I det svenska så kallade Pompejiprojektet, som stötts av Riksbankens Jubileumsfond, har man återvänt till ett tidigare frilagt kvarter, för att undersöka det med dagens arkeologiska kunskaper och krav. Pompejiprojektet startades av Svenska Institutet i Rom redan år 2000.
– Resultaten är så många att det är svårt att sammanfatta, säger Anna-Marie Leander Touati, ledare för projektet.
– Mest intressant är kanske att vi faktiskt via våra utgrävningar direkt kunnat kartlägga en del av de sociala hierarkier som fanns i staden.
Det man har gjort är att visa hur de större husen i det utgrävda kvarteret försörjt flera mindre med vatten. Det här är intressant eftersom det avslöjar beroendeförhållanden som rådde i kvarteret och som säkert var typiska för staden i stort.
– Flera av de mindre husen och verkstäderna har varit beroende av de rikare och större byggnaderna, som försett dem med vatten. Det rör sig troligen om ett patron-klientförhållande som band samman fria och ofria medborgare, men också fastighetsägare och fria hyresgäster i olika former av intresseutbyten, säger Anna-Marie Leander Touati, och understryker att det är ovanligt att man på det här tydliga sättet kan föra historiska resonemang om arkeologiska fynd.
Intressant är också att man genom fynden av vattenförsörjningen kommit den pompejianska samfälligheten på spåren. När staden började växa, förändrades organisationen.
Gatorna stenlades och man anordnade ett avancerat vattenledningssystem från stadens huvudvattenledning och sedan mellan olika byggnader.
Här finns det paralleller till våra dagars diskussioner om det civila samhällets betydelse för uppväxten och vidmakthållandet av ett samfund.
– Vårt projekt är avslutat men det vi tycker oss kunna se är att tilltron till samfälligheten ökat med tiden, och det vore mycket intressant att se vad som händer med denna, säg hundra år fram, säger Anna-Marie Leander Touati, men då måste man utvidga undersökningen till andra romerska städer som levde vidare efter Pompejis förstörelse år 79.
Det framgrävda kvarteret vittnar om ett samhälles utveckling under 300 år. Från att ha bestått av privatförsörjda enklaver, som sida vid sida format en urbaniserad helhet, kan man följa hur ett ökat utbud av kommunala infrastrukturer lett till nya sätt att nyttja och organisera stadsrummets boendemiljöer.
Till skillnad från många andra utgrävningar, handlar Pompejiprojektet om mer än bara arkeologin och dåtidens Pompeji. I ett försök att blottlägga inte bara staden utan också myten Pompeji har man knutit såväl arkeologer som filologer till sig, liksom arkitekter och konstvetare och konservatorer. Tanken har varit inte bara att utbilda och lära upp unga arkeologer utan att binda samman det Svenska Institutets många olika grenar. Ett av de intressanta resultaten vad det gäller myten Pompeji visar att Pompeji och romerskt måleri framför allt använts då arkitekter och konstnärer arbetat med offentliga lokaler.
Läs mer om projektet i Riksbankens Jubileumsfonds databas.
Ännu mer om Pompeji kan man läsa om på projektets egen hemsida, som också fungerar som web-publikation och forskningsplattform för projektets fältarbete. Där finns också mycket fina bilder från kvarteret och staden, http://www.pompejiprojektet.se/
Kontaktinformation
Anne-Marie Touati Leander nås på 08-16 3368 eller via sin mailadress: Anne-Marie.Leander@antiken.su.se
Studien är genomförd i samarbete med forskare vid universiteten i Brisbane och Melbourne, och publiceras i den vetenskapliga tidskriften Public Library of Science Pathogens.
– Hälften av alla människor har Helicobacter pylori i kroppen. Många märker inte ens att de bär på bakterien, men en del utvecklar magsår och i vissa fall leder inflammationen till magcancer. Vår upptäckt kan delvis förklara varför bakterien slår så olika, säger Sara Lindén vid Sahlgrenska akademin som är en av forskarna bakom studien.
Forskarlaget visar att ett protein som kallas MUC1 och som finns på slemhinnan i magen är viktigt för kroppens försvar mot bakterien. I kraftig förstoring ser MUC1 ut som träd som sticker upp ur ett lågt buskage på magens yta. Eftersom MUC1 är längre än de övriga strukturerna på cellytan fastnar Helicobacter pylori lätt på proteinet, och kommer sedan aldrig åt att infektera cellen.
– Man kan säga att MUC1 fungerar som ett lockbete som förhindrar att bakterien får nära kontakt med cellytan. Den genetiska variationen mellan människor gör att vi har olika långa MUC1-molekyler, och därför kan detta delvis förklara varför vissa människor blir sjukare av Helicobacter pylori än andra, säger Sara Lindén.
Den svenska delen av forskningen är genomförd vid Sahlgrenska akademins strategiska forskningscentrum MIVAC (Mucosal Immunobiology and Vaccine Center). Forskarna vid centrumet utvecklar nya sätt att behandla sjukdomar som drabbar våra slemhinnor.
FAKTA HELICOBACTER PYLORI
Det finns ett mycket stort antal stammar av den spiralformiga stavbakterien Helicobacter pylori. Bakterien har flera olika strukturer på sin yta som den använder för att låsa sig fast i andra strukturer som en rymdfärja dockar till en rymdstation. Strukturerna ser olika ut på olika stammar av Helicobacter pylori.
