För att överleva behöver en cell kunna nytillverka och reparera sitt DNA, där den genetiska informationen lagras. För detta behöver celler en balanserad tillgång på fyra olika DNA-byggstenar. Dessa tillverkas i sin tur av enzymet ribonukleotidreduktas (RNR). Enzymet är uppbyggt av två olika proteinkomponenter som kallas R1 och R2. RNR-aktiviteten är noggrant reglerad för att cellen alltid ska ha rätt mängd byggstenar. I annat fall uppstår mutationer som kan leda till celldöd eller cancer. Sålunda bryts R2 ner i icke växande, färdigutvecklade celler som t.ex. muskelceller, för att förhindra för hög nivå byggstenar.
Hur kan då färdigutvecklade celler reparera de skador som hela tiden uppkommer på DNA trots att de inte kan tillverka byggstenar? Svaret på frågan kom när man för några år sedan upptäckte att färdigutvecklade celler har en alternativ form av R2 som kallas p53R2. Detta protein tillsammans med R1 tillåter den icke växande cellen att reparera DNA och nytillverka mitokondrie-DNA.
För att förstå hur tillverkningen av DNA-byggstenar regleras i cellen har man i den aktuella artikeln med tre oberoende metoder studerat var i cellen som p53R2 och de båda andra RNR-enheterna, R1 och R2, finns. Bland annat har forskarna vid avdelningen för medicinsk kemi och biofysik använt fluorescensmikroskopi för att kunna studera lokaliseringen av RNR-subenheter inuti en cell. För att kunna detekteras under mikroskop har RNR-subenheterna först sammanfogats med grönt fluorescerande protein (vars upptäckare belönats med årets Nobelpris i kemi).
I studien konstateras att alla tre RNR-subenheter håller till i cytoplasman, utanför cellkärnan och där tillverkas byggstenarna för DNA. Resultaten stödjer tidigare fynd som visar att regleringen av RNR-aktiviteten sker genom nedbrytning av R2 samt interaktioner mellan RNR och byggstenarna och inte genom förflyttning av subenheterna inne i cellen.
Giovanna Pontarina, Artur Fijolek, Paola Pizzoc, Paola Ferraroa, Chiara Rampazzoa, Tullio Pozzanc, Lars Thelander, Peter Reichard och Vera Bianchi: ”Ribonucleotide reduction is a cytosolic process in mammalian cells independently of DNA damage”. Publicerad i PNAS Early Edition på
http://www.eurekalert.org/pio/tipsheetdoc.php/237/zpq5042.pdf
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Artur Fijolek, doktorand på Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, på telefon 090-786 52 63 eller e-post Artur.Fijolek@medchem.umu.se.
En metod för masspåverkan är enligt Dick Forslund symboliska hot som riktas mot kroppen eller hot om att bli ensam. På 1920-talet, i Lyckoslantens berömda barnserie fick slarviga Slösa ont i magen, bröt benet, blev skallig eller övergavs på julafton. Det var för att hon inte sparade. I en informationsfilm riktad till ungdomar från Premiepensionsmyndigheten år 2002 drabbas rollfiguren Dan Bäckman av matförgiftning och hans vänner struntar i honom. Det är för att han inte väljer fonder.
– Försök att utbilda allmänheten i hantering av pengar är ett gammalt projekt. Massan ska behärska sig och vänta. Vi ska inte kräva allt på en gång. Vi ska inte kräva för mycket. Det går igen under två sekler. Förr var uppmaningen att spara. Då ska jag behärska mitt habegär. Idag handlar det om att riskera för att vinna. Då ska jag behärska min rädsla.
Kampanjen för Teliaaktien tog sig ofta formen av folkbildning i ”aktiekunskap”, visar Dick Forslund i avhandlingen. Både affärspress och kvällstidningar radade till synes pedagogiskt upp ”plus och minus”, ”för och emot” i långa listor som förutsade Teliaaktiens framtida pris. Själva balansen mellan ”argument för” och ”argument mot” i alla medier tycks rationell och neutral. Men det finns ingenting där för något logiskt tänkande att hämta, menar han:
– Någon förnuftig slutsats kan inte dras med hjälp av sådana uppräkningar. De bygger upp en spänning hos mottagarna. Precis som all reklam. Det nya engagemanget exploateras sedan med de sista dagarnas affischer med ett enda ord på affischer: ”Nu!”.
– Den stora majoriteten finansexperter rådde allmänheten att satsa pengar på Telia. De visste inte någonting i egentlig mening. De var experter på framställningssättet, på att tala som sådana experter ska tala och på att driva fram den önskade handlingen.
Utvecklingen mot ”finansialisering”, av ekonomin och av vardagen som sådan, sker över hela västvärlden. Det påverkar företag, finanssystemets stabilitet men också privatpersoner.
– Pengar har en central funktion i vårt tanke- och känsloliv. De har under två sekler blivit argumentet för vad som gäller och för vad som nu ska ske som inte kan bemötas utan att ställa sig utanför en stor enighet. Pengar är ett uppfostringsmedel, ett organisationsmedel och ett verktyg för att upprätthålla hierarkier. Det finansiella systemet är inte ”amoraliskt”, så som sagts i annan forskning. Det är ett centralt moraliskt system i samhället, menar Dick Forslund.
Avhandlingen Hit med pengarna! Sparandets genealogi och den finansiella övertalningens vetandekonst lades fram den 13 oktober på Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet.
