Under de senaste decennierna har andelen utrikes födda i Sverige ökat kraftigt genom invandring. Internationellt sett är idag en förhållandevis stor del av vår befolkning utrikes födda. Regering och riksdag har fastställt att målet med den svenska integrationspolitiken är ”lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund”.

Avhandlingen utgörs av tre separata uppsatser.

Den första studien analyserar effekterna av pensionsreformen 1979, som förändrade reglerna för rätten till förtidspension.

Före reformen fastställdes rätten till folkpension för utländska medborgare boende i Sverige genom bi- och multilaterala konventioner om social trygghet mellan Sverige och andra stater. Utländska medborgare i Sverige som inte omfattades av några av dessa konventioner hade sålunda ingen rätt till folkpension. Genom reformen gavs alla utländska medborgare i Sverige rätten till folkpension efter en kortare kvalifikationstid.

För dem som dessutom omfattades av sociala konventioner, gav dessa även efter reformen mer förmånligare villkor. Resultaten av studien visar att reformen hade en avsevärd effekt på graden av förtidspensioneringar för den grupp av utrikes födda som före reformen saknade rätt till folkpension. Dessa resultat bekräftar tidigare forskning, som visar att ersättningsnivåerna inom pensionssystemet påverkar tillströmningen till förtidspension.

Den andra studien fokuserar på effekterna av avregleringarna av den lokala kollektivtrafiken per buss (1989) och av taximarknaden (1990) i Sverige och dess effekter på skillnader i arbetsinkomster mellan inrikes och utrikes födda inom dessa sektorer.

I studien uppskattas förändringen av skillnaderna i arbetsinkomster mellan inrikes och utrikes födda till följd av avregleringen. Resultaten visar att de genomsnittliga arbetsinkomsterna för män inom bussbranschen före avregleringen var högre för inrikes födda än för utrikes födda. Dessa skillnader i arbetsinkomst påverkades inte nämnvärt av avregleringen. Vidare visar studien att skillnaderna i genomsnittliga arbetsinkomster mellan inrikes och utrikes födda inom taxibranschen var mycket små under perioden före avregleringen. För individer som var sysselsatta inom taximarknaden både före och efter avregleringen sjönk de genomsnittliga arbetsinkomsterna relativt sett mer för utrikes födda jämfört med inrikes födda. Inflödet av sysselsatta inom taxisektorn ökade efter avregleringen relativt sett mer för utrikes födda jämfört med inrikes födda, vilket kan ha förändrat sammansättningen av utrikes födda inom denna bransch.

Den tredje studien undersöker effekten av att bli svensk medborgare på de årliga arbetsinkomsterna. En hypotes är att möjligheterna på arbetsmarknaden förbättras genom medborgarskap. En annan hypotes är att processen att bli svensk medborgare är relaterad med ökade investeringar hos individen, vilket i sig kan ha en positiv effekt på arbetsinkomsterna.

Resultaten av studien visar på en positiv effekt av att bli svensk medborgare för individer födda i Afrika och Asien, en effekt som inte enbart kan tillskrivas högre inkomster hos de individer som väljer att söka svenskt medborgarskap. Effekten är i allmänhet större för män än för kvinnor. Studien visar att ett svenskt medborgarskap kan öka möjligheterna på arbetsmarknaden, men den antyder även att processen att bli svensk medborgare kan vara relaterad med ett förändrat beteende hos individen på arbetsmarknaden, vilket i sig kan påverka arbetsinkomsten positivt.

Mikael Ohlson kommer ursprungligen från Partille men är numera bosatt i Växjö. Han är doktorand i nationalekonomi vid Växjö universitet sedan 1999.

Avhandlingen ”Essays on Immigrants and Institutional Change in Sweden” försvaras den 19 december kl. 13:00 i sal Myrdal, Växjö universitet.

Opponent är professor Per Lundborg, Stockholms universitet.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Mikael Ohlson på telefon 0470-708761 eller e-post: mikael.ohlson@vxu.se.

Avhandlingen går att beställa genom Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon: 0470-708267 eller e-post: vup@vxu.se.