Tidskrift: Public Library of Science pathogens
Artikelns titel: MUC1 Limits Helicobacter pylori Infection both by Steric Hindrance and by Acting as a Releasable Decoy
Författare: Sara K Lindén, Yong H Sheng, Alison L Every, Kim M Miles, Emma C Skoog, Timothy H. J. Florin, Philip Sutton och Michael A McGuckin
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Sara Lindén, forskarassistent, telefon 070-981 79 79, 0584-47 20 27, e-post sara.linden@gu.se
För såväl växter och djur som för människor är det viktigt att cellerna både kan växa till och dö under kontrollerade former. Processen när celler dör under sådana former brukar benämnas programmerad celldöd. Störningar i denna process kan leda till olika sjukdomar som cancer, när för få celler dör, eller neurologiska sjukdomar som exempelvis Parkinson, när för många celler dör.
Resultaten publiceras gemensamt av forskargrupper vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) och Karolinska Institutet, universiteten i Durham (UK), Tampere (Finland) och Malaga (Spanien) under ledning av Peter Bozhkov, verksam vid SLU i Uppsala. Forskningsresultaten publiceras i den vetenskapliga, välrenommerade tidskriften Nature Cell Biology. Forskarna har gjort jämförande studier av ett evolutionärt bevarat protein kallat TUDOR-SN i cellinjer från mus och människa, samt i växterna gran och backtrav. I både växt- och djurceller som genomgår programmerad celldöd bryts TUDOR-SN ned av specifika proteiner, så kallade proteaser.
Proteaserna i djurceller tillhör en familj av proteiner som kallas kaspaser och är enzymer. Växter har inte dessa kaspaser – istället bryts TUDOR-SN här ned av så kallade meta-kaspaser, vilka antas vara mer ursprungliga än kaspaser i djurcellerna. För första gången har forskare kunna påvisa att ett protein, TUDOR-SN, som är viktig för cellens fortsatta överlevnad, bryts ned av liknande proteaser i både växter och djur, samt att nedbrytningen av TUDOR-SN hämmar dess livsuppehållande funktion. Forskarna har därmed funnit ytterligare ett samband mellan växt- och djurvärlden! De nu publicerade resultaten spelar därför en stor roll för fortsatta studier av denna viktiga proteinfamilj.
Celler som saknar TUDOR-SN genomgår ofta en för tidig programmerad celldöd. Funktionella studier på organismnivå i modellväxten backtrav visar dessutom att TUDOR-SN är nödvändig för embryo- och pollenutvecklingen. Forskarna tolkar resultaten som att TUDOR-SN är viktig för att förhindra så att den programmerade celldöden inte aktiveras i celler som ska leva vidare.
Forskargrupperna menar att resultaten tyder på att programmerad celldöd etablerades tidigt under evolutionen, redan innan linjen som gett upphov till jordens flercelliga organismer delades upp i växter och djur. Arbetet visar också på vikten av jämförande studier mellan olika arter för att lättare kunna förstå hur de grundläggande mekanismerna på cellnivå fungerar i både växt- och djurriket, och i förlängningen för människan.
Bildtext:
I både växt- och djurceller som genomgår programmerad celldöd bryts proteinet TUDOR-SN ned. I pollen, från modellväxten backtrav, leder en minskning av TUDOR-SN till fragmentering av DNA (röd signal) och förtida celldöd.
Titel på det vetenskapliga arbetet som publicerats i Nature Cell Biology:
Tudor staphylococcal nuclease is an evolutionarily conserved component of the programmed cell death degradome.
Publiceras i Nature Cell Biology; DOI 10.1038/ncb1979
Kontaktinformation
Mer information:
Huvudförfattare: Docent Peter V. Bozhkov,
Institutionen för växtbiologi och skogsgenetik, SLU Uppsala
e- post Peter.Bozhkov@vbsg.slu.se
Tel: +46 (0)18 67 32 28, +46 (0)73 598 30 89
Alternativ kontaktperson (SLU): Docent Jens Sundström
Institutionen för växtbiologi och skogsgenetik, SLU Uppsala
e-post Jens.Sundstrom@vbsg.slu.se
Tel: +46 (0)18 67 32 47, +46 (0)76 793 36 64
Alternativ kontaktperson (KI): Professor Boris Zhivotovsky
Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet
e-post Boris.Zhivotovsky@ki.se
Tel: 08-524 875 88
Jenny Mattssons avhandling handlar om översättning av en liten, men betydelsefull del av dialoger i amerikansk film. De engelska orden well, you know, I mean, och like (så kallade diskurspartiklar) har undersökts i tio amerikanska filmer (bl.a. Legally Blonde, Pulp Fiction, och Fargo). Avhandlingen undersöker hur och om de är översatta i de undertexter som visats på bio, DVD, public service-tv (SVT), och kommersiell tv (TV3 och TV4).
Diskurspartiklar är ord och uttryck som kan ha olika funktioner i språket beroende på i vilket sammanhang de används. De kan användas både för att ge struktur åt det talade språket (ett exempel på detta är engelskans like och svenskans bara/ba som ofta används i talspråk för att markera citat) och för att på olika sätt markera relationen mellan två eller flera talare (exempel på detta är engelskans you know och svenskans du vet och ju som ofta används för att skapa samhörighet mellan talare).
Undertextning är en speciell form av översättning eftersom det antal ord som får plats på varje rad på en bioduk eller en tv-skärm är högst begränsat. På grund av bristen på plats och den korta tid som översättningen visas, måste i de flesta fall en stor del av originaldialogerna kortas ner. En av grundfrågorna i avhandlingen är om diskurspartiklar, trots svårigheten med att precisera deras funktioner och trots de begränsningar undertextning medför, ändå översätts i svensk undertextning.
