I avhandlingen studeras och analyseras ett material bestående av samtliga 1 083 elever som gick i årskurs 9 år 1981 i Luleå kommun. Alla följdes i 14 år fram till 1995 med nedslag vid fyra olika tillfällen: 1981, 1983, 1986 och 1995. Kontakt nåddes då med 1 044 personer och deltagarfrekvensen blev hela 96.4 procent.
Ieva Reine fann att sambanden mellan långtidsarbetslöshet och psykiska symtom och rökning verkade vara starkare hos unga än bland vuxna.
– Det har ofta hävdats att arbetslöshet inte har lika stora effekter på ungdomars hälsa som på vuxnas, men våra resultat visar att ungdomar mellan 18 och 21 år, både kvinnor och män, är mest utsatta för sämre hälsa och ogynnsamma hälsovanor till följd av svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden, säger Ieva Reine.
Sambandet mellan arbetslöshet och låg självskattad hälsa var starkt bland kvinnor medan arbetslöshet bland män verkade innebära ökad risk för hög alkoholkonsumtion. Övergången från en instabil arbetsmarknadsposition till permanent anställning verkade dock vara hälsofrämjande bland både vuxna kvinnor och män. Deltagande i arbetsmarknadsåtgärder däremot visade sig inte ha samband med psykisk hälsa bland unga och vuxna, män och kvinnor.
Ieva Reine är uppväxt i Riga, Lettland, och har utbildat sig till psykolog samt läst folkhälsovetenskap vid Umeå universitet.
Hon är bosatt i Umeå och verksam som doktorand vid enheten för allmänmedicin, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin samt Genusforskarskolan, Umeå universitet.
Hon kan nås på tel. 070–177 24 58,
e-post ieva.reine@fammed.umu.se
Måndag den 2 november 2009 försvarar Ieva Reine, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”From young to adult: Public health consequences of unemployment from a gender perspective” (Från ung till vuxen: en genusteoretisk analys av arbetslöshetens folkhälsokonsekvenser).
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Sal 1, by 10, NUS.
Fakultetsopponent är prof. Kristina Alexanderson, Karolinska institutet.
Kontaktinformation
Porträttbild kan hämtas från webbversionen av pressmeddelandet på
http://www.medfak.umu.se/om-fakulteten/aktuellt/nyheter/
Förskolans läroplan anger att jämställdhet mellan könen är värden som förskolan ska hålla levande. Men ett forskningsprojekt vid institutionen för pedagogik och didaktik – där 114 videosekvenser från sex olika förskolegrupper genusanalyserats, totalt 45 timmar film – visar något annat.
Analysen visar att flickor får sämre respons på frågor och yttranden, att lärarna maskuliniserar pedagogiska redskap och att maskulinitet är norm i barns lek och ritande. Detta förstärks i samspelet mellan lärare och barn eftersom lärarna har stereotypa föreställningar om vad som intresserar flickor och pojkar.
Men analysen urskiljer även exempel på både gemenskap och överskridande bland förskolebarnen. Pojkar och flickor visar sig ofta dela både lek och lärande. Dessutom visar de stor omsorg genom det ansvar de tar för varandra och den hjälpsamhet de visar varandra.
Analysen visar också hur individuella gränsöverskridanden bland barnen sker på förskolan. Den stereotypa genusstrukturen förändras och nydanas på så sätt. Ett gränsöverskridande kan betyda att en legofigur som har genusmärkts av en lärare omdefinieras av barnen själva, från ”gubbe” till ”mamma”.
— Barn såväl som lärare är aktörer när det gäller hur genusstrukturer uttrycks, gestaltas och skapas i verksamheten, skriver Ingrid Pramling Samuelsson, professor, och Eva Ärlemalm-Hagsér, doktorand, i senaste numret av Pedagogisk Forskning i Sverige.
— Men ett resultat i studien är att det är barnen som omformulerar och utvidgar sina möjligheter. Inga exempel finns i materialet där lärare medvetet utmanar barnen till gränsöverskridande.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Eva Ärlemalm-Hagsér, 031-7862007, eva.arlemalm-hagser@ped.gu.se eller Ingrid Pramling Samuelsson, 031-7862461 / 0705-684092, ingrid.pramling@ped.gu.se
Vid Karl XII:s död 1718 avskaffades det kungliga enväldet och den politiska makten överfördes till riksrådet och riksdagen. Trots detta fortsatte monarkin att vara en oumbärlig del av statsskicket. Alla rådsherrar var adelsmän och de ansågs därför inte kunna företräda vanliga människors intressen. Därför var det tvungna att framställa kungen som den som egentligen styrde riket.
Med hjälp av ett varierande källmaterial och många tidigare opublicerade bilder visar Jonas Nordin hur fabricerad information om kungen spreds till undersåtarna. Kampanjerna hade dock begränsad framgång då många genomskådade den bedrägliga bilden. Kungens höga anseende gjorde det svårt för rådet och regeringen att vinna erkännande som legitima statsorgan och ledare för landet. Ett bevis på det är den kungliga namnstämpeln som länge har betraktats som en symbol för statschefens maktlöshet under frihetstiden.
