Ryggont har varit och är fortfarande en vanlig orsak till lidande, sjukvårdskontakt och sjukfrånvaro eller pension. Samhällsdebatten om sjukskrivning har ofta handlat om huruvida läkare sjukskriver för lättvindligt eller inte, eller om patienter som misstänks för bidragsfuskande. Samtidigt har få studier kunnat visa om enskilda behandlingar tillgängliga i primärvård verkligen har effekt, speciellt då man mätt effekter på sjukfrånvaro.

I sin avhandling presenterar Johan Bogefeldt bland annat resultat från Gotlandsstudien (The Gotland Low Back Pain Study), där man undersökte huruvida ett behandlingskoncept där läkare och sjukgymnaster samarbetar kan minska behovet av sjukskrivning. Behandlingen innehöll muskeltöjningar, manuell terapi (inkl. s k manipulationsbehandling) och injektioner, utöver det vanliga evidensbaserade omhändertagandet av ryggpatienter. All behandling gavs av läkare och sjukgymnaster i samarbete under en tioveckorsperiod.

I tidigare studier med manuella behandlingar mot ryggont (t ex kiropraktorbehandling) har man inte sett någon effekt på sjukskrivningstid. Men i Johan Bogefeldts studie handlar det om ett komplett behandlingskoncept. Resultaten visar att experimentgruppens patienter hade snabbare återgång i arbete och att färre var sjukskrivna. Det är alltså en av få studier som kunnat visa tydligt samband mellan en specifik behandling och effekt på sjukskrivning och arbetsåtergång.

– Både läkaren och sjukgymnasten behövs för att det ska ge resultat på sjukskrivningstid, säger Johan Bogefeldt, som till vardags arbetar på Nacka närsjukhus.

Enligt Johan Bogefeldt kan det tyvärr bli svårt att göra fler liknande studier. Det beror på förändringarna i sjukförsäkringen med den så kallade rehabiliteringskedjan.

– Det kommer bli mycket svårare att göra sådana här studier i framtiden, säger han.

Men resultaten är tydliga och ger enligt Johan Bogefeldt anledning att införa behandlingskonceptet inom primärvården, och att föra in det i läkares och sjukgymnasters utbildning. Gotlandsstudien är nämligen en uppföljning på tidigare resultat som pekat åt samma håll. Behandlingskonceptet har även visats minska smärta och funktionsinskränkning på grund av ryggont.

I avhandlingens andra del har Johan Bogefeldt tillsammans med kollegor undersökt om ryggont blivit mer eller mindre vanligt och om ryggont har långsiktiga konsekvenser. Trots några av tidigare studier är det nämligen oklart om ryggont ökat eller minskat under 1900-talet. Dessa har haft brister och någon större studie har aldrig gjorts i Sverige. Avhandlingsstudierna bygger på ett underlag på över 17 000 individer från Göteborg, Eskilstuna och Uppsala och visar en ökning från 33 procent 1973 till 44 procent 2003 – en ökningstakt på 16 procent per decennium. Denna ökning kan tolkas på två sätt. Antingen har ryggont blivit vanligare eller så har folk blivit mer benägna att ange att de har ont i ryggen.

– Det finns inget stöd för att sjukdomar i ryggen blivit vanligare, så troligen beror det på ökad uppmärksamhet på problemet, och minskad tolerans för symtom. Ryggont har ju uppmärksammats i debatten som en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning, säger Johan Bogefeldt.

Han fann i sin studie att ryggont ökade risken för sjukskrivning och förtida pension, liksom för risken för inläggning på sjukhus. De som rapporterat ryggont hade också 17 procent högre mortalitet, ett resultat som dock inte var signifikant.

Johan Bogefeldt är legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin. Utöver arbete på vårdcentral har han arbetat på Stockholm Clinic Stay Active som är en privat smärtklinik specialiserad på ryggsmärta. Han arbetar nu på Proxima Ryggcentrum på Nacka Närsjukhus i Stockholm.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Johan Bogefeldt, mobil: 070-285 63 86, johan.bogefeldt@pubcare.uu.se

Naturhistoriska riksmuseet och Stockholms universitet har i ett samarbetsprojekt undersökt 118 havsörnar som hittats döda i Sverige under perioden 1981-2004. Mängden bly i örnarnas lever och njure har mätts och 14 procent av örnarna hade dödliga koncentrationer av bly i kroppen. Totalt hade 22 procent av örnarna klart förhöjda halter av bly.

Genom att undersöka blyets sammansättning av stabila isotoper visade forskarna att fåglarna med dödliga koncentrationer av bly hade exponerats för bly från annan källa än örnar med normala halter. Forskarnas förklaring är att havsörnar med dödliga koncentrationer ätit påskjutna jaktbyten och slaktrester som lämnats kvar i naturen, och på det viset fått i sig bly från ammunitionen. Både blyhagel och splitter från blykulor har påträffats i fåglarnas matsmältningskanal. Bly från jaktammunition är på samma sätt ett dödligt hot mot andra rovdjur och asätare.

