En modern lastbil är utrustad med 30-35 styrenheter, datorer som vardera utför många uppgifter. De tar emot information från hundratals givare och skickar instruktioner till ställdon som reglerar olika funktioner i bilen.
– Det är bilar som kan väldigt mycket. Deras funktioner är bra så länge de fungerar, men när de inte gör det kan det gå illa, säger Anna Pernestål, industridoktorand vid Avdelningen för fordonssystem på Linköpings universitet och Scania CV AB.
I sin doktorsavhandling beskriver hon system för diagnos och felsökning som bygger på en sannolikhetsbaserad metod. Enkelt uttryckt betyder det att man beräknar sannolikheten för olika fel utifrån all tillgänglig information: aktuella mätvärden från sensorer i fordonet, bakgrundsdata, modeller och olika typer av expertkunskap. Systemet kan fungera både ombord under körning och när fordonet står på verkstad.
En felindikering under körning sätter igång en beslutsprocess där fordonet väljer hur det ska agera, till exempel skifta reglermod för att begränsa motormomentet eller tända varningslampor.
– Ett val skulle kunna vara att skicka information till närmaste verkstad som i sin tur kontaktar föraren. Tekniken för detta finns, det svåra är att få ihop informationsflödet, säger Anna Pernestål.
När fordonet är på verkstaden är målet att reparera det så bra och billigt som möjligt. Den traditionella metoden att byta ut en del och sedan testa om det var rätt duger inte längre. I stället pluggar mekanikern in sin dator i lastbilen och får ut information om systemets status. Om bedömningen blir att reparation är nödvändig, ansluter mekanikern felsökningssystemet som föreslår vilka åtgärder som behöver göras.
– En del av ett ombordsystem, diagnos av gasflödet i motorn, har provats i en testbänk och det fungerade. Nu utvecklar vi verktyget vidare för att ta fram prototyper, säger Anna Pernestål.
Forskningsprojektet har genomförts inom ramen för programmet Intelligent vehicle safety systems (IVSS) som finansieras av offentliga myndigheter, fordonstillverkare och industriorganisationer.
Avhandlingen läggs fram vid disputation fredag 18 december kl 10:15 i sal Visionen, B-huset, Linköpings universitet Campus Valla.
Kontaktinformation
Kontakt:
Anna Pernestål, 08-55383497, 0739-883497, anna.pernestal@scania.com
Verktyget låter användaren välja olika förutsättningar för energisystemets utveckling – till exempel resurstillgång, efterfrågan på energi och politiska beslut. Beräkningsmodellen bakom verktyget kombinerar energitekniker med energikällor (bioenergi, fossila bränslen, sol- och kärnkraft) för att möta behoven så kostnadseffektivt som möjligt. Klimatperspektivet ges via ytterligare en modell som beräknar den koldioxidhalt i atmosfären som det resulterande energisystemet ger upphov till. Alla resultat presenteras direkt på skärmen i grafisk form.
– Ett val med låg koldioxidskatt och hög energiförbrukning ger inte oväntat ett energiscenario som till stora delar baseras på olja och kol med kraftigt stigande koldioxidhalt i atmosfären. Ett val med högre koldioxidskatt, hög energiförbrukning och teknik för koldioxidlagring ger typiskt ett scenario där fossila bränslen kan fortsätta expandera under en period innan solenergi blir den dominerande energikällan. På så vis kan användaren pröva sig fram och få en uppfattning om de framtida konsekvenserna av olika val vi gör i dag, förklarar Kristian Lindgren, professor i komplexa system på avdelningen för fysisk resursteori på Chalmers.
Han har tillsammans med kollegor utvecklat det interaktiva webbverktyget, GETOnline, som är kopplat till GET (Global Energy Transition Model), den modell som forskarna på fysisk resursteori använt för att undersöka olika scenarier för det globala energisystemets utveckling i ett klimatperspektiv. Verktyget kommer att presenteras i EU-paviljongen vid FNs klimatförhandlingar i Köpenhamn.
– Möjligheten att få visa modellen i samband med klimatförhandlingarna visar hur angeläget det är med verktyg som gör energi- och klimatfrågeställningar mer lättillgängliga för breda grupper. Vi hoppas kunna utveckla modellen vidare för att göra den än mer användbar utanför forskarvärlden.
Trots verktygets relativa enkelhet kan en förstagångsanvändare behöva en viss introduktion men sedan är det användbart både inom den vetenskapliga världen och i undervisning på olika nivåer, menar Kristian Lindgren.
– Möjligheten att själv pröva och ändra parametrar i ett enkelt gränssnitt ger en annan känsla än att bara läsa en rapport om hur man med en modell genererat olika scenarier. I undervisning ger den studenter och elever en mer konkret bild av hur och med vilka styrmedel vi kan påverka framtida energisystem.
De scenarier modellen ger får inte ses som prognoser utan snarare som illustrationer av hur resurser och teknologier kan kombineras för att möta olika energibehov och klimatrelaterade begränsningar på ett kostnadseffektivt sätt, betonar Kristian Lindgren.
Forskarna ser möjligheter att använda motsvarande verktyg även i andra sammanhang.