– I själva verket var namnstämpeln en bekräftelse på monarkins starka ställning eftersom rådets beslut saknade auktoritet om de inte bar kungens underskrift. Normalt användes namnstämpeln med kungens godkännande, säger Jonas Nordin.
Samtidigt som kungens reella makt kringskars ökade monarkins symboliska betydelse och genomslag i samhället. Under frihetstiden fick befolkningen veta mer om kungafamiljens offentliga och privata liv än någonsin tidigare och epoken såg några av de mest påkostade kungliga ceremonierna i Sveriges historia. Kungafamiljens angelägenheter blev en del av vanliga människors vardag.
Men hur kan man veta vad vanligt folk ansåg om kungen under 1700-talet?
– Genom rättegångshandlingar rörande majestätsförbrytelser har jag kunnat se vad vanliga undersåtar tyckte och tänkte om centrala politiska förhållanden under frihetstiden. Det är ett tidigare outnyttjat material som låter oss lyssna till folkliga opinioner i det förgångna, säger Jonas Nordin.
Jonas Nordin är docent i historia vid Stockholms universitet och verksam som forskare vid Kungl. biblioteket. Hans forskning för denna bok har finansierats av Vetenskapsrådet.
Bokens namn: Frihetstidens monarki. Konungamakt och offentlighet i 1700-talets Sverige, 368 s. Boken utges av Bokförlaget Atlantis.
Kontaktinformation
Ytterligare information: Jonas Nordin, Kungl. biblioteket. tfn 08-463 41 67; mobil 0739-17 26 44. E-post: jonas.nordin@kb.se
Professor Elena Jazin och doktoranden Björn Reinius vid institutionen för institutionen för fysiologi och utvecklingsbiologi har i tidigare studier visat att det finns vissa biologiska skillnader mellan könen när det gäller genuttryck i hjärnbarken, både hos människan och hos andra primater. Antagligen har dessa skillnader uppkommit för mycket länge sedan och bevarats genom evolutionen. Syftet med den nya studien var att undersöka om dessa skillnader uppstår under hjärnans utveckling eller först när hjärnan är färdigutvecklad. I förlängningen handlar det om att ta reda på vilkea som är de första genetiska mekanismerna som får hjärnan att utvecklas åt det kvinnliga eller manliga hållet.
Uppsalaforskarna har använt sig av data från en annan omfattande studie av den mänskliga hjärnan före födseln, och analyserat informationen enligt kön.
– Resultaten visar att många av generna i Y-kromosomen finns uttryckta i flera olika delar av hjärnan redan före födseln, och att dessa troligen bidrar till de könsskillnader man kan se i den vuxna hjärnan, berättar Elena Jazin.
Mer än en tredjedel av de gener som finns i Y-kromosomen under den mänskliga hjärnans utveckling verkar ha betydelse för de könsspecifika skillnaderna. Vissa av dessa genuttryck finns även i den vuxna hjärnan, medan andra endast syns i hjärnans tidiga utveckling. Om skillnaderna i genuttryck mellan kvinnors och mäns hjärnor har någon funktionell betydelse vet man inte ännu.
– Det här betyder inte att det inte finns andra faktorer, till exempel omgivningen, som också påverkar hur vi utvecklas, påpekar Elena Jazin.
Att känna till utvecklingen av könsskillnader i hjärnan är viktigt bland annat för att bättre kunna behandla störningar och sjukdomar i hjärnan. Många psykiatriska sjukdomar, som till exempel depression och autism, slår olika mot män och kvinnor.
– För att kunna studera den normala respektive onormala hjärnaktiviteten är det nödvändigt att ta hänsyn till könsskillnaderna, säger Elena Jazin.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Elena Jazin, 018-471 64 63, 070-520 77 78, e-post: elena.jazin@ebc.uu.se
För att få fram alkoholens totala kostnader har Johan Jarl tillsammans med ett nationellt forskarlag lagt samman kostnaderna för bl.a. sjukfrånvaro, sjukvård och annan vård, brott, förtida pensionering, förtida dödsfall och olika förebyggande insatser.
Till dessa 20,3 miljarder kr kommer också kostnaden för sämre livskvalitet både hos problemdrickare, deras närstående och dem som blir offer för alkoholrelaterade brott, som kan uppskattas till 122 000 s k Quality Adjusted Life Years.
– Man kan säga att det handlar om 122 000 levnadsår i full hälsa som inte blivit till på grund av alkoholens effekter! säger Johan Jarl.
I en av sina studier jämför han långtidssjukskrivningarna hos nykterister, hög- och lågkonsumenter* samt dem som bytt från en grupp till en annan. Studien visade att kvinnor som alltid varit lågkonsumenter hade lägst risk för långtidssjukskrivningar.
Konstanta högkonsumenter och långtidsnykterister låg på ganska lika siffror i en mellangrupp. De som ändrat dryckesmönster låg förvånande nog sämst till – vare sig de övergått från drickande till nykterhet eller från nykterhet till lågkonsumtion.
– Vår gissning är att det i de här fallen finns någon bakomliggande orsak, t.ex. sjukdom. De som varit högkonsumenter men slutat dricka kan ha gjort det för att de blivit sjuka, kanske just på grund av sin alkoholkonsumtion. Och de som varit nyktra men börjat dricka kanske avhöll sig från alkohol på grund av någon sjukdom som fortfarande ger en sjukskrivningsrisk, tror Johan Jarl.