– Det är oacceptabelt att djur ska behöva dö av blyförgiftning orsakad av människan på detta sätt. Alternativ blyfri ammunition finns och används redan i flera länder, säger Björn Helander, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet

Enligt lag ska alla döda örnar som hittas lämnas till polisen eller Naturhistoriska riksmuseet. Denna studie visar att blyförgiftning är en vanlig, men också onödig, dödsorsak bland havsörnar. Det totala antalet örnar som dör på detta sätt är okänt eftersom de flesta örnar aldrig hittas.

Den vetenskapliga studien är publicerad i Science of the Total Environment Volume 407, Issue 21, 15 October 2009, Pages 5555-5563

Bilder finns att hämta på www.nrm.se/press

Kontaktinformation
Björn Helander
Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet
Telefon: 08-519 541 09
E-post: bjorn.helander@nrm.se

Martin Testorf
Vetenskapskommunikatör
Telefon: 08 519 540 37
Mobil: 0709 42 90 11
E-post: martin.testorf@nrm.se

Länder öppnar allt mer sina gränser och globalisering har länge varit ordet på allas läppar. Men globaliseringen kommer i många skepnader. Therese Nilsson har bland annat studerat om social, ekonomisk och politisk globalisering har effekt på hälsan i olika länder över tid.

Ekonomisk globalisering mäter exempelvis hur mycket länder handlar med varandra och hur mycket de direktinvesterar i andra länder. Den sociala biten handlar om hur många som använder internet, turism, hur många massmedier som finns, hur många McDonalds och Ikea som etablerats – det vill säga ett mått på hur mycket människor i olika länder interagerar och på kulturell samstämmighet. Den politiska aspekten gäller om länder är med i FN:s säkerhetsråd, IMF, Världsbanken och hur många utländska ambassader man har i landet.

Att titta på de olika formerna av globalisering i relation till livslängd är ett område som få nationalekonomer studerat tidigare.

– Studien visar att ekonomisk globalisering ökar livslängden.  Den positiva effekten gäller både hög- och låginkomstländer som valt att bli mer globaliserade. Man kan tänka sig att handel, som gör att vi får tillgång till större utbud av varor, men även utbildning och antal läkare, kan vara några faktorer genom vilka globalisering kan påverka hälsan, säger Therese Nilsson.

– Däremot finner vi ingen hälsoeffekt från social globalisering. Man kan spekulera i att denna globalisering, exempelvis med tillgång till internet, borde ge ökad kunskap för att förbättra hälsan. Men när människor träffas mer kan också sjukdomar som hiv/aids spridas lättare. De två effekterna kanske motverkar varandra.

Avhandlingen ”Inequality, Globalization and Health” består av fyra olika avsnitt som behandlar de nämnda områdena ur olika perspektiv. Data som har använts handlar om 90 olika länder över hela världen.

Forskaren visar också att liberalisering och globalisering kan öka de ekonomiska klyftorna i samhället.

– Handelsliberaliseringar har en tendens att öka inkomstgapet i ett land, liksom social globalisering. Däremot pekar studien inte mot att inkomstfördelningen i ett land förändras av andra former av liberalisering och globalisering. Det är intressant med tanke på att andra studier visat att nivån på den ekonomiska välfärden inom länder ökar av de faktorerna.

Avhandlingen heter “Inequality, Globalization and Health”.

Therese Nilsson disputerade den 18 september vid Nationalekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Medförfattare till två kapitel i avhandlingen är Andreas Bergh, Nationalekonomiska institutionen.

Kontaktinformation
Therese Nilsson nås på therese.nilsson@nek.lu.se, 046-222 86 83 eller 0733-96 79 19.

– De här barnen har ett funktionshinder som kan göra det svårt att uttrycka hur det känns och hur de mår, men det måste vara obehagligt att vara kall om händer och fötter. Jag tycker att det är förvånande att det inte uppmärksammas mer, säger sjukgymnasten Lena Svedberg som skrivit avhandlingen.

Avhandlingen visar att hudtemperaturen hos rullstolsburna förskolebarn med hjärnskador var flera grader lägre jämfört med barn utan funktionshinder. Temperaturen på deras fötter var tre grader lägre och på deras händer var huden två grader kallare jämfört med barnen utan hjärnskador. Orsaken till barnens kalla händer och fötter kan vara att hjärnskadan påverkar den del av nervsystemet som inte styrs av viljan och som bland annat reglerar blodcirkulationen, tarmrörelserna och sömnen.

– Den hypotesen stöds av den studie i avhandlingen som visar att barn med cerebral pares med kalla händer och fötter också hade problem med förstoppning, sömnstörningar och nedsatt välbefinnande, säger Lena Svedberg.

I dagsläget finns ingen etablerad behandling mot kalla händer och fötter, men en liten pilotstudie som också är en del av avhandlingen tyder på att akupunktur kan vara effektivt.