Läs mer: http://www.diva-portal.org/su/abstract.xsql?dbid=8198
Kontaktinformation
För ytterligare information:
Dick Forslund, tfn 08-16 30 15; mobil 0732-600604; e-post df@fek.su.se
För bild:
press@su.se eller tfn 08-16 40 90
I Sverige får årligen fler än 14 000 patienter en höftprotes insatt, och det är ett av de mest framgångsrika och kostnadseffektiva kirurgiska ingreppen över huvud taget. Emellertid blir 5—15 % av patienterna inte nöjda med resultatet av operationen eftersom de har fått smärtor över höftens utsida, ett tillstånd som kallas trokanterit eller GTP (greater trochanteric pain).
I avhandlingen studeras förekomsten av GTP, eventuella riskfaktorer samt livskvaliteten hos de drabbade. Dessutom utvärderas en ny kirurgisk teknik för behandling av GTP-smärtor och jämförs två metoder för mätning av benlängdsskillnader hos höftprotesopererade patienter.
Bland 172 patienter som fick höftledsprotes på Sundsvalls sjukhus under 2002 förekom GTP-besvär med varierande svårighetsgrad hos 12 %. Enligt en standardiserad mätmetod (WOMAC-index) var deras livskvalitet nedsatt jämfört med en ålders- och könsmatchad kontrollgrupp. GTP var vanligare hos kvinnor och hos patienter där det opererade benet hade förlängts med mer än 1 cm. Om man tidigt korrigerade benförlängningen med skoinlägg minskade GTP-risken.
En delstudie visar att en elektronisk mätare för tryckömheten över höften och lårets utsida (algometer, Somedic®) fungerar för att diagnostisera GTP hos patienter med höftvärk. Apparaten kan också användas för att värdera behandlingsresultat, men pga. stora individuella skillnader i tryckömhet bland patienterna och i kontrollgruppen bedöms instrumentet inte vara lämpligt för massundersökningar (screening).
En ny kirurgisk metod för att behandla ihållande GTP-besvär går ut på att förlänga en kraftig senstruktur (Tractus iliotibialis) som sträcker sig längs hela utsidan av låret ca 10 cm ovanför knäleden. Operationen görs i lokalbedövning och patienten kan gå hem samma dag.
En delstudie i avhandlingen visar att GTP-besvären minskade hos 11 av 12 opererade patienter. I en sista delstudie mäts och analyseras benlängdsskillnader före och efter operationen hos 139 patienter som fått höftprotes vid Karolinska universitetssjukhuset, Solna, 2002—2005. Utifrån resultaten föreslås att benlängdsmätning före operationen bör göras med röntgen och inte kliniskt eftersom den kliniska mätningen kan underskatta benförkortningen.
Arkan Sayed-Noor är läkare vid ortopedkliniken, Sundsvalls sjukhus, och kan nås på tel. 0739 688 466, e-post arkansam@yahoo.com
Fredagen den 14 november försvarar Arkan Sam Sayed-Noor, Inst. för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Greater trochanteric pain after total hip arthroplasty: incidence, clinical outcome, associated factors, tenderness evaluation with algometer and a new surgical treatment”.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Aulan, Sundsvalls sjukhus.
Fakultetsopponent är prof. Lars Weidenheim, Karolinska institutet.
Kontaktinformation
Porträttbild kan hämtas via
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/
EG-rätten har i hög grad utvecklats med stöd av allmänna rättsprinciper som erkänts av medlemsländerna. I vissa fall kan dessa allmänna rättsprinciper skilja sig något från de nationella rättsprinciperna. Det gäller till exempel proportionalitetsprincipen – att en åtgärd inte ska vara kraftigare än nödvändigt med hänsyn till ändamålet.
I Sverige har den tidigare levt en tynande tillvaro och i princip bara tillämpats inom straffrätten medan den i EG-rätten är tillämpbar på alla områden. En annan allmän rättsprincip i EG-rätten är förbudet mot åldersdiskriminering. En sådan rättsprincip har ännu inte genomförts i Sverige och betydande osäkerhet råder om vad som gäller.
EG:s allmänna rättsprinciper finns inte nedtecknade i någon lagtext. Detta är problematiskt enligt Jörgen Hettne.
– Avsaknaden av kodifiering gör det svårt att förutsäga EG-domstolens beslut vilket är ett hot mot rättssäkerheten. Medlemsstaterna måste gå samman och införa de allmänna rättsprinciperna i skriven lag. I viss utsträckning kommer det att ske om Lissabonfördraget träder i kraft, säger han.
De allmänna rättsprinciperna har bland annat blivit styrande för EG-domstolens prövningar av de svenska monopolen. I avhandlingen visar Hettne vilken betydelse de allmänna rättsprinciperna hade när Systembolaget räddades. Enligt EG-rätten krävs nämligen att det finns möjligheter till insyn i ett statligt monopols kommersiella verksamhet för att andra aktörer på marknaden ska kunna lita på att ingen diskriminering förekommer. Strax före Sveriges inträde i EU såg Sverige till att öka insynen i Systembolaget.
– Generaladvokaten använde ett ekonomiskt synsätt och ville avskaffa monopolet. EG-domstolen kontrollerade istället om monopolet uppfyllde kraven på icke-diskriminering och insyn, varför vi fick behålla Systembolaget, förklarar Jörgen Hettne.
Enligt Hettne finns en rättskulturellt betingad ovilja bland svenska jurister att använda sig av en annan juridisk metod än den svenska i högre grad än bland jurister i andra medlemsländer.
De har en benägenhet att grunda sina avgöranden i EG-rättsliga mål på svensk rätt, vilket yttrar sig i att de dels undviker att lyfta fram EG-rättsliga grundbestämmelser och principer, dels undviker att begära förhandsavgöranden från EG-domstolen. Hettne menar att detta kan få olyckliga konsekvenser och efterfrågar bättre och mer omfattande utbildning i EG-rätt för svenska jurister.