– Vi planerar att utveckla den här typen av gränssnitt mellan en datorsimulering och en webbsida även för andra frågeställningar, både inom klimatområdet och inom det centrum som kommer att starta i Göteborg inom urbana system, säger Claes Andersson, doktor i komplexa system som utvecklat själva gränssnittet till GETOnline.
Kontaktinformation
Kristian Lindgren, 031-772 3131, kristian.lindgren@chalmers.se
Fredrik Hedenus, 031-772 3453, hedenus@chalmers.se
Själviskt DNA utgörs av så kallade transposoner som hoppar runt i arvsmassan utan att ha någon funktion mer än att kopiera sig själva. Dessa genomiska parasiter har spridit sig mycket effektivt, exempelvis består 50 procent av det mänskliga genomet av transposoner. Denna del av arvsmassan kallas ofta för ”skräp-DNA” då den inte tycks användas av cellen.
Vissa transposoner har dock ”adopterats” och används av värdcellen. Emad Barsoum, Paula Martinez och Stefan Åström vid Wenner-Grens Institut, Stockholms universitet, har upptäckt en transposon som har en direkt funktion i sexuell reproduktion. De har studerat en svamp som har en livscykel som inkluderar ett könsbyte och kunnat visa att könsbytet använde en tämjd transposon.
– Sexuell reproduktion är evolutionens centrala stöttepelare. Att vi nu hittat en transposon som hjälper mjölkjäst att para sig är intressant ur ett evolutionärt perspektiv, säger Stefan Åström.
I början av 1980-talet formulerades teorin kring genomiska parasiter. Denna teori innebär att transposoner är själviskt DNA vars enda funktion är att producera kopior av sig själva. En utveckling av denna teori var att transposoner kan spridas mer effektivt när värdorganismen parar sig, eftersom en transposon då får ytterligare kromosomer att hoppa till. Den optimala strategin hos en transposon är därför att främja värdens sexuella reproduktion då detta leder till att den kan sprida sig effektivare.
– Vår upptäckt konfirmerar en teoretisk model från 1980-talet – nämligen att en transposon som hjälper värden att para sig borde existera, bara man letar noggrant, säger Stefan Åström.
Denna upptäckt är en i raden kring transposoners roll i värdorganismen. Man vet sedan tidigare att antikroppar uppstår med hjälp av en tämjd transposon. Även i växtriket används transposon-liknande molekyler för att reglera hur växter reagerar på ljus av olika våglängder.
– Jag tror att man kommer att upptäcka fler exempel på transposoner som tämjts av värden. Detta ifrågasätter uppfattningen kring ”skräp-DNA” och tyder på att vi har mycket kvar att lära kring transposoners funktion i våra celler, säger Stefan Åström.
Arikeln som har titeln ”?3, a transposable element that promotes host sexual reproduction” publiceras i tidskriften Genes and Development, den 1 januari 2010 (den 15 december på internet).
Författare: Emad Barsoum, Paula Martinez och Stefan Åström, Wenner-Grens Institut, Stockholms universitet.
Kontaktinformation
Ytterligare information:
Stefan Åström, e-post stefan.astrom@devbio.su.se, tfn 08-161566, 0705-938854
Emad Barsoum, e-post emad.barsoum@devbio.su.se, tfn 08-162423
Paula Martinez, e-post pmartinez@cnio.es nuvarande arbetsplats, CNIO, Madrid, Spanien
I maj 2009 skickades ett undersökningsformulär ut till 15317 personer i Sverige, varav 1067 var ett proportionerligt nationellt urval. Undersökningen upprepar delar av motsvarande undersökning som gjordes 2004 av FjällMistra.
I Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland, Dalarna, Gävleborg (rovdjurslän) och Stockholm tillfrågades 150 personer per kommun. I formuläret ställdes frågor bland annat om förvaltningen av de stora rovdjuren, björn, järv, lo och varg.
Bakom undersökningen står forskare från Institutionen för Vilt, fisk och miljö, SLU.
Undersökningen har finansierats av medel från SLU (FOMA vilt), Naturvårdsverket och länsstyrelserna i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland, Dalarna, Gävleborg och Stockholm.
Av dem som tillfrågades i de nämnda länen svarade mellan 46 % (Stockholm) – 56 % (Dalarna, Jämtland). På kommunnivå varierade svarsfrekvensen mellan 31 % (Botkyrka) och 63 % (Krokom).
Här följer de viktigaste resultaten i punktform från delrapport 2:
Det finns ett starkt stöd för att Sverige ska uppfylla internationella avtal om bevarande av de stora rovdjuren. Stödet är något starkare i riket och i Stockholms län jämfört med i rovdjurslänen.
Förtroendet för rovdjursförvaltningen är högt. Stödet för Naturvårdsverket är stabilt sedan 2004, medan stödet för länsstyrelsen ökar i flera län, däribland Norrbotten, Västernorrland och Gävleborg.
Många anser att den lokala nivån, företrädd av kommuner och lokalbefolkningen bör involveras i rovdjursförvaltningen, men stödet för den lokala nivån är inte lika starkt som för fem år sedan.