– Akupunktur aktiverar de nervtrådar som leder inåt och kan påverka aktiviteten i det autonoma nervsystemet. Vi kunde se att behandlingen höjde hudtemperaturen hos vissa barn med neurologiska funktionshinder, men det är en mycket liten studie och det behövs mer forskning, säger Lena Svedberg.

Föräldrarna är ofta oroliga när barnet har kalla händer och fötter också när de är inomhus, men det är inte känt vilka långsiktiga konsekvenser det kan få för barnen.

– Det finns emellertid studier som tyder på att balansreaktioner kan påverkas om fotsulorna är kalla, säger Lena Svedberg.

FAKTA NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER
Neurologiska funktionshinder beror på fel eller skador i hjärnan och det centrala nervsystemet. En del av dessa sjukdomar uppkommer i vuxen ålder, medan andra kan vara medfödda. Exempel på neurologiska funktionshinder hos barn är cerebral pares, ryggmärgsbråck och olika neuromuskulära sjukdomar.

Avhandling för filosofie doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för klinisk neurovetenskap och rehabilitering
Avhandlingens titel: Cold feet in children with neurological disorders

Avhandlingen har försvarats.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Lena Svedberg, leg sjukgymnast, telefon 0660-894 19, 070-397 03 13, e-post lena.svedberg@fhs.gu.se

Handledare:
Docent Elisabet Stener-Victorin, telefon 070-564 36 55, e-post elisabet.stener-victorin@neuro.gu.se

– Vi är först i världen med metoden som fått stor uppmärksamhet både nationellt och internationellt, säger Elzbieta Lukaszewska, doktorand i byggkonstruktion på Luleå tekniska universitet.

Den nya konstruktionsmetoden innebär en samverkan mellan betong och trä och utvecklades ursprungligen för broar, men används idag också vid byggande av flervåningshus. Elzbieta Lukaszewska har i sin forskning studerat hur prefabricerade betongplattor på ett optimalt sätt kan monteras ihop med limmade träbalkar med hjälp av en särskild fästanordning. Prefabricerade betongplattor gör att en avsevärd del av arbetet kan flyttas från byggarbetsplats till fabrik vilket ger stora byggtekniska och ekonomiska fördelar.

Elzbieta Lukaszevska har studerat olika typer av förbindare mellan benongplatta och träblak. Här betongplatta med fästen.
Metoden som utvecklats på LTU innebär att elementproduktionen sker i omvänd ordning mot tidigare, då träbalkarna monterades först och betongen göts ovanpå träkonstruktionen. Detta medförde problem med sammanbindning på grund av väta och krympning. Den nya konstruktionsmetoden innebär att de limmade träbalkarna istället fästs i de prefabricerade betongplattorna vilket bland annat minimerar problem med krympning och ger bättre kvalitet i konstruktionen.

Elzbieta Lukaszewska har i sin avhandling studerat olika typer av förbindare mellan limbalkarna och betongplattan och resultatet av forskningen har fått mycket positiv respons.    

– Förutom att det blir snabbare och billigare att bygga är det möjligt att göra längre golvkonstruktioner i betong än i trä. Betonggolv mellan våningsplanen ger också en mycket bättre akustik, säger hon och tror att hennes forskning kommer att få stor praktisk nytta i framtiden.

Kontaktinformation
Elzbieta Lukaszewska, doktorand, mobilnr 070 601 05 25, Helena Johnsson, lektor, tel 0920 49 28 60

Simon Matti har studerat svenska miljöpolicyn och deras legitimitet, dvs hur de värderingar och problembeskrivningar som styrt utformningen av policyn stämmer överens med etablerade värderingar hos medborgarna.

– Svensk miljöpolitik dras idag med problem när det gäller trovärdighet, motivation och beslutssituation, det kan i sin tur antas ha en negativ påverkan på svenskt miljöskydd, säger Simon Matti. Noggranna analyser av en policys legitimitet utgör en viktig del vid utformningen av dokumentet och kan starkt bidra till att förklara framgångar eller misslyckanden i miljöarbetet.

I sin doktorsavhandling presenterar Simon Matti ett analytiskt ramverk för att studera policyn ur ett legimitetsperspektiv. Målet är att bidra till styrdokument som bättre överensstämmer med medborgarnas värderingar. Ramverket testas i en empirisk analys av den svenska miljöpolicyns legitimitet under åren 1994 – 2006 där en textanalys av centrala politiska dokument jämförs med svar från två medborgarenkäter.

Jämförelsen visar på tydliga skillnader i värdesystem mellan de som utformar policydokumenten och medborgarna som ska genomföra aktiviteterna. Medborgarnas allmänna uppfattning om miljösituationen som ett allvarligt globalt hot som kräver omedelbara insatser, krockar med politikernas värdesystem där ekonomiska och partipolitiska motiv styr utformningen.

Kontaktinformation
Upplysningar: Simon Matti, Luleå tekniska universitet, 070-29 20 235 ,Simon.Matti@ltu.se

— Min undersökning visar att ingen har ett samlat grepp om effekterna av rationaliseringen, säger Maria Elowsson.