När det gäller komplexa tekniska system, till exempel militära flygplan med lång livslängd, är hanteringen av underhållsrelaterad information avgörande för att kunna uppnå hög driftsäkerhet, låga underhållskostnader och rigorösa säkerhetskrav. I dag finns informations- och kommunikationsteknik (IKT) som möjliggör en så kallad e-underhållslösning för den nödvändiga informationslogistiken – det som saknas är lämpliga ramverk, arbetssätt och verktyg som möjliggör en tjänsteinriktad ansats mot e-underhåll.

– Mitt forskningsarbete har därför haft syftet att undersöka och beskriva hur en lösning för e-underhåll kan utvecklas så att den tillhandahåller informationstjänster som stödjer underhållet av komplexa tekniska system. Jag har bland annat utfört en fallstudie inom militär luftfart och stöttat den med två mindre fallstudier inom sjukvårdssektorn och processindustrin, säger Ramin Karim som disputerade den 2 december med avhandlingen A service-oriented approach to eMaintenance of complex technical systems.

Resultatet handlar bland annat om att underlätta förståelsen för vad e-underhåll står för, helt enkelt för att det är viktigt att verkligen förstå ett fenomen innan man utformar lösningar som kan användas för att förändra en eventuell problemsituation.

– Jag har också tagit fram ett ramverk, baserat på ett process- och tjänsteorienteras synsätt, som kan användas vid utformning av e-underhållslösningar. Ramverket innehåller både en processmodell och en designmodell med förslag på stöttande verktyg och teknologier som kan användas för att utveckla informationstjänster som är relevanta för underhållsprocessens aktörer.

Ramin Karim disputerade den 2 december.

Det blir allt vanligare att byta yrkesbana, och en ganska ny grupp i sammanhanget är akademiker som i slutet av sina karriärer söker sig till näringslivet och vice versa. Idag finns ingen bra metod för att värdera meriter och anställningsbarhet för äldre personer med långa karriärer bakom sig och gamla examensbetyg. Jens Graff har i sin avhandling utvecklat nya konkreta bedömningsmetoder och verktyg som kan hjälpa arbetsgivare att välja ut rätt slutkandidater vid en rekrytering.

Teoretiska kunskaper är en förutsättning för att en person ska ha rätt kompetens, men praktiska erfarenheter av t ex konflikthantering, samarbete och undervisning, och personliga egenskaper kan avgöra om en person passar för ett särskilt arbete. I avhandlingen ingår intervjuer med tio äldre karriärbytare, som fick berätta om sina arbetserfarenheter och kompetenser. Genom att använda Jens Graffs modeller kunde kandidaterna därefter rangordnas utifrån olika kriterier.

De nya modellerna ger särskilt äldre kandidater möjlighet att korrekt värdera och beskriva sin kompetens och anställningsbarhet, och informera arbetsgivare om sina långa yrkesliv. Särskild vikt läggs vid att beskriva vad som har motiverat dem i olika tidsperioder, och vad som fick dem att vilja byta karriär.

Torsdagen den 11 december försvarar Jens Graff, Handelshögskolan, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Career as an Experiential Learning Voyage. Development of Experiential Assessment Methodology in a Lifelong Learning Context. Disputationen äger rum kl. 13.15 i hörsal C, Lindellhallen, Samhällsvetarhuset. Opponent är professor Marin Marinov, University of Gloucestershire (UK).

Kontaktinformation
Kontaktupggifter:

Jens Graff,
Handelshögskolan,
Umeå universitet,
E-post: jens.graff@usbe.umu.se
Telefon: 090-786 67 98

För ca 4 500 år sedan uppstod en ny typ av samhällsekonomi i norra Europa. Det var en ekonomi som inte baserades på produktion och arbete, utan där gåvoutbyten av speciella yxor genererade sociala och ekonomiska mervärden.

I den typen av prestigeekonomi byggdes socialt inflytande genom allianser och skuldsättning, där risktagande och spekulation spelade in. De s.k. stridsyxorna – särpräglat utformade skafthålsyxor av slipad sten – förekom under större delen av den yngre stenåldern i norra och mellersta Europa.