Över tid minskar stödet för intresseorganisationernas inblandning i rovdjursförvaltningen. Mest backar intresseorganisationer på bevarandesidan, medan organisationer som företräder djurägare och jägare inte förlorar lika mycket stöd.
Acceptansen för rovdjur som går genom tätorter, dödar husdjur eller tamdjur är låg.
För att förhindra problem med rovdjur förespråkar flertalet förebyggande åtgärder såsom stängsel, olika skrämselåtgärder eller förvaltningsmärkning för att övervaka rovdjuren.
Det finns en hög acceptans för att flytta rovdjur som orsakar problem. Mellan 75 och 78 % anser att det är en acceptabel åtgärd.
I rovdjurslänen anser en majoritet att det är acceptabelt att skjuta rovdjur som orsakar problem. I Stockholm är 29 % av samma åsikt.
Det finns en hög acceptans för jakt på rovdjur om det syftar till att minska risken att rovdjur dödar tamdjur, i rovdjurslänen mellan 72-81 %, i riket och i Stockholms län 68 %.
Acceptansen är lägre för jakt om den syftar till att reglera konkurrensen om det jaktbara viltet. I vissa kommuner i rovdjurslänen finns emellertid en majoritet eller stora minoriteter som även stödjer jakt för att minska konkurrensen om det jaktbara viltet.
Rapporten kan laddas ned från www.slu.se.
Kontaktinformation
Presskontakt SLU: Camilla Sandström: 070-2196344 , Göran Ericsson: 070-6765012.
Norrbotten: Anna Berhan 070-358 77 01, Västerbotten: Johan Nyqvist 070 – 623 32 42, Jämtland: Maano Aunapuu 072 235 80 50, Västernorrland: Gunnar Ledström, 070-274 80 10, Dalarna: Stig-Åke Svensson 070-2177120 (efter kl. 15.00), Gävleborg: Sara Hommen 0730 54 90 42, Stockholm: 08-785 40 00/ Naturvårdsenheten. Naturvårdsverket: Susanna Löfgren 0708- 95 73 38
Benartärsjukdom innebär åderförkalkning i benens pulsådror och förekommer i tre olika stadier. Den lindrigaste formen brukar inte orsaka några allvarligare symptom. Det andra stadiet kallas claudicatio eller ”fönstertittarsjuka” och karakteriseras av att patienten bara kan gå korta sträckor till följd av smärta i benen, som i sin tur orsakas av blodbrist i musklerna. I den svåraste formen har patienten värk även i vila och ibland sår på fötterna. Förutom smärta och försämrad livskvaliteten innebär benartärsjukdom ökad risk för tidig död i hjärt- och kärlsjukdomar.
I den nu framlagda avhandlingen har läkaren Birgitta Sigvant och hennes kollegor studierat data från drygt 5000 personer över 60 år från fyra olika regioner i Sverige under åren 2004-2008. Deltagarna undersöktes för att diagnosticera eventuell benartärsjukdom och intervjuades för att kartlägga andra sjukdomar, rökvanor och behandlingar. En uppföljande studie gjorde i en av de fyra regionerna.
Forskarna kunde konstatera att benartärsjukdom är mycket vanligt i Sverige. Nästan 20 procent inom den studerade åldersgruppen visade sig ha sjukdomen, vilket omräknat i hela befolkningen motsvarar en halv miljon individer. En majoritet, 62 procent, hade dock inte några symptom av sjukdomen. Kvinnor drabbades oftare än männen. De var också känsligare för den största enskilda riskfaktorn för benartärsjukdom, nämligen rökning. Trots detta medicinerade kvinnorna för sin sjukdom i betydligt lägre utsträckning än männen.
–Vi fann även indikationer på att fönstertittarsjuka hos kvinnor är svår att diagnostisera, och därmed kan missas vid läkarbesök. Orsaken är nog en könskillnad i hur symptomen beskrivs, snarare än hur ont man har eller hur mycket man klarar att gå, säger Birgitta Sigvant.
En hälsoekonomisk analys visade att det finns bra och förhållandevis billiga läkemedel på marknaden som lämpar sig för förebyggande behandling vid benartärsjukdom. Men forskarna fann också att det läkemedel både medicinskt och ekonomiskt är mest effektivt är det som används minst inom vården, medan det läkemedel som har störst utbredning är det som fungerar sämst.
–Våra resultat visar att det behövs en översyn av gällande rekommendationer för behandling och klinisk praxis när det gäller benartärsjukdom. Det kan både rädda liv och spara pengar, säger Birgitta Sigvant, som också är verksam som överläkare vid Centralsjukhuset i Karlstad.
Avhandling: Epidemiological Aspects of Peripheral Arterial Disease, Birgitta Sigvant, Institutionen för Molekylärmedicin och Kirurgi, Karolinska Institutet. Disputation skedde den 11 december 2009. Finansiärer har varit Värmlands forsknings-och utvecklingsenhet, Hjärt-lungfonden, Konung Gustav och Drottning Viktorias Fond, och Sanofi-Aventis AB.
