif Andersson. De började med att ställa frågan: Hur har det varit möjligt att förändra grisens muskelutveckling på det sätt som vi gjort de senaste 60 åren. Detta ledde fram till upptäckten av en specifik mutation som ger tamgrisen mer muskler vilket i sin tur ledde fram till upptäckten av en tidigare okänd mekanism för att reglera mängden muskler.

– Och nu har vi upptäckt ett tidigare okänt protein som har sitt ursprung i en hoppande gen som dök upp i däggdjurens arvsmassa för mer än 150 miljoner år sedan. Upptäckten bidrar både med ny kunskap om däggdjurens evolution och kan få stor biomedicinsk betydelse, säger han.

Kontaktinformation
Kontakt: Professor Leif Andersson, institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet, tel: 018-471 49 04, 070-514 4904, e-post: Leif.Andersson@imbim.uu.se

En modern lastbil är utrustad med 30-35 styrenheter, datorer som vardera utför många uppgifter. De tar emot information från hundratals givare och skickar instruktioner till ställdon som reglerar olika funktioner i bilen.

– Det är bilar som kan väldigt mycket. Deras funktioner är bra så länge de fungerar, men när de inte gör det kan det gå illa, säger Anna Pernestål, industridoktorand vid Avdelningen för fordonssystem på Linköpings universitet och Scania CV AB.

I sin doktorsavhandling beskriver hon system för diagnos och felsökning som bygger på en sannolikhetsbaserad metod. Enkelt uttryckt betyder det att man beräknar sannolikheten för olika fel utifrån all tillgänglig information: aktuella mätvärden från sensorer i fordonet, bakgrundsdata, modeller och olika typer av expertkunskap. Systemet kan fungera både ombord under körning och när fordonet står på verkstad.

En felindikering under körning sätter igång en beslutsprocess där fordonet väljer hur det ska agera, till exempel skifta reglermod för att begränsa motormomentet eller tända varningslampor.

– Ett val skulle kunna vara att skicka information till närmaste verkstad som i sin tur kontaktar föraren. Tekniken för detta finns, det svåra är att få ihop informationsflödet, säger Anna Pernestål.

När fordonet är på verkstaden är målet att reparera det så bra och billigt som möjligt. Den traditionella metoden att byta ut en del och sedan testa om det var rätt duger inte längre. I stället pluggar mekanikern in sin dator i lastbilen och får ut information om systemets status. Om bedömningen blir att reparation är nödvändig, ansluter mekanikern felsökningssystemet som föreslår vilka åtgärder som behöver göras.

– En del av ett ombordsystem, diagnos av gasflödet i motorn, har provats i en testbänk och det fungerade. Nu utvecklar vi verktyget vidare för att ta fram prototyper, säger Anna Pernestål.

Forskningsprojektet har genomförts inom ramen för programmet Intelligent vehicle safety systems (IVSS) som finansieras av offentliga myndigheter, fordonstillverkare och industriorganisationer.

Avhandlingen läggs fram vid disputation fredag 18 december kl 10:15 i sal Visionen, B-huset, Linköpings universitet Campus Valla.

Kontaktinformation
Kontakt:
Anna Pernestål, 08-55383497, 0739-883497, anna.pernestal@scania.com

Verktyget låter användaren välja olika förutsättningar för energisystemets utveckling – till exempel resurstillgång, efterfrågan på energi och politiska beslut. Beräkningsmodellen bakom verktyget kombinerar energitekniker med energikällor (bioenergi, fossila bränslen, sol- och kärnkraft) för att möta behoven så kostnadseffektivt som möjligt. Klimatperspektivet ges via ytterligare en modell som beräknar den koldioxidhalt i atmosfären som det resulterande energisystemet ger upphov till. Alla resultat presenteras direkt på skärmen i grafisk form.

– Ett val med låg koldioxidskatt och hög energiförbrukning ger inte oväntat ett energiscenario som till stora delar baseras på olja och kol med kraftigt stigande koldioxidhalt i atmosfären. Ett val med högre koldioxidskatt, hög energiförbrukning och teknik för koldioxidlagring ger typiskt ett scenario där fossila bränslen kan fortsätta expandera under en period innan solenergi blir den dominerande energikällan. På så vis kan användaren pröva sig fram och få en uppfattning om de framtida konsekvenserna av olika val vi gör i dag, förklarar Kristian Lindgren, professor i komplexa system på avdelningen för fysisk resursteori på Chalmers.