– Yxorna har inte använts praktiskt, utan representerade en typ av symboliskt värde, säger Roger Edenmo.

Mot slutet av stenåldern ökade dessa yxor kraftigt i antal och fick en tidstypisk utformning. I Sverige och Norge sker detta inom den samhällsform som kallas båtyxekulturen.  

Roger Edenmo har i sin avhandling studerat dessa yxor inom delar av Mälardalen, med avseende på kronologi, regionalitet och utformning.

Den drastiska ökningen av yxorna under perioden tolkas som ett resultat av en framväxande prestigeekonomi, där yxorna har cirkulerat mellan lokala gruppföreträdare. Det kan visas att den geografiska omfattningen av dessa nätverk förändrades över tid, från att inledningsvis ha varit i huvudsak regional till att i ökande grad bli interregional. Det lokala ledarskapet kom med tiden att legitimeras genom långväga kontakter.

– Prestigeekonomin kan därmed identifieras som den ”start-mekanism” som ledde till att sociala rangordningar konsoliderades och i förlängningen kom att bli bestämmande för de ekonomiska relationerna i samhället.. säger Roger Edenmo.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Roger Edenmo, 08-542 425 51, 073-903 01 94, eller roger.edenmo@lansstyrelsen.se

– Det är ingen fara att vara trött när man kommer hem efter en hård dag på jobbet, det viktiga är att man är ”fit for fight” och känner sig utvilad när man kommer till jobbet dagen därpå. Om man är utmattad redan när dagen börjar är risken för ohälsa i framtiden nästan tre gånger högre, säger Ulrica von Thiele Schwarz, psykolog på Previa och doktorand vid Psykologiska institutionen på Stockholms universitet.

Studien visar också att höga krav och brist på inflytande på jobbet bidrar till att kvinnor har svårt att återhämta sig. Ännu värre blir det för de kvinnor som har svårt att släppa tankarna på jobbet när de kommer hem. Däremot behöver inte stress i sig vara farligt, så länge det finns möjlighet till återhämtning.

Det bästa sättet för återhämtning är att vara fysiskt aktiv och att umgås med sin familj och sina vänner. Detta kan bero på att tankarna då kopplas bort från det som stressar, vilket är nödvändigt för att kroppen ska återhämta sig.

– Det är viktigt att veta att återhämtning inte nödvändigtvis är detsamma som vila. Återhämtning är inte heller en lyx som man kan vänta med tills man har tid, utan en biologisk förutsättning för att undvika ohälsa, precis som mat och sömn, säger Ulrica von Thiele Schwarz.

Forskningsprojektet har bedrivits och utvärderats som ett samarbete mellan Previa och Psykologiska institutionen på Stockholms universitet. Doktorsavhandlingen läggs fram vid Stockholms universitet torsdagen den 11 december. I studierna, som pågick under en tvåårsperiod, ingick ca 300 kvinnor anställda inom vårdsektorn i Stockholms län.

Så kan arbetsgivare underlätta återhämtning:
1. Var uppmärksam på utmattade medarbetare och ta varningstecken på allvar
2. Ge tydliga instruktioner om vad som ska göras
3. Möjliggör för medarbetarna att se resultatet av sitt arbete
4. Ge tid för fysisk aktivitet på arbetstid
5. Inkludera bristande återhämtning och arbetsrelaterad trötthet i arbetsmiljökartläggningar

Kontaktinformation
För mer information:
Ulrica von Thiele Schwarz, psykolog på Previa och doktorand vid Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet: 08-722 24 30, 070-203 23 22

Den 12 december disputerar Göran Brante med avhandlingen Lärare av idag. Om konstitueringen av identitet och roll.

– Läraryrket är en av samhällets viktigaste professioner eftersom lärarna påverkar hur våra barn tänker. Trots det har lärarna en svag roll med låg lön och låg status, och undersökningar visar att många lärare mår dåligt idag, säger Göran Brante, som själv har en bakgrund som både grundskole- och gymnasielärare.