För mer information, kontakta
Birgitta Sigvant, med dr, överläkare
Tel: 054-61 77 83
E-post: birgitta.sigvant@liv.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
E-post: Katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning och forskning bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Hittills har det inte funnits några tillförlitliga beräkningar på hur vanlig denna ofta dödliga infektion är, men tidigare har man talat om att det uppskattningsvis är drygt 2000 personer som infekteras varje år i Sverige. En befolkningsbaserad genomgång av fall i Skaraborgs län visar nu att den siffran var alldeles för lågt satt. Snarare rör det sig om minst 3000 fall per år.
– Infektionen kan vara svår att upptäcka, eftersom den inte alltid ger någon feber. Nu när vi vet att den är så vanlig måste vi bli mer uppmärksamma på patienter som visar ospecifika tecken på infektion, som hög puls och ansträngd andning, säger överläkaren Gunnar Jacobsson som skrivit avhandlingen.
Till skillnad från många andra bakteriella infektioner går det inte att vaccinera sig mot gula stafylokocker. Anledningen är att de antikroppar som bildas inte ansetts skydda mot nya infektioner, men avhandlingen visar att antikropparna trots allt har en viss betydelse.
– De patienter som hade lägre nivåer av antikroppar hade större risk att få ett komplicerat sjukdomsförlopp och avlida. Antikroppar verkar alltså ha en viss betydelse för kroppens försvar, och ett vaccin kanske inte vore helt verkningslöst, säger Gunnar Jacobsson.
FAKTA GULA STAFYLOKOCKER
Gula stafylokocker finns ofta på vår hud och i vår näsa, och är då ofarliga. Bakterien kan dock infektera kroppen genom sår och orsaka blodförgiftning. Mest känsliga för gula stafylokocker är äldre och personer som redan är allvarligt sjuka. Den som inte snabbt får antibiotika har stor risk att avlida: 20 procent av dem som insjuknar i djup infektion dör inom en månad.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för biomedicin, avdelningen för infektionssjukdomar
Avhandlingens titel: Invasive Staphylococcus aureus infections
Avhandlingen försvaras fredagen den 18 december, klockan 13.00, föreläsningssalen, Infektionskliniken, SU/Östra, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Gunnar Jacobsson, leg läkare, telefon 0500-43 23 76, 073-055 48 44, e-post gunnar.jacobsson@vgregion.se
Handledare:
Adjungerad professor Rune Andersson, telefon 0500-43 11 37, 070-644 12 38, e-post rune.andersson@vgregion.se
Målet med Mikael Weissmanns avhandling i freds- och utvecklingsforskning är att förstå varför det är fred i Asien. Speciellt fokuserar han på Kinas roll i tre specifika fall; relationen med Taiwan, utvecklingen i Nordkorea och samt Sydkinesiska sjön
Det dominerande forskningsparadigmet – neorealismen – har målat upp en dyster bild av den förväntade utvecklingen efter kalla krigets slut, där ständiga konflikter har dominerat förutsägelserna. Även andra teorier har problem att förklara den östasiatiska freden, även om de målar upp en mindre dyster bild.
– Ett av de största problemen för gängse teorier är deras oförmåga att förklara fred i en region som likt Östasien saknar säkerhetsorganisationer, eller andra formaliserade mekanismer för att hantera konflikter.
Mikael Weissman har undersökt såväl informella som formella processers roll för att förebygga konflikter och skapa fred i tre fall under perioden 1990-2008: konflikten mellan Kina och Taiwan, i Nordkorea, samt Sydkinesiska sjön (som flera länder har anspråk på). Studien fokuserar speciellt på Kinas roll i de tre fallen. Fallstudierna bygger på intervjuer med nyckelpersoner (bland annat policymakers och militär personal) genomförda under mer än ett och ett halvt års fältarbete i Kina.
Studien har visat att en mängd olika informella processer existerar, och att de har varit viktiga för freden. Dessa processer har både förebyggt att konflikter eskalerar till krig samt skapat förutsättningar för en långsiktig fred.
– Fem typer av informella processer har identifierats som mest centrala. Det handlar om elitinteraktioner, det vill säga olika former av nätverk, kontakter och socialisering mellan inflytelserika personer, samt ökat ekonomiskt samarbete och ömsesidigt beroende mellan staterna i Ostasien.
Dessa processer har tillsammans med Kinas ökande acceptans av multilateralism – dvs. vilja att förhandla och samarbeta med flera parter kring olika frågor, till skillnad mot att förhandla med ett land i taget (bilateralism) – och institutionalisering av fredliga förbindelser med sina grannar skapat denna fred.
Avhandlingens titel: Understanding the East Asian Peace: Informal and formal conflict prevention and peacebuilding in the Taiwan Strait, the Korean Peninsula, and the South China Sea 1990-2008
E-länk: http://hdl.handle.net/2077/21355
Fakultetsopponent: Prof. Timo Kivimäki, Köpenhamn
Disputation: fredagen den 18 december 2009, kl. 13.15, Hörsal SA420,
Konstepidemins väg 2 A-E, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Mikael Weissmann, tel: 0767134950 (mob.), 031-7865945 (arb.)
e-post: mikael.weissmann@globalstudies.gu.se
Genom originella försök analyserar avhandlingen hur hjärnan styr våra händer vid uppgifter som kräver att deras motorik samordnas mycket noggrant, t.ex när vi kramar en snöboll eller skruvar locket av en konservburk. Även om händerna då till synes arbetar symmetriskt visar avhandlingen att hjärnan alltid väljer en hand som huvudaktör medan den andra får assistera.