Han har tillsammans med kollegor utvecklat det interaktiva webbverktyget, GETOnline, som är kopplat till GET (Global Energy Transition Model), den modell som forskarna på fysisk resursteori använt för att undersöka olika scenarier för det globala energisystemets utveckling i ett klimatperspektiv. Verktyget kommer att presenteras i EU-paviljongen vid FNs klimatförhandlingar i Köpenhamn.

– Möjligheten att få visa modellen i samband med klimatförhandlingarna visar hur angeläget det är med verktyg som gör energi- och klimatfrågeställningar mer lättillgängliga för breda grupper. Vi hoppas kunna utveckla modellen vidare för att göra den än mer användbar utanför forskarvärlden.

Trots verktygets relativa enkelhet kan en förstagångsanvändare behöva en viss introduktion men sedan är det användbart både inom den vetenskapliga världen och i undervisning på olika nivåer, menar Kristian Lindgren.

– Möjligheten att själv pröva och ändra parametrar i ett enkelt gränssnitt ger en annan känsla än att bara läsa en rapport om hur man med en modell genererat olika scenarier. I undervisning ger den studenter och elever en mer konkret bild av hur och med vilka styrmedel vi kan påverka framtida energisystem.

De scenarier modellen ger får inte ses som prognoser utan snarare som illustrationer av hur resurser och teknologier kan kombineras för att möta olika energibehov och klimatrelaterade begränsningar på ett kostnadseffektivt sätt, betonar Kristian Lindgren.

Forskarna ser möjligheter att använda motsvarande verktyg även i andra sammanhang.

– Vi planerar att utveckla den här typen av gränssnitt mellan en datorsimulering och en webbsida även för andra frågeställningar, både inom klimatområdet och inom det centrum som kommer att starta i Göteborg inom urbana system, säger Claes Andersson, doktor i komplexa system som utvecklat själva gränssnittet till GETOnline.

Kontaktinformation
Kristian Lindgren, 031-772 3131, kristian.lindgren@chalmers.se
Fredrik Hedenus, 031-772 3453, hedenus@chalmers.se

Själviskt DNA utgörs av så kallade transposoner som hoppar runt i arvsmassan utan att ha någon funktion mer än att kopiera sig själva. Dessa genomiska parasiter har spridit sig mycket effektivt, exempelvis består 50 procent av det mänskliga genomet av transposoner. Denna del av arvsmassan kallas ofta för ”skräp-DNA” då den inte tycks användas av cellen.

Vissa transposoner har dock ”adopterats” och används av värdcellen. Emad Barsoum, Paula Martinez och Stefan Åström vid Wenner-Grens Institut, Stockholms universitet, har upptäckt en transposon som har en direkt funktion i sexuell reproduktion. De har studerat en svamp som har en livscykel som inkluderar ett könsbyte och kunnat visa att könsbytet använde en tämjd transposon.

– Sexuell reproduktion är evolutionens centrala stöttepelare. Att vi nu hittat en transposon som hjälper mjölkjäst att para sig är intressant ur ett evolutionärt perspektiv, säger Stefan Åström.

I början av 1980-talet formulerades teorin kring genomiska parasiter. Denna teori innebär att transposoner är själviskt DNA vars enda funktion är att producera kopior av sig själva. En utveckling av denna teori var att transposoner kan spridas mer effektivt när värdorganismen parar sig, eftersom en transposon då får ytterligare kromosomer att hoppa till. Den optimala strategin hos en transposon är därför att främja värdens sexuella reproduktion då detta leder till att den kan sprida sig effektivare.

– Vår upptäckt konfirmerar en teoretisk model från 1980-talet – nämligen att en transposon som hjälper värden att para sig borde existera, bara man letar noggrant, säger Stefan Åström.

Denna upptäckt är en i raden kring transposoners roll i värdorganismen. Man vet sedan tidigare att antikroppar uppstår med hjälp av en tämjd transposon. Även i växtriket används transposon-liknande molekyler för att reglera hur växter reagerar på ljus av olika våglängder.

– Jag tror att man kommer att upptäcka fler exempel på transposoner som tämjts av värden. Detta ifrågasätter uppfattningen kring ”skräp-DNA” och tyder på att vi har mycket kvar att lära kring transposoners funktion i våra celler, säger Stefan Åström.