Avhandlingen visar att de flesta förekomster av well, you know, I mean, och like i filmerna inte är översatta i undertexterna. När diskurspartiklarna inte är översatta, eller när vissa funktioner prioriteras framför andra, kan svenska filmåskådare gå miste om nyanser i dialogerna som kan vara av stor vikt för förståelsen och värdesättandet av karaktärerna och handlingen i filmerna. Avhandlingen visar också hur olika filmerna har översatts beroende på om de visats på bio, DVD, public service-tv (SVT), eller kommersiell tv (TV3 och TV4).
Ett lite överraskande resultat är att när dessa diskurspartiklar trots allt översätts används många gånger mycket kreativa lösningar. Översättningarna påvisar att engelskan och svenskan kan uttrycka samma funktioner även om detta sker på vitt skilda sätt. Det betyder att även de mest svårdefinierade ord och uttryck i engelskan faktiskt har en mängd motsvarigheter i svenskan. Det går också att överföra diskurspartiklarnas olika funktioner från talad engelska till skriven svenska – till och med i den mest begränsade formen av översättning, undertextningen.
Avhandlingens titel: The Subtitling of Discourse Particles. A corpus-based study of well, you know, I mean, and like, and their Swedish translations in ten American films
Disputationen äger rum lördagen den 17 oktober 2009, kl 10.00
Plats: T302, Olof Wijksgatan 6, Göteborg
Opponent: professor Ritva Leppihalme
Här kan du läsa ladda ner avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/21007
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Jenny Mattsson, Mobil:0709-821066, E-post: jenny.mattson@eng.gu.se
I en ny doktorsavhandling från Växjö universitet presenterar Jens Nilsson tekniker för att förbättra syntaktiska analysatorer för mer än tio naturliga språk, såsom tjeckiska, arabiska och kinesiska.
En syntaktisk analysator kan användas som en del i ett större system för automatisk översättning från ett språk till ett annat, för att automatiskt besvara frågor på naturligt språk, eller för att utvinna information ur stora mängder text.
En syntaktisk analysator bygger upp en syntaktisk struktur i meningar, dvs. den förklarar hur orden i meningen hänger ihop syntaktiskt. Analysatorerna som används i denna avhandling utför i princip en satsanalys i alla meningar den bearbetar.
Att förmå en dator identifiera satsdelar är svårt för datorer. De metoder som Jens Nilsson utvecklat kan användas för att göra jobbet för maskininläraren lättare, vilket i sin tur förbättrar den syntaktiska analysen. Vidare undersöks olika metoder för att analysera samma mening med flera olika syntaktiska analysatorer och därefter slå ihop de olika analyserna till en enda.
Motiveringen är att olika syntaktiska analysatorer är bra på olika saker; vissa syntaktiska analysatorer kan exempelvis vara bättre på att identifiera subjekt men sämre på predikat, och vice versa. Metoderna som presenteras i avhandlingen utnyttjar deras starka sidor och kompenserar deras svagare, vilket leder till en ännu bättre syntaktisk analys.
Jens Nilsson har utvecklat programvara som innehåller de metoder som presenteras i avhandlingen.
Programvaran för de bästa metoderna i avhandlingen är en del av ett större system för syntaktisk analys, MaltParser. MaltParser är utvecklat av gruppen för språkteknologi vid Växjö universitet, i vilken Jens ingår.
Gruppen har tillsammans deltagit i flera internationella utvärderingar med MaltParser. I konkurrens med forskargrupper från välkända amerikanska universitet och företag rankas MaltParser som ett av de allra främsta systemen i världen.
Jens kommer ursprungligen från Växjö och bor numera i Hovmantorp. Han började studera på grundutbildningen i datavetenskap vid Växjö universitet 1998 och påbörjade 2005 sin forskarutbildning inom datavetenskap med särskild inriktning mot språkteknologi.
Avhandlingen ”Transformation and Combination in Data-Driven Dependency Parsing” försvaras fredagen den 16 oktober, kl. 13.15. Disputationen äger rum i Weber, Växjö universitet. Opponent är Ph D Ryan McDonald, Google Research, New York.
För mer information kontakta Jens Nilsson, telefon 0470-70 89 66, 0730-641515 e-post: jens.nilsson@vxu.se. Beställ boken av Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon 0470-70 82 67 eller e-post: vup@vxu.se
En av de mest betydande personerna i det sena 1700- och tidiga 1800-talets svenska bokbransch var en kvinna: Elsa Fougt (1744–1826). Som ägare till och ledare för Kongl. Tryckeriet – det tryckeri som hade privilegium på att ge ut rikets alla offentliga tryck, däribland handlingar från kungen och myndigheterna – innehade hon i nära trettio år den mest prestigefyllda position som en boktryckare i Sverige kunde uppnå.
Under en längre tidsperiod innehade alltså Elsa Fougt en ytterst framgångsrik position i bokbranschen, trots att hon tillhörde ett kön vars verksamhet i samhället och yrkeslivet kringskars av en lång rad hinder.
– Hennes gärning fascinerar, och kan såväl skänka nya insikter om kvinnors livs- och arbetssituation under det sena 1700-talet, som bidra till den bokmarknadshistoriska forskningen i allmänhet, säger Anna-Maria Rimm.