Beteendeanalyser och neurofysiologiska tester visar att hjärnan kan välja såväl den vänstra som den högra handen som huvudaktör, även om personen är högerhänt. Valet beror på hur uppgiftens rumsliga mål formuleras i hjärnan. När vi t.ex. öppnar en flaska blir den hand som greppar skruvkorken – oavsett om det är vänster eller höger – huvudaktör eftersom dess vridkraft stämmer med uppgiftens mål, dvs. att skruva korken från flaskan snarare än att skruva flaskan från korken.
Valet engagerar flera nivåer i nervsystemet, från områden i hjärnbarken ner till händernas muskler. Själva beslutsfattandet om händernas rollfördelning engagerar hjärnområden med funktioner som tidigare har förknippats med krävande kognitiva uppgifter som t.ex. tankar, minne, konflikthantering och socialt samspel. Även om de två hjärnhalvorna främst styr var sin hand, visar avhandlingen att när rollfördelningen väl är bestämd har den vänstra hjärnhalvan en övergripande kontrollfunktion oavsett huvudaktör. För första gången visas också att det finns områden i den motoriska hjärnbarken hos människan som främst engageras när händerna tillsammans löser en uppgift medan andra området engageras främst när händerna agerar enskilt.
Anna Theorin är doktorand vid avdelningen för fysiologi, Inst. för integrativ medicinsk biologi, Umeå universitet, och kan nås på tel. 070 234 19 49, e-post theorin.anna@gmail.com
Torsdagen den 17 december försvarar Anna Theorin, Inst. för integrativ medicinsk biologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”To select one hand while using both: Neural mechanisms supporting flexible hand dominance in bimanual object manipulation”.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i sal BiA 201, Biologihuset.
Fakultetsopponent är doc. Fredrik Ullén, Karolinska Institutet.
Rannveig Haga har genomfört en kvalitativ studie av ett transnationellt nätverk bestående av somaliska handelskvinnor i Somaliland (nordvästra Somalia) och Dubai. Dessa kvinnor strävar efter att framstå både som framgångsrika affärskvinnor och som fromma muslimer. Detta blir ett dilemma eftersom den rådande tolkningen av islam uppmanar kvinnor att vara hemma och ta hand om familjen.
Efter att borgarkrigen bröt ut i Somalia 1988 har ett antal kvinnor tagit över huvudansvaret för att försörja familjen. Eftersom många därmed blivit beroende av kvinnorna för sin försörjning har framgångsrika affärskvinnor fått ett starkt argument för att fortsätta med sina karriärer. Dessa kvinnor menar att de följer ett islamiskt ideal som manar till generositet och omsorg om fattiga. Samtidigt menar de att Gud hjälper dem att nå sina mål. Studien visar också att de mindre framgångsrika kvinnorna däremot önskar att de hade någon som kunde ta hand om dem ekonomiskt.
Avhandlingen visar att de kvinnor som saknar trygghet först och främst söker trygghet, medan de som redan har trygghet i form av ekonomiskt och socialt kapital snarare söker att stärka sin autonomi. Detta blev tydigt i de tre kategorier handelskvinnor som studien fokuserade på, där kvinnorna i de olika grupperna hade olika tillgång till ekonomisk och social trygghet. Kategorierna var: småskaliga handelskvinnor i Hargeisa (huvudstaden i Somaliland), småskaliga handelskvinnor i Dubai och storskaliga handelskvinnor som gör affärer på båda platserna.
I sitt sökande använder kvinnorna sig av tradition som resurs för att nå sina mål. Det vill säga att de rättfärdiggör sitt arbete genom att referera till islam och somalisk kultur. I denna process tolkas och omtolkas vad det vill säga att vara en god somalisk och muslimsk kvinna.
En av avhandlingens viktigaste slutsatser är att religion och tradition inte bör förstås som någonting statisk, snarare är de pågående processer i ständig förändring där kvinnorna aktivt deltar i tolkningsarbetet och praktiken.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Rannveig Haga, e-post: Rannveig.Haga@teol.uu.se
Obs! På grund av nedsatt hörsel föredrar forskaren att pressen först tar kontakt via e-post för att komma överens om telefonsamtal.
– Det finns två grundläggande problem med den svenska valforskningen. Dels döljer och försvarar man sin politiska och normativa utgångspunkt, den svenska valdemokratin, dels sätter man ribban lågt när man undersöker svenskarnas politiska kunskaper.
Valforskningen är unik som forskningstradition genom sin långa kontinuitet och sitt tillvägagångssätt, men den har inte utsatts för någon övergripande och genomlysande granskning inifrån vetenskapssamhället tidigare. Det här är första gången.
Valforskningen målar upp en bild av objektiv vetenskap men avhandlingen visar att alla rapporterna genomsyras av politiskt och normativt tänkande. En av de viktigaste kritiska punkterna som lyfts fram i avhandlingen är att den svenska valforskningen både döljer och försvarar sin värdeutgångspunkt, valdemokratin, på olika sätt.