– Genom att inte ta de allmänna rättsprinciperna i beaktande riskerar svenska jurister att överdriva lagens bokstav i ett EU-direktiv då det ska genomföras i svensk rätt, säger Jörgen Hettne.
Jörgen Hettne är forskare i juridik vid Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps). Han utreder för närvarande på uppdrag av handelsministern hur de grundläggande principerna för EU:s inre marknad ska kunna få ett effektivare genomslag i Sverige. Han har tidigare varit rättsekreterare vid EU:s förstainstansrätt och sakkunnig i EG-rätt vid utrikesdepartementet.
Jörgen Hettne disputerar den 7 november klockan 10.00 i Renholdssalen, Juristernas hus, Frescati, Stockholm. Opponent är professor Thomas Bull, Uppsala universitet.
Kontaktinformation
Jörgen Hettne kan nås på 073 – 916 08 97, enklast onsdagen den 5 eller måndagen den 10 november alternativt på jorgen.hettne@sieps.se
Porträttbild finns här: http://www.juridicum.su.se/jurweb/jorgen_hettne1.jpg och här: http://www.juridicum.su.se/jurweb/jorgen_hettne2.jpgFör eventuella frågor kontakta Staffan Westerlund, informationsansvarig på 073-784 5031 eller staffan.westerlund@juridicum.su.se
Övergödning är ett stort problem, både för Östersjön och för många sjöar och vattendrag. Övergödningen beror på att vi släpper ut stora mängder näringsämnen som fosfor och kväve i våra vatten. Heidi De Brabandere vid Uppsala universitets institution för fysikalisk och analytisk kemi har tagit fram en metod för att identifiera organiska fosforföreningar som lagrats i sedimentet på botten.
– Att fosfor spelar en stor roll i övergödningen har varit känt sedan 70-talet. Mycket har gjorts, men trots att mängden fosfor vi tillför har minskat så minskar inte fosforhalten i vattnet. Det beror förmodligen på att fosfor som lagrats i sjö- och havssedimentet under vissa förhållanden kan frigöras och bli tillgänglig igen som näringsämne, och kan därmed upprätthålla fosforkoncentrationen och övergödningen, säger Heidi De Brabandere.
Det har tidigare saknats bra analysmetoder för att identifiera dessa organiska fosforföreningar, bland annat för att metodutvecklingen inte riktigt hängt med teknikutvecklingen. Heidi De Brabanderes arbete fyller därför en viktigt lucka.
– För att göra våra insatser så effektiva som möjligt är det viktigt att vi kan identifiera varifrån näringsämnena kommer och hur de frisätts, säger hon.
Hennes metod bygger på masspektroskopiska analyser av bottensedimentet. Analysen gör det möjligt att i betydligt större detalj än tidigare se vilka föreningar som släpper ifrån sig fosfor. Den kunskapen skulle sedan kunna användas för att identifiera källan till utsläppen. Därmed skulle det bli lättare att rikta insatser för att komma till rätta med övergödningen, till exempel genom att införa ny teknik eller ändra processer vid utsläppskällan.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta Heidi De Brabandere på 018- 471 36 86, 073-587 12 17 eller heidi.debrabandere@kemi.uu.se.
USA är i högsta grad aktuellt med stundande presidentval och stridande trupper i Irak och Afghanistan.
Som en dominerande makt inom världspolitiken har USA begagnat sina militära styrkor frekvent sedan andra världskriget. Förklaringar till detta fenomen brukar utifrån ett dominerande perspektiv inom statsvetenskapen betona att stater agerar med hänsyn till att garantera den nationella säkerheten.
I avhandlingen har emellertid tre fall av amerikanskt användande av militärt våld studerats utifrån både internationell och nationell nivå där inrikespolitiken i allra högsta grad påverkade besluten.
När Ronald Reagan inledde en militär aktion mot Libyen 1986 hävdades det från amerikanskt håll vara ett legitimt agerande mot bakgrund av flertalet terroristaktioner som Libyen utfört mot amerikanska intressen. Administrationen var emellertid i sina överväganden synnerligen noga med att inte verkställa militära aktioner om de inte trodde sig ha kongressens och den allmänna opinionens stöd.
I detta fall underlättades beslutet slutligen av att en majoritet inom kongressen och den allmänna opinionen pressade administrationen att agera betydligt mer kraftfullt mot ökande terrorism på internationell nivå.
Vidare beslutade Bill Clinton som nytillträdd president 1993 att Tomahawkmissiler skulle användas mot Irak därför att landet hade planerat ett attentat mot den tidigare presidenten George H. W. Bush. Vid tidpunkten för aktionen mot Irak var hans stöd hos den allmänna opinionen dock på en anmärkningsvärt låg nivå – fullt i jämförelse med George W. Bushs nuvarande siffror.
Clinton, som i ett första skede var motvillig till att använda militärt våld, var även kritiserad för bristande erfarenhet inom utrikespolitiken och för att inte ha agerat mer kraftfullt för att lösa andra internationella kriser. Presidenten hade därför anledning att demonstrera utrikespolitisk handlingskraft inför kongressen och den allmänna opinionen.
Bill Clinton använde även missiler mot Sudan och Afghanistan i augusti 1998 som officiellt hävdades vara en vedergällning för sprängningar av två amerikanska ambassader i Kenya och Tanzania. I detta sammanhang befann sig Clintons opinionsstöd på relativt höga nivåer trots den rådande Lewinskyskandalen.