Han skulle gärna se mer forskning för att utreda de här sambanden.
Han har också studerat ett faktum som noterats i många tidigare studier, nämligen att lågkonsumenterna har högre löner än både helnykterister och högkonsumenter.
Den vanliga förklaringen är att alkoholkonsumtion skyddar mot vissa sjukdomar, och att lågkonsumenterna därför skulle vara friskare och genom detta ligga bättre till lönemässigt.
Men det stämmer inte, eftersom alkoholens effekter på hälsan enligt Johan Jarls studie är mer negativa än positiva hos alla som är under 80 år.
Lågkonsumenternas högre lön kan nog snarare förklaras av sociala och kulturella faktorer.
–Att t ex hänga med på en öl efter jobbet kan ge starkare nätverk och bättre relationer med både chefer och arbetskamrater. Helnykteristen däremot kanske ses som en udda typ i vissa sammanhang, menar Johan Jarl.
Lågkonsumenterna är alltså inte generellt friskare än de som inte dricker alls. Däremot är de mer sällan långtidssjukskrivna. En förklaring kan vara att de tar hand om sin stress genom att dricka några glas då och då. Och även om de inte har en bättre objektiv hälsa kanske de upplever en god ”subjektiv hälsa,” dvs ser på sig själva som i grunden friska.
Därför återvänder de snabbare än högkonsumenterna och helnykteristerna till jobbet efter en sjukdomsperiod, vilket också är en möjlig förklaring till deras högre lön.
– Men det här är bara spekulationer. Det behövs mer forskning för att reda ut mekanismerna bakom de resultat vi fått fram, understryker Johan Jarl.
* Lågkonsument enligt WHO är en man eller kvinna som dricker upp till 3.5 resp 2 glas vin el motsvarande om dagen. Högkonsument är den som dricker mer än dessa mängder.
Johan Jarls avhandling heter ”Essays on societal cost of alcohol and related issues – a health economic analysis”. En sammanfattning finns på www.lu.se/o.o.i.s?id=12588&postid=1487130.
Kontaktinformation
Johan Jarl träffas på tel 0766-486666 och johan.jarl@med.lu.se.
I avhandlingen ”Exploring the Sources of Enterprise Agility in Software Organizations” har Jayakanth Srinivasan tittat närmare på åtta olika företag inom programvarubranschen.
– Det som är avgörande för hur väl en organisation lyckas är dess flexibilitet, det vill säga förmågan att både upptäcka och anpassa sig efter förändringar genom att hela tiden utveckla nya produkter och tjänster, säger Jayakanth Srinivasan.
Han har nu undersökt flexibiliteten hos de utvalda företagen genom att ställa tre enkla frågor: hur förbättrar organisationen sitt arbetssätt, vad gör man för att utveckla framtida produkter och tjänster, och vem utför själva arbetet?
Genom att svara på dessa frågor har Jayakanth Srinivasan funnit tre mekanismer, vilka han noga studerat.
– Nyckeln till en flexibel organisation i programvarubranschen handlar om att förbättra processer inom utveckling, skapa särskilda system för innovation och utnyttja globalt tillgänglig förmåga, konstaterar han.
Just globalisering är en faktor som alla organisationer måste vara medvetna om idag, enligt Jayakanth Srinivasan. I sin avhandling har han bland annat följt utvecklingen av en relation mellan en europeisk kund och dess indiska leverantör i syfte att kunna hantera och vidareutveckla deras relation.
– Mina slutsatser kan användas av företagsledare för att bättre positionera företaget och uppnå en flexibel organisation, säger Jayakanth Srinivasan.
Jayakanth Srinivasan försvarar sin avhandling imorgon, fredag den 23 oktober, klockan 13.15 i sal Kappa, Mälardalens högskola, Västerås.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Jayakanth Srinivasan, tfn: 021-4950065, e-post: jayakanth.srinivasan@mdh.se
Bland de 100 byggnaderna kan nämnas Tjolöholm och Rossared i Kungsbacka, Kallbadhuset och Grimeton i Varberg, Tullbron och Biograf Olympia i Falkenberg, Konstnärsbyn i Rydöbruk, Gula Villan, Slottsmöllan, Harplinge väderkvarn, Spenshult och Kronobränneriet i Halmstad, Teatern och Teckningsmuseet i Laholm.
Hallandsmodellens övergripande idé var att öka den totala byggvolymen i tider av hög arbetslöshet inom byggindustrin. Här kunde hotade byggnader räddas genom att arbetslösa byggnadsarbetare utbildades i traditionella byggmetoder och gavs praktik i restaureringsprojekten.
Tanken var att skapa byggjobb utan undanträngningseffekter och samtidigt restaurera kulturhistoriskt värdefulla byggnader. De gemensamma målen var: ”rädda jobben, rädda hantverket, rädda husen”.
Under tio års tid utbildades närmare en tredjedel av Hallands byggnadsarbetare i äldre bygghantverk. De upprustade husen har sedan på olika sätt används till att göra Halland mer attraktivt.