– Bland annat klargör man inte att man tar ställning för en speciell politisk och normativ demokratisyn, valdemokratin, utan detta döljs i rapporterna. Dessutom kommer man alltid fram till att tillståndet för den s.k. svenska valdemokratin är gott och detta oavsett av vad som faktiskt har skett och sker i politiken.
Det andra grundläggande problemet gäller valforskningens undersökningar av medborgarnas politiska kunskaper. Valforskningen slår fast att medborgarna ska ha god politisk kunskap. De slår också fast att svenskarna har varit och är politiskt upplysta.
– Valforskningen sätter ribban lågt, när det gäller att undersöka vilken kunskap svenska medborgare har. Därigenom kommer man alltid fram till att de svenska väljarna är politisk upplysta.
Genom att låta människor svara ja eller nej på frågor om namn, årtal eller antal undersöker man kunskapsnivån. Men att lyckas räkna upp fakta betyder inte att man kan kritiskt reflektera eller ens att man har förstått.
– För valforskningen är vetande utan förståelse och kritisk reflektion i demokratiska sammanhang helt i sin ordning.
Men problemen med den svenska valforskningen stannar inte där. Även om det visar sig att väljarna inte har kunskap drar valforskningen slutsatsen att kunskapsnivån bland svenskarna är god.
– I den senaste rapporten konstaterar man att majoriteten av de svenska medborgarna, under 2000-talet, inte kunde redogöra för de svenska regeringarnas sammansättning. Samtidigt är slutsatsen i rapporten att de svenska medborgarna är upplysta.
– Sammantaget bör den svenska valforskningen ses som väktaren av den svenska valdemokratin. Valforskningens utmärkande drag är att den dolda politiska och normativa demokratisynen försvaras genom att tillståndet för den svenska demokratin alltid skildras som gott.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Anders Urbas: 073-5051305
Tillväxtsignalering har en viktig roll vid utvecklingen av cancer. Felaktig tillväxtsignalering kan bl. a. bero på förändrat uttryck av signalämnen eller receptorer för signalämnen. I Marcus Thomassons avhandling undersöks uttrycket och betydelsen vid njur- och prostatacancerav en familj av tillväxtsignaleringsreceptorer, epidermal growth factor receptor (EGFR)-familjen och en naturligt förekommande hämmare av dessa receptorer, LRIG1.
Njurcancer delas upp i undergrupper efter mikroskopiskt utseende. Uttrycket av ErbB2 visade sig vara lägre vid den vanligaste gruppen av njurcancer jämfört med i njurvävnad. Detta är oväntat, eftersom ErbB2 är en kraftigt tumörstimulerande faktor vid många andra cancertyper. Uttrycket av ErbB4 är mycket lågt i tumörer jämfört med i njurvävnad, vilket kan tyda på att signalering från ErbB4 kan hindra nurcancerns uppkomst eller tillväxt. Uttrycket av LRIG1 är också minskat vid den vanligaste undergruppen av njurcancer. Uttrycket av EGFR-familjens receptorer och LRIG1 kunde inte användas för att förutsäga vilka patienter som hade bättre eller sämre prognos.
Vid prostatacancer är uttrycket av LRIG1 högre i tumörer än i frisk prostatavävnad. Stimulering av cancerceller med manligt könshormon ökar uttrycket av LRIG1. Ökat uttryck av LRIG1 kan också hämma prostatacancercellers tillväxt. Det finns samband mellan uttrycket av LRIG1 i tumörer och hur det går för patienterna. Det är dock skillnad mellan obehandlade patienter och patienter som fått prostatan bortopererad.
Hos obehandlade patienter är höga nivåer av LRIG1 förknippat med sämre prognos, medan det hos opererade patienter är förknippat med bättre prognos. Detta kan bero på olika betydelser av LRIG1 för tumörer under olika förhållanden för prostatacancersjukdomen. Fortsatta undersökningar krävs dock för att utreda LRIG1s roll i prostatacancer.
Fredag 18 december försvarar Marcus Thomasson, Inst. för strålningsvetenskaper, onkologi, Umeå universitet sin avhandling med titeln Expression and prognostic value of LRIG1 and the EGF-receptor family in renal cell and prostate cancer.
Disputationen äger rum klockan 9.00 i Lionssalen (sal 244), by. 7, NUS.
Opponent: Prof. Sten Nilsson, Karolinska institutet.
Huvudhandledare: Håkan Hedman, Inst. för strålningsvetenskaper, onkologi.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-29865
Kontaktinformation
Marcus Thomasson är uppväxt i Vännäsby utanför Umeå. Han är ST-läkare på onkologiska kliniken, Norrlands universitetssjukhus och doktorand vid Inst. för strålningsvetenskaper, onkologi, Umeå universitet, och nås på:
090-785 85 61
marcus.thomasson@onkologi.umu.se
Under 2000-talet har allt fler landsting och regioner infört så kallad Frisktandvård. Det innebär att patienten tecknar kontrakt med Folktandvården och betalar en fast summa för en specifik tidsperiod. Patienten får sedan den vård som krävs utan någon ytterligare kostnad.