Inrikespolitikens inverkan i detta sammanhang handlar främst om att presidenten, pressad av skandalen, tvingades söka stöd och förankra beslutet om användande av militärt våld hos kongressen i högre utsträckning än vad han tidigare gjort.
Avhandlingen betonar därför nödvändigheten av att analyser måste inkludera den inrikespolitiska kontexten för att kunna förstå amerikanska presidenters användande av militärt våld inom världspolitiken. Förklaringar som inte tar hänsyn till inrikespolitiska faktorer kommer därför att vara ofullständiga.
Kontaktinformation
Avhandlingens namn: The Political Use of Force: Beyond National Security Considerations as a Source of American Foreign Policy.
Läs mer: http://www.diva-portal.org/su/abstract.xsql?dbid=8159
Ytterligare information
Mikael Blomdahl, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, tfn 0704-684541, 08-163573, e-post mikael.blomdahl@statsvet.su.se
För bild kontakta:
press@su.se
Ett viktigt verktyg för att förstå allergier är datorbaserade modeller. Daniel Soeria-Atmadja har vid Uppsala universitets Institution för medicinska vetenskaper och Livsmedelsverket använt lärande system för att ta fram datorbaserade klassificeringsmodeller som kan värdera risken att ett protein utlöser en allergi.
Daniel Soeria-Atmadja har också använt datamodeller för att studera likheter och olikheter i hur patienters immunförsvar reagerar mot olika allergiframkallande ämnen.
En allergi är när immunförsvaret reagerar mot främmande substanser som normalt är ofarliga för människor, oftast mot proteiner från exempelvis pollen, olika livsmedel, pälsdjur eller mögel. Dessa proteiner kallas allergener.
Daniel Soeria-Atmadja har i samarbete med andra allergiforskare med hjälp av datamodeller tagit fram en karta över hur effekterna av 89 olika allergener förhåller sig till varandra.
– Det är till exempel vanligt att personer som är allergiska mot björkpollen också blir allergiska mot äpple.
Forskarna har tagit fram kartan genom att mäta immunreaktionen i blodet från över tusen individer som utsatts för flera typer av allergener. Forskarna har exempelvis mätt hur björkallergi hänger ihop med allergi mot äpple, kvalsterallergi och allergi mot äpple, björkallergi och kvalsterallergi. På så sätt har de fått fram en bild av hur alla 89 allergenerna påverkar varandra.
– Kartan kan sedan vara ett hjälpmedel för att identifiera sannolika korsreaktioner, säger Daniel Soeria-Atmadja. Kartan kan också hjälpa läkarna att tolka resultaten från ett allergitest.
Daniel Soeria-Atmadja forskning har redan givit ett praktiskt användbart resultat, ett web-verktyg som finns tillgängligt på Livsmedelsverkets internationella hemsida.
– Genom att elektroniskt ange aminosyrasekvensen för ett protein kan man med detta verktyg värdera proteinets risk att vara allergen, berättar Daniel Soeria-Atmadja.
Den Europeiska myndigheten för livsmedel och foder, EFSA, har använt modellerna eftersom de bland annat kan hjälpa till att svara på frågan om det finns en risk att genetiskt modifierade livsmedel ger upphov till allergier.
Projektet har huvudsakligen finansierats av Vinnova samt Cancer- och Allergifonden.
Kontaktinformation
För ytterligare frågor kontakta Daniel Soeria-Atmadja på 070-968 83 52, 018-17 57 71 eller daniel.soeria-atmadja@medsci.uu.se.
Studien är ett samarbete mellan forskare vid Uppsala universitet, Wayne State University och universitetet I Baghdad och jämför hälsan hos irakiska soldater som deltog i det första Gulfkriget med irakiska civila medborgare tio år efter kriget.
Det är den första större studien där man kunnat kontrollera för en rad faktorer som påverkat tidigare forskning som framför allt berört hälsan hos amerikanska och brittiska soldater som deltog i kriget jämfört med soldater som var kvar i hemlandet (t ex ovana med kulturen, geografin, bakterier, virus, samt exponering för en rad vaccin, som enbart berörde de soldater som åkte till kriget).
– Vi fann att risken för depression var större hos irakiska soldater jämfört med irakiska civila. Resultaten visar också att de soldater som varit inne i Kuwait hade större risk för depression än soldater som var längre bort från själva krigscentra, säger Bengt Arnetz.
Kriget i sig ökar alltså risken för mental ohälsa, vilket är känt men aldrig tidigare visat när det gäller irakiska soldater. Däremot, vilket är nytt, uppvisade varken soldater eller civila några symptom på posttraumatiskt stressyndrom PTSD. Andra studier har tvärtom visat att detta är vanligt hos soldater efter att de återkommit till sitt hemland.
– När vi studerar irakiska medborgare som flytt till USA är däremot PTSD vanligt. Detta talar för att det inte bryter ut under den tid man lever under pressade förhållanden, vilket irakier gjort allt sedan kriget om de är kvar i Irak, säger Bengt Arnetz.
– Alternativt kan det vara andra faktorer efter hemkomsten/flykten som leder till att amerikanska soldater och irakiska invandrare till USA efterhand uppvisar ökad risk att utveckla PTSD – trots att det varit friska direkt efter hemkomsten.