Fougt var en mångsysslande aktör. Hennes affärsrörelser var många och representerar olika aspekter av samtidens litterära system. Utöver verksamheten som Kungl. boktryckare fungerade hon också som boktryckare och förläggare av berömda författare som Leopold, Lidner och den storsäljande Cajsa Warg. Hon drev också ett stilgjuteri, idkade svensk och utländsk bokhandel – där hon bland handlade med förbjudna franska böcker – samt verkade som redaktör för tidningen Stockholms Weckoblad. Hon var dessutom engagerad i boktryckarnas intresseorganisation Boktryckerisocieteten.
I sin avhandling undersöker Ann-Maria Rimm centrala aspekter av boktryckaren och affärskvinnan Elsa Fougts verksamhet, i skärningspunkten mellan ett äldre litterärt system och en modernare bokmarknad. Hon visar hur Fougt som ägare till och ledare för Kongl. Tryckeriet manövrerade sitt företagsimperium och de nödvändiga kontakterna med myndigheter och författare, hur hon som aktör på bokmarknaden såväl tryckte rikets offentliga skrifter som importerade och sålde förbjudna franska böcker, och hur hon som kvinna i ett patriarkalt samhälle nådde framgång i kraft av sin bakgrund, sitt ämbetes tyngd och sin personliga kompetens.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Anna-Maria Rimm, tel: 018-471 61 82, 076-244 46 80, anna-maria.rimm@littvet.uu.se
Resultatet av undersökningen visar en verksamhet där många skolor och lärare försöker göra sitt bästa efter de förutsättningar eller brist på förutsättningar som finns. Samtidigt visar den på betydande brister. Lärarna i SvEn, har på många skolor ingen arbetsplan, ingen egen budget eller någon lärare som är pedagogiskt ansvarig för verksamheten, man har inte heller avsatt tid för lärarna att träffas.
De flesta rektorer, ungefär 70 %, tror att majoriteten av de elever som väljer SvEn har nytta av att gå där. Men när rektorerna svarar på hur stor andel av eleverna som är nöjda med språkvalet enligt skolans utvärderingar svarar mer än hälften: Vi utvärderar inte språkvalet SvEn.
Många elever säger att de inte vill ha läxor, de har inte tid att plugga så mycket som behövs för att lära sig ett nytt språk, på SvEn kan de läsa på prov och göra läxor också i helt andra ämnen än svenska och engelska. Många elever ”köper” alltså tid genom att välja SvEn. Flera elever talar om SvEn-lektionerna som högljudda och stökiga.
En analys av Skolverkets inspektionsrapporter visar på uppseendeväckande stora skillnader. Snarlika lösningar kan få skarp kritik i en kommun, och beröm i annan.
Nordanstig kommun får kritik för att omval från moderna språk till SvEn gjorts för svårt med elevvårdskonferens och rektorsbeslut. En snarlik rutin finns i Norrtälje kommun, men här får den inspektorernas gillande: ”Inspektörsteamet vill i sammanhanget lyfta fram det positiva med att rektor arbetar för att eleverna inte av slentrian byter språk eftersom syftet med språkvalet inte är detta.”
Enligt inspektionsrapporten från Sala kommun säger eleverna att att ”man ser på film och bryter arm” på lektionerna i SvEn. Inspektörerna följer inte upp denna allvarliga kritik och ger inte heller kommunen i uppgift att göra det.
Trots att det finns enstaka goda exempel på verksamhet i SvEn-klasser finns anledning att instämma i det omdöme som Myndigheten för skolutveckling gav i en rapport från 2003: För de flesta elever är SvEn ett slöseri med tid.
Rapporten är gjord av Jörgen Tholin, tidigare vicerektor på Högskolan i Borås och idag rektor på Högskolan på Gotland, och AnnaKarin Lindqvist, universitetsadjunkt, på uppdrag av Myndigheten för skolutveckling.
Resultatet har nu sammanställts i en bok utgiven av Institutionen för pedagogik vid Högskolan i Borås (Rapport nr. 3:2009).
Kontaktinformation
Jörgen Tholin,
Idag rektor på Högskolan på Gotland
E-post: jorgen.tholin@hgo.se
Tfn: 0709-104114
Resultaten presenteras i en doktorsavhandling av medicinforskaren Ann-Sofi Duberg vid Örebro universitet och Universitetssjukhuset Örebro. Hon betonar dock att även om riskökningen räknat i procent är hög, är risken för den enskilda individen förhållandevis låg.
Hepatit är ett samlingsnamn för en grupp inflammatoriska sjukdomar i levern, en del av dessa orsakas av olika virus. Hepatit C viruset kan spridas genom blodtransfusion och sprutmissbruk, men efter att viruset upptäcktes 1989 började alla blodgivare i Sverige testas (under 1991) och därmed försvann den smittvägen. Sedan 1990 har cirka 45 000 personer i Sverige fått diagnosen.
75 procent av dem som smittas med hepatit C får en kronisk infektion som hos cirka en femtedel leder till allvarlig leverskada, skrumplever, efter 20 års sjukdom, vilket i sin tur ökar risken för levercancer. Eftersom symptomen kan vara vaga och svåra att identifiera upptäcks infektionen ibland först efter många år, när allvarliga komplikationer har uppstått.
Den första delstudien visar att hepatit C-infekterade efter 15 år löper dubbelt så stor risk att drabbas av lymfom och myelom som normalbefolkningen. Den följande studien undersökte risken att utveckla levercancer, och resultatet var att risken var 40 gånger högre efter 25 år med infektionen. Men eftersom det handlar om en ökning från låg nivå är sannolikheten för den genomsnittlige individen att insjukna i levercancer fortfarande endast 7 procent efter 40 år med sjukdomen.