– I min avhandling undersöker och diskuterar jag ett antal mekanismer som, både på ett medvetet och omedvetet plan, ligger till grund för uppkomsten av lärare, som tänkande och handlande individer och som kollektiv.

Göran Brante försvarar sin avhandling vid Högskolan Kristianstad i aulan i hus 7 fredagen den 12 december kl 13.00.

Länk till en artikel om avhandlingen: http://www.hkr.se/templates/page____7301.aspx

Länkt till avhandlingen: http://dspace.mah.se/dspace/handle/2043/6859

Kontaktinformation
Kontaktperson: Göran Brante
Tfn: 044-20 32 60

För att få en bild av isländskans nuvarande ställning spelades ett antal vardagliga gruppsamtal in. Totalt deltog 108 informanter med varierande social bakgrund och dessa kommer från olika orter i Island.

Samtalen analyserades sedan utifrån ett antal språkliga variabler som antas nu genomgå förändring. Ungefär hälften av informanterna bidrog även med skriftspråksmaterial som analyserades på samma sätt. Slutligen intervjuades alla informanter med avseende på deras sociala bakgrund och attityder till språkförändringar.

Avhandlingens resultat tyder på att isländska fortfarande kan karakteriseras som ett stabilt språk. Således hittades exempel på de påstådda förändringarna mycket sällan i de inspelade samtalen liksom i det inlämnade skriftspråksmaterialet.

Det förefaller även vara så att den lilla variation som ändå finns är relativt stabil, dvs. mönstret är i stort sett detsamma i alla åldersgrupper. Yngre talare visar inga tydliga tecken på att avvika i högre grad från standardspråket än vad äldre talare gör, men ett sådant mönster ses vanligtvis som ett tecken på pågående förändring.

Vad gäller informanternas attityder till språklig förändring så verkar de både vara mycket medvetna om de variabler som studerades och allmänt vara negativa gentemot de påstådda förändringarna. Denna hållning verkar även vara en starkt bidragande faktor till den språkliga stabiliteten.

Det framkom ett tydligt samband mellan attityder och språkbruk, nämligen att de informanter som uttryckte sig negativt om de relevanta icke-standardformerna var mindre benägna än övriga informanter att använda dem.           
                                       
Informanternas intervjusvar antyder även att andra faktorer, såsom en stark språklig nationalism och en stabilitetsinriktad språkpolicy, bidrar till isländskans stabilitet. Finnur Friðriksson menar att dessa faktorer generellt sett fungerar som bidragande till språklig stabilitet, även om andra faktorer, som kan gälla specifikt i andra språksamhällen, bör tas med i räkningen.          

Avhandlingens titel: Language Change vs. Stability in Conservative Language Communities. A case study of Icelandic.

Disputationen äger rum fredagen den 19 december 2008 kl. 9.15

Plats: Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6

Opponent: Associate Professor Natalie Schilling-Estes, Washington DC, USA

Avhandlingen kostar 125 kr och kan beställas från Institutionen för lingvistik, ritwa@ling.gu.se

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Finnur Friðriksson,
tel. +00 354-4608575 (arb.), +00 354-4615610 (hem), mobiltel. +00 354-8464353,
e-post: finnurf@unak.is

Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
Tel. 031-786 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se

”Knalleandan – drivkraft och begränsningar” heter den flervetenskapliga studie av utvecklingen av näringsliv och förvaltning i Sjuhäradsbygden som nyligen blev klar. Den omfattar nästan 50 intervjuer med företagsledare i trakterna kring Borås, en region som har lång tradition av företagande och goda affärsidéer.

– Faktum är att Sjuhäradsbygden har en tradition att lyckas väl i affärer, även när andra inte gör det. Detta gäller även den offentliga sektorn och flera kommuner i bygden är finansiellt starka, konstaterar professor Björn Brorström, en av författarna och specialist på offentlig förvaltning.

De två andra författarna som trängt in i begreppet ”knalleandan” är Anders Edström, professor i företagsekonomi med specialintresse för entreprenörskap och regionalt företagande och Margareta Oudhuis, docent och arbetsvetare som i rapporten framför allt inriktat sig mot de utlandsägda företagen.