— Det finns dessutom goda skäl att tro att de drivkrafter som ligger bakom det senaste decenniets snabba förändringar av statlig service även fortsättningsvis kommer att spela en avgörande roll menar Maria Elowsson.

Några viktiga förändringar som identifieras är:
• Antalet kontor minskar snabbt
• Myndigheternas rationalisering är inte samordnad
• Det sker en snabb övergång till internetbaserad service
• Tillgång till service varierar mellan olika medborgargrupper och mellan olika tjänster

— Studien ger en mycket viktig pusselbit för att vi ska förstå vad som händer med myndigheternas geografi, säger Erik Westholm, forskningsledare vid Institutet för Framtidsstudier.

Studien ingår i ett forskningsprogram om regionernas omvandling vid Institutet för Framtidsstudier som utifrån ett geografiskt perspektiv under en följd av år följt hur samhället förändras. Forskningsprogrammet har studerat hur människor flyttar, reser och pendlar samt hur kommunerna och den regionala samhällsorganisationen omvandlas. Teknisk utveckling och hur den har medverkat till att förändra rumsliga relationer. Tillsammans bildar dessa studier en slags svensk framtidsgeografi.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Maria Elowsson, 070–201 17 59 eller Erik Westholm, forskningsledare, 08–402 12 29.

Institutet för Framtidsstudier, Tel: 08-402 12 00, E-post: info@framtidsstudier.se

Elisabeth Persson som disputerar i matematikdidaktik vid Stockholms universitet den 16 oktober har följt sexton blivande matematiklärare under deras utbildning. Ett år senare har hon gjort en uppföljning hos fem av dem. Bland annat konstaterar hon att de blivande matematiklärarnas oro inför den kommande yrkesrollen kan sammanfattas i fyra punkter.

För det första finns en oro för att de egna matematikkunskaperna är otillräckliga. Det handlar om en osäkerhet när det gäller att kunna förklara det matematiska innehållet tillräckligt varierat för olika elever eller att inte kunna följa och förstå elevernas tankar.

En andra orsak till att studenterna känner sig osäkra är att de inte tycker att de fått lära sig tillräckligt många strategier eller det bästa sättet att ”lära ut” det matematiska innehållet på.

Tredje orsaken är blivande kollegor. Studenterna tycker att de behärskar sitt ämne väl men är oroliga för att de inte ska kunna genomföra den matematikundervisning de har utbildats för.

– De har inte mött särskilt mycket stöd för den nya synen på matematikundervisning bland de lärare de träffat på under sin verksamhetsförlagda del av utbildningen. Nu ska de möta dem som kollegor och att då kunna eller våga driva sin ståndpunkt i ett arbetslag tycker de känns svårt, säger Elisabeth Persson.

För det fjärde oroar sig studenterna för vad föräldrarna ska tycka. Ingen vill få dåligt rykte som nyutexaminerad. Om man är den enda lärare på skolan som bedriver matematikundervisning med laborerande inslag, problemlösning i grupp, matematikdiskussioner, ämnesövergripande diskussioner, med mera, är man orolig för vad föräldrarna ska tycka.

Flertalet av de medverkande i undersökningen uppger sig vara förvånade och besvikna över den stora skillnad som råder mellan de delar av deras utbildning som varit förlagd till grundskolan respektive universitetet.

Efter ett års yrkesverksamhet framhåller lärarna att lärarutbildningen har gett dem en god grund att stå på men inser också att denna grund måste ses som en inledning på ”det livslånga lärandet”.

– Vissa saker kan man inte lära sig via formell utbildning. Klasser är olika, elever har olika förkunskaper och förutsättningar. Erfarenheten av att undervisa leder till en djupare reflektion som i sin tur framhålls som en viktig ingrediens i en ständig utveckling inom yrkesrollen, säger Elisabeth Persson.

Avhandlingen visar även att de nyutbildade lärarna är besvikna över att den samplanering med mer erfarna kollegor som de väntat sig skulle bli ett stöd under den första tiden i yrket, istället upplevs som frustrerande och för några blir också det en källa till att viss osäkerhet börjar infinna sig. Rektorer och skolpolitiker är andra grupper vars indirekta inflytande på undervisningen beskrivs som oväntad och styrande i långt högre grad än de nyutbildade lärarna väntat sig.

Avhandlingens titel: Det kommer med tiden, från lärarstudent till matematiklärare

Kontaktinformation
Ytterligare information
Elisabeth Persson, e-post elisabeth.persson@hb.se, mobilnummer: 0736-63 09 48

Pressbild
För pressbild på Elisabeth Persson, kontakta cecilia.parkert@luk.su.se, 08-16 34 28, 073-707 88 90

Vetenskapliga rön pekar på att ALS, i likhet med andra neurologiska sjukdomar som Alzheimers och Parkinsons, orsakas av att kroppens egna proteiner klumpar ihop sig och bildar molekylära strukturer som är dödligt giftiga för nervcellerna. Men man har hittills inte vetat vad som gör att proteinerna börjar klumpa ihop sig till större aggregat. Nu har forskare vid Lunds universitet för första gången lyckats skapa en bild av vad som händer med proteinerna i det allra första, ödesdigra steget mot sådana aggregat.