– Storleken på studien gör den intressant även i ett internationellt perspektiv. Tidigare studier av sjukdom och död hos hepatit C-infekterade har undersökt mindre grupper av patienter och därför har riskerna för att drabbas av olika följdsjukdomar varit oklara och omdiskuterade. Våra resultat har därför mottagits med stort intresse.
I det tredje och fjärde delarbetet studerades dödsorsaker och sjukhusvård bland alla med hepatit C virus infektion. Framför allt har man intresserat sig för den förändring som skett sen 1990 fram till och med 2006. Eftersom risken att drabbas av någon av följdsjukdomarna ökar över tid, drar Ann-Sofi Duberg slutsatsen att vården måste vara beredd på ett ökat antal patienter med hepatit C-relaterade följdsjukdomar, framför allt leverskador.
– Eftersom många troligen smittades under 1970-talet är det först nu som vi börjar se en ökning av allvarliga leverkomplikationer kopplade till hepatit C-infektionen, säger Ann-Sofi Duberg, som är överläkare vid Infektionskliniken på Universitetssjukhuset Örebro.
Analyserna i Örebrostudien bygger på avidentifierad information.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Ann-Sofi Duberg, 0737-77 39 29.
Språkvetaren Therese Örnberg Berglund har i sin avhandling studerat olika situationer där ny teknik, t ex instant messaging, sms och epost, används för kommunikation. Hon har undersökt hur man växlar mellan olika kommunikationskanaler och vad som kännetecknar kommunikation i dessa. Utifrån det presenterar hon bland annat ett förslag till lösning på de största problem som identifierats i studien.
Det populäraste verktyget i studien är så kallad instant messaging, där man kan bolla korta direktmeddelanden med egna kontakter via t ex MSN Messenger eller ICQ. Verktyget ger användaren möjlighet att själv välja när man vill svara, och därför kan man också delta i flera aktiviteter samtidigt. Men det finns också inbyggda problem.
– Eftersom signalen om nytt meddelande är påträngande avbryter man nästan alltid omedelbart den aktivitet som man för tillfället deltar i för att läsa meddelandet, säger Therese Örnberg Berglund. Avbrotten blir extra störande eftersom den andra personen inte har tillräcklig information för att avgöra när det är ett bra tillfälle att avbryta.
I avhandlingen presenterar Therese Örnberg Berglund också ett bidrag till lösning på de praktiska problem som identifierats. Hennes designförslag går ut på att öka medvetenheten om samtalspartnerns tillgänglighet samtidigt som den individuella kontrollen bibehålls.
Det som utmärker kommunikationen via ny teknik är att man ofta deltar i flera aktiviteter samtidigt, och dessutom är delaktig i flera olika samtidiga sammanhang. Varje individ befinner sig i ett konkret rum framför sin dator, och ingår också i de gemensamma sammanhang online där kommunikationen äger rum.
Dessa särskilda förutsättningar öppnar för missförstånd och det krävs tydlighet för att kommunikationen ska lyckas. Vilka kommunikationsstrategier som används för att överbrygga detta beror till exempel på hur användarnas miljöer är utformade, vilka möjligheter till kommunikation dessa erbjuder, vilka deltagare som finns med, deras bakgrundskunskaper samt vilken typ av aktivitet man ägnar sig åt. Studien visar att de mest lyckade strategierna för att undvika missförstånd är uttryckliga och extra tydliga.
– När det gäller språket är det till exempel säkrare att använda sig av samma ord igen eller ett med liknande betydelse när man vill referera tillbaka till något man tidigare skrivit, förklarar Therese Örnberg Berglund. Använder man pronomen som den eller det, hon eller han, så ökar risken för missförstånd.
Extra tydlighet är en framgångsfaktor också när det gäller att kommunicera de icke-språkliga dimensionerna. Eftersom mediet kan göra det svårt att ge direkt feedback på det någon sagt eller skrivit, blir det viktigt att tydligt uttrycka känsloyttringar på de sätt som erbjuds, exempelvis med hjälp av smileys.
Aktiva handlingar krävs i dagsläget också för att signalera om man är öppen för kommunikation. För att undvika ständiga avbrott måste man tydligt indikera om det är lämpligt att avbryta eller ej, exempelvis via så kallade statusmeddelanden, och i de system som används idag sköts detta bara delvis automatiskt.
Lördagen den 17 oktober försvarar Therese Örnberg Berglund, Institutionen för språkstudier samt HUMlab, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Making Sense Digitally: Conversational Coherence in Online and Mixed-Mode Contexts”. Disputationen äger rum kl 10.00 i Hörsal E, Humanisthuset. Fakultetsopponent är professor Elizabeth Keating, Department of Anthropology, University of Texas at Austin.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta gärna Therese Örnberg Berglund på
070-3276444 eller på therese.ornberg@engelska.umu.se.
Cancer i livmoderslemhinnan, ofta kallad livmoderkroppscancer, är den i västvärlden vanligast förekommande elakartade tumörtypen i det kvinnliga könsorganet. Antalet nyupptäckta fall av sjukdomen har ökat markant, liksom dödligheten. I Sverige får ungefär 1 300 kvinnor varje år diagnosen livmoderkroppscancer vilket motsvarar sex procent av alla cancerfall hos kvinnor.