2007 hade 16 av landets totalt 21 landsting och regioner infört systemet och inom en snar framtid kommer det att finnas tillgängligt för alla medborgare. Fram till nu har formerna för systemet skilt sig åt mellan de olika landstingen, men nu pågår ett arbete som syftar till att ta fram en nationell modell.
Det finns motsvarande modeller utomlands, bland annat i Storbritannien som har ett privat system som legat till grund för det som nu införs av Folktandvården.
– Det svenska systemet går att jämföra med de olika försäkringsalternativ som finns på många håll, inte minst i USA, säger Veronica Johansson som undersökt hur tandhälsan påverkas av Frisktandvård jämfört med så kallat Styckepris, det vill säga när patienten betalar för varje enskilt besök.
Materialet utgörs av svar från en enkät som skickades ut 2003 till 2 400 slumpvisutvalda patienter i Folktandvården Värmland. Hälften av dem var anslutna till Frisktandvård, i Värmland kallat Kontraktstandvård, och den andra hälften tillhörde Styckeprisgruppen.
Resultatet visar bland annat att patienterna i Kontraktstandvårdsgruppen är yngre, har högre utbildning, är oftare födda i Sverige och gifta eller sammanboende jämfört med den andra gruppen. Deras upplevda tandhälsa var också bättre jämfört med Styckeprisgruppen.
– Men jag vill poängtera att den upplevda orala hälsan var bra i båda grupperna.
Det finns alltså vissa sociala olikheter mellan de båda grupperna, men det är förvånande nog inte dessa som ligger bakom skillnaderna i upplevd tandhälsa.
– Det finns exempelvis inga skillnader mellan den upplevda orala hälsan och vilken utbildning patienterna har eller hur gamla de är, utan det är troligen själva systemet med Kontraktstandvård som är relaterat till effekten.
Veronica Johansson fann också att ju mer en patient var beredd att betala för sin Kontraktstandvård desto mer uppskattad var tandläkaren.
– Det är väldigt intressant och den slutsats man kan dra av det är att patienterna uppfattar Kontraktstandvård mer som ett ekonomiskt system än ett vårdsystem, säger Veronica Johansson och menar att hennes resultat är positiva för Kontraktstandvården, men att det krävs fler studier i framtiden.
– Vi behöver följa patienterna under en längre tid för att kunna dra några egentliga slutsatser om orsaker och verkan, säger hon.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Veronica Johansson på telefon 040-66 58 641 eller via e-post: veronica.johansson@mah.se
– Med individanpassade implantat minimeras tiden för justering och anpassning av implantaten under själva operationen. Arbete som tidigare gjordes under själva operationen görs nu i förväg i datorn. Detta medför att operationstiden kan minskas. Men även hypoxi-tiden, d.v.s. tiden då transplantatet är utan syretillförsel, minskas för transplantatet genom att det färdigställs innan blodcirkulationen bryts. Med den här typen av digital planering och tillverkningsmetod ser vi även möjligheter att tillverka helt nya typer av implantat och proteser som inte existerar idag, säger Lars-Erik Rännar, som forskar i sportteknologi vid Mittuniversitetet.
I korthet går metoden ut på att i förväg planera komplicerade käkoperationer i datorn. Man utgår från patientens anatomi genom att använda röntgenbilder. Dessa skapar underlag för en tredimensionell digital modell av patienten. Med hjälp av modellen planeras operationen och designen av implantatet och andra hjälpmedel som behövs vid operationen. De digitala modellerna används sedan som underlag för tillverkning av implantatet i Mittuniversitetets världsunika laboratorium för friformsteknik. Tekniken fungerar som en tredimensionell printer där resultatet blir solida detaljer i biokompatibel titan.
– När det gäller medicinska applikationer har vi tidigare arbetat med design- och tillverkningsmetodik för höftimplantat, säger Lars-Erik Rännar. Det speciella med detta projekt är att vi på kort tid har nått fram till en välutvecklad metod som alla inblandade tror har en mycket spännande framtid. Fördelarna är stora för både patienter och vårdgivare.
Projektet ”Tekniska hjälpmedel vid idrottsskador och medicinska tillämpningar” har bl.a. som syfte att utveckla ett nationellt centrum för tillverkning av individanpassade implantat. Projektet är finansierat av Mittuniversitetet och EUs regionala strukturfonder. ”Extra roligt är att denna inriktning faktiskt är sprungen ur vår sportteknologiforskning och vi ser nu stora möjligheter att bredda vår forskningsfinansiering framöver.” säger Mikael Bäckström, projektledare och lektor i Sportteknologi.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Lars-Erik Rännar, Mittuniversitetet, Campus Östersund, 070-675 7995
Jan Hirsch, Akademiska sjukhuset Uppsala, 070-394 8323
Per Dérand, Mälarsjukhuset Eskilstuna, 073-822 8002
De individer som har de, i sammanhanget, bästa egenskaperna kommer att få flest avkomma. Så småningom kan utvecklingen – evolutionen – leda till att nya arter bildas. Ibland begränsas anpassningsförmågan av att egenskaperna varierar ytterst lite mellan individer. Fabrice Eroukhmanoffs avhandlingsarbete visar bland annat vad dessa begränsningar kan betyda för den biologiska mångfalden, och för hur snabbt nya arter kan bildas.