– Hallandsmodellen är nu aktuell igen, med finanskris och ny arbetslöshet. Länder som Ungern, Rumänien, Slovakien och Italien har på senare tid efterfrågat våra erfarenheter kring kulturmiljövård och skapande av jobb som syftar till hållbar utveckling, säger Christer Gustafsson.
I avhandlingen analyserar Christer Gustafsson förhandlingen mellan kulturmiljövårds- och arbetsmarknadssektorerna samt byggindustrin. Varje aktör hade sitt syfte för samarbetet och sina resurser, behov, politiska målsättningar, nätverk och regelverk.
Avhandlingen presenterar också en modell för samarbeten som kan användas i andra regioner eller andra sammanhang, till exempel för regional hållbar utveckling och den nya kulturpolitiken.
Hallandsmodellens verksamheter i Östersjöregionen nominerades till världens bästa projekt inom stadsförnyelse och hållbar utveckling av FN, i samband med att Kyoto-avtalet skulle antas.
Avhandlingen ”The Halland Model – a trading zone for buidng conservation in concert with labour market policy and the construction industry, aiming at regional sustainable development” försvaras den 22 oktober.
Tid: 10.00
Plats: Göteborgs universitets huvudbyggnad, Vasaparken,
Kontaktinformation
Christer Gustafsson, Institutionen för kemi- och bioteknik, Oorganisk miljökemi samt Göteborgs miljövetenskapliga centrum (GMV)
Landsantikvarie, Hallands länsmuséer,
Tel: 0705-25 54 78
christer.gustafsson@kulturmiljohalland
Handledare: Professor Jan Rosvall, Göteborgs miljövetenskapliga centrum (GMV)
rosvall@chalmers.se
Tel: 031 772 49 53
Optiska resonanser hos nanopartiklar, så kallad plasmonik, har varit föremål för intensiv forskning och utveckling i ett tiotal år, för detektion av biologiska molekyler och inom optoelektronik.
Chalmersforskarna visar nu att plasmonresonanser i nanopartiklar kan användas för att följa reaktioner på katalysatorer och för framtagning av sensorer med extremt hög känslighet.
Artikeln bygger på resultat från Elin Larssons och Christoph Langhammers doktorsarbeten. Medförfattare är Igor Zoric och Bengt Kasemo, samtliga på Kemisk fysik, Chalmers.
Upptäckterna öppnar vägen både för ny mätteknik inom nanoområdet och för utveckling av helt nya, hyperkänsliga sensorer. Med den nya tekniken är det möjligt att studera en katalysator i realtid under realistiska förhållanden, och på så sätt dels öka kunskapen om katalysprocesser och dels bidra till utveckling av nya katalysatorer.
Detta bidrar till minskad åtgång av både material och energi i en mängd processer och dessutom till reducering av miljöfarliga utsläpp från både industri och fordon.
Sensorer används dagligen inom en mängd områden, allt från medicinsk diagnostik och styrning av industriella processer till förbränning och katalytisk avgasrening i fordonsmotorer. Dagens sensorer är ofta dyra och/eller otillräckliga på grund av kort livslängd, låg selektivitet och känslighet, samt har bristande tålighet i krävande miljöer.
Den aktuella metoden är mycket robust och tekniskt enkel och öppnar nya möjligheter för att ta fram billiga och robusta sensorer.
Forskningen fortätter med inriktning mot en rad olika tillämpningar. Elin Larsson vidareutvecklar metodiken för katalysområdet vid Kompetenscentrum för Katalys, KCK, på Chalmers. Kommersialisering planeras inom projektet CleanSense, vilket startades inom ramen för Chalmers Entreprenörsskola.
Forskningen har till stor del drivits inom det SSF-finansierade projektet Fotoaktiva nanostrukturer och fortsätter nu inom projektet Nanoteknik för uthållig energi, finansierat av Chalmers Stiftelse och Statens Energimyndighet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Elin Larsson, Kemisk fysik, Institutionen för teknisk fysik, Chalmers tekniska högskola
Tel: 031-772 34 64 Mobil: 070-394 81 04
elarsson@chalmers.se
Bengt Kasemo, Kemisk fysik, Institutionen för teknisk fysik, Chalmers tekniska högskola
Tel: 031-772 33 70, Mobil: 070-828 26 01
kasemo@chalmers.se
Fokus i avhandlingen ligger på hur varje individ, en icke-medborgare som befinner sig olagligt i landet, uppfattar sitt hälsotillstånd, vilka önskningar om hälsa och vård hon eller han har och om dessa uppfylls. Det individuella perspektivet används istället för de vanligare begreppen hälsobehov och hälso- och sjukvårdsbehov som mer utgår från vårdgivarens perspektiv.
– Att önskningarna inte uppfylls beror delvis på att individen inte har tillgång till vård men också på att den vård som erbjuds inte nödvändigtvis är den vård som individen önskar sig, säger Ramin Baghir-Zada. ”Tabletter hjälper inte alls” och ”Jag behöver uppehållstillstånd för att må bättre” var vanliga uttryck bland dem jag intervjuade som knöt sitt hälsotillstånd till hur de hade det rättsligt, socialt och ekonomiskt.