Cancer orsakas av att genetiska förändringar (mutationer) i cellernas arvsmassa slår ut den normala tillväxtkontrollen. Forskaren Carola Hedberg vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi, Göteborgs universitet, har i sin studie identifierat de gener som är inblandade i uppkomsten av livmoderkroppscancer.
Carola Hedbergs forskning fokuserar på genetiska analyser av råttor, och mer specifikt på råttans kromosom 10. Kromosomen är intressant eftersom den i samband med tumörbildning visar sig vara utsatt för deletion, det vill säga förlust av genetiskt material. Carola Hedberg kan visa att där förlusten av genetiskt material är som störst, mitt på kromosomen, finns det i normala fall en eller flera tillväxthämmande gener. När dessa gener försvinner sätts de tillväxtreglerande funktionerna ur spel, vilket tros bidra till bildandet av livmodercancer.
Information om specifika genförändringar med råttan som modell kan överföras till motsvarande cancerform hos människan. Kunskapen om vilka gener som är involverade i en specifik cancerform kan därför i förlängningen bidra till cancervården genom bättre diagnostiska verktyg och nya former för behandling och förebyggande vård. Vid fördjupade studier har Carola Hedberg och hennes kollegor särskilt identifierat två gener, benämnda Skip och Myo1c, som tros ha en nyckelroll vid uppkomsten av livmoderkroppscancer.
Avhandlingen Novel Tumor Suppressor Gene Candidates in Experimental Endometrial Carcinoma – From Cytogenetic to Molecular Analysis försvarades vid disputation den 25 september 2009.
Kontaktinformation
Kontakt
Carola Hedberg, Institutionen för cell- och molekylärbiologi, Göteborgs universitet
031-3436527
070-4047670
carola.hedberg@cmb.gu.se
I varje ögonblick pågår en febril aktivitet i våra celler. En av de mest fantastiska processerna är när informationen i våra gener översätts till proteinmolekyler, som avgör hur vi ser ut och fungerar. De ribosomer som pristagarna utforskat och som nu belönas med årets Nobelpris i kemi utgör centrum för den här processen.
–Dessa biologiska ”nanopartiklar” fungerar som molekylmaskiner, som bygger upp nya proteiner från mindre beståndsdelar i ett exakt mönster baserat på den genetiska informationen i våra kromosomer, förklarar Örjan Hansson, universitetslektor i biofysik vid Institutionen för kemi, Göteborgs universitet.
Kemipristagarna har använt en speciell metod som kallas röntgendiffraktion för att ta reda på hur ribosomerna ser ut, ända ner på atomnivå.
–Tack vare det kan vi förstå hur ribosomerna fungerar och till och med utveckla antibiotika som blockerar ribosomernas funktion i sjukdomsalstrande bakterier, säger Örjan Hansson.
Kontaktinformation
För mer information:
Örjan Hansson, Institutionen för kemi, Göteborgs universitet
031-786 3929
Orjan.Hansson@chem.gu.se
Trots dalande besökssiffror och ökad sekularisering är kyrkan fortfarande omtyckt och uppskattad som en institution som värnar om gemensamma värden i det offentliga samhället. Bland annat den slutsatsen drar Martha Middlemiss Lé Mon, som disputerade vid Uppsala universitet den 2 oktober. Hennes studie utgår från kyrkan i England, men resultaten går också att applicera på Sverige.
– Samtidigt som Sverige i upprepade studier av människors värderingar utnämnts till ”världens mest sekulariserade land” är det fortfarande relativt många svenskar som är medlemmar i kyrkan och som nyttjar kyrkans tjänster, som vigsel och dop. Det tyder på att bilden av kyrkans roll i Sverige idag är mer komplicerad än vad som ofta påstås, säger Martha Middlemiss Lé Mon.
I sin avhandling i teologi har hon kartlagt den engelska kyrkans bidrag inom välfärdsområdet samt intervjuat både präster och kommunrepresentanter i England. Resultaten visar att kyrkan på lokal nivå gör mer än vad som oftast lyfts fram i form av bred samhällsnytta. Det finns en stor efterfrågan på och acceptans av en kyrka som utgör ett komplement till offentlig vård samt offentlig barn- och äldreomsorg i ett välfärdssystem som upplevs som mer och mer bräckligt. Studien visar att både de som representerar kyrkan som organisation och de som sällan sätter sin fot i kyrkan uppskattar då kyrkans representanter offentligt talar för dem som själva har svårt att göra sin röst hörd, som hemlösa, sjuka, gamla och asylsökande.
Den studie som avhandlingen är baserad på är utförd i England, men analyseras i avhandlingen i ett bredare europeiskt sammanhang. Martha Middlemiss Lé Mon har även gjort en särskild jämförelse med Sverige, och resultaten från den engelska fallstudien kastar enligt henne också ljus över svenska förhållanden.
– Kyrkan är fortfarande en institution som står för och värnar om gemensamma värden i det offentliga samhället. Den står mittemellan individen och samhället i stort, och är uppskattad av folk. Man vill att den ska finnas kvar. Det förändrar dock inte de dalande besökssiffrorna och betyder inte att kyrkan är på väg att återta sin gamla maktposition i samhället, säger hon.
– Frågan för alla som ser ett värde i kyrkans fortsatta existens blir därför hur länge kyrkan som institution kan leva upp till de förväntningar som studien visar att finns, i en tid av sviktande medlemssiffror och svagare uppslutning kring kyrkans kärnverksamhet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Martha Middlemiss Lé Mon, 018- 471 22 46, 073-423 13 74, e-post: martha.middlemiss@teol.uu.se
Alla svenska elitlag inom volleyboll erbjöds att delta i studien, och drygt 150 spelare svarade på enkäten som skickades ut när säsongen nästan var slut.