– Det visar sig att proteinet superoxid-dismutas växlar mellan sin normala struktur och en felveckad form, säger Mikael Akke, professor i fysikalisk kemi vid Lunds universitet.

Mikael Akke förklarar att proteinstrukturen under ett kort ögonblick vecklas upp och exponerar klibbiga ytor som normalt är dolda i proteinets inre. Dessa klibbiga ytor gör att två eller flera proteinmolekyler klumpar ihop sig och bildar den första byggstenen till de strukturer som tros ligga bakom ALS.

Akkes forskargrupp använde NMR-spektroskopi för att skapa en bild av den felveckade strukturen, som ingen tidigare kunnat studera. Forskargruppen är verksam vid Lunds universitets Centrum för Molekylär Proteinvetenskap, där det ingår forskare från både LTH och naturvetenskapliga fakulteten. Genom att forskarna nu rapporterat hur den felveckade proteinstrukturen ser ut öppnas möjligheten att utveckla läkemedel som förhindrar den farliga felveckningen. Man hoppas på så vis kunna bota ALS i framtiden.

ALS, amyotrofisk lateralskleros, är en fruktad och obotlig sjukdom som skadar nervceller i hjärnan och ryggmärgen, med muskelförtvining och andningsförlamning som följd. ALS fick ett ansikte i Sverige genom Ulla-Carin Lindquist, Rapports kända nyhetsankare, som gjorde en film och skrev en bok om sin sista tid innan hon avled av ALS i mars 2004. I Sverige drabbas varje år ungefär 200 människor av ALS.

Artikeln “Transient structural distortion of metal-free Cu/Zn superoxide dismutase triggers aberrant oligomerization” publiceras denna vecka i Proceedings of National Academy of Sciences of the United States of America (PNAS), Early Edition online.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Mikael Akke på tel nr 046 – 222 82 47 eller Mikael.Akke@bpc.lu.se

Statiner reducerar blodets kolesterolhalt genom att blockera särskilda enzym som är aktiva i ämnesomsättningen. Statiner har dock visat sig påverka även andra viktiga lipider i kroppen – till exempel de lipider som hjälper proteiner att fästa vid cellmembran (så kallad lipid-modifiering).

Eftersom många av de proteiner som lipid-modifieras orsakar cancer har förhoppningar väckts om att statiner ska kunna användas i behandling av cancer.
Ett problem är att det är mycket svårt att studera statinernas bieffekter i däggdjur.

Forskaren Marc Pilon vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi, Göteborgs universitet, har tillsammans med svenska och internationella kollegor i ett första steg utfört studier på masken C. elegans. Masken, som består av bara omkring 1 000 celler, producerar inte kolesterol och är därför gynnsam som studieobjekt.

Göteborgsforskarnas studier visar att statiner kan ha en dramatisk tillväxt- och utvecklingshämmande effekt. Genom att forskarna lyckats identifiera det verksamma enzymet, kan de på en molekylär nivå dessutom förklara hur effekten uppstår.

–Våra resultat stödjer idén att statiner kan vara nyttiga på fler sätt än att de sänker kolesterolhalten. Inte minst kan statiner förhindra tillväxten av cancerceller orsakad av lipid-modifierade proteiner, men de kan också vara verksamma i behandlingen av diabetes och neurologiska sjukdomar som Parkinsons, säger Marc Pilon.

Bakom artikeln Statins Inhibit Protein Lipidation and Induce the Unfolded Protein Response in the Non-Sterol Producing Nematode C. elegans, som publiceras i tidskriften PNAS denna vecka, ligger ett forskningssamarbete mellan Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola och Syddansk Universitet.

Kontaktinformation
Kontakt
Marc Pilon, Institutionen för cell- och molekylärbiologi, Göteborgs universitet
0768-166972
031-786 3279
marc.pilon@cmb.gu.se

När det handlar om teknologi får logiska och rationella argument ofta ger vika för de känslomässigt styrda.

– Även om det inte rör sig om särskilt spektakulära fantasier, som cyborgs och flygande bilar, så är det tydligt att teknik ofta framkallar en kittlande känsla hos såväl användare som företagsledare, säger Carl Cederström, Institutionen för Informatik.

Syftet med avhandlingen är att, genom den franske psykoanalytikern Jacques Lacans teori om det mänskliga subjektet, förklara vårt förhållande till teknik, vilket i hög grad är färgad av fantasier. Bland annat görs detta genom en fallstudie av införandet av ett nytt IT-system på ett stort svenskt bolag. Eftersom projektet blev försenat gjorde det att studien fokuserar mer på förväntningarna och fantasierna om systemet, än systemet i sig.

Forskaren kunde tydligt se vilka fantasier människor hade om vad IT-systemet skulle innebära.