The New Iraqi Journal of Medicine är en s k ”peer reviewed” tidskrift, dvs artiklarna är granskade av vetenskaplig expertis.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta, Bengt Arnetz, professor i socialmedicin vid Uppsala universitet och i yrkes- och miljömedicin vid Wayne State University Medical School, Detroit, Michigan, mobil: +46 708 13 6992 (Sverige), eller +1 313 310 6123 (USA) eller barnetz@med.wayne.edu
I sin avhandling ”Studier i Västsveriges äldre stenålder” från 1953, presenterade Fredsjö en ny västsvensk tidsbestämning av redskapen från äldsta stenålder. En tidsbestämning som avvek från den som arkeologer i Skåne och Danmark arbetade efter. Detta ledde till en vetenskaplig konflikt mellan västsvenska och sydskandinaviska arkeologer. Konflikten om tidsbestämningen av redskapen varade ända fram till mitten av 1990-talet och kom att prägla västsvenska stenåldersarkeologers forskning.
Men förutom att diskutera 1900-talets forskning om den äldsta stenåldern i Bohuslän, blev det också viktigt för Oscar Ortman att fundera kring hur man går till väga när man beskriver ett levnadsöde, när man skriver en biografi.
– Intervjusituationen är den del av avhandlingsarbetet som kommit att få den största rollen för mitt arbete, säger Oscar Ortman. Avhandlingens största utmaning har varit att fundera kring hur man kan läsa det oskrivna i relation till det skrivna, och det osagda i relation till det sagda. Följden av detta är att det är texterna och berättelserna om Fredsjö och inte Fredsjös levnadsöde som är viktigast att utforska.
Utifrån de intervjuer som Ortman har genomfört med sina äldre kollegor och genom läsningen av äldre arkeologisk litteratur om den äldsta stenåldern i Bohuslän skapar avhandlingsförfattaren en bild av Fredsjös liv och Västsveriges äldsta stenålder. Detta är en bild som under avhandlingens gång förändras allt eftersom nya lager av information läggs till.
Genom just dessa återkommande upprepningar – gentagelser – skapar han sin avhandling. På samma sätt är dessa viktiga även för hans informanter, man återkommer hela tiden till en berättelse om hur Fredsjö och de västsvenska stenåldersforskarna möttes av misstänksamhet. I gentagelsen läggs nya källor och nya aspekter till redan tidigare berättade berättelser. På samma sätt återkommer Ortman till några ”scener” om Västsveriges äldsta stenålder med nya infallsvinklar för varje gång.
– Varje lager av text som tillförs avhandlingen ingår i den gentagelse som förvandlar min avhandling från en biografi till en mytografi. Samtidigt som texten genomgår en förändring så finns de biografiska ansatserna kvar i texten. Just analysen av upprepningens betydelse för varför vi vet det vi vet om de första människorna i Bohuslän, ser jag som ett av det viktigaste resultatet i min avhandling, avslutar Oscar Ortman.
Avhandlingens titel: Se dösen och dö sen. Gentagelser av Åke Fredsjö och Västsvenskt Mesolitikum.
Disputationen äger rum lördagen den 15 november 2008 kl. 13
Plats: Sal T 219, Arkeologen, Olof Wijksgatan 6
Opponent: Fil. dr Kerstin Cassel, Södertörn
Avhandlingen kostar 150 kr och kan beställas från institutionen för arkeologi och antikens kultur: paula.warne@archaeology.gu.se
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Oscar Ortman, mobiltel 0706-233 453,
e-post: oscar.ortman@vgregion.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
Tel. 031-786 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
I Sverige liksom i övriga Europa gör kvinnor i genomsnitt tre gånger så mycket hushållsarbete som män. Samtidigt arbetar kvinnor oftare deltid eller är hemma på heltid för att ta hand om hem och barn. Sociologen Katarina Boye vid Stockholms universitet har undersökt orsaker till och konsekvenser av detta, bland annat genom att studera svenska par före och efter att de blivit föräldrar.
– Kvinnor lägger mer tid på sådant som matlagning, inköp, städning och tvätt än män redan innan barnen kommer, men föräldraskapet bidrar till att fördelningen blir ännu mer ojämn. Kvinnan är den som tar på sig det extra hushållsarbete som skapas när man får barn. Bland män är det bara de som tagit ut föräldraledighet i mer än en månad som ökat sin insats i hushållsarbetet när de blivit föräldrar, berättar Katarina Boye.
Avhandlingen visar vidare att fördelningen av hushållsarbetet är speciellt ojämn i par där kvinnan har en stor total arbetsbelastning från yrkesarbete och hushållsarbete. I par där både kvinnan och mannen arbetar mer än heltid på arbetsmarknaden gör kvinnan i genomsnitt fyra gånger så mycket hushållsarbete som mannen.
– Männen i de här familjerna har lika mycket tid som kvinnorna att göra hushållsarbete, men de gör mycket mindre. Subventioneringen av hushållsnära tjänster är antagligen införd med de här högt belastade kvinnorna i åtanke. Men eftersom kvinnornas höga arbetsbelastning beror på den ojämna fördelningen av hushållsarbetet blir det snarast en subventionering av männens bristande ansvar, säger Katarina Boye.
En av orsakerna till att svenska kvinnor i genomsnitt mår sämre än män är att kvinnor lägger mer tid på hushållsarbete än män gör. Kvinnor mår bättre ju längre deras yrkesarbetstid är, och det finns också en positiv effekt av att utföra hushållsarbete. Men blir hushållsarbetstiden för lång får det negativa effekter på kvinnors psykiska välbefinnande. Dessutom finns en negativ effekt av den totala arbetsbelastningen från yrkesarbete plus hushållsarbete.
Att jobba relativt mycket och inte göra allt för mycket hushållsarbete är positivt inte bara för svenska kvinnor utan för kvinnor i hela Europa, oavsett om de har traditionella eller moderna attityder till jämställdhet. Men det finns vissa skillnader mellan länder.
– Där familjepolitiken uppmuntrar traditionella roller bland kvinnor och män är till exempel hushållsarbete lite mer positivt för mödrar än i andra länder, men samtidigt är yrkesarbete lika positivt i dessa länder som i andra delar av Europa, säger Katarina Boye.