I ett avsnitt i avhandlingen diskuterar Ramin Baghir-Zada vilket begrepp som ska användas för att bäst beteckna de intervjuade som grupp.
– Jag har valt att kalla gruppen för illegala utlänningar för att bl a tydligt visa den rättsliga status som de har, säger han.
Ramin Baghir-Zada har intervjuat 42 personer som befinner sig olagligt i Sverige och 38 som befinner sig olagligt i Nederländerna.
– Vanliga hälsobesvär hos de intervjuade var tandvärk, huvudvärk, magsmärtor, högt blodtryck, depressioner och andra psykiska problem, känslan av att inte ”må bra” eller att ha ”mycket ont” i hela kroppen, säger han.
Ramin Baghir-Zada hoppas att avhandlingen kan bidra till en bredare diskussion och ett mer konsekvent och ärligt beteende från aktörerna inom området.
– Det är naivt att tro att vårdpolitik kan särskiljas från migrationspolitik, säger han. Perspektivet ”Vård för alla” som aktivister och fackliga organisationer använder utgår från att det är vårdgivaren som bestämmer vilken vård som ska tillhandahållas. Hänsyn tas inte till individernas rättsliga status, som skapar ångest och oro, och till de begränsade möjligheter som de har att bestämma över sina egna liv.
I både Sverige och Nederländerna exkluderas icke-medborgare som befinner sig olagligt i landet från det offentliga sjukförsäkringssystemet förutom barn under 18 år som är tidigare asylsökande.
– I en EU-studie rangordnas Sverige bland de sämsta när det gäller att tillhandahålla vård åt illegala utlänningar, säger Ramin Baghir-Zada.
Avhandlingens titel: Illegal Aliens and Health (Care) Wants. The Cases of Sweden and the Netherlands
Plats: Aulan på Hälsa och samhälle, ingång 49, Universitetssjukhuset MAS, Malmö
Tid: Fredag 23 oktober kl 13.00
Kontaktinformation
För mer information: Ramin Baghir-Zada, 0739-281415 eller ramin.baghir-zada@mah.se
– Det är en vanlig missuppfattning att fibromyalgi är ett uttryck för psykiska problem. Men i de studier som ingår i avhandlingen har vi gjort noggranna mätningar och vi kan inte se några som helst samband mellan smärtkänsligheten hos fibromyalgipatienter och graden av ångest eller depression, säger Karin B Jensen, doktorand vid Institutionen för klinisk neurovetenskap.
I en av de studier som presenteras i avhandlingen fick försökspersonerna båda sina tummar klämda precis så hårt att de upplevde samma grad av lindrig smärta som friska försökspersoner. Genom funktionell magnetresonanstomografi (fMRI) kunde forskarna visa att försökspersonerna hade en lika hög aktivitet i delar av hjärnan som hanterar uppmärksamhet, känslor och sensorisk information från tummen, oavsett om de hade fibromyalgi eller tillhörde kontrollgruppen. Däremot hade personer med fibromyalgi en lägre aktivitet i en hjärnregion som hämmar upplevelsen av smärta.
Enligt forskarna kan behandling med läkemedel med effekt på det centrala nervsystemet, exempelvis antidepressiva så kallade SNRI-preparat, fungera bra mot fibromyalgi. Men det handlar då inte om att behandla depression utan om andra effekter av dessa läkemedel.
– De patienter som haft sina smärtsymptom kortast tid var de som fick bäst effekt av den läkemedelsbehandling som prövades. Det visar hur viktigt det är att fibromyalgi upptäcks och tas på allvar så tidigt som möjligt, säger Karin Jensen.
Avhandlingen bekräftar också att det finns ett samband mellan genetik och smärtreglering. Undersökningar hos friska personer visade på ett samband mellan en specifik genetisk variant och effekten av ett morfinliknande läkemedel vid upprepad smärtstimulering. Resultaten tyder på att den undersökta genen först i samband med ökad påfrestning påverkar kroppens smärtreglerande system. Dessa resultat är viktiga för möjligheten att i framtiden kunna skräddarsy medicinsk behandling och därmed ge bättre och mer effektiv smärtlindring, menar forskarna.
Fibromyalgi drabbar cirka två procent av befolkningen och oftare kvinnor än män. Sjukdomen innebär att smärtimpulserna förstärks, vilket gör att man blir mycket känslig för smärta. Smärtan är långvarig och spridd till många ställen i kroppen. Tidigare saknades förklaringar på vad som orsakade sjukdomen, liksom objektiva mätningar av avvikelser i centrala nervsystemets sätt att bearbeta smärta. Detta ledde i sin tur till att många drabbade kände sig missförstådda och illa behandlade inom sjukvården och i samband med rehabilitering.
Doktorsavhandling: Brain mechanisms in pain regulation, Karin Jensen, Institutionen för klinisk neurovetensikap, Karolinska Institutet. Handledare har varit professor Martin Ingvar och docent Eva Kosek. Disputation sker fredag den 23 oktober 2009.