Idén till en tvärvetenskaplig studie av utvecklingen av näringsliv och förvaltning i Sjuhäradsbygden har funnits ett tag på högskolan, men tack vare en 30-årspresent som högskolan fick från Industri- och handelskammaren i Sjuhärad förra året togs idén upp igen.

Presenten var nämligen ett erbjudande att arrangera 30 intervjuer med företagsledare i Sjuhäradsbygden.

– Erbjudandet passade bra in i våra tankar och i och med ett management-seminarium började vi konkretisera studien, förklarar Björn Brorström.

Med vad är då den här speciella knalleandan?

– Handlingskraftig, att spara och vara kostnadsmedveten, att leva nära verksamheten, lösa problem och vara delaktig är några beskrivande ord som alla tre använder för att beskriva ordet knalleanda.

– En favorithistoria, som berättas och som kan säga något om vad som utmärker företagsklimatet, är följande:

En av de ledande företagarna i bygden sa någon gång under 60-talet vid en anställningsintervju, när det kom fram att den sökande hade realexamen, att det ska nog inte vara något hinder. Eftersom historien fortfarande berättas och det ofta så är det uppenbart att den har betydelse, förklarar Björn Brorström.

Det här menar han är ett förhållningssätt som har gått igen även i kontakten med högskolan. Utbildning har inte värderats lika högt som att man praktiskt kan genomföra saker och ting.

– Här ser jag det som viktigt att vi på högskolan kan övertyga om att utbildning också kan innebära utveckling, säger Björn Brorström.

Utomstående experter och konsulter ses också med skepsis. Det är ett ideal som ifrågasatt utbildning och bildning. I det handlingsorienterade företaget prioriteras erfarenhetsbaserad kunskap framför teori.

Utmärkande för företagen i Sjuhärad har varit en hög legitimhet att bedriva näringslivsinriktad verksamhet.

Borås är en entreprenörslik stad och Jantelagen är inte så stor som i andra delar av landet säger en av de intervjuade företagsledarna i rapporten och fortsätter: ”Det är ok att vara framgångsrik”.

– Att göra affärer har hög status och är viktigt. I vissa kamratsammanhag, så har man haft ett ideal till att antingen ta över familjeföretaget eller starta eget med egen affärsidé, förklarar Anders Edström.

Han menar att när man har koll på affärerna så inser man också kostnadernas betydelse. Vissa av de intervjuade menar att det här är erfarenheter som man fått från konjunkturnedgångar och strukturkriser.

– Företagen vill heller inte ha någon statlig inblandning – samtidigt så har ju det här självständighetsidealet en baksida, tillägger Björn Brorström.

– Man samarbetar inte gärna och har viss slutenhet och berättar inte för grannföretaget om en affär som kunde ha betydelse för dem, fyller Margareta Oudhuis i samtidigt som hon tror att det här är en attityd som håller på att förändras.

Den ledningsfilosofi som många i rapporten ger uttryck för tycks inte ha ändrats drastiskt.

Viktiga kärnvärden är enkelhet, handlingsorientering, kostnadsmedvetande och kundorientering. Ibland måste man kämpa mot gamla invanda beteenden som fostrats i en produktionsdominerad miljö. D

e som tagit över familjeföretaget har vuxit upp med företagande vid köksbordet och har arbetat under lång tid i samma företag innan de själva tagit över.

Men den nya generationen kan också ha arbetat en del i andra företag under perioder av sin karriär och gått utbildningar vilket gjort att de inte varit direkt involverade i verksamheten. Genom sina erfarenheter från andra miljöer och att de tillhör en yngre generation försöker de också påverka strategi och värdering i det egna företaget.

Sjuhäradsbygden är också rekryteringsbasen för så gott som alla företag. En av de större arbetsgivarna bedömde att 95 procent av personalen bor inom en mil från Borås.