Avhandlingens namn: Happy hour? Studies on well-being and time spent on paid and unpaid work
Kontaktinformation
Ytterligare information:
Katarina Boye, Institutet för social forskning, Stockholms universitet, tel. 08-674 79 97, 070-429 74 45, e-post katarina.boye@sofi.su.se
För bild på Katarina Boye, kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su.se, tfn 08-164090.
Cancer är en sjukdom som beror på förändringar i kroppens gener och DNA, där cellens normalt fungerande tillväxtkontroll sätts ur spel och cellen börjar dela sig ohämmat, vilket bildar tumörer. I forskningen om cancer används olika modellsystem, där en av de vanligaste bygger på celler från råttstammar.
Forskare vid Göteborgs universitet har nu tagit fram ett modellsystem för livmoderkroppscancer i råtta, något som tidigare saknats. Modellen ökar kunskaperna om hur cancerformen uppstår hos människor och är ett steg på vägen för att hitta generna bakom sjukdomen.
Eftersom livmoderns uppbyggnad är likartad hos råtta och människa är råttan är en utmärkt modell för att studera livmoderkroppscancer. I sin avhandling har Emma Samuelson, uppvuxen på Brännö i Göteborgs skärgård, kunnat identifiera och karaktärisera ett antal målgener som bidrar till tumörutvecklingen i denna cancerform.
Att veta vilka genförändringar som sker är avgörande för att veta vilken behandling som bör sättas in. I avhandlingen studeras också de biologiska processer som ligger bakom utveckling av cancer i kroppens mjukdelar, så kallad fibrosarkom.
Slutsatsen är att råttmodeller mycket väl kan användas för hitta nya angreppspunkter i riktad behandling av cancer.
Avhandlingen Analyses of Rat Tumor Models for DMBA-induced Fibrosarcoma and Spontaneous Endometrial Carcinoma försvaras vid en disputation den 20 november.
Kontaktinformation
Kontakt
Emma Samuelsson, Institutionen för cell- och molekylärbiologi, Göteborgs universitet:
emma.samuelson@cmb.gu.se
031-343 65 27
0704-806464
Avhandlingen visar att exponering för radiofrekventa fält inte påverkar symtomen, aktiviteten i det autonoma nervsystemet (mätt t.ex. som variationer i hjärtfrekvens) eller arbetsminne och reaktionstid hos vare sig personer med mobiltelefonrelaterade besvär eller kontrollpersoner utan sådana. Samma typ av exponering påverkade, i ett senare försök, inte heller koncentrationen av tre biomarkörer i blodet hos personer med hudbesvär (atopiskt eksem) utan koppling till elektromagnetiska fält. Försökspersonerna med mobiltelefonrelaterade besvär visar en kraftigare fysiologisk reaktion på mental stress än kontrollpersoner utan besvär, men skiljer sig inte från kontrollpersonerna i vila. Det här är en skillnad mellan personer med mobiltelefonrelaterade besvär och personer med elkänslighet, som i tidigare studier visat en förhöjd stressreaktion både som svar på mental stress och i vila.
I en enkät bland personer med besvär av elektromagnetiska fält rapporterade personer med elkänslighet mer depression, oro och utmattning än gruppen med enbart mobiltelefonrelaterade besvär. Vidare rapporterade gruppen elkänsliga fler symtom och en mer komplex symtombild samt högre grad av påverkan på livskvaliteten.
En uppföljning av ett antal deltagare med elkänslighet från en tidigare studie visade att de förbättrats över tiden. De rapporterade färre symptom vid uppföljningen, och den avvikelse i hjärtfrekvensvariabilitet som tidigare iakttagits hade minskat. Studien medger inga generella slutatser, men antyder att besvär relaterade till elektromagnetiska fält kan minska med tiden.
Amanda Johansson, som är uppväxt i Sollefteå, är doktorand vid enheten för yrkes- och miljömedicin. Hon kan nås på
tel. 090-785 27 89, mobil 076-802 76 18,
e-post amanda.johansson@envmed.umu.se
Fredagen 7 november försvarar Amanda Johansson, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet; sin doktorsavhandling med titeln Idiopathic environmental intolerance attributed to electromagnetic fields – physiological and psychological aspects
Fakultetsopponent är doc. Lena Hillert, Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet.
Disputationen äger rum i sal 933, by. 3A, Norrlands Universitetssjukhus kl. 13.00.
Kontaktinformation
Porträttbild kan hämtas via
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/
Träden i våra barrskogar är beroende av symbios med mykorrhizasvampar för sin näringsförsörjning – mer än 95 procent av trädens finrötter är koloniserade av s.k. ektomykhorrizasvamp*. Av växtnäringsämnena är det främst kväve och fosfor som begränsar trädens tillväxt i dessa marker. Merparten av kvävet och fosforn är hårt bunden till organiskt material i marken, och oåtkomlig för växterna utan hjälp av mykorrhizasvamp.
Gruppen mykorrhizasvampar förfogar över en stor arsenal av enzymer som gör att de kan komma åt det hårt bundna förrådet av kväve och fosfor i marken. Det vi vet om dessa svampars enzymatiska förmåga kommer dock från experiment med ett fåtal lättodlade och snabbväxande arter, medan vi har vetat ganska lite om de släkten som vi oftast hittar på trädens finrötter. Cajsa Nygren har i sitt arbete studerat ett brett urval av ekologiskt betydelsefulla ektomykorrhizasvampar och deras förmåga att utnyttja protein, nitrat, och olika fosforkällor för sin näringsförsörjning. Många av dessa svamparter, t.ex. från släktena spindlingar, riskor och kremlor, har tidigare inte kunnat odlas i renkultur.