Arikeln som har titeln ”?3, a transposable element that promotes host sexual reproduction” publiceras i tidskriften Genes and Development, den 1 januari 2010 (den 15 december på internet).

Författare: Emad Barsoum, Paula Martinez och Stefan Åström, Wenner-Grens Institut, Stockholms universitet.

Kontaktinformation
Ytterligare information:
Stefan Åström, e-post stefan.astrom@devbio.su.se, tfn 08-161566, 0705-938854
Emad Barsoum, e-post emad.barsoum@devbio.su.se, tfn 08-162423
Paula Martinez, e-post pmartinez@cnio.es nuvarande arbetsplats, CNIO, Madrid, Spanien

I maj 2009 skickades ett undersökningsformulär ut till 15317 personer i Sverige, varav 1067 var ett proportionerligt nationellt urval. Undersökningen upprepar delar av motsvarande undersökning som gjordes 2004 av FjällMistra.

I Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland, Dalarna, Gävleborg (rovdjurslän) och Stockholm tillfrågades 150 personer per kommun. I formuläret ställdes frågor bland annat om förvaltningen av de stora rovdjuren, björn, järv, lo och varg.

Bakom undersökningen står forskare från Institutionen för Vilt, fisk och miljö, SLU.

Undersökningen har finansierats av medel från SLU (FOMA vilt), Naturvårdsverket och länsstyrelserna i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland, Dalarna, Gävleborg och Stockholm.

Av dem som tillfrågades i de nämnda länen svarade mellan 46 % (Stockholm) – 56 % (Dalarna, Jämtland). På kommunnivå varierade svarsfrekvensen mellan 31 % (Botkyrka) och 63 % (Krokom).

Här följer de viktigaste resultaten i punktform från delrapport 2:

Det finns ett starkt stöd för att Sverige ska uppfylla internationella avtal om bevarande av de stora rovdjuren. Stödet är något starkare i riket och i Stockholms län jämfört med i rovdjurslänen.

Förtroendet för rovdjursförvaltningen är högt. Stödet för Naturvårdsverket är stabilt sedan 2004, medan stödet för länsstyrelsen ökar i flera län, däribland Norrbotten, Västernorrland och Gävleborg.

Många anser att den lokala nivån, företrädd av kommuner och lokalbefolkningen bör involveras i rovdjursförvaltningen, men stödet för den lokala nivån är inte lika starkt som för fem år sedan.

Över tid minskar stödet för intresseorganisationernas inblandning i rovdjursförvaltningen. Mest backar intresseorganisationer på bevarandesidan, medan organisationer som företräder djurägare och jägare inte förlorar lika mycket stöd.
  
Acceptansen för rovdjur som går genom tätorter, dödar husdjur eller tamdjur är låg.

För att förhindra problem med rovdjur förespråkar flertalet förebyggande åtgärder såsom stängsel, olika skrämselåtgärder eller förvaltningsmärkning för att övervaka rovdjuren.

Det finns en hög acceptans för att flytta rovdjur som orsakar problem. Mellan 75 och 78 % anser att det är en acceptabel åtgärd.

I rovdjurslänen anser en majoritet att det är acceptabelt att skjuta rovdjur som orsakar problem. I Stockholm är 29 % av samma åsikt.

Det finns en hög acceptans för jakt på rovdjur om det syftar till att minska risken att rovdjur dödar tamdjur, i rovdjurslänen mellan 72-81 %, i riket och i Stockholms län 68 %.

Acceptansen är lägre för jakt om den syftar till att reglera konkurrensen om det jaktbara viltet. I vissa kommuner i rovdjurslänen finns emellertid en majoritet eller stora minoriteter som även stödjer jakt för att minska konkurrensen om det jaktbara viltet.

Rapporten kan laddas ned från www.slu.se.

Kontaktinformation
Presskontakt SLU: Camilla Sandström: 070-2196344 , Göran Ericsson: 070-6765012.
Norrbotten: Anna Berhan 070-358 77 01, Västerbotten: Johan Nyqvist 070 – 623 32 42, Jämtland: Maano Aunapuu 072 235 80 50, Västernorrland: Gunnar Ledström, 070-274 80 10, Dalarna: Stig-Åke Svensson 070-2177120 (efter kl. 15.00), Gävleborg: Sara Hommen 0730 54 90 42, Stockholm: 08-785 40 00/ Naturvårdsenheten. Naturvårdsverket: Susanna Löfgren 0708- 95 73 38