För ytterligare information, kontakta:
Doktorand Karin B Jensen
Telefon: 08 5177 6149 eller 0702 1308 11
E-post: karin.b.jensen@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning och forskning bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
I första delen av avhandlingen presenterar Lincke de förutsättningar som är nödvändiga för undersökningarna, och i den andra delen finns resultat från en rad studier där han använder sin hypotes. Undersökningarna har gjorts under en period på fyra år och är finansierade av KK-stiftelsen. Undersökningarna som avhandlingen bygger på är gjorda i samarbete med företag Artisan Global Media AB, Combitech AB, Power Alstom Sweden AB, och Windh Technologies.
Lincke presenterar i sin avhandling en standard- och mätningsbaserad kvalitetsutvärderingsmodell som kombinerar såväl ISO 9126 standard och en rad väletablerade objektorienterade kvalitetsmetriker. Linckes modell har implementerats i mätverktyget VizzAnalyzer.
VizzAnalyzer har använts i utvärderingar av kvalitetsmodeller och i en rad vetenskapliga studier baserade på open source mjukvara. Mätverktyget och processerna för övervakning av mjukvarukvalitet kan användas i olika situationer. VizzAnalyzer kan visa på brister redan i tidigt i en utvecklingsprocess och kan även användas under underhållningsfasen. Mätverktyget ger möjligheten att kontrollera om underleverantörerna eller mjukvaruutvecklarna arbetar mot samma överrenskomna kvalitetsmål. I avhandlingen visar även Lincke praktiska exempel på mätverktygets och processernas funktion.
Rüdiger Lincke kommer ursprungligen från Nürnberg. Han kom till Växjö 2001 som utbytesstudent. Lincke är en av grundarna till the Applied Research in System Analysis (ARiSA) AB, http://www.arisa.se, och Softwerk AB, http://www.softwerk.se. Han har utvecklat verktygen VizzAnalyzer (http://www.arisa.se/VA.html) och Vizz3D (http://vizz3d.sourceforge.net/).
Avhandlingen “Validation of a Standard- and Metric-Based Software Quality Model” försvaras fredagen den 23/10, kl 13.15. Disputationen äger rum i sal M1083, Växjö universitet. Opponent är fil. dr Alexander Serebrenik, Eindhoven University of Technology.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Rüdiger Lincke, e-post: rudiger.lincke@vxu.se, telefon: 0470-708021.
Avhandlingen kan beställas från Växjö University Press, vup@vxu.se
Studien är genomförd vid avdelningen för arbets- och miljömedicin vid Sahlgrenska akademin och publiceras i den vetenskapliga tidskriften Journal of Dentistry.
– Studien visar att också basiska ämnen är skadliga för tänderna, men själva skadeprocessen ser annorlunda ut jämfört med exponeringen från sura drycker eller syraångor inom industrin, säger Fabian Taube, yrkeshygieniker och en av forskarna bakom studien.
Det var några fall av yrkesskador i samband med biltvätt och rekonditionering som väckte forskarnas intresse. Gemensamt för fallen var exponering av ett basiskt avfettningsmedel som sprayades på delar av bilarna. Medlet visade sig ha ett pH-värde på mellan 12 och 14, och är alltså mycket basiskt.
– Exponeringen för detta medel gjorde att tandytan skadades och emaljen flagnade bort. Den typen av skador gör att risken för karies och andra tandskador ökar markant, säger Jörgen Norén, övertandläkare och professor vid Sahlgrenska akademin.
Det basiska avfettningsmedlet används framförallt inom livsmedelsindustrin, bland annat för rengörning av storkök, men är även vanligt inom bilvårdsbranschen.
– Yrkesskador på tänder från exponering av basiska medel är antagligen inte lika vanligt som de skador som orsakas av sura medel, men det blir ett problem när arbetsgivare inte informerar om riskerna eller inte ger tillgång till rätt skyddsutrusning, säger Fabian Taube.
I studien utsattes utdragna tänder för avfettningsmedel och andra basiska lösningar. Emaljproverna undersöktes sedan med svepelektronmikroskop och med olika spektroskopiska analysmetoder. Forskarna kan konstatera att det sker en snabb upplösning av organiskt material på tandens yta, som till exempel plack. Resultaten tyder på att även de organiska beståndsdelarna i emaljen påverkas av exponeringen, eftersom emaljen blir mer porös.
– Däremot har vi inte kunnat visa att de basiska medlen förändrar sammansättningen i de mineral som utgör huvuddelen av emaljen. På så sätt skiljer sig effekterna från de som uppstår vid exponering av syror, säger Fabian Taube.
Studien har genomförts med stöd av bland annat Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) och Magnus Bergwalls stiftelse.
FAKTA TANDEMALJ
Emaljen, kroppens hårdaste vävnad, är ett uppemot två millimeter tjockt lager över tänderna i munnen. Endast två procent av emaljen är organiskt material, resten är olika mineraler och vatten. Den organiska delen utgörs av protein, lipider och citrat och den oorganiska av kalciumhydroxylapatit och kalciumfluorapatit.
Tidskrift: Journal of Dentistry
Artikelns titel: Morphological and chemical characterization of tooth enamel exposed to alkaline agents.