– Cheferna och de som ansvarade för att implementera systemet såg framför sig den friktionsfria arbetsplatsen utan störningar. ”Med ett knapptryck” löser sig allt.
Fantasierna hos de som dagligdags skulle använda systemet handlade däremot om problem:

– Exempelvis var de anställda rädda att deras kompetens inte längre skulle behövas.

Bland de mest häpnadsväckande iakttagelserna var att en stor omorganisation legitimerades med hänvisning till teknologin, utan att egentligen ha med den att göra.

– När cheferna skyller på tekniken ifrågasätter inte de anställda beslutet, utan det är en lättnad att tekniken ”kräver” förändringarna och att ledningen med andra ord inte behövt ta beslutet. Tekniken ses som autonom, den lever sitt eget liv och det är något man får rätta sig efter vare sig man vill eller inte. De anställda rationaliserar beslutet genom att tillskriva tekniken den här rollen för att det är så obehagligt och ångestframkallande att förändringen skulle bero på att ledningen inte ville ha dem.

Teknologin ses som bärare av något slags renhet och som oberoende av det mänskliga:

– De mer teknofoba tycker att tekniken gör att vi inte kan mötas som förut, innan det autentiska utplånas. Av dem ses tiden ”före tekniken” med nostalgi. Teknofilerna ser dock en idealiserad framtid med perfekt teknik där vi exempelvis kan manipulera bort den genetiska koden hos våra framtida barn.

Avhandlingen heter “The Other Side of Technology: Lacan and the Desire for the Purity of Non-Being”.

Disputationen ägde rum den 1 oktober vid Institutionen för Informatik vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet.

Kontaktinformation
Kontakta Carl Cederström på 073-937 93 97 eller carl.cederstrom@hermes.ics.lu.se

Tillsammans med diabetesforskare har han på så sätt lyckats iscensätta och studera processen när insulin frigörs från betaceller, som är de celler i bukspottskörteln som producerar insulin, och tas upp av en fettcell. För att få igång reaktionen injicerade han socker i droppen. Beskrivningen av hur dessa celler ”pratar” med varandra publiceras i senaste numret av Integrative Biology.

Det var för drygt tio år sedan som Staffan Nilsson blev inspirerad av hur fysiker använde sig av en liknande teknik för att studera bl a partiklar och kristallbildning i underkylt vatten. Sedan dess har han utvecklat tekniken som har visat sig passa väl för att studera enskilda celler och deras reaktioner när de utsätts för yttre påverkan av t ex läkemedel. Särskilt väl har den visat sig passa typ två-diabetes där det finns behov av att studera enskilda celler för att bättre förstå sjukdomen.

– Trots att insulinet, som är det hormon som diabetiker har problem med att producera eller ta upp, upptäcktes redan vid slutet av 1800-talet känner man fortfarande inte till de väsentliga mekanismerna bakom insulinstörningarna, förklarar Staffan Nilsson.

Tekniken fungerar så att cellen, eller det biologiska material man vill studera, hänger i ytterst små vätskedroppar som bärs upp av ultraljud. Cellen i droppen omges av enbart luft eller någon annan gas.

En viktig fördel med tekniken är att analyser och tester kan utföras på enskilda levande celler i stället för att testas på en hel organism. I framtiden kan detta kanske bidra till att åtgången av försöksdjur för medicinska tester kan minskas. Även provvolymerna minskas drastiskt – detta ger mindre kemiskt och biologiskt avfall samt möjliggör analyser även då provtillgången är ytterst begränsad, vilket kan vara fallet t.ex. vid provtagning på brottsplatser. Avsaknad av väggar runt provet medför som sagt även att man undviker problem med att delar av provet fastnar på väggarna av provrör och övrig utrustning. De små cellmängderna möjliggör studium av humana celler ifrån biopsier, alltså vävnadsprov från kroppen.

Behovet av tekniken förstärks p g a att forskare studerar allt mindre material. Och ju mindre material som studeras, desto viktigare blir ytan.

Typ två-diabetes ökar lavinartat i världen och är en av våra stora folkhälsosjukdomar. Ett bidragande problem är att folk blir allt mer överviktiga, vilket kan utlösa typ två-diabetes.

Tekniken visas 13 – 16 oktober på Tekniska Mässan i Stockholm, i Lunds Tekniska Högskolas monter. Se www.tekniskamassan.se

För mer information, kontakta Staffan Nilsson, Staffan.Nilsson@tbiokem.lth.se. Under tekniska mässan kan han nås via en kollega som står i samma monter på 046-222 37 19 (vk till mobil). Därefter han han telnr 046-222 81 77.

Varje tvilling länkades till det rikstäckande medicinska födelseregistret (MFR), där bland annat födelsevikt och gestationsålder – hur långt graviditeten är gången när barnet föds – finns registrerat. Då tvillingar har samma gestationsålder samt delar arvsanlag, miljö i livmodern och förhållanden under tidig uppväxt är tvillingstudier ett utmärkt sätt för att undersöka sambandet mellan fostertillväxt och sjukdom i barndomen.