Sammanställningen visade att varannan spelare hade ådragit sig en eller flera skador under säsongen. Nästan alla deltog i någon form av skadeförebyggande träning, men de flesta genomförde den på egen hand.
– Det är förvånande, med tanke på att det är välkänt att träningen fungerar mycket bättre om en utbildad tränare eller en sjukgymnast tar fram ett individuellt program och är närvarande under passet, säger sjukgymnasten Sofia Augustsson som skrivit avhandlingen.
Avhandlingen visar också att övervakad styrketräning gör att idrottarna presterar betydligt bättre jämfört med dem som genomför träningen på egen hand.
I studien fick två grupper kvinnliga volleybollspelare var sina träningsprogram. Den ena gruppen hade en sjukgymnast som ledde träningen och fick individuellt utformade program medan den andra fick klara sig själva med ett standardprogram.
Gruppen där sjukgymnasten var närvarande förbättrade sina prestationer 50 procent mer jämfört med den andra gruppen. Andelen skadade spelare var också mindre i gruppen med övervakning.
– Jag tror att fler faktiskt följer träningsprogrammet när det finns en tränare på plats och att man blir mer fokuserad på uppgiften. Många spelare kan känna att fysträningen är den tråkiga delen av sporten och då är det lätt hänt att man inte genomför den som man ska när ingen ser på, säger Sofia Augustsson.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för arbetsterapi och fysiologi
Avhandlingens titel: Strength training for physical performance and injury prevention in sports. Individualised and supervised training for female athletes
Avhandlingen försvaras fredagen den 9 oktober, klockan 09.00, hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Sofia Augustsson, leg sjukgymnast, telefon 076-828 80 16, e-post sofia.augustsson@gu.se
Handledare:
Docent Ulla Svantesson, telefon 031-786 57 42, e-post ulla.svantesson@gu.se
I en ny artikel i Environmental Research Letters av forskarna Georgia Destouni och Amélie Darracq vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi samt Bert Bolins centrum för klimatforskning, Stockholms universitet, får Crutzens globala beräkningar stöd. Den nya artikeln kan dessutom förklara orsaken till skillnaden i jämförelse med IPPCs resultat.
Odlingsmark släpper ut lustgas – dikväveoxid (N2O)-till atmosfären. Som växthusgas är lustgasen 300 gånger mäktigare per molekyl än koldioxid (CO2).
Paul Crutzen med medarbetare räknade fram att de globala utsläppen av lustgaskväve från odlingsmark är ca 3-5 procent av den totala mängd kväve som tillförs marken. Han beräknade sedan hur stora lustgasutsläppen från odling av biobränslen kan bli i jämförelse med minskningen av CO2-utsläpp genom att biobränslena ersätter fossila bränslen. Jämförelsen visade att lustgasutsläppen kan bidra mer till den globala uppvärmningen än till avkylning av klimatet. Crutzens resultat byggde dock kritiskt på beräkningen av att 3-5 procent lustgaskväve frigörs till atmosfären från det kväve som tillförs odlingsmarken; något som skilde sig väsentligt från IPCCs motsvarande uppskattning på bara ca 1 procent.
Destouni och Darracq har undersökt orsaken till glappet mellan Crutzens och IPCCs resultat och vilket värde som är mest rättvisande för odlingsmarkens lustgasutsläpp.
I sin studie beräknade Destouni och Darracq kväveflödena på och under markytan igenom hela Norrströms avrinningsområde, ett ca 22 000 kvadratkilometer stort område, som omfattar hela Mälardalen och vars strömmande vatten dräneras ut till Östersjön genom utloppet i Norrström, Stockholm.
Destounis forskargrupp har sedan länge använt detta område som ett fältlaboratorium för undersökningar av vattnets och vattenburna närsalters (kväve och fosfor) utsläppsmängder, flödesvägar och flödestider från olika delar av området till Östersjön.
Denna samlade kunskap kunde nu användas för att räkna fram den totala mängden kväve som strömmar genom odlingsmarken, samt mängden vattenburet kväve från odlingsmarken som vid varje tidpunkt håller på och transporteras genom avrinningsområdet, fördelat på områdets olika vatten på och under mark.
Både det primära flödet genom odlingsmarken och det sekundära vattenburna kvävet som ursprungligen kommer från odlingsmark ger utsläpp av lustgaskväve till atmosfären. För att beräkna dessa använde Destouni och Darracq IPCCs relativt små värden på 0.75-1 procent lustgaskväve som frigörs till atmosfären från odlingsmarken och de olika vattensystemen – ytvatten på marken och mark- och grundvatten under markytan- i avrinningsområdet.
Den sammanlagda summan av de odlingsrelaterade primära och sekundära utsläppen av lustgaskväve blev då totalt ca 3 procent av kvävet i odlingsmarken; något som stämmer överens med Crutzens globala uppskattning.