Försöken visar att det hos de ekologiskt mest betydelsefulla arterna finns en förmåga att utnyttja ett brett spektrum av kväve- och fosforkällor. Hur effektivt olika källor kunde utnyttjas för att bygga upp biomassa varierade dock mellan arterna.
Alla isolat kunde utnyttja nitrat som kvävekälla och gener för bildning av enzymet nitratreduktas var vanligt förekommande bland isolaten. Förmågan att utnyttja protein-kväve genom att utsöndra enzymer visade sig också vara utbredd. Vidare kunde alla isolat också utnyttja flera typer av fosforkällor.
* Det finns två huvudtyper av mykorrhiza, ektotrof och endotrof. Ektomykorrhiza-svampar lever i symbios med skogsträd och förbättrar trädens näringsupptag i utbyte mot kolhydrater från trädens fotosyntes. Ektomykorrhizan utmärks av att svamphyferna växer mellan cellerna i cortex och bildar dessutom en mantel runt finrötterna, så att roten blir förtjockad jämfört med oinfekterade rötter. Ektomykorrhiza förekommer huvudsakligen hos barrträd men även många av våra lövträd.
—————————–
Biolog Cajsa Nygren, institutionen för skoglig mykologi och patologi, SLU, försvarar sin avhandling Functional Diversity in Nutrient Acquisition by Ectomycorrhizal Fungi.
Tid: Fredag den 31 oktober 2008, kl. 09.00
Plats: Sal FU 26, HVC (Husdjursvetenskapligt centrum), SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Dr. Clare Robinson, School of Earth, Atmospheric and Environmental Sciences, University of Manchester, Storbritannien
Mer information: Cajsa Nygren, tel. 018-67 18 37, Cajsa.Nygren@mykopat.slu.se
Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen: http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001804/
Detta och övriga pressmeddelanden från SLU: http://www.slu.se/page.cfm?page=102
Från att ha varit nomader och storviltjägare blev människorna längst Norrbottenskusten mer bofasta från slutet av det sjätte årtusendet före vår tideräkning. Inslaget av permanenta bostäder ökar. I sin doktorsavhandling för arkeolog Erik Norberg fram tesen att bostäderna till en början i huvudsak bestod av enfamiljshushåll; medelstorleken för bostaden var ca 9 m2.
– Troligen uppehöll sig de här människorna vid havet den största delen av året, berättar Erik Norberg. Där kunde de ta för sig av ett rikt fiske, men undersökningarna visar att också fågel, bäver, en del älg och säl var delar av menyn i början av den yngre stenåldern. Vintertid torde harpunering av vikaresäl vid andningshålen ha varit populärt.
Runt 4000 före vår tideräkning sker flera förändringar i kustsamhällena. Från den tiden känner arkeologerna till färre bosättningar med permanent bebyggelse, men på varje lokal finns däremot fler bostäder än tidigare. Bostäderna är också i genomsnitt betydligt större i jämförelse med föregående period, drygt 15 m2.
– Det kan tyda på att befolkningen under den här tiden blev än mer bofast. De större bostäderna rymde troligen fler familjer än en. Man kan också se att jakten koncentrerades mot marin fångst – troligen framförallt mot fisk men även säl och sjöfågel. Jakten på älg och ren kan däremot ha gått tillbaka eller fått en annan betydelse, säger Erik Norberg.
Under slutet av fjärde och under tredje årtusendet före vår tideräkning ökar antalet bosättningar igen, samtidigt som bostäderna blir ännu större, i medeltal 28 m2. I jakt och fångstsamhällen innebär det att det var fråga om flerfamiljshushåll. Främst syns det här i de två nordligaste älvdalarna i Sverige, runt Kalix och Torne älvar. En del bosättningar från den här tiden innehåller upp emot 20 bostäder, idag synliga som små vallomgivna försänkningar i marken. Liknande och större bosättningar från samma tid har påträffats på finsk sida ibland annat utanför Kemi älvdal.
I slutet av tredje årtusendet överges de stora boplatserna, bostäderna blir åter mindre och bosättningsmönstret mer mobilt. Från samma tid finns tecken på kontakter med jordbrukande kulturer som då finns upp till norra delen av Västerbottens kustland.
– Kanske behövde man ändra sitt sätt att leva för att anpassa sig efter mötena med dem, säger Erik Norberg. Sin kultur håller man däremot fast vid och jordbruket tas inte upp vid den här tidpunkten i Norrbotten. Inte heller det senare sydskandinaviska gravskicket, som under bronsåldern når ända upp till Jävrebygden, tas upp av grupperna i de övre delarna av Bottenviken.
Norberg konstaterar i sin avhandling att förmågan till snabb anpassning till förändringar i de egna samhällena och i omgivande, troligen har varit nyckeln till en lyckad fortlevnad. Kopplingarna till omgivande grupper med gemensamma myter och besläktade språk har troligen aktiverats när det funnits behov av att stärka den egna gruppen i sin identitet.
Fredagen den 7 november försvarar Erik Norberg, institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Boplatsvallen som bostad i Norrbottens kustland. En studie av kontinuitet och förändring. Disputationen äger rum kl 13.00 i hörsal E, Humanisthuset. Fakultetsopponent är Professor Mika Lavento. Institutionen för Kulturforskning, Arkeologi. Helsingfors Universitet.