Författare: Taube F, Ylmén R, Shchukarev A, Nietzsche S, Norén JG
PubMed ID: 19781592
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Fabian Taube, yrkeshygieniker, telefon 031-786 62 92, 070-922 19 08, e-post fabian.taube@amm.gu.se
Jörgen G. Norén, professor i pedodonti, telefon 031-786 3142, e-post jorgen.noren@odontologi.gu.se
Abborre (Perca fluviatilis L.) är en ganska ny art inom fiskodling. Därför har det hittills inte funnits några modeller för utvärdering av tillväxt eller dagligt foderbehov. Det har också saknats skötselrutiner och information om optimal odlingsmiljö.
Åsa Strand vid SLU:s institution för vilt, fisk och miljö i Umeå har nu utvärderat abborrens tillväxt och energibehov i olika situationer.
I laboratorieförsök testade hon hur olika förhållanden (temperatur, fiskstorlek, trågfärg, ljusintensitet och störning) inverkade på fiskens tillväxt och energibehov. Abborrens tillväxthastighet visade sig påverkas av både temperatur och fiskstorlek. Energibehovet påverkades av fiskstorlek, men inte av temperatur.
Utifrån sin nya kunskap om fiskens tillväxt och energibehov utvecklade Åsa Strand en modell för uträkning av det teoretiska dagliga foderbehovet för abborre i intensiv odling.
– I relation till referensdata från studier genomförda i Belgien verkar modellen producera realistiska resultat, säger Åsa Strand.
Abborrar visade sig vara mycket känsliga för störningar, t.ex. skuggor. Effekten av stress på tillväxt och energiutgifter var dramatisk – 33 procent minskad tillväxt för måttlig störning och 49 procent för allvarlig störning. Åtgärder för att minska stress i odlingen är därför viktiga för att öka fiskens välbefinnande och tillväxthastighet, och därmed odlingens lönsamhet.
– Det kan röra sig om att minimera aktiviteter nära trågen och att modifiera belysningen för att minska skuggbildning, säger hon.
Abborre verkar inte ha några särskilda preferenser rörande trågfärg, vilken kan förklaras av dess förmåga att anpassa sin kroppsfärg till omgivningen. Däremot påverkade trågfärg i kombination med ljusintensitet abborrens tillväxt och foderintag. Vid låg ljusintensitet växte fisken bäst i ljusa tråg. Där var kontrasten mellan fodret och tråget bättre än i mörka tråg.
– När man väljer trågfärg i en odlingsanläggning bör därför ljusförhållandena i anläggningen samt fodrets utseende tas med i beräkningen, säger Åsa Strand.
————————————-
Kontaktinformation
Biolog (MSc) Åsa Strand, institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”The Growth and Energetics of Perch (Perca fluviatilis L.) in Intensive Culture”. Disputationen avser filosofie doktorsexamen.
Tid: fredagen den 23 oktober 2009 klockan 10.00
Plats: Björken, Umeå
Opponent: Professor Börge Damsgård, Norwegian Institute of Fisheries and Aquaculture Research, Tromsö, Norge.
Mer information
Asa.Strand@vfm.slu.se, 090-785 85 71
Avhandlingen
Institutionen för vilt, fisk och miljö
Pressfoto
(Får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges.)
Åsa Strand i akvarierummet. Foto: Carin Magnhagen
Odlad abborre i håv. Foto: Åsa Strand
Abborre under vattnet. Foto: Roald How
Abborren överst har odlats i ett svart tråg och den underst i ett vitt. Foto: Anders Alanärä
Dewi klär sig i slöja. Och här är hennes berättelse från en incident utanför sitt hem i centrala Malmö där hon står med sitt barn i barnvagnen: ”En obekant kvinna i 50–55-årsåldern saktar in sin cykel in för att, som jag trodde, fråga om vägen. Istället häver hon ur sig ”muslimfitta”. Jag ropar efter henne, ’du stanna, vi måste prata’ men hon cyklar bara snabbt vidare.”
Våld i stadsmiljön förknippas i den offentliga debatten oftast med unga män med utländsk bakgrund som förövare. Mer osynligt är de kränkningar som muslimska kvinnor i slöja utsätts för i det offentliga rummet.
– För slöjan provocerar, till den grad att många spottar, skriker och till och med använder sig av fysiskt våld gentemot kvinnor som bär den, berättar Johanna Sixtenson som är författare till ”Hemma och främmande i staden – kvinnor med slöja berättar”. Den nya boken ingår i Malmö högskolas publikationsserie i Urbana Studier, Mapius (Malmö University Publications in Urban Studies) och grundar sig på en intervjustudie som genomfördes i Malmö under hösten 2008.
En tydlig tendens är att kvinnorna i intervjustudien känner sig främmande i sin egen hemstad och att det negativa bemötandet påverkar deras rörelsemönster i staden, synen på sig själva och synen på andra. Flera av dem vittnar om att de undviker ”svenska områden” som Limhamn, Västra hamnen och Lilla Torg.
Studien är inte kvantitativ – avser inte att ta fram något statistiskt underlag. Avsikten har istället varit att synliggöra våld och förtryck genom kvinnornas egna berättelser. Studien ingår i ett större forskningsprojekt om våld i urbana miljöer där forskare från Institutet för bostads- och urban forskning, Lunds universitet och Stockholms universitet ingår.