– Skillnaden mellan IPCCs och Crutzens uppskattningar beror på att IPCC använde rimliga lokala värden, men räknade inte med alla de lokaliteter och det vatten i landskapet, på och under markytan, som vid varje tidpunkt omfattar kväve och släpper ut lustgas med odlingsmarksursprung. Crutzens global massbalansberäkning visade hur stora de totala lustgasutsläppen från odlingsmarken behövde vara för att stänga balansen, men kunde inte bryta ner det totala utsläppsvärdet i dess olika lokala komponenter, säger Georgia Destouni.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta: Georgia Destouni, professor i hydrologi, tfn 08-16 47 85, mobil 070-4532366, e-post georgia.destouni@natgeo.su.se
För bilder kontakta: press@su.se eller tfn 08-16 40 90
I Östersjöns avrinningsområde bor det 85 miljoner människor. Folkmängden gör stora mänskiga avtryck i Östersjöns havsmiljö. Det visar forskaren Daniel Hansson vid Institutionen för geovetenskaper, som med hjälp av nya metoder kartlagt Östersjöns havsklimat från 1500-talet och framåt.
I sin avhandling konstaterar Daniel Hansson att syrebristen och utbredningen av döda havsbottnar i Östersjön i allt väsentligt beror på mänsklig aktivitet.
– Klimatförändringarna har hittills endast haft en försumbar effekt på syresituationen i Östersjön. Den främsta orsaken till syrebristen och de stora döda bottnarna är att utsläppen från jordbruk och orenat avloppsvatten ökade kraftigt, inte minst i samband med en ökad användning av konstgödsel i mitten av 1900-talet, säger Daniel Hansson.
Genom att kombinera nya metoder för att rekonstruera historiskt klimat och moderna datormodeller har Daniel Hansson i detalj kunnat undersöka förändringar i vattentemperatur, isutbredning, flodtillförsel, salthalt och syrekoncentrationer i Östersjön under 500 år.
Studierna visar tydligt att syresituationen idag inte kan jämföras med någon annan period sedan 1500-talet, och att dagens förhöjda vattentemperatur och begränsade isutbredning liknar situationer som inträffat bara två gånger tidigare.
– Men om trenden med fortsatt uppvärmning håller i sig kan vi snart se klimatförändringar utanför de senaste 500 årens variation, säger Daniel Hansson.
Tekniken som använts i avhandlingen ger en mycket hög tidsupplösning. Till exempel har Daniel Hansson kunnat rekonstruera hur isen växte sig tjock under de skälvande dagarna i januari och februari 1658, då Karl X marscherade med den svenska armén över Lilla och Stora Bält vilket slutade med att Blekinge, Skåne, Halland och Bohuslän tillföll Sverige.
Avhandlingen Ocean climate variability over recent centuries explored by modelling the Baltic Sea försvarades vid en disputation den 25 september.
Kontaktinformation
Kontakt:
Daniel Hansson, Institutionen för Geovetenskaper, Göteborgs universitet
Telefon: 031-786 2878
Mobil: 0706-840481
daniel.hansson@gvc.gu.se
Historiskt har kvinnliga ledare försökt inta en manlig roll för att kunna ta plats i en mansdominerad politisk värld. Men istället för att bli accepterade möttes de ofta av ovilja från både män och kvinnor.
Det politiska klimatet i Sverige har förändrats dramatiskt och nu efterfrågas kvinnliga ledare. Det kvinnliga tar en större plats i den offentliga debatten. Debatten har blivit mer intim och flyttats från de tradionellt manliga arenorna till soffan, köket och café-scenen. Dialog och konversation primeras och torrt, abstrakt och högtravande språk försvinner allt mer.
– Det passar kvinnor bra eftersom deras språk är enkelt, konkret och rakt på sak. De bjuder in till dialog och är personliga, säger Brigitte Mral.
Från att ha varit defensiva i sin framtoning kan nu kvinnor vara mer offensiva men de måste fortfarande förhålla sig till vad som är passande för en kvinna.
– Den stereotypa bilden av vad en kvinna ska vara, har dock inte förändrats speciellt mycket. Modersidealet, det vill säga att vara omhändertagande, pedagogisk, sympatisk och vänlig men också bestämd, är viktigast. Tillsammans med egenskaper som social kompetens och engagemang, säger Brigitte Mral.
Brigitte Mral använder Anna Lindh som exempel. Anna Lindh får frågan vad barnen tycker om att hon inte är hemma speciellt ofta i en TV intervju. Hon klarar frågan utan att framstå som en dålig mamma genom att säga att det är tur att de saknar henne. Det vore tråkigt annars. Senare i samma intervju frågar journalisten om hon behandlas annorlunda av media jämfört med en manlig politiker. Anna Lindh svarar med ett leende att en man inte skulle ha fått de här frågorna.
En annan framstående politiker som Brigitte Mral tittat närmare på är Maria Wetterstrand, ledare för Miljöpartiet, och hon beskrivs ibland i media som inte speciellt feminin. Hon trippar inte på tå och hon talar med mörk röst.
– I en intervju sade hon att människor säger att hon borde tänka mer på sitt utseende men Maria Wetterstrand tycker att det är löjligt. Precis som hon säger så ber ingen Bosse Ringholm fundera över sitt utseende eller på att le mer, säger Brigitte Mral.
Brigitte Mrals artikel ingår boken: Mral, Brigitte; Borg, Nicole & Salazar, Philippe-Joseph (2009): Women’s Rhetoric – Argumentative Strategies of Women in Public Life, Sweden and South Africa. Boken är en historisk, teoretisk och praktisk analys av kvinnor som debattörer. Den är ett resultat av ett samarbete mellan Örebro universitet och Cape Town University.
Kontaktinformation
Mer information: http://www.retorikforlaget.se/wr/index.html
Brigitte Mral: 019-30 34 81, brigitte.mral@oru.se, mobil: 070 330 35 95