– Vår studie visar att det finns ett klart samband mellan fostertillväxt och astma som är oberoende av gestationsålder och miljömässiga respektive genetiska faktorer, säger Catarina Almqvist Malmros, barnläkare och forskare vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.

Man räknar med att ungefär var tionde svensk lider av astma och de senaste decennierna har antalet barn med astma ökat stadigt. Samtidigt föds allt fler barn med låg födelsevikt. Låg födelsevikt kan ses som ett tecken på undernäring i fosterstadiet och studien tyder på att hämmad fostertillväxt påverkar fostrets lungutveckling.

Publikation: “Familial factors do not confound the association between birth weight and childhood asthma”, Ortqvist AK, Lundholm C, Carlström E, Lichtenstein P, Cnattingius S, Almqvist C, Pediatrics 2009 Oct;124(4):e737-43. Epub 28 September 2009. PMID: 19786434.


För ytterligare frågor, kontakta:

Dr Catarina Almqvist Malmros, forskarassistent, barnläkare
Tel: 08-524 86193 eller 070-116 0852
E-post: catarina.almqvist@ki.se

Katarina Sternudd, pressekreterare
Tel: 08-524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se

Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning och forskning bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se

Detaljerade kunskaper om hur utbredda olika sjukdomar och hälsoproblem är bland svenska hästar skulle vara till stor nytta för hästnäringen. Bättre hälsorekommendationer, förändrad djurhållning och skötsel samt välunderbyggda avelsstrategier mot sjukdom är exempel på vad man skulle kunna se fram emot. Dessutom skulle det bli lättare att prioritera viktig forskning.

Att bygga upp en stor svensk databas i detta syfte skulle vara tidskrävande och kostsamt. Det Johanna Penell har gjort i sitt doktorsarbete är att undersöka om det i stället går att utnyttja information i befintliga databaser. Och hennes svar är ja.

I Sverige finns två unika, rikstäckande databaser med information om sjukdomsfall hos hästar; en försäkringsdatabas som ägs av försäkringsbolaget Agria och en klinikdatabas från ATG Hästklinikerna AB som inkluderar 25 hästkliniker (2009). Johanna Penell har jämfört diagnoser i databaserna med de bakomliggande veterinärjournalerna och hon visar att tillförlitligheten är hög i båda databaserna. De kan därmed användas som underlag i många typer av forskningsprojekt.

I avhandlingen har databaserna också använts för att uppskatta hur vanliga olika sjukdomar är bland svenska hästar. Omkring hälften av sjukdomsfallen visade sig röra hälta, ofta orsakad av ledsjukdom. Varje år drabbas ungefär fyra procent av alla rid- och sporthästar av nya fall av ledsjukdom.

Ett exempel på skillnader mellan olika hästkategorier är att kotledsproblem i båda frambenen är vanligare hos rid- och sällskapshästar än hos travhästar, medan det omvända gäller för kotledsproblem i båda bakbenen. Databaserna visar också att sjukligheten är större i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö än i resten av landet.

Båda databaserna har sina fördelar och begränsningar. Den största fördelen med försäkringsdatabasen är att den inkluderar en frisk baspopulation av hästar, vilket gör att andelen av alla friska hästar som blir sjuka kan uppskattas. Fördelen med klinikdatabasen är att alla diagnoser och problem kan registreras samt att den innehåller alla typer av besök oavsett kostnad vid den här typen av hästkliniker, inklusive både hälsobesök och sjukbesök.

En längre svensk sammanfattning finns på s. 61–63 i avhandlingen, se länk nedan.

—————————-

Veterinär Johanna Penell, institutionen för kliniska vetenskaper, SLU i Uppsala, försvarar sin avhandling Secondary databases in equine research – Data quality and disease measurements.

Tid: Fredag den 16 oktober 2009, kl. 09.15
Plats: Ettans föreläsningssal, Klinikcentrum, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Professor Stuart Reid, University of Glasgow, Skottland

Mer information:
Johanna Penell, tel. 018-67 13 23, Johanna.Penell@kv.slu.se

Pressbilden på Johanna Penell får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen. Fotograf: Neil LeBlanc.

Samhällsmedborgarnas politiska engagemang kan idag ta sig olika uttryck. Förutom att rösta på valdagen kan man protestera genom olika aktioner eller kontakta politiker och massmedia för att vädra sitt missnöje i olika politiska frågor. Välfärdsstaten i allmänhet, och den offentliga servicen i synnerhet, är exempel på områden som medborgarna brukar uttrycka sitt missnöje med genom olika slags politiska handlingar.

– Tidigare forskning om politiskt deltagande har ofta tittat på vad som skiljer aktiva medborgare från passiva. I min avhandling för jag in två nya förklaringar till aktivitet/passivitet. Dels missnöje med hur välfärdspolitiken faller ut, dels hur de institutioner som sköter den offentliga servicen är utformade, säger Maria Solevid som disputerar i statsvetenskap.