Trots kränkningarna vägrar många av kvinnorna i studien att finna sig i den offerroll som muslimska kvinnor ofta ges i den offentliga debatten. I intervjuerna träder kvinnorna tvärtom fram som egna subjekt och aktörer. De hittar omvägar att gå – både bokstavligen och metaforiskt – strategier och lösningar för att göra motstånd eller för att försöka förmedla en annan bild av dem själva.
”Hemma och främmande i staden – kvinnor med slöja berättar”, Mapius 4, kan kostnadsfritt beställas via: www.mapius.se
Text: Joakim Frieberg
Kontaktinformation
För mer information kontakta Carina Listerborn, lektor och forskare i stadsbyggnad på institutionen Urbana studier vid Malmö högskola.
e-post: carina.listerborn@mah.se
mobil: 0733-320 882
eller rapportens författare, Johanna Sixtensson
e-post:johanna.sixtensson@mah.se
Energianvändningen är mycket högre i flerbostadshus än den behöver vara. Den ligger runt 200 kWh/m2 per år för byggnadsuppvärmning, varmvatten, fastighetsel och hushållsel. Energistatistik visar att flerbostadshus har drygt 50 procent högre total energianvändning per kvadratmeter än gruppbyggda småhus. Dessutom har flerbostadshusen upp mot 30 procent högre produktionskostnad.
Sedan oljekrisen 1974 har ett stort antal undersökningar genomförts avseende innemiljö och energianvändning i flerbostadshus. De omfattar såväl serieproducerade flerbostadshus som mer eller mindre utpräglade prov- och experimenthus. Resultaten visar att potentialen för energibesparing i flerbostadshus är stor, cirka 50 %, med nivåer på 80–100 kWh/m2 år.
– Det finns redan lågenergihus med frånluftsvärmepump och passivhus som ligger i närheten av dessa värden, säger Christer Harrysson.
För att spara energi måste man tänka på hur man bygger med avseende på innemiljö, energianvändning och livscykelkostnad. För att spara energi bör man undvika stora glasytor och komplicerade lösningar för värme och ventilation. Golvvärme kan till exempel vara både energislösande och trögreglerad. Man bör dessutom undvika kollektiv mätning och debitering av energi- och vattenanvändning i flerbostadshus.
– Att sänka energianvändningen är positivt både för konsumenters ekonomi och för miljön. Kostnaderna blir lägre och fler människor får råd med en bra bostad. Uppgifter finns som visar att såväl produktions- som driftkostnaderna kan sänkas med 30 procent, säger Christer Harrysson.
Rätt utfört energisparande ger varken innemiljöproblem eller byggskador. Nya byggregler och EU-direktiv för byggnaders energiprestanda och kvaliteten på innemiljön kräver enhetliga och tillförlitliga metoder för kvalitetssäkring och uppföljning.
– Det finns stora vinster att göra om man tar tillvara på kunskapen som finns, säger Christer Harrysson.
Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, SBUF, NCC och Peab har finanisierat projektet vid Örebro universitet. Läs mer i rapporten: Harrysson, Christer (2009): Variationer i energianvändning och innemiljökvalitet. Erfarenheter och rekommendationer. Örebro universitet: Studies from the school of science and technology, Nr 5, June 2009.
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Christer Harrysson: 070-2431139, christer.harrysson@oru.se
Vithet är en grundläggande egenskap hos papper. Men vad är egentligen vithet, hur uppstår och hur mäter man vithet? Hur svårt kan det egentligen vara att ordna en snygg färgutskrift?
Per Edström forskar inom matematisk modellering och beräkningsvetenskap. Hans modell ersätter en gammal modell från 1930-talet som pappersindustrin och tryckindustrin hitintills har använt sig av.
– Ljus som träffar ett papper kommer att tränga in en bit, en del absorberas och försvinner medan en del sprids i andra riktningar, säger Per Edström. Detta påverkas av fibrer och fyllmedel i papperet, och av olika tillsatser och tryckfärg. Det är en ganska komplex process som ger papperet sitt visuella intryck. Små beståndsdelar i papperet ger ljuset många ytor att spridas mot, och det bidrar till ett ljusare papper. Tryckfärg absorberar i stället ljus i olika våglängder, och ger upphov till färg. Det totala intrycket beror också på hur papperets alla komponenter är fördelade, t.ex. på hur tryckfärgen sjunker in i papperet. Till slut beror färgupplevelsen på hur ögat och hjärnan tolkar synintrycken, och alltihop gör att det inte är så lätt att förstå dessa fenomen i detalj.
Per Edström har fördjupat sig inom numeriska lösningsmetoder för system av kopplade integro-differentialekvationer. Många tillämpningsområden finns och ett är att beskriva hur ljus samverkar med papper och tryck för att ge en visuell upplevelse.
– Jag brukar utmana mina studenter på en liten tävling i slutet på en föreläsning om vithet, säger Per Edström. De får en kvart på sig, och den som kommer tillbaka med det vitaste papperet får ett pris. Trots många entusiastiska studenter har jag ännu inte fått dela ut något pris. Hör av dig om du vill veta varför. Och hur vitt är ett papper egentligen?
Kontaktinformation
Per Edström, 0611-862 44 eller 073-760 21 51. E-post: per.edstrom@miun.se