– Samtidigt ger också Sjuhäradsbygdens geografiska placering en slags begränsning. Närheten till Göteborg är en styrka många gånger, men fördelarna hämmas av en bristfällig infrastruktur. Många stora företag som exempelvis JC och MQ har flyttat, säger Anders Edström.

Margareta Oudhuis berättar att 300 av Sjuhäradsbygdens företag är utlandsägda och man har över 12000 anställda. Trenden mot ett allt större inslag av internationalisering i betydelsen utlandsägda företag är stark i bygden säger hon. En viktig fråga för henne i studien har varit att granska om det lokala syns i det globala och vad det betyder att vara utlandsägt.

– Det kan vara både en möjlighet och hot att befinna sig på en lokal och global arena. Det som nämnts som negativt har varit att de här företagen till stor del är mer centraliserade och att man har en ökad administration, vilket av de anställda setts med frustration. De här företagen har också ett annat ledarskap, förklarar hon.

– Ökad sårbarhet vid konjunkturnedgång är också sådant som man tagit upp. Något som vi ser en del av idag, fortsätter Margareta Oudhuis och tillägger att det hade varit intressant att göra intervjuer med utlandsägda företag nu efter den finansiella krisen.

Svenska kärnvärden som företagsledare med utländsk bakgrund beskriver är ”den svenska kollektivismen”.

– Svenskar har en attityd där man hela tiden arbetar som ett lag, svenskar menar de också inte vill bli bedömda eller bedöma andra.

Att det är något speciellt med Sjuhäradsbygden går inte att ta miste på i rapporten. Det finns starka traditioner både bakåt i tiden och en naturlig fallenhet för att driva affärer. Dessutom har den blivit populär utanför högskolans väggar och haft strykande åtgång. Nästan direkt efter tryck fick den tryckas om för att så många vill ha den.

– Det är väl inte helt vanligt när det gäller forskningsrapporter, avslutar Björn Brorström som berättar att nästa steg är att gå djupare i intervjumaterialet och därefter kan det bli ytterligare en rapport om bygdens företagsklimat.

Kontaktinformation
Björn Brorström, prorektor
E-post: bjorn.brorstrom@hb.se
Telefon: 033-435 43 73
Mobil:0709-453470

Idag får privata företag konkurrera med offentliga aktörer inom områden som utbildning, vård och omsorg. Ofta hänvisas till att en ökad konkurrens är positiv för kvaliteten inom verksamheten. Men många kommuner engagerar sig också på det egentliga näringslivets område, och enligt Tobias Indén är det vanligt med konflikter mellan privata företag och kommunala restauranger, konferensanläggningar eller gym.

– Den positiva synen på konkurrens tycks inte gälla överallt där kommunala aktörer är engagerade, i och med att det kommunala engagemanget ofta inte sker på samma villkor som det privata, säger han.

Enligt Tobias Indén drar kommunala aktörer ofta nytta av olika typer av förmåner, allt från fördelaktiga hyresvillkor och gynnsam finansiering till rena kontantbidrag.

– Kommunerna borde förbjudas att stödja egna företag, något som idag är ett oreglerat område i kommunallagen, anser Tobias Indén.

Men kommunernas självkostnadsprincip tvingar också kommunala aktörer att erbjuda billiga tjänster, något som leder till att privata företag får svårt att möta konkurrensen. Tobias Indén menar att denna princip också utesluter att de kommunala agerandena kan angripas på konkurrensrättslig väg. Han konstaterar att varken kommunallagen, konkurrenslagen eller EG:s statsstödsregler är anpassade för att hantera de aktuella problemen.

– Kommunallagen borde ändras för att uppnå en sundare konkurrens.

Fredagen den 12 december försvarar Tobias Indén, Juridiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Kommunen som konkurrent.

Disputationen äger rum kl. 13.00 i Hörsal B, Samhällsvetarhuset.

Fakultetsopponent är professor Ulla Neergaard, Juridiskt institut, Copenhagen Business School.

Kontaktinformation
Kontaktuppgifter:

Tobias Indén,
juridiska institutionen,
Umeå universitet,
E-post: tobias.inden@jus.umu.se
Telefon: 090-786 94 78, 0733-86 18 87