Viss offentlig service, till exempel skolan, är tillgänglig för alla. Det finns olika skolor att välja emellan och man har relativt goda möjligheter till inflytande över sin egen situation. Annan offentlig service, till exempel äldreomsorgen, är starkt behovsprövad. Där finns få valmöjligheter och brukarens inflytande är relativt sett sämre.

– Sammantaget innebär dessa skillnader att medborgarna har större inflytande i mötet med skolan jämfört med vad de har i mötet med äldreomsorgen.

Och ju högre grad av inflytande i mötet med den offentliga serviceinstitutionen, desto högre sannolikhet att man uttrycker ett eventuellt missnöje genom en politisk handling, enligt Maria Solevid.

I avhandlingen jämförs skola, sjukhusvård, primärvård och äldreomsorg. Kartläggningen visar att individens grad av inflytande är högst inom skolan och lägst inom äldreomsorg, medan sjukhusvård och primärvård intar en mellanposition.

– Min undersökning, baserad på enkätdata insamlad via den nationella SOM-undersökningen, visar också att politiska handlingar som en följd av missnöje är vanligast i skolfrågor.  Minst vanliga är politiska handlingar i samband med äldreomsorgsfrågor och en mellanställning intar sjukhusvård och primärvård.

– Intressant nog kvarstår det här mönstret när hänsyn tas till kända faktorer som vi vet påverkar individers politiska deltagande, till exempel utbildning, ålder och inkomst, säger Maria Solevid.

Avhandlingens titel: Voices from the Welfare State. Dissatisfaction and Political Action in Sweden

E-länk: http://hdl.handle.net/2077/20821

e-post:.maria.solevid@pol.gu.se

Fakultetsopponent: Docent Christian Albrekt Larsen, Ålborg universitet, Danmark

Tid och plats för disputation: Fredagen den 16 oktober 2009, kl. 13.15, Sal 10, universitetets huvudbyggnad, Vasaparken, Göteborg.

Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Maria Solevid, tel 031-786 1844 (arb.), 0708-167522 (mobil)
Avhandlingen kan beställas hos margaretha.hellgren-glimje@pol.gu.se, 200 kr inkl moms och porto.

Agneta Kullén Engström försvarar den 16 oktober sin avhandling ”Ledarskap och medarbetarskap vid strukturella förändringar inom hälso- och sjukvården.

Nyckelaktörers och medarbetares upplevelser” vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, NHV.

– Strukturella förändringar, såsom sammanslagningar och privatisering, kan liknas vid modetrender, säger hon.

Samtidigt som det pågår strukturella förändringar inom hälso- och sjukvård sker det även förändringar i befolkningsstrukturen och en kunskapsutveckling som innebär ökade krav på tillgänglighet och kvalitet, vilket kan leda till målkonflikter.

– Saknas dessutom tillit till organisationen och dess ledning kan varken ledare eller medarbetare förväntas agera rationellt i en förändringsprocess, menar Agneta Kullén Engström.

Hon arbetar med strategiska personal- och utbildningsfrågor på Skaraborgs sjukhus.

–  Ledarskapet,kommunikationen, kulturen, medarbetarnas delaktighet samt att ord och handling följs åt tycks vara några av nycklarna till organisationers framgång vid förändring säger Agneta Kullén Engström, som intervjuat ett stort antal chefer och medarbetare i anslutning till olika strukturförändringar inom hälso- och sjukvården.

Förändringsprocesserna kan beskrivas som en dubbelspiral, med två olika sammanflätade sidor. Den ena sidan kännetecknas av förpliktelser, trygghet och positiva känslor medan den andra kännetecknas av negativa känslor, brist på förpliktelser och trygghet.

Samtidigt tenderar de lärdomar som finns att dra från tidigare genomförda strukturella förändringar, enligt Agneta Kullén Engström, att ignoreras vilket innebär att redan gjorda misstag tenderar att upprepas. Strukturella förändringar inom hälso- och sjukvården borde istället bygga på tidigare erfarenheter samt ha en stark förankring bland medarbetarna för att vara framgångsrika och hållbara.

Avhandlingens titel: Ledarskap och medarbetarskap vid strukturella förändringar i hälso- och sjukvården. Nyckelaktörers och medarbetares upplevelser

Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Agneta Kullén Engström, (+46) 502 230 33 (bostad), (+46) 500 432964 (arbete),
(+46) 73 3521299 (mobil), e-post: agneta.kullen_engstrom@vgregion.se
Huvudhandledare: Runo Axelsson, professor, Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, (+46) 31 693924
Opponent: Terese Bondas, professor, Högskolan i Bodö, Professionshögskolan.
Tid och plats för disputation: fredagen den 16 oktober 2009, kl 13.30 Aulan, Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap
Adress: Fredrik Bloms väg 25, Nya Varvet, Göteborg
Avhandlingen kan beställas för 150 kr exklusive porto: kirsi.gomes@nhv.se