Kontaktinformation
För mer information eller intervju kontakta gärna Erik Norberg på
tel: 0612-32570, 070-2841875 eller via e-post: erik.norberg@arke.se
Forskarna vid Karolinska Institutet har undersökt hur antalet hjärtinfarkter i Sverige har varierat vid sommar- och vintertidsomställningar sedan 1987. Resultaten visar att antalet hjärtinfarkter i genomsnitt ökar med cirka fem procent under den första veckan efter omställningen till sommartid.
– Det är en liten riskökning för individen, framförallt under de tre första dagarna efter omställningen. Den förlorade timmens sömn och medföljande störning av sömnen är den troligaste förklaringen, säger Imre Janszky, en av forskarna bakom studien.
Forskarna såg också att omställningen till vintertid den sista söndagen i oktober, då vi får sova en timme längre, följs av en minskning i risken för hjärtinfarkt på måndagen direkt efter. För hela veckan är dock minskningen betydligt mindre än ökningen vid sommartidsomställningen.
Enligt forskarna ger studien en tänkbar förklaring till att hjärtinfarkt är vanligast på måndagar, något som tidigare forskning har visat.
– Man har ansett att det främst beror på ökad stress inför en ny arbetsvecka. Men kanske beror det också på sömnstörningar till följd av den förändrade dygnrytmen under helgen, säger Imre Janszky.
Trots att det rör sig om relativt små riskförändringar för individen, menar forskarna att studien kan bidra till förståelsen av hur störd dygnsrytm påverkar vår hälsa.
– Ungefär 1,5 miljarder människor utsätts varje år för sommar- och vintertidsomställning, men det är svårt att generalisera kring hur många hjärtinfarkter i världen det kan orsaka, säger läkaren och forskaren Rickard Ljung, som också har deltagit i studien.
Publikation:
Janszky I, Ljung R. Shifts to and from Daylight Saving Time and Incidence of Myocardial Infarction. New England Journal of Medicine, 30 oktober 2008, 359;18:1966-68.
För mer information, kontakta:
Imre Janszky, Med dr och leg läkare
Institutionen för folkhälsovetenskap
Tel: 08-737 38 94 eller 076-872 39 01
E-post: Imre.Janszky@ki.se
Rickard Ljung, med dr och leg läkare
Institutionen för folkhälsovetenskap
Tel: 075-247 33 07
E-post: rickard.ljung@socialstyrelsen.se
Pressekreterare Sabina Bossi
Tel: 08-524 860 66 eller 070-614 60 66
E-post: sabina.bossi@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Mer än 40 procent av all tropisk skog finns i områden med en utpräglad torrperiod, och dessa skogar hör till de mest hotade i tropikerna. I Afrika har dessa områden i alla tider lockat till bosättning, då förutsättningarna för både odling och boskapsskötsel är bättre än i regnskogsområdena och i de torrare delarna av savannen.
Souleymane Paré har i sitt doktorsarbete undersökt hur markanvändningen i södra Burkina Faso har förändrats under senare tid och hur detta har påverkat omkringliggande områden med tropisk torrskog. Han har också undersökt hur lokalbefolkningen uppfattar det som sker. Bakgrunden till undersökningarna är att det behövs väl underbyggda beslutsunderlag för att få till stånd en hållbar skötsel av de tropiska torrskogarna.
En markanvändningsanalys visar att betydande skogsarealer omvandlades till åkermark under perioden 1984–2002. Befolkningstillväxt, inflyttning, insamling av brännved och övergång från självhushåll till kommersiellt jordbruk är de viktigaste förklaringarna.
Reservatavsättning tycks inte vara ett effektivt sätt att bevara trädslagsmångfalden i ett område. ”Oskyddade” skogar har en förhållandevis hög diversitet, förmodligen tack vare ett bättre besittningsskydd. Inte heller skogsföryngringen gynnas av reservatsbildning. En inventering av småplantor i ett antal områden visade att återväxten var svag hos ett stort antal trädslag, oberoende av både områdets skyddsstatus och befolkningstryck.
Ett viktigt skäl till att reservaten inte fungerar som det var tänkt är att deras skydd inte alltid respekteras. Människor utnyttjar dem till bland annat bete och vedtäkt trots att det inte är tillåtet.
I intervjuundersökningarna framkom att skogen förser lokalbefolkningen med mat, foder, virke, energi, läkemedel och inkomster. Hela 82 trädslag nämndes, men det fanns delade meningar om vilka som är viktigast. Kvinnor och män hade olika uppfattning om detta, liksom olika folkslag. Det fanns även skillnader mellan bofasta och migranter eller inflyttade.
För att kunna ge de kvarvarande skogarna ett effektivt skydd menar Souleymane Paré att det behövs en skötselstrategi som bygger på idén att ”bevara genom att bruka”. Rekommendationen är att ägande och skötsel överlåts åt lokalbefolkningen, och att det skapas mekanismer som ger alla intressenter skäliga förmåner. Socio-ekonomiska frågor är viktiga komponenter i förvaltning av naturresurser.
—————————–
MSc Souleymane Paré, institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi, SLU, försvarar sin avhandling Land use, tree diversity and local perception of dry forest decline in southern Burkina Faso, West Africa.
Tid: Fredag den 7 november 2008, kl. 10.00
Plats: Aulan, SLU i Alnarp
Opponent: Professor Olavi Luukkanen, Viks tropikinstitut (VITRI), Helsingfors universitet, Finland
Pressbilder, gå till
http://www.slu.se/?ID=135&Nyheter_id=9369
Kontaktinformation
Mer information:
Souleymane Paré (talar engelska och franska), 090-786 83 25, souleymane.pare@genfys.slu.se
Per Oden, professor och handledare, 090-7868343, Per.Oden@genfys.slu.se
Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen:
http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001843/