Avhandlingens titel:
The Interplay Between Selection And Constraints On Adaptive Divergence And Phenotypic Evolution.
Ekologiska institutionen, avdelningen för zooekologi, Lunds universitet.
Kontaktinformation
Författare:
Fabrice.Eroukhmanoff@zooekol.lu.se
Handledare:
Erik.Svensson@zooekol.lu.se
Folkmordet i Rwanda 1994 slet sönder och förstörde stora delar av landets sociala, ekonomiska och institutionella grundvalar. Följderna av folkmordet präglar fortfarande det rwandiska samhället och det finns ett desperat behov av att återupprätta relationerna mellan dem som överlevde folkmordet och förövarna, samtidigt som det nu råder en djupare fattigdom.
I sin avhandling konstaterar Ezechiel Sentama att Rwandas kooperativa organisationer kan vara en kanal för att främja den sociala sammanhållningen och underlätta försoningen och återhämtningen efter folkmordet.
– Jag har undersökt vad som händer med relationerna mellan de olika parterna i en konflikt som folkmordet 1994 i Rwanda om de efteråt ingår samma kooperativa organisation, säger Ezechiel Sentama som har genomfört studier av två kooperativ, Abahuzamugambi coffee och Peace basket.
Kamratskap och positiv kommunikation
Studien visar att de två kooperativen spelade en positiv roll för att återupprätta relationerna mellan parter i folkmordet. Det hjälpte dem att övervinna tidigare negativa avhumaniserande relationer och ledde till mindre splittring och färre missförstånd. Enligt Sentama gynnades i stället positiva relationer som kamratskap, positiv kommunikation och god stämning.
Ezechiel Sentama drar slutsatsen att genuina och välfungerande kooperativ kan förväntas spela en positiv roll för att återupprätta relationerna mellan människor och han menar att kooperativa organisationer bör ses som alternativ till andra mekanismer som används i den fredsskapande processen efter en konflikt.
– Det går att återupprätta relationerna mellan olika grupper om de ingår i samma genuina och välfungerande kooperativa organisation, säger Ezechiel Sentama .
Studien baseras på kvalitativa intervjuer med 222 personer (både kooperativmedlemmar och icke-medlemmar) från båda sidorna i konflikten.
Avhandlingens titel: Peacebuilding in Post-Genocide Rwanda. The Role of Cooperatives in the Restoration of Interpersonal Relationships
E-länk: http://gupea.ub.gu.se/dspace/handle/2077/21377
Fakultetsopponentens namn: Dr Nigel Eltringham, University of Sussex, Brighton
Tid och plats för disputation: Onsdagen den 16 december 2009, kl. 14.15, Hörsal 402,
Annedalsseminariet, Seminariegaten 1, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Ezechiel Sentama, tel 031-7864326,
e-post: ezechiel.sentama@globalstudies.gu.se; esentama@yahoo.fr
Avhandlingen kan beställas hos ewa.sjolin@globalstudies.gu.se, 150 kr plus porto.
Det finns en uppfattning att EU inte fungerar som en enad och stark aktör i kontroversiella frågor. Detta brukar man förklara med att länderna är alltför olika sinsemellan och att de saknar gemensamma värderingar och ett gemensamt språk.
– Gemensamma värderingar är ingen förutsättning för demokrati. Tvärtom, utan värderingsmässiga skillnader skulle det knappast behövas ett offentliga samtal. Vad som krävs för en fungerande demokrati är arenor för politisk debatt, och det finns det, säger Maximilian Conrad.
Maximilian Conrad har analyserat över 600 tyska och svenska pressartiklar ur debatten om EUs konstitutionella fördrag, däribland Lissabonfördraget. Undersökningen visar att dagstidningarna spelar en mycket aktiv roll när det gäller att skapa arenor för det offentliga samtalet: de lyfter in utländska talare och perspektiv och kommenterar aktivt andra länders utspel. Att han valt att fokusera sin undersökning på dagstidningar beror på att tidningarna är det viktigaste forumet för det offentliga samtalet och att det till stor del är dem som sätter dagordningen för den politiska debatten.
När det gäller debatten kring Lissabon-fördraget finns det dock tydliga skillnader på vad vänster- respektive högertidningar väljer att lyfta fram: Medan socialistiska och liberala tidningar fokuserar på grundlagens demokratiska aspekter, så väljer de konservativa tidningarna att rikta in sig på vad processen betyder för nationalstatens självständighet.
– Det är intressant att den gränsöverskridande politiska debatten fungerar även i konservativa tidningar som ofta anser att demokrati bara fungerar inom nationalstaten, säger Maximilian Conrad, och pekar på att det inte bara är inhemska utan kanske framför allt utländska aktörer som citeras på tidningssidorna.
Kontaktinformation
Maximilian Conrad, disputerar den 12 december kl 10.00 i Edens hörsal med avhandlingen ”Mellan kommunikation och gemenskap”. Han nås 0047 98 00 68 86, maximilian.conrad@svet.lu